Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA"

Transkript

1 Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll UTVÄRDERINGEN I SAMMANDRAG... 4 INLEDNING... 8 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 PROJEKT MOA... 8 SYFTE OCH MÅL... 9 AVGRÄNSNINGAR OCH ANTAGANDEN... 9 VERKSAMHETENS KLASSIFICERING... 9 RAPPORTENS STRUKTUR EKONOMISK ANALYS SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT/LÖNSAMHET KÄNSLIGHETSANALYSER JÄMFÖRELSER MED LIKARTADE VERKSAMHETER SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN SAMMANFATTNING, ANALYS OCH DISKUSSION DELTAGARNA I PROJEKT MOA UTGÅNGSPUNKTER FÖR VÅRA KOMMENTARER RESULTAT AV DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVÄRDERINGEN PROJEKT MOA RELATIVT JÄMFÖRBARA PROJEKT EN KÄNSLIGHETSANALYS VISAR PÅ HÅLLBARHET ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV BREDDAR PERSPEKTIVET TILL SIST BILAGOR BILAGA 1. PROJEKTETS BESKRIVNING AV MOA BILAGA 2. RESULTAT I TABELLFORM BILAGA 2. VAD ÄR NYTTOSAM?

3 Tabeller och diagram Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad 13 Diagram 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. 14 Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn. 15 Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. 16 Diagram 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på finansiärer. 16 Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt. 17 Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt. 18 Diagram 7. Återbetalningstid i månader. 18 Diagram 8. Återbetalningstid. 21 Diagram 9. Lönsamhet per deltagare kort sikt. 21 Diagram 10. Lönsamhet per deltagare medellång sikt. 21 Diagram 11. Potentialen per deltagare i föreläget. 22 Diagram 12. Verkningsgrad. 22 Diagram 13. Åtgärdskostnad per deltagare. 22 Diagram 14. Kostnad per verkningsgrad 23 Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter. 23 Tabell 2. Intäkter på kort sikt, samhället och offentlig sektor. 39 Tabell 3. Intäkter på kort sikt, olika aktörer. 39 Tabell 4. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommunerna och landsting. _ 39 Tabell 5. Projektkostnad. 40 Tabell 6. Lönsamhet på kort och medellång sikt. 40 3

4 Utvärderingen i sammandrag Bakgrund MOA var ett arbetslivsinriktat projekt som riktade sig till kvinnor i åldern år i Uppsala kommun. Målgruppen var i behov av en längre insats för att bryta en komplex situation med kriminalitet, ohälsa, bidragsberoende och tidigare missbruk med målsättningen att komma i egenförsörjning genom arbete eller på sikt genom studier. Projektägare var Uppsala kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Den huvudsakliga finansieringen har Samordningsförbundet i Uppsala län stått för och Kriminalvården finansierade sin egen del. payoff AB har fått i uppdrag att utvärdera projekt MOA ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen har payoff s modell, NyttoSam, använts. Läs mer om NyttoSam i rapportens bilagedel. Projektet startade i augusti 2009 och avslutades i augusti Den samhällsekonomiska utvärderingen har dragit ut i tiden främst beroende på svårigheter att få in uppgifter från landstinget angående deltagarnas sjukvårdsförbrukning. Efter avstämning med projektledningen och Samordningsförbundet har beslut tagits om att fullfölja utvärderingen trots att alla uppgifter inte gått att få fram. Utvärderingen i sammanfattning Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt MOA visar att projektet skapar positiva samhällsekonomiska effekter genom att det är lönsamt efter sex månader. Detta baseras på de 22 deltagare som ingår i urvalet för utvärderingen. Om situationen för deltagarnas nyttjande av resurser och deras produktivitet ligger kvar på samma nivå (eller högre) är effekten av projektet också positiv på sikt. Kommunen, landstinget och Kriminalvården har ökat sina intäkter/alternativt minskat sina kostnader. Arbetsförmedlingen har ökat sina kostnader genom de insatser och lönesubventioner som deltagarna fått. Försäkringskassan har i stort sett oförändrade kostnader. Deltagarna har genom sin medverkan i projektet ökat sina disponibla inkomster något, kr per deltagare och år. Projekt MOA är ett unikt projekt relativt de som payoff tidigare utvärderat samhällsekonomiskt, dels med hänsyn till målgruppen och dess problematik, dels med tanke på att projektet implementerats. Eftersom projektet också visat sig skapa nytta samhällsekonomiskt eftersom att deltagarna ökat sin egenförsörjning genom arbete och dessutom minskat kostnaderna för olika insatser. 4

5 Det viktigaste resultatet av projektet är dock att det implementerats och att samhällets resurser fortsätter att användas på ett rationellt sätt. De långsiktiga effekterna och strategiska värdet av projektet skall därför inte underskattas, under förutsättning att lärandet, mervärden, samverkan, styrning och genomförandet av insatserna fortsätter att fungera bra för kvinnorna i målgruppen för MOA. Sammantaget är projektet i så fall ett mycket bra exempel på hur samhällets resurser kan användas på ett bättre sätt än att olika myndigheter arbetar med målgruppen var för sig. I den utvärdering av verksamheten inom Samordningsförbundet i Uppsala län, som payoff medverkat i, har vi inte tidigare sett något projekt som implementerats. Eftersom de flesta projekt som payoff följt upp är pågående, är det svårt att uttala sig om hur dessa projekt kommer att leda till systempåverkan och förändringar av olika strukturer för samverkan. I det perspektivet är implementeringen av projekt MOA särskilt viktigt att lyfta fram. För den fortsatta analysen och diskussionen av projektets resultat och effekter är det också viktigt att fundera på följande: Hur skulle ett alternativscenario se ut för kvinnorna i målgruppen om inte projekt MOA och dess insatser hade funnits? Hur följs deltagarna upp och vilka resurser finns vid behov av ytterligare stöd till kvinnorna för att de skall bibehålla sin förbättrade livssituation alternativt fortsätta att utvecklas positivt? Den kvarvarande potentialen, en årlig samhällskostnad motsvarande cirka kr, visar på ett fortsatt behov av insatser. Vad händer för de i målgruppen som inte klarar av eller är motiverade för MOA s åtgärder? Vad sätter vi för ekonomiska mål för framtida sociala insatser och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller kan en social fond skapas för sociala satsningar? Samhällsekonomisk utvärdering Nyckeltalen i sammandrag för projekt MOA Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, hänvisas till övriga delar av rapporten. Projektets resultat har beräknats utifrån två tidshorisonter, på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år). 5

6 Resultaten redovisas dels för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Kommunen Landstinget Staten totalt o o o Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten övrigt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Alla resultat som redovisas är baserade på de 22 deltagarna i urvalet. Såvitt urvalet är någorlunda representativt kan även försiktiga slutsatser dras för samtliga deltagare, även om denna utvärdering i första hand fokuserar på deltagarna i urvalet. Samhället har efter ett år intäkter på 4,2 mkr, vilket kommer att vara årligen återkommande intäkter så länge individernas situation inte förändras avseende sin resursförbrukning och produktivitet. Efter avräkning av kostnaderna är lönsamheten positiv och beräknad till 2,4 mkr på kort sikt, ett år, kr per deltagare och år. På medellång sikt, fem år, är lönsamheten prognostiserad till 19,2 mkr motsvarande kr per deltagare. Denna prognos bygger på att resultatet efter ett år kvarstår oförändrat även kommande fyra år. Om projektkostnaden avskrivs under tre år är lönsamheten på kort sikt, ett år, 3,6 milj. kr. Återbetalningstiden för samhället är sex månader medan avkastningen per satsad krona är 2,40 kr på kort sikt och 11,99 kr på medellång sikt. Verkningsgraden, ett mått på hur effektivt verksamheten arbetat med att minska utanförskapet, har varit 28 procent. Detta resultat har uppnåtts dels genom att några av deltagarna kommit i arbete alternativt ökat sin sysselsättningsgrad, dels genom att deltagarnas resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning minskat i efterläget. Övriga aktörer Kommunen uppvisar på kort sikt minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och handläggning. Genom att även skatteintäkterna ökat är totala intäkten för kommunen 3,2 mkr. När kostnaden för kommunens finansiering är avräknad är lönsamheten på kort sikt 2,9 mkr. På fem års sikt är prognosen att lönsam- 6

7 heten för 15,9 mkr vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden är två månader för kommunen. Landstinget har ökade intäkter på kr efter ett år fr. a kopplat till ökade skatteintäkter. Lönsamheten är dock negativ på kort sikt, kr, men positiv på medellång sikt, kr. Återbetalningstiden är 20 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med -1,3 mkr på kort sikt, ett år. Lönsamheten under samma period är, -1,7 mkr. Försäkringskassans kostnader ökar på kort sikt med kr medan lönsamheten är kr. Kriminalvården, som både är projektägare och finansiär, har ekonomiskt sett ett lyckat utfall av satsningen. Efter ett år är intäkterna kr, vilket ger en återbetalningstid på tre månader. Staten totalt, dvs. Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på kr efter ett år. Lönsamheten negativ på kort sikt, kr med en prognos på 1 mkr på fem års sikt. Deltagarna har ökat sina disponibla inkomster sammantaget med cirka kr per år, motsvarande kr per deltagare och år. Skillnaden är stor mellan deltagarna, som mest har inkomsten ökat med kr för en deltagare och minskat med kr per år för en deltagare. Försäkringsgivarna har fått ökade intäkter med kr per år genom att sociala avgifter inbetalats för de deltagare som erhållit en anställning. 7

8 Inledning Bakgrund och förutsättningar payoff AB har fått i uppdrag av Uppsala kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för ett urval av 22 individer som deltagit i projekt MOA i Uppsala. Redovisningen av resultatet av utvärderingen har dröjt främst därför att det inte gått att få fram uppgifter kring deltagarnas vårdkonsumtion från landstinget. Tillsammans med uppdragsgivaren Uppsala kommun och Samordningsförbundet i Uppsala län har payoff beslutat att fullfölja utvärderingen. Vår gemensamma bedömning är dels att projektet och dess målgrupp är särskilt intressant, dels att vårdinsatserna inte varit särskilt betydande och därför inte påverkat beräkningarna av den ekonomiska nyttan för samhället i någon större omfattning. I denna rapport presenteras resultatet av utvärderingen. Den samhällsekonomiska utvärderingen har gjorts med hjälp av payoff s modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska effekterna för samhället som helhet samt för kommun, landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och individen. Utvärderingen bygger på individuppgifter för ett urval av 22 individer, vilka skrivits in från starten av projektet och sedan fullföljt insatsen. De 22 deltagarna bedöms av projektledningen vara representativa för samtliga 53 deltagare vad gäller ålder, problematik och övriga förhållanden. De insamlade uppgifterna visar på individernas försörjning och resursförbrukning under period av 12 månader före respektive efter deltagandet i MOA. Projekt MOA Projektägare och finansiering Uppsala kommun var tillsammans med Arbetsförmedlingen och Kriminalvården projektägare. Kriminalvården stod för sina kostnader och kommunens och Arbetsförmedlingens kostnader finansierades under projekttiden av Samordningsförbundet i Uppsala län. Målgrupp Projekt MOA riktade sig till kvinnor i åldern år boende i Uppsala kommun med egen kriminalitet eller livsföring i kriminella miljöer. Gemensamt för målgruppen var att många av kvinnorna var ensamstående med barn, arbetslösa, tidigare drogproblematik vilket gjort att de levde i utanförskap. En förutsättning för att få vara med i projektet var att kvinnorna ville bryta sin kriminalitet och dess nätverk samt att avstå 8

9 från droger. Ytterligare ett krav var att kvinnorna ville komma i egenförsörjning genom arbete eller studier. Syfte och mål Syfte Projektets syfte var att för målgruppen att finna, få och behålla ett arbete eller gå vidare i studier för att uppnå det. Ett ytterligare syfte var också att arbeta utifrån helheten i kvinnornas livssituation, d v s med möjligheter till god hälsa, en bra fritid och goda nätverk och att uppnå en långsiktigt hållbar livssituation. Mål Den 1 oktober 2011 förväntade sig projektet att ha åstadkommit följande: Ett samlat koncept (krami/moa) med arbetsbefrämjande insatser för unga män och kvinnor som är straffade och/eller har ett utvecklat riskbeteende vad beträffar droger och kriminalitet är utarbetat i Uppsala kommun av myndigheter, organisationer och föreningar. Projektet hade dessutom ett antal effekt- och processmål, bl a hur många deltagare som skulle ingå i projektet per år och hur stor del som skulle komma i arbete eller studier, se beskrivning av dessa mål i bilaga 1. Ytterligare information Mer information om projekt MOA finns på och På hemsidan finns även projektets slutrapport. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för payoff s ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 2. Verksamhetens klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter (nedan kallad verksamhet ). Det innebär att likvärdiga verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten. 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuell verksamhet jämfört med likartade verksamheter? 9

10 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande verksamheter. Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör projekt MOA klass T5. Kriterierna för att tillhöra klass T5 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är omfattande för deltagarna. Verksamheten har en genomsnittlig potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion i kombination med hög resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är medelstora. Projektet har kostat kr per deltagare. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för en sammanfattning, inledning med uppdrag, syfte och mål, avgränsningar och klassificeringen av projekt MOA. Därefter kommer ett omfattande avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs inledningsvis verksamhetens samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader verksamhetens haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; dvs. kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt som påverkas inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Med hjälp av tre olika känslighetsanalyser redovisas dels hur stabilt resultatet är, dels hur det påverkas om man antar att det föreligger olika typer av extern påverkan (t ex undanträngning). Vidare visas hur resultatet påverkas om projektkostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat projektet. 10

11 I nästa del i rapporten redovisas den Socioekonomiska analysen, vilken fokuserar på projektets organisation och hur tillgängliga resurser ha använts. Avslutningsvis lämnar payoff AB rekommendationer, vilka kan ligga till grund för diskussioner och beslut om verksamhetens fortsatta utveckling. I bilagor finns en presentation av projekt MOA, alla tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av payoff s metod NyttoSam. 11

12 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade verksamheter Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av en tabell och ett antal diagram. I bilaga redovisas alla resultat i tabellform. Där framgår förutom totala värden såväl medelvärden som extremvärden, dvs. bästa och sämsta resultat på individnivå. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår verksamhetens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 22 individer som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett 1 Anledningen till att vi valt kr som referenslön är att när payoff startade sin verksamhet år 2007 var genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har vi valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika projekts resultat. 12

13 produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt MOA var ca 1,3 mkr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som belastade kriminalvården mycket. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 15,2 mkr vid verksamhetens start, motsvarande kr per deltagare. Alla redovisade siffror gäller enbart för de deltagare som ingår i utvärderingen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med cirka 4,2 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 28 procent 2. Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 0 % Faktisk produktion i efterläge 15 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 28 % produktion 15 % vård, omsorg och handläggning 89 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Vi antar att deltagande individer behåller den status, avseende arbete och vårdkonsumtion, som de har när de lämnar projektet och under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Därefter beräknar vi den långsiktiga potentialen utifrån ett sannolikt perspektiv baserat på antagandet ovan. Den samhällsekonomiska potentialen för hela urvalet är då 238 mkr. Utslaget per deltagare motsvarar det 10,8 mkr. Även om detta belopp till stor del är hypotetiskt visar de på vilka enorma samhällsekonomiska potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! 2 4,3 mkr/15,2 mkr = 28 % 13

14 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör verksamhetens resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 nedan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att potential (4,2 mkr) frigjorts genom att flera av deltagarna kommit in i arbete kombinerat med minskad konsumtion av vård och omsorg i efterläget jämfört med föreläget kr kr kr kr kr kr Poten;al Ökad produk;on Minskad resursförbrukning kr kr - kr Föreläge E2erläge Skillnad Diagram 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den produktion som de facto förekom i föreläget var noll procent. Produktionsutnyttjandet motsvarar således noll procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till 15 procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (15,2 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (12,6 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (2,6 mkr). Genom ökad produktion och till viss del minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 28 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av cirka 4,2 mkr, fördelat på 1,9 mkr på ökad produktion och 2,3 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger över rubriken Skillnad. Intäkter I diagram 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projekt MOA genererat på kort sikt (ett år) och medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt för 14

15 den offentliga sektorn, uppdelat på kommun, landsting och stat. Den röda delen av staplarna redovisar de prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år. I diagram 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat - samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. I rapportens bilaga redovisas alla intäkter mer i detalj inklusive spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Intäkt, kort sikt kr kr kr kr 0 kr Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn. Som framgår av diagram 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 22 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara cirka 4,2 mkr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till drygt 21 mkr. Intäkt per deltagare på kort sikt för samhället är kr på årsbasis. Såväl kommunen som landstinget och staten totalt uppvisar positiva intäkter. För statens olika sektorer är intäkten på kort sikt negativ både för Arbetsförmedlingen och för Försäkringskassan, medan den är positiv för övrig stat, deltagarna och försäkringsgivarna, se diagram 3 nedan. I de flesta rapporter som payoff utvärderat uppvisar Arbetsförmedlingen ett negativt resultat vilket vi anser vara fullt normalt med tanke på myndighetens speciella roll i dessa sammanhang. De 22 deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt, vilket motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. 15

16 Intäkt, kort sikt kr kr kr kr 0 kr kr kr kr Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kostnader Åtgärdskostnaden för de 22 personer som ingår i utvärderingen har varit 1,7 mkr inklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr. Av den totala kostnaden står Kriminalvården för 10,4 procent medan Arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och Försäkringskassan står för 22,4 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i diagram 4 nedan. För mer detaljerad information hänvisas till tabellsammanställningen i rapportens bilaga. Projektkostnad kr kr kr kr - kr Samhället Kommunen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten totalt Diagram 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på finansiärer. Resultat/lönsamhet I diagram 5 nedan redovisas en sammanställning över verksamhetens resultat/lönsamhet, baserad på de 22 deltagare som ingår i utvärderingen. Sammanställ- 16

17 ningen visar utfallet för samhället som helhet men även för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Se diagram 6 och 7 nedan. För mer detaljerad redovisning i tabellform hänvisas till rapportens bilaga. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt positiv, 2,4 mkr, se diagram 5 nedan. Detta motsvarar kr per deltagare. På medellång sikt är vår prognos att lönsamheten är 19,2 mkr vilket motsvarar kr per deltagare, se diagram 6 nedan. Under rubriken Känslighetsanalyser redovisas även hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under tre år. Lönsamhet, kort sikt kr kr kr 0 kr kr Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt. Återbetalningstiden för den totala åtgärdskostnaden är sex månader på samhällsnivå, se diagram 7. Den positiva lönsamheten beror på att flera av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser, främst olika typer av vård. Avkastningen per satsad krona är 2,40 kr på kort sikt och 11,99 kr på medellång sikt. Kommunen Kommunen har ökade intäkter efter ett år med 3,2 mkr till stor del beroende på att utbetalning av försörjningsstöd minskat kraftigt i efterläget i kombination med att flera av deltagarna blivit mindre beroende av olika insatser från socialtjänsten. Dessutom har flera av deltagarna kommit i arbete vilket genererat skatteintäkter för kom- 17

18 munen. Kommunen uppvisar på kort sikt en lönsamhet på 2,9 mkr. På fem års sikt är prognosen att lönsamheten 15,9 mkr, vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden är två månader kr kr kr kr 0 kr Lönsamhet, medellång sikt Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt. Landstinget Landstinget redovisar ökade intäkter på kr genom minskade kostnader för vård i kombination med ökade skatteintäkter. Genom medfinansieringen är lönsamheten på kort sikt dock negativ, kr. Prognosen på fem års sikt är kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden är 20 månader. Återbetalningstid, månader Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 7. Återbetalningstid i månader. 18

19 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med -1,3 mkr efter ett år kopplat till utbetalning av lönesubventioner. Se ovan under avsnittet Intäkter, diagram 3. Pga. medfinansieringen är lönsamheten -1,7 mkr för Arbetsförmedlingens på kort sikt, motsvarande kr. Prognosen på medellång sikt är -7 mkr. Försäkringskassan Intäkterna för Försäkringskassan är negativa både på kort och medellång sikt, kr respektive kr. Efter avräkning av Försäkringskassans kostnader för delfinansiering av projektet är lönsamheten efter ett år kr. Staten totalt Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på kr efter ett år och på fem år 2,2 mkr. Lönsamheten på kort sikt är dock negativ, kr medan prognosen på fem års sikt är 1 mkr. 32 månaders återbetalningstid. Individerna/hushållen Deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. Kraftigaste ökning hade en deltagare med kr och sämst var det för en annan deltagare som tappat kr i efterläget. Känslighetsanalyser Genom att genomföra olika typer av känslighetsanalyser kan man studera hur lönsamheten av en verksamhet påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Känslighetsanalys två analyserar hur stabilt det redovisade resultatet är genom att man exkluderar extremvärden från analysen. Den tredje analysen visar hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs på tre år. 19

20 Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att en fjärdedel av intäkten uppstått utan att deltagarna medverkat i projekt MOA, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden bibehålls. Den totala intäkten för samhället reduceras då till 3,1 mkr medan kostnaden alltjämt är 1,7 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är 1,4 mkr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med 2,4 mkr respektive kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med två månader till åtta månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (i detta fall det enskilt högsta och det lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderar man nu dessa extremvärde sjunker intäkten från totalt 4,2 mkr till 3,4 mkr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från sex till sju månader. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att kostnaden för deltagarna i urvalet avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 1,7/3 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 3,6 mkr. Motsvarande värde utan avskrivning är 2,4 mkr. Jämförelser med likartade verksamheter Den klassificering av de utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan verksamheter som har likvärdiga förutsättningar. Projekt MOA tillhör, enligt payoff s klassificeringsterminologi, klass T5. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är omfattande och att resurserna i projektet är medelstora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för samhället som helhet med det enda projekt inom klass T5 som payoff utvärderat de senaste sex åren framgår följande (värdet för det andra projektet i parentes): Återbetalningstiden för samhället är sex månader (värdet för jämförelseprojektet är två månader). Detta innebär en längre återbetalningstid än för jämförelseprojektet. 20

21 payoff- ;d, månader Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 8. Återbetalningstid. lönsamhet på kort sikt, kronor kr kr kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 9. Lönsamhet per deltagare kort sikt. Lönsamhet per deltagare kort sikt är kr ( kr). Lönsamheten är lägre än för jämförelseprojektet. lönsamhet på medellång sikt, kronor kr kr kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 10. Lönsamhet per deltagare medellång sikt. Lönsamhet per deltagare på medellång sikt är kr (1,5 mkr), vilket innebär lägre lönsamhet på medellång sikt än för jämförelseprojektet. 21

22 kr kr kr kr kr - kr poten;al, kronor Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 11. Potentialen per deltagare i föreläget. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr), innebärande lägre potential än för jämförelseprojektet. verkningsgrad, procent Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 12. Verkningsgrad. Verkningsgraden är 28 procent (36 procent). Detta innebär en lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än för jämförelseprojektet. åtgärdskostnad, kronor kr kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 13. Åtgärdskostnad per deltagare. 22

23 Åtgärdskostnad per deltagare är kr ( kr) innebärande än högre kostnad än för jämförelseprojektet. kostnad per verkningsgrad, kronor kr kr kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 14. Kostnad per verkningsgrad Kostnad per procent verkningsgrad är kr (960 kr) vilket innebär en högre kostnad per procent verkningsgrad (dvs. lägre effektivitet) än för jämförelseprojektet. Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 1 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 22 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 20,1 mkr 4,2 mkr 1,7 mkr Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter. 23

24 Figuren illustrerar verksamhetens åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt, det senare baserat på en prognos. Alla värden avser de 22 deltagare som ingått i utvärderingen. 24

25 Sammanfattning, analys och diskussion Deltagarna i projekt MOA De 22 deltagarna som ingår i urvalet för denna samhällsekonomiska utvärdering har samtliga genomgått den insats som MOA erbjudit. Dessa deltagare var också de första 22 deltagare som kom in i projektet. Totalt har 53 kvinnor skrivits in i projektet. Av de 22 deltagarna i urvalet 15 skrivits ut till ett positivt resultat och resterande sju har gått till fortsatt offentlig försörjning i första hand. Projektledningen bedömer att de 22 kvinnorna i urvalet i stort är representativt för samtliga deltagare. Trots att payoff sedan 2007 genomfört ett stort antal samhällsekonomiska utvärderingar har vi inte haft ett liknande uppdrag att utvärdera, kvinnor med i ett långt gånget utanförskap med både drog- och kriminell bakgrund. Kravet för medverkan i projektet har bl.a. varit att det funnits en vilja till förändring hos kvinnorna för att bryta sitt utanförskap och nå en egenförsörjning genom arbete eller studier. Vår erfarenhet är att det är långt ifrån alla projektägare som ställer krav på att deltagarna skall vara motiverade för insatsen. Dessutom har krav funnits att deltagarna i övrigt skall ha ett ordnat boende, kunnat uppvisa dokumenterad drogfrihet, inte ha några väntande rättegångar, ordnad barnomsorg (om aktuellt) och egna ekonomiska resurser för tillgång till telefon och transporter till projektet. Denna typ av kravkatalog har vi från payoff inte stött på något annat projekt som vi utvärderat. Kraven ställdes enligt projektet för att få projektet att fungera och kunna ha fokus på arbete eller studier för deltagarna. Utgångspunkter för våra kommentarer De samhällsekonomiska utvärderingar som payoff genomfört under de senaste åren har även haft ett fokus på hur projektet använt resurserna, samverkan och om det lett till något lärande och implementering i ordinarie verksamhet. Denna utvärdering erhöll payoff under 2010 och innebar endast en samhällsekonomisk utvärdering. Projekt MOA har tidigare bedömts som framgångsrikt av projektägarna genom att det implementerats och bedrivs som ordinarie verksamhet sedan Detta är särskilt intressant eftersom implementering av sociala insatser direkt efter projektavslut är mycket ovanligt. Projektets slutrapport redovisar också varför insatsen varit så unik och hur målet om en implementering i projektansökan kunnat uppfyllas. 25

26 Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen Kostnaden för utanförskapet för deltagarna i MOA är i genomsnitt kr året innan de påbörjar insatsen. Dessa kostnader baseras på utebliven produktion och deltagarnas individuella behov av vård, omsorg och handläggning året före de startade i MOA. Huvuddelen av kostnaden, drygt kronor, baseras på att deltagarna inte är produktiva i någon form av arbete. Resterande kostnader baseras på deltagarnas behov av olika offentliga insatser, vård och handläggning. Dessa kostnader motsvarar cirka kronor och är mycket hög, särskilt med beaktande för att kostnaderna för sjukvård från landstinget inte finns med i beräkningarna. Samhället som helhet har intäkter motsvarande 4,2 mkr efter ett år baserat på de 22 deltagarna som ingår i utvärderingen. Detta motsvarar kr per deltagare. Lönsamheten är efter ett år 22,4 mkr efter avdrag för projektkostnaden på närmare 1,7 mkr, vilket motsvarar kr per deltagare. Om inte deltagarnas situation förändras är den årliga intäkten därefter 4 mkr. Återbetalningstiden för samhället är sex månader. Om vi istället antar att projektets kostnader för deltagarna i urvalet skrivs av under tre år är projektets lönsamhet beräknad till 3,8 mkr efter ett år. Kostnaden för utanförskapet har genom projektet minskat med kr i genomsnitt per deltagare. Det är positivt och innebär också att den fortsatta genomsnittliga kvarvarande kostnaden för utanförskapet är drygt kr per deltagare och år. Projektet har relativt andra sociala insatser med arbetslivsinriktning, som vi utvärderat, minskat samhällets kostnader för utanförskap i betydligt större omfattning. Den stora potentialen till ytterligare förbättringar av samhällsnyttan ligger i att kvinnorna i framtiden blir mer produktiva. Den tidigare projektledaren har under 2013 följt upp hur de 22 deltagarna i urvalet försörjde sig. Jämfört med läget efter avslutat projekt spretar resultatet något och alla 22 kvinnor i urvalet har inte gått att nå. Huvuddelen av deltagarna finns dock fortfarande kvar i arbete eller studier. Deltagarnas försörjning skulle vara intressant att följa upp ytterligare, t ex efter tre år. Ett fortsatt stöd för kvinnorna som deltagit i projekt MOA bör kunna leda till minskad resursförbrukning, ökad produktivitet eller att fler av deltagarna kommer i ett arbete. För den andel deltagare i MOA som avslutat projektet med att inte ha närmat sig arbetsmarknaden, fått ett arbete eller börjat studera, bör projektet ha inneburit att deltagaren kommit till rätt instans och fått ett stöd som de tidigare inte kunnat få av aktörerna var för sig. Fortsatta insatser kan i första hand ge en bättre livssituation, men på sikt också öka möjligheterna till en rehabilitering och ett minskat utanförskap. Sannolikt kan också ytterligare kostnader undvikas för kvinnorna genom att de tagit del av kvalificerad insats, erhållit rätt och varaktig ersättning, eventuell sysselsättning eller fått ta del av åtgärder som annars inte skulle varit aktuella. För kommunen har projektet redan efter ett år inneburit minskade kostnader motsvarande 3,2 mkr. Lönsamheten är 2,9 mkr efter ett år, kr per deltagare och år. Bakom detta ligger främst minskade kostnader för försörjningsstödet, men även för 26

27 omsorg och handläggning. Skatteintäkterna har dessutom ökat genom deltagarnas ökade inkomster. Återbetalningstiden för kommunen är två månader. Landstinget har marginellt minskade kostnader för vårdinsatser, men högre skatteintäkter genom deltagarnas ökade produktivitet och förändrade ersättningar, totalt kr efter ett år. Lönsamheten är kr efter ett år, drygt kr per deltagare och år. Återbetalningstiden är 20 månader. Notera att landstingets nyckeltal inte är helt rättvisande genom att uppgifter inte kunnat inhämtas från landstinget. Staten har genom projektet efter ett år fått ökade skatteintäkter med 1,1 mkr. Detta är främst kopplat till att några av deltagarna kommit in i arbete vilket genererat sociala avgifter och indirekta skatter. Kriminalvården, som både är projektägare och finansiär, har ekonomiskt sett ett lyckat utfall av satsningen. Efter ett år är intäkterna kr, vilket ger en återbetalningstid på tre månader. Försäkringskassan har ökat sina kostnader med kr efter ett år. På marginalen beroende på att några deltagare har fått högre ersättningar från Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen har också ökat sina kostnader med 1,3 mkr efter ett år. Genom att Arbetsförmedlingen stått för sina kostnader dels för insatser till deltagarna, dels för lönesubventioner är detta ett tecken på att Arbetsförmedlingen gjort en insats i linje med sitt uppdrag. Deltagarna har efter projektet en ökad inkomst med drygt kr per deltagare och år. Projekt MOA relativt jämförbara projekt För att vi fullt ut ska kunna uttala oss om huruvida projekt MOA varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit definierat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). Detta projekt och de projekt som vi tidigare utvärderat saknar som regel denna typ av mål eftersom det inte ställs krav från finansiärerna om vad som projektet skall uppnå ur t ex ur ett lönsamhetsperspektiv. Inom payoff har vi därför utvecklat ett eget klassificeringssystem av projekten i olika klasser, som sedan gör att vi kan jämföra projektens ekonomiska nyckeltal relativt andra projekt i vår databas. Jämförelsen är på inget sätt en slags tävling eller ranking mellan olika projekt utan är mer tänkt som ett sätt att analysera, diskutera och dra slutsatser vad som gjort att ett visst projekt resulterat i ett visst utfall för de samhällsekonomiska nyckeltalen. Detta utgör också bara en del av bedömningen av vad som åstadkommits. 27

28 Till detta bör även en analys av projektets mervärden, lärande, samverkan, resurser och målgruppens förutsättningar på aktuell arbetsmarknad bedömas för att skapa en helhet i vad projektet resulterat i på kort sikt och om möjligt på lång sikt. MOA visar sig vid en jämförelse med utfallen för andra arbetslivsinriktade projekt ligga klart över snittet vad gäller verkningsgrad, lönsamhet och återbetalningstid. Genom att kostnaderna för deltagarnas utanförskap är högre har MOA klassificerats i en grupp med bara ett jämförelseprojekt, med ännu högre värden på nyckeltalen, vilket gjort att MOA har något lägre värden. En känslighetsanalys visar på hållbarhet En brist i denna typ av utvärdering är att det saknas en kontrollgrupp. Med hjälp av en sådan skulle slutsatserna om resultat och kausalitet vara robustare. Anledningen till att kontrollgrupp ändå saknas är att det i praktiken är mycket svårt att skapa en tillräckligt bra sådan inom rimliga kostnadsramar och med hänsyn till etik och moral. En metod att erhålla en form av kontrollgrupp är att genomföra alternativscenarior, s.k. kontrafaktiska studier, där vi jämför det faktiska utfallet med ett sannolikt utfall på individnivå som baseras på att inga åtgärder (utom de konventionella) hade vidtagits mot individen. Några alternativscenarios har inte gjorts i denna utvärdering, men kan i de fortsatta diskussionerna om projektets resultat vara intressant att redovisa. I ett alternativscenario görs antaganden om vad som skulle hända om inte deltagarna varit med i projekt MOA. Om alternativet skulle varit att flera av kvinnorna fortsatt sina destruktiva beteenden istället för att deltaga i MOA, skulle detta inneburit betydligt högre kostnader för samhället och berörda myndigheter. Genom att analysera hur projektets resultat förändras om vi antar att deltagarnas förändrade situation även till viss del beror på faktorer och händelser utanför projekts ram, kan vi få en uppfattning om projektet fortfarande är lönsamt. Om vi reducerar 25 procent av intäkten, men bibehåller den totala kostnaden har projektet 3,1 mkr i intäkter efter ett år jämfört med 4,2 mkr utan reduceringen. Projektet är då lönsamt efter sju månader istället för efter sex månader. Ett socioekonomiskt perspektiv breddar perspektivet Ytterligare ett sätt att följa upp och diskutera projekt MOA och dess resultat är att genomföra en socioekonomisk analys. Fokus i en sådan analys är hur projektet organiserats, styrts och genomförts. Vi har inte genomfört en sådan analys för detta projekt. Även om vi inte gjort en analys i denna del är det viktigt att bedöma hur och om projektet använt samhällets resurser på ett effektivare sätt relativt de reguljära verksamheterna. Eftersom projekt MOA har implementerats är detta ett resultat som talar för 28

29 sig själv. Målgruppen för MOA skulle inte kunna få en sammanhållen insats på det sätt som de fått genom att parterna samverkat i projektet Vad vi kan förstå har projektet den uppfattningen att målgruppen via myndigheterna var för sig inte skulle kunna få en sammantagen insats på det sätt som MOA inneburit. Kompletterande kompetenser som deltagarna inte skulle fått del av i ordinarieverksamheter plus en aktiv samverkan är också viktiga inslag i projektet. Projektets strategiska värde är särskilt intressant att beakta både för berörda myndigheter och inte minst för målgruppen. Många arbetslivsinriktade projekt skapar goda förutsättningar för deltagarna att nå egenförsörjning och en bättre hälsa och livskvalitet relativt om individerna endast skulle ta del av insatser från myndigheterna var för sig. Trots detta tas inte alltid lärandet och mervärdena tillvara och implementeras, vilket gör att fler i målgruppen får del av sammansatta åtgärder från parterna i projektet. Till sist De ekonomiska nyckeltalen bör tolkas och bedömas relativt de förutsättningar som framkommit i denna utvärdering, projektbeskrivningen i bilaga 1 och slutrapporten för projektet. Ytterligare en hjälp för tolkningen kan utgöras av några av de frågeställningar som finns i den inledande sammanfattningen av rapporten. Rapporten är sammanställd av payoff AB, (slutligt godkänd av beställaren ) Sven Vikberg Claes Malmquist Kontaktperson payoff AB: Sven Vikberg, Kontaktperson för projekt MOA är Johanna Rudmark Hagström 29

30 Bilagor 1. Projektets beskrivning av MOA 2. Detaljerade resultat i tabellform. 3. Presentation av NyttoSam. 30

31 Bilaga 1. Projektets beskrivning av MOA Projektnamn MOA. Projektägare Projektägare av MOA är Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Kommunens och Arbetsförmedlingens kostnader finansierades under projekttiden av Samordningsförbundet i Uppsala län. Kriminalvården, som inte är medlem i Samordningsförbundet, stod för sina egna kostnader. Projektgenomförare Vid start, aug -09 anställdes 3 personer för att arbeta i MOA. En projektledare, en arbetsmarknadssekreterare och en arbetsförmedlare. Projektledaren och arbetsmarknadssekreteraren var anställda av kommunen och arbetsförmedlaren av Af. Under hösten 09 arbetade en kriminalvårdare 20 % och det har under tiden utökats till 50 %. Projektkostnader och finansiering Se redovisning på sid 16 i rapporten. Projektets syfte och mål Effektmål Projektet ska arbeta med 70 personer under två år. Minst 50 procent av deltagarna ska komma ut i arbete eller fortsatt utbildning inom vardera ett år. Minst 80 procent ska uppleva att de kommit väsentligt närmare arbetsmarknaden vid slutet av sin projekttid än vid starten av den individuella resan. Processmål Projektdeltagarna ska arbeta med portifoliomodell och löpande självvärdera sittdeltagande och sina delmål. Personalen ska konsekvent arbeta med självevaluering och regelbundet rapporteramuntligt till styrgruppen om processen i projektet. En kort rapport med kvalificerad uppföljning och analys ska göras i halvtid inom projektet i samverkan med styrgruppens representanter. Ett seminarium med inbjudna från länets kommuner och myndigheter ska hållas 31

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08 2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande Birgitta Wessman Thyrsson (Region Öst ) Vice Orf. Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133

Bilaga 1. Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning. Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Bilaga 1 Insatsredovisning, individinriktade insatser en närmare beskrivning Antal insatser under 2011: 4 Totalt antal deltagare: 133 Kvinnocoacher (ID 1019) Projektägare: Landstinget Västmanland genom

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Utökat förstudiemedel för innovationer i företag Förslag till beslut: Bevilja

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället!

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! 1 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt,

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Kompetensförsörjning och generationsskiften

Kompetensförsörjning och generationsskiften Revisionsrapport Kompetensförsörjning och generationsskiften Piteå kommun Datum Helena Lundberg, Certifierad kommunal revisor 2009-09-03 Helena Lundberg, uppdragsansvarig Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer