Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA"

Transkript

1 Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, Östersund payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Utvärderingen i sammandrag... 4 Inledning... 8 Bakgrund och förutsättningar... 8 Syfte och mål... 9 Avgränsningar och antaganden... 9 Verksamhetens klassificering... 9 Rapportens struktur Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet Känslighetsanalyser Jämförelser med likartade verksamheter Sammanfattning av den ekonomiska analysen Socioekonomisk analys Hur har projektets resurser använts Vilka är projektets framgångsfaktorer Analys och Slutsatser Rekommendationer för att utveckla verksamheten Ledning och styrning Syfte och mål Implementering UMA- modellen Kontaktytan med näringslivet Mål- och resultatuppföljning Intervjuer Referenser Bilagor Bilaga 1. Resultat i tabellform Bilaga 2. Vad är NyttoSam?

3 Tabeller och diagram Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad Diagram 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället Diagram 4. Kostnader för verksamhetens genomförande Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt Diagram 7. Återbetalningstid i månader Diagram 8. Återbetalningstid Diagram 9. Lönsamhet per deltagare kort sikt Diagram 10. Lönsamhet per deltagare medellång sikt Diagram 11. Potentialen per deltagare i föreläget Diagram 12. Verkningsgrad Diagram 13. Åtgärdskostnad per deltagare Diagram 14. Kostnad per verkningsgrad Diagram 15. Nyckeltalens utfall relativt medelvärdet inom klassen Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter Tabell 2. Intäkter på kort sikt, samhället och offentlig sektor Tabell 3. Intäkter på kort sikt, olika aktörer Tabell 4. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommunerna och landsting Tabell 5. Projektkostnad Tabell 6. Lönsamhet på kort och medellång sikt

4 Utvärderingen i sammandrag Bakgrund Projekt UMA, Utveckling Mot Arbete, är ett projekt som har drivits från till Därefter har projektet beviljats förlängning fram till Projektägare är Kristinehamns Folkhögskola, KPS. Total projektbudget är kr och projektet har beviljats ESF-stöd motsvarande kr. payoff AB har fått i uppdrag att utvärdera projekt UMA och utvärderingen består av två delar. Den ena delen är en samhällsekonomisk utvärdering som baseras på att deltagarna i projektet fått hjälp och stöttning att minska sitt utanförskap genom att öka graden av egenförsörjning och minska förbrukningen av stödresurser från samhället. För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen har payoff s modell, NyttoSam, använts. Läs mer om NyttoSam i rapportens bilaga. Den andra delen av utvärderingen är en socioekonomisk analys, vilken analyserar projektets organisation, arbetssätt, hur tillgängliga resurser har använts och lyfter fram lärande och innovation. Den socioekonomiska analysen har genomförts med hjälp av intervjuer med representanter för styrgrupp och operativ ledning, samt kritiskt granskat och analyserat styrande dokument, projektdokumentation och rapporter från tidigare utvärderingar i projektet. Avslutningsvis lämnar utvärderingen ett antal rekommendationer för verksamheten inom projekt UMA, vilka payoff AB hoppas ska kunna bidra till den fortsatta, positiva utvecklingen av verksamheten. Samhällsekonomisk utvärdering Utvärderingen är gjord utifrån 32 stycken, slumpvis utvalda deltagare som är avslutade i projektet fram t.o.m Vår rapport visar att den övergripande målsättningen om att deltagarna, genom UMA s innovativa metod, ska stärka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skapar samhällsekonomisk nytta, kommer att uppnås. Jämfört med situationen före projektet har deltagarna förbättrat sin situation betydligt efter att det har genomgått projektet och deltagit i verksamheten enligt UMAmodellen. Den samhällsekonomiska förbättringen är så pass stor att de projektkostnader som satsas på deltagarna har en återbetalningstid till samhället på endast sju månader efter att deltagarna har avslutats i projekt UMA. Med anledning av detta positiva resultat anser payoff AB att det är sannolikt att projekt UMA använt samhällets resurser på ett effektivt sätt för samhällets och deltagarnas bästa. Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen Alla resultat som redovisas är baserade på de 32 deltagare som ingått i utvärderingen. Ett år efter att deltagarna har avslutats i projekt UMA har samhället ökade intäkter på 3 mkr per år på grund av deltagarnas positiva utveckling. Lönsamheten för projektet beräknas enligt följande: samhällets intäkter minus kostnaderna för pro- 1 Ursprungligen valdes 40 deltagare slumpmässigt ut, men åtta av dessa personer gick av olika anledningar inte att få tag i. 4

5 jektet. På kort sikt, ett år, är lönsamheten positiv, 1,4 mkr. På medellång sikt, fem år, är lönsamheten prognostiserad till 13,4 mkr motsvarande kr per deltagare. Denna prognos baseras på att deltagarna bibehåller sin status efter projektet under ytterligare fyra år. Projektkostnaden för de utvärderade deltagarna är totalt 1,3 mkr, vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden för projektkostnaderna är sju månader för samhället. Avkastningen per satsad krona är 1,85 kr på kort sikt och 9,26 kr på medellång sikt. Verkningsgraden, ett mått på hur effektivt verksamheten arbetat med att minska utanförskapet, har varit 17 procent. Detta resultat har uppnåtts dels genom att flera av deltagarna kommit i arbete alternativt ökat sin sysselsättningsgrad, dels genom att deltagarnas resursförbrukning av vård och omsorg minskat. Verkningsgraden för andra, liknande projekt är i genomsnitt 14 procent. Jämfört med medelvärdet för övriga insatser vi utvärderat, inom den kategori som projekt UMA tillhör, är värdet på alla de fyra nyckeltal som mäter lönsamhet och effektivitet bättre för projekt UMA. Kommunerna har efter ett år ökade kostnader på kr trots ökade skatteintäkter. Anledningen är att försörjningsstödet ökade hos några deltagare i efterläget. Lönsamheten är på kort sikt kr och på medellång sikt, kr, motsvarande kr respektive kr per deltagare. Om individerna som uppbär försörjningsstöd på sikt går vidare till utbildning med CSN-stöd eller arbete kommer kommunernas utfall att förbättras betydligt och den kommunala lönsamheten kommer att bli positiv. Landstinget har genom minskade vårdkostnader och ökade skatteintäkter fått intäkter på kr efter ett år. Lönsamheten är positiv på kort sikt trots medfinansieringen, kr. På medellång sikt är lönsamheten kr, motsvarande kr per deltagare. Återbetalningstiden är tre månader. Staten har en lönsamhet på kr efter ett år och 8,8 mkr på medellång sikt. Återbetalningstiden är nio månader. Deltagarna har ökat sin disponibla inkomst med kr per år med ett spann från kr till kr. Den disponibla inkomsten har framför allt ökat på grund av att flera deltagare har kommit i arbete. Resultat av den socioekonomiska analysen I den samhällsekonomiska utvärderingen framgår att utvecklingen hos deltagarna, som projekt UMA har stöttat, leder till samhällsekonomiska vinster. I den socioekonomiska analysen kan vi se att dessa samhällseffekter har åstadkommits genom att UMA-projektet har arbetat på ett kreativt och innovativt sätt. Genom att utgå från företagens behov, istället för individens förutsättningar har projektet lyckats skapa ett intresse och förtroende hos det lokala näringslivet. Förtroendet har UMA förvaltat, så att deltagarna har fått praktikplatser, anställningar och även startat egna företag, trots att målgruppen för projektet i utgångsläget står relativt långt från arbetsmarknaden. 5

6 Analysen visar också att det inledningsvis fanns tydliga problem med strukturen av den dagliga driften av projektet, vilket har åtgärdats och utvecklats under projekttiden. Det är även tydligt att styrgruppen inte har haft ett tydligt uppdrag eller ett tydligt mandat att driva och fatta beslut angående projektets verksamhet. Resultatet blir att kritisk granskning och strategiska diskussioner riskerar att utebli. Frågor som inte fått tillräckligt fokus är behovet att se över målgruppen när förutsättningarna ändrats under projektets gång, vilka krav det ställer på att anpassa och utveckla UMA-modellen och hur framtida huvudmannaskap, samverkan och finansiering ska se ut. Den framgångsfaktor som utvärderingen särskilt vill lyfta fram är projektets koppling till det lokala näringslivet, hur projektledningen lyckats skapa ett förtroende bland företagarna och hur de sedan lyckats matcha behoven med deltagarnas förutsättningar och kompetens. Projekt UMA har skapat mervärden för parterna genom att nya, innovativa arbetssätt har utvecklats. Att utgå från näringslivets behov och att ta ett helhetsansvar för deltagarnas utveckling har lett fram till att samverkansparterna fått tillgång till en verksamhet och insats för projektets målgrupp, vilken inte funnits att tillgå tidigare. Det är nu viktigt att agera på ett sådant sätt att dessa mervärden inte tappas bort, utan att modell och arbetssätt kan fortsätta att utvecklas. Utvärderingens rekommendationer Utifrån den kunskap som framkommit under utvärderingen så lämnar payoff AB följande rekommendationer för att UMA-verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Ledningen av verksamheten på strategisk nivå måste tydliggöras. Styrgrupp, eller motsvarande, måste ha tydliga mandat att fatta beslut i strategiska frågor. Uppdragen för den operativa och den strategiska ledingen måste särskiljas och tydliggöras. Syfte och mål för verksamheten bör kritiskt granskas, ifrågasättas och vid behov uppdateras när verksamheten övergår från projekt till en ordinarie verksamhet. Verksamheten inom UMA bör omgående göra en analys och plan för implementeringen av projekt UMA till en ordinarie verksamhet. Erfarenhet och forskning visar att implementering är en svår, komplicerad och tidskrävande process, vilken kräver stor beslutsamhet och en tydlig ledning. (Beslut fattades den 7 februari 2014 att verksamheten ska få en fortsättning efter sista februari, se nedan under rubriken Avslutningsvis. Även om beslut är fattat vill payoff AB poängtera vikten av en plan för hur implementering och fortsatt drift ska genomföras.) Det bör göras en översyn och anpassning av UMA-modellen, utifrån att projekttiden nu är slut och att den framtida målgruppen och huvudmännens behov till viss del skiljer sig mot de förutsättningar som gällde vid projektets start. En tydlig plan bör tas fram för att utveckla kontaktytan med det lokala näringslivet ytterligare. Dokumenterade arbetssätt och rutiner skapar förutsättningar för att det framgångsrika samarbetet även kan föras vidare till andra verksamheter och andra geografiska orter, dvs. åstadkomma spridningseffekter. 6

7 För att den operativa och strategiska ledningen ska kunna fortsätta att utveckla verksamheten och fatta kloka beslut krävs en tydlig struktur för uppföljning av verksamheten i förhållande till beslutade mål. Uppföljning skapar förutsättningar för att upptäcka tidiga signaler på avvikelser och det skapar underlag för strategiska beslut. Avslutningsvis Efter att intervjuer och dokumentstudier för den här utvärderingen genomfördes har projekt UMA arbetat aktivt med att hitta lösningar för implementering och en fortsatt verksamhet enligt UMA-modellen. Vid ett möte den sjunde februari kom Kristinehamns Folkhögskola och Arbetsförmedlingen överens om en fortsättning och en framtida finansiering. Den nya verksamheten startar första mars Målgruppen för denna är anpassad efter Arbetsförmedlingens behov. Den fortsatta verksamheten kommer att inriktas på ett mer allmänt upplägg för de som behöver mer stöttning i den personliga utvecklingen för att kunna närma sig arbetsmarknaden och inte på de som vill och kan starta företag. 7

8 Inledning payoff AB har fått i uppdrag av Kristinehamns folkhögskola att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 32 individer som deltagit i projekt UMA. Utvärderingen har även kompletterats med en socioekonomisk analys, vilken visar på hur effektivt projektets organisation, resurser, arbetssätt och metoder har använts. Analysen beskriver hur projektets resultat har skapats och vilka framgångsfaktorerna är. Kunskapen ska ligga till grund för ett organisatoriskt lärande, spridningseffekter och implementering av projektet i en ordinarie verksamhet. I denna rapport presenteras resultatet av utvärderingen. Bakgrund och förutsättningar Den samhällsekonomiska utvärderingen har gjorts med hjälp av payoff s modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska effekterna för det samhället som helhet samt för kommun, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedlingen, arbetsgivare och individen. Utvärderingen bygger på individuppgifter för 32 individer, vilka slumpmässigt har valts ut bland deltagare som avslutats i projektet fram t.o.m De insamlade uppgifterna visar på individernas försörjning och resursförbrukning före respektive efter deltagandet i UMA-projektet. Den socioekonomiska analysen fokuserar på projektets organisation, resurser, arbetssätt och metoder. Den är viktig för att beskriva projektets framgångsfaktorer och resultat. Analysen ska kunna ligga till grund för lärande, spridning och implementering. Den socioekonomiska analysen har genomförts med hjälp av intervjuer och diskussioner med representanter för projektledning och styrgrupp. Dokumentstudier har dessutom gjorts av dokumentation från projektet i form av projektbeskrivningen på Svenska ESF-rådets hemsida, projektets lägesrapporter och kvartalsrapporter, affärsplanen kring UMA-metoden, UMA-magasinet, UMA-nytt, styrgruppsprotokoll, rapporter från tidigare utvärderingar av projektet, den regionala utvecklingsplanen för Värmland och en del annan dokumentation från projektet. Målgrupp Projektets samverkanspartners har konstaterat att det finns brister i utbudet av åtgärder för personer som står långt från arbetsmarknaden, främst långtidsarbetslösa men också långtidssjukskrivna med behov av rehabåtgärder. I projektet riktas stort fokus mot personer med utomnordisk härkomst. Inom målgruppen riktar sig projekt UMA både till personer som har idéer till produkter och tjänster som de själva vill utveckla och starta eget företag med samt till personer som vill utvecklas och genom projektet kan få kontakter, vilka kan leda till anställning. 8

9 Syfte och mål Syfte Syftet med projektet är att utveckla en innovativ metod som markant stärker möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fast förankring i arbetslivet. Härigenom ska luckor i det befintliga utbudet av arbetsmarknads- och rehabåtgärder fyllas. Metoden bygger på en kreativ miljö som främjar stärkande av individer genom relevanta arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsattraktiva områden och nära kontakt mellan arbetsgivare och personer som står utanför arbetsmarknaden. I samband med den stigande arbetslösheten och försämrade konjunkturen finns också ett problem i minskade möjligheter att hitta lämpliga praktikplatser för arbetsträning. Detta gäller inte minst personer i behov av rehabåtgärder. UMA-projektet tillhandahåller möjligheter för dessa personer att få återanpassa sig i egen takt, men samtidigt få göra det under företagsliknande former med relevanta arbetsuppgifter och god koppling till lokala arbetsgivare. Verksamheten ska kunna överföras utanför genomförandefasens arbetsområde och själva metoden ska kunna tillämpas inom hela Europeiska unionen. Mål Alla deltagare, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska genom UMA s innovativa metod stärka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Målet är att genomförandefasen ska klara en genomströmning på 94 deltagare per år och att minst 65 procent av deltagarna ska övergå till anställning, praktik, utbildning eller eget företagande. Så många personer med utländsk bakgrund som möjligt ska ingå som deltagare i projektet. För att främja jämställdhet är målet att 50 procent av antalet deltagare i projektet under genomförandefasen, oavsett målgrupp, ska utgöras av kvinnor. Ytterligare information Mer information om projekt UMA finns på Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för payoff s ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 2. Verksamhetens klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter (nedan kallad verksamhet ). Det innebär att likvärdiga verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten. 9

10 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuell verksamhet jämfört med likartade verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande verksamheter. Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör projekt UMA klass T8. Kriterierna för att tillhöra klass T8 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en genomsnittlig potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion i kombination med viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är medelstora. Projektet har kostat kr per deltagare. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för en sammanfattning, inledning med uppdrag, syfte och mål, avgränsningar och klassificeringen av projekt UMA. Därefter kommer ett omfattande avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs inledningsvis verksamhetens samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; dvs. kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt som påverkas inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Med hjälp av tre olika känslighetsanalyser redovisas hur stabilt resultatet är. Den första analysen visar hur det uppnådda resulterat påverkas om man antar att andra faktorer, än de som vidtagits inom projektet, påverkar utfallet. Exempel på sådana variabler kan vara konjunktur, händelser i personens privatliv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Den andra känslighetsanalysen baseras på att extremvärden (bästa och sämsta) exkluderas. Den tredje analys visar hur lönsamheten på kort sikt påverkas om projektkostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat projektet. 10

11 I nästa del i rapporten redovisas den Socioekonomiska analysen, vilken fokuserar på projektets organisation och hur tillgängliga resurser ha använts. Avslutningsvis lämnar payoff AB rekommendationer, vilka förhoppningsvis kan ligga till grund för diskussioner och beslut om verksamhetens fortsatta utveckling. I bilagor finns en presentation av projekt UMA, alla tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av payoff s metod NyttoSam. 11

12 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade verksamheter Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av en tabell och ett antal diagram. I bilaga redovisas alla resultat i tabellform. Där framgår förutom totala värden såväl medelvärden som extremvärden, dvs. bästa och sämsta resultat på individnivå. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår verksamhetens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt, 12 månader, maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 32 individer som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt UMA var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av vissa vårdinsatser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen för projektet var 17,6 mkr vid verksamhetens start, vilket motsvarande kr per deltagare. Alla redovisade siffror gäller enbart för de deltagare som ingår i utvärderingen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har 12

13 gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med cirka 3 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 17 procent 3. Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 9 % Faktisk produktion i efterläge 23 % Utnyttjad potential, varav kr produktion vård, omsorg och handläggning kr kr Verkningsgrad, varav 17 % produktion 16 % vård, omsorg och handläggning 37 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Vi antar att deltagande individer behåller sin status, avseende arbete och vårdkonsumtion, som de har när de lämnar projektet och halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Därefter beräknar vi den långsiktiga potentialen utifrån ett sannolikt perspektiv baserat på antagandet ovan. Den samhällsekonomiska potentialen för hela urvalet är då 110 mkr. Utslaget per deltagare motsvarar det 3,5 mkr. Även om detta belopp till stor del är hypotetiskt visar de på vilka enorma samhällsekonomiska potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör verksamhetens resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 nedan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att potential (3 mkr) frigjorts genom att flera av deltagarna kommit in i arbete kombinerat med minskad konsumtion av vård och omsorg i efterläget jämfört med föreläget. 3 3 mkr/17,6 mkr = 17 % 13

14 !18000!000!kr!!!16000!000!kr!!!14000!000!kr!!!12000!000!kr!!!10000!000!kr!!!8000!000!kr!!!6000!000!kr!!!4000!000!kr!!!2000!000!kr!!!"!!!kr!!!Föreläge! E2erläge! Skillnad!!Poten;al!!Ökad!produk;on! Minskad!resursförbrukning! Diagram 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den produktion som de facto förekom i föreläget var nio procent. Produktionsutnyttjandet motsvarar således nio procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till 23 procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (17,6 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (17,1 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (0,5 mkr). Genom ökad produktion och till viss del minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 17 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av cirka 3 mkr, fördelat på 2,8 mkr på ökad produktion och 0,2 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger över rubriken Skillnad. Intäkter I diagram 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projekt UMA genererat på kort sikt (ett år) och medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn, uppdelat på kommun, landsting och stat. Den röda delen av staplarna redovisar de prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år. I diagram 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat - samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. I rapportens bilaga redovisas alla intäkter mer i detalj inklusive spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. 14

15 Intäkt,'kort'sikt' 4000$000$kr$ 3000$000$kr$ 2000$000$kr$ 1000$000$kr$ $0$kr$!1000$000$kr$ Samhället$ Kommunen$ Lands9nget$ Staten$totalt$ Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn. Som framgår av diagram 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 32 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara cirka 3 mkr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till drygt 15 mkr. Intäkt per deltagare på kort sikt för samhället är kr på årsbasis. Såväl landstinget som staten totalt uppvisar positiva intäkter medan kommunen har marginellt ökade kostnader. Intäkt,'kort'sikt' 1500!000!kr! 1000!000!kr! 500!000!kr!!0!kr! Af! F*kassa! Övrig!stat! Deltagarna! Försäkr.giv! Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. För statens olika sektorer är intäkten på kort sikt positiv både för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan liksom för övrig stat. I de flesta rapporter som payoff utvärderat uppvisar Arbetsförmedlingen ett negativt resultat vilket vi anser vara fullt normalt med tanke på myndighetens speciella roll i dessa sammanhang. Anledningen till den motsatta situationen denna gång kan dels förklaras med att flera av deltagarna uppbar aktivitetsstöd i föreläget som antingen ersatts av arbetsinkomst eller av försörjning från någon annan myndighet, dels pga. att det varit svårt att inhämta alla relevanta uppgifter från Arbetsförmedlingen (fr. a eventuella lönebidrag) som kan ha påverkat myndighetens resultat i positiv riktning. 15

16 De 32 deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt, vilket motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Kostnader Åtgärdskostnaden för de 32 personer som ingår i utvärderingen har varit 1,3 mkr. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr. Av den totala kostnaden står EU/ staten för 51 procent, Arbetsförmedlingen 37 procent, kommunen 8 procent, landstinget för 2,5 procent och Försäkringskassan för 1,5 procent. Sammanställningen finns redovisad i diagram 4 nedan. För mer detaljerad information hänvisas till tabellsammanställningen i rapportens bilaga. Kostnader) Miljontal)!!2!kr!!!!2!kr!!!!1!kr!!!!1!kr!!!"!!!kr!! Samhället! Kommunen! Lands6nget! Staten! Arbetsförmedlingen! Försäkringskassan! Diagram 4. Kostnader för verksamhetens genomförande. Resultat/lönsamhet I diagram 5 nedan redovisas en sammanställning över verksamhetens resultat/lönsamhet, baserad på de 32 deltagare som ingår i utvärderingen. Sammanställningen visar utfallet för samhället som helhet men även för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. För mer detaljerad redovisning i tabellform hänvisas till rapportens bilaga. 16

17 Lönsamhet,+kort+sikt+ $1500$000$kr$$ $1000$000$kr$$ $500$000$kr$$ $!$$$kr$$!500$000$kr$$ Samhället$ Kommunen$ Lands7nget$ Staten$totalt$ Af$ F!kassa$ Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt positiv, 1,4 mkr, se diagram 5 ovan. Detta motsvarar kr per deltagare. På medellång sikt är vår prognos att lönsamheten är 13,4 mkr vilket motsvarar kr per deltagare, se diagram 6 nedan. Under rubriken Känslighetsanalyser redovisas även hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under tre år. Återbetalningstiden för den totala åtgärdskostnaden är sju månader på samhällsnivå, se diagram 7. Den positiva lönsamheten beror på att flera av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser, främst vård. Avkastningen per satsad krona är 1,85 kr på kort sikt och 9,26 kr på medellång sikt. Lönsamhet,)medellång)sikt) Miljontal) ""14"kr"" ""12"kr"" ""10"kr"" ""8"kr"" ""6"kr"" ""4"kr"" ""2"kr"" "!"""kr""!"2"kr"" Samhället" Kommunen" Lands:nget" Staten"totalt" Af" F!kassa" Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt. 17

18 Kommunerna Kommunerna uppvisar på kort sikt ökade kostnader på kr pga. att kostnaderna för försörjningsstöd i efterläget har ökat mer än de skatteintäkter som skapats genom att flera av deltagare har kommit i arbete. Genom att kommunerna är med och finansierar projektet är lönsamheten på kort sikt negativ, kr. På fem års sikt är prognosen att lönsamheten är kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Om deltagare som har försörjningsstöd på sikt klarar att gå till studier, arbete eller annan försörjning kommer kommunens lönsamhet att förbättras. Landstinget Landstinget redovisar ökade intäkter på kr genom minskade kostnader för vård i kombination med ökade skatteintäkter. Genom medfinansieringen är lönsamheten på kort sikt kr. Prognosen på fem års sikt är kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden för Landstinget är tre månader. Återbetalnings,d,/månader/ 12" 10" 8" 6" 4" 2" Samhället" Lands4nget" Staten" Arbetsförmedlingen" Försäkringskassan" 0" Diagram 7. Återbetalningstid i månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har minskade kostnader med kr efter ett år för lägre utbetalat aktivitetsstöd, handläggning, lönesubventioner och övrigt. Se ovan under avsnittet Intäkter, diagram 3. Trots medfinansieringen är lönsamheten positiv för Arbetsförmedlingens på kort sikt, ca kr. Prognosen på medellång sikt är 2 mkr. Återbetalningstiden för Arbetsförmedlingen är 12 månader. Försäkringskassan Intäkterna för Försäkringskassan är positiva både på kort och medellång sikt, kr respektive 1,9 mkr. Detta är en effekt av att några av deltagarna kommit i arbete och att några har gått till annan typ av försörjning. Efter avräkning av Försäkringskassans kostnader för delfinansiering av projektet är lönsamheten efter ett år positiv, kr. På fem års sikt är lönsamheten 1,9 mkr. Återbetalningstiden för Försäkringskassan är en månad. 18

19 Staten totalt Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på 2 mkr efter ett år och på fem år 10,4 mkr. Lönsamheten på kort sikt är kr medan prognosen på fem års sikt är 8,8 mkr. Återbetalningstiden för staten är nio månader. Individerna/hushållen Deltagarna har totalt fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. Kraftigaste ökning hade en deltagare med kr och sämst var det för en deltagare som tappat kr i efterläget. En starkt bidragande orsak till den genomsnittligt förbättrade situationen är att flera av deltagarna tidigare kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Känslighetsanalyser Genom att genomföra olika typer av känslighetsanalyser kan man studera hur lönsamheten av en verksamhet påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Känslighetsanalys två analyserar hur stabilt det redovisade resultatet är genom att man exkluderar extremvärden från analysen. Den tredje analysen visar hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs på tre år. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att en fjärdedel av intäkten uppstått utan att deltagarna medverkat i projekt UMA, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden bibehålls. Den totala intäkten för samhället reduceras då till 2,3 mkr medan kostnaden alltjämt är 1,6 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med 1,4 mkr respektive kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med två månader till nio månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (i detta fall det enskilt högsta och det lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. 19

20 Exkluderar man nu dessa extremvärde sjunker intäkten från totalt 3 mkr till 2,6 mkr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från sju till åtta månader. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att verksamhetens kostnad avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 1,6/3 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 2,5 mkr. Motsvarande värde utan avskrivning är 1,4 mkr. Jämförelser med likartade verksamheter Den klassificering av de utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan verksamheter som har likvärdiga förutsättningar. Projekt UMA tillhör, enligt payoff s klassificeringsterminologi, klass T8. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i projektet är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet i UMA för samhället som helhet med de 21 övriga projekt eller verksamheter inom klass T8 som payoff utvärderat de senaste fyra åren framgår följande (snittvärdet för de 21 övriga i parentes): payoff- 8d, månader Projekt UMA Medelvärde Diagram 8. Återbetalningstid. Återbetalningstiden för samhället är sju månader (medelvärdet för klassen är nio månader). Detta innebär en kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. 20

21 lönsamhet på kort sikt, kronor kr kr kr - kr Projekt UMA Medelvärde Diagram 9. Lönsamhet per deltagare kort sikt. Lönsamhet per deltagare kort sikt är kr ( kr). Lönsamheten är högre än genomsnittet inom klassen på kort sikt. lönsamhet på medellång sikt, kronor kr kr kr kr Projekt UMA Medelvärde Diagram 10. Lönsamhet per deltagare medellång sikt. Lönsamhet per deltagare på medellång sikt är kr, vilket innebär högre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen, kr kr poten8al, kronor kr kr kr - kr Projekt UMA Medelvärde Diagram 11. Potentialen per deltagare i föreläget. Potentialen per deltagare i föreläget är kr, innebärande lägre potential än genomsnittet inom klassen, kr. 21

22 verkningsgrad, procent Projekt UMA Medelvärde Diagram 12. Verkningsgrad. Verkningsgraden är 17 procent. Detta innebär en något högre verkningsgrad (högre produktivitet) än genomsnittet inom klassen som är 14 procent. åtgärdskostnad, kronor kr kr kr - kr Projekt UMA Medelvärde Diagram 13. Åtgärdskostnad per deltagare. Åtgärdskostnad per deltagare är kr jämfört med kr för genomsnittet inom klassen. kostnad per verkningsgrad, kronor kr kr kr kr kr - kr Projekt UMA Medelvärde Diagram 14. Kostnad per verkningsgrad 22

23 Kostnad per procent verkningsgrad är kr vilket innebär en lägre kostnad per procent verkningsgrad (dvs. högre effektivitet) än genomsnittet inom klassen, kr. Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Ett alternativt sätt att redovisa de viktigaste nyckeltalen utifrån vår utvärdering av verksamheten projekt UMA är att skapa ett s.k. polärt diagram där genomsnitten för nyckeltalen i aktuell klass erhåller värdet 100, se diagram 15. Avvikelserna från det faktiska utfallet i utvärderingen redovisas därefter procentuellt. Avvikelserna är beräknade på följande sätt: Potential; / = -8 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 92. Åtgärdskostnad; / = 2 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 102. Lönsamhet på kort sikt; 6 600/ = 39 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 139. Lönsamhet på medellång sikt; / = 53 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 153. Återbetalningstid; -2/9 = -22 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 78. Verkningsgrad; 3/14 = 21 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 121. Kostnad per verkningsgrad; /4 700 = -36 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 74. kostnad/v- grad verkningsgrad poten8al åtgärdskostnad lönsamhet kort Projekt UMA Medelvärde återbetalnings8d lönsamhet medellång Diagram 15. Nyckeltalens utfall relativt medelvärdet inom klassen. 23

24 Lönsamheten på såväl kort som medellång sikt är högre än genomsnittet för klassen. Genom att återbetalningstiden är 22 procent kortare än genomsnittet ligger kostnaden per verkningsgrad lägre än snittet trots en (något) högre åtgärdskostnad. Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 1 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 32 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 15,1 mkr 3 mkr 1,3 mkr Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter. Figuren illustrerar samhällets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt, det senare baserat på en prognos. Alla värden avser de 32 deltagare som ingått i utvärderingen. 24

25 Socioekonomisk analys payoff AB har i uppdrag att komplettera sin samhällsekonomiska utvärdering med en socioekonomisk analys, vilken ska fokusera på projektets organisation, resurser, arbetssätt och metoder. Den socioekonomiska analysen är viktig för att beskriva projektets framgångsfaktorer och resultat samt att den ska ligga till grund för lärande, spridning och implementering. Den socioekonomiska analysen har genomförts med hjälp av intervjuer och diskussioner med representanter för projektledning och styrgrupp. Dokumentstudier har dessutom gjorts av dokumentation från projektet i form av projektbeskrivningen på Svenska ESF-rådets hemsida, projektets lägesrapporter och kvartalsrapporter, affärsplanen kring UMA-metoden, UMA-magasinet, UMA-nytt, protokoll från styrgruppen, rapporter från tidigare utvärderingar av projektet och annan dokumentation från projektet. Hur har projektets resurser använts Projekt UMA på Folkhögskolan i Kristinehamn är ett projekt med en total projektbudget på drygt 34,2 mkr och med ett beviljat stöd från Svenska ESF-rådet på drygt 8,8 mkr. Målgruppen är individer som står långt från arbetsmarknaden, framför allt långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. En betydande andel av deltagarna har även utomnordisk bakgrund. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har varit medfinansiärer i projektet. Bakgrunden till projektet är en ökad arbetslöshet och att projektets samverkansparter har identifierat brister i utbudet av åtgärder för den aktuella målgruppen, vad avser stöd att komma in på, alternativt komma tillbaka till arbetsmarknaden. En genomgående tanke är att inom projektet skapa så arbetsplatsliknande förhållande som möjligt, då det finns en tro och övertygelse att det ger deltagarna en ökad kunskap och förståelse hur det fungerar på en arbetsplats. Därigenom kan de själva utvecklas och lära sig hur det ska agera för att visa för arbetsgivarna att de kan vara med och skapa mervärde i företagens verksamheter. Men UMA har inte bara utgått från individernas och företagens behov i arbetssituationen, utan har insett att individerna måste stöttas även på områden som gränsar till privatlivet. T.ex. har flera deltagare haft behov att förstå och lära sig att hantera sin egen privatekonomi och förbättra sin kunskap i svenska språket. Genom att t.ex. stötta individerna i ett ekonomisk tänkande har både det privatekonomiska området kunnat utvecklas och kunskapen har sedan kunnat utnyttjas i de affärsmässiga processerna med utveckling av egna affärsidéer eller som anställd i ett företag. Resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen understryker denna utveckling, sålunda hade bara sex av de 32 deltagare som ingår i utvärderingen en inkomst av eget arbete året innan de kom in i projektet, medan 18 av dem har inkomst av eget arbete året efter att de lämnat projektet. Detta motsvarar en ökning på 200 procent! Uttryckt i produktionsvärde så har den genomsnittlige deltagarens bidrag till BNP ökat från kr till kr per år. 25

26 Studerar vi de fem nyckeltal som vi använder oss av när vi jämför lönsamheten av en utvärdering med medelvärdet för alla andra projekt inom samma kategori (se stycket Nyckeltalen avvikelser från medelvärde, sid 23) uppvisar projekt UMA bättre värden inom alla fem nyckeltalen. UMA-modellen I den dokumentation och de intervjuer som har genomförts framkommer att projektet har byggt upp en tydlig modell, vilken har utvecklats under projekttiden. UMAmodellen består av tre delar: 1. UMA-metoden är kärnan i modellen UMA-metoden utgår från produktutvecklingsprocessen och speglar över den till individutvecklingsprocessen. Utifrån dessa processer skapas marknadsplan och individplan. Det utmärkande för UMA-metoden är att den bygger på ett företagsfokuserat arbetssätt, deltagarens egen drivkraft och den ger deltagaren en insyn i företagarens situation. De praktiska arbetsuppgifter och de utbildningsdelar som används skapar referenser för deltagarna att ta med sig i sin fortsatta utvecklingsprocess mot arbetsmarknaden. 2. Runt kärnan finns UMA-miljön Det är en arbetsplatsliknande miljö där deltagarna får en plats att gå till. Det är en heldagsaktivitet där deltagarna vet att det förväntas dyka upp på bestämda tider och där individen är saknad och kommer att bli efterfrågad om denne inte infinner sig. Likt en arbetsplats måste deltagarna ansöka om ledighet om deltagaren vill vara ledig. Det skapar en tydlig struktur i deltagarnas liv, vilka tidigare kan ha varit väldigt flytande med oklara gränser mellan natt och dag. Som en introduktion och även som ett genomgående tema diskuteras värdegrund och förhållningssätt mot andra. De sociala kontakterna och det sociala spelet blir en viktig del i deltagarnas utveckling. Den sociala delen av miljön går hand i hand med mer praktisk kunskap om utbildning, t.ex. grundutbildning inom IT, körkortsutbildningar och truckkort. 3. Yttersta ringen Den yttersta ringen består av kontaktytan mellan projektet, deltagarna och företagarna. Arbetet inom den yttersta ringen utgår hela tiden från att skapa en win-winsituation för samtliga berörda parter. Utgångspunkten är de olika parternas behov, men med företagens önskemål som ledstjärna och drivkraft. Yttersta ringen och hela projektets grundidé bygger på att företagarna och företagande är plattformen för alla övriga utvecklingsprocesser. Om inte företagarna upplever att deras situation sätts i centrum kommer inte heller deltagarna och projektet att kunna nå sina mål. Genom att utgå från företagens behov väcker projektet företagarnas intresse, vilket skapar förutsättningar för en förtroendeskapande dialog. Med det ökade förtroendet och tryggheten blir företagen beredda att prova ett samarbete och de blir beredda att testa att erbjuda praktikplatser. I intervjuerna framkommer att företagen måste se en tydligt företagsekonomisk vinst med att samarbeta med UMA. Sociala hänsyn och samhällsvinster är inte tillräckligt för att företag ska våga satsa tid och resurser på att utvecklas tillsammans med de individer som finns inom projekt UMA. 26

27 Matchning mellan företagens behov och individens kompetens och önskemål är det som slutligen skapar värdet i UMA-processen. Det är inte förrän företagen faktiskt väljer att anställa någon av deltagarna eller att deltagarna faktiskt tar sin affärsidé vidare från den kreativa UMA-miljön till att börja leverera till kunder och skapa affärer, som det skapas samhällsnytta. I de tidigare utvecklingsstegen har troligtvis stora och viktiga stegförflyttningar åstadkommits i deltagarnas process mot att närma sig arbetsmarknaden. Men allt som händer och alla insatser som sker innan deltagarna faktiskt får fäste på arbetsmarknaden är sociala investeringar, vilka ger avkastning när deltagarna tar klivet från utanförskap och bidragsförsörjning över till att bidra till det produktionsvärde som skapas i samhället. Deltagarna tar klivet in i det integrerade samhället och kan stå på egna ben genom egen försörjning. Innovativt arbetssätt Projekt UMA har i sin ansökan till Svenska ESF-rådet tydliggjort att syftet med projektet är att utveckla en innovativ modell för att stötta personer med lång tid av arbetslöshet bakom sig, så att de kan ta sig tillbaka och få fäste på arbetsmarknaden. Projektet har på ett nytänkande sätt utgått från det lokala näringslivets behov, istället för deltagarnas önskemål och intressen. Därigenom har projektet skapat ett förtroende hos företagarna för sin verksamhet. Det har i sin tur lett till att företagarna vågat erbjuda deltagare i projektet praktikplatser och även anställningar. Företag har även kunna få stöd från projektet att utveckla idéer som man inte har haft resurser att själva ta tag i och arbeta med. Styrgruppens uppdrag och ansvar Styrgruppen har i dagsläget en god representation från berörda aktörer. I intervjuerna framkommer tydligt att gruppens sammansättning har utvecklats under projektets gång. Framför allt har kopplingen till näringslivet stärkts i projektets senare del. I intervjuerna framkommer att styrgruppen i projektet inte har haft något beslutande mandat. I början av projektet var styrgruppen mest en grupp som tog emot information kring hur projektet fortlöpte och vilka aktiviteter som genomförts. Under projektet gång har inriktningen ändrats och utvecklats. Speciellt sedan sammansättningen i styrgruppen ändrades vid förläningen av projektet har fokus ändrats från att vara mottagare av information till att mer bli ett kreativt forum. Fokus på strategiska frågor har ökat. En frågeställning som för närvarande (oktober 2013) är väldigt aktuell är implementeringen av verksamheten, efter att projektet är slutfört. Men fortfarande har styrgruppen inte något formellt beslutsmandat, vilket försvårar att fatta strategiska beslut och vid behov genomföra förändringar som ligger ovanför den operativa ledningens ansvar. Tidigare utvärderingar visar att UMA-projektet under uppstart och under en ganska lång tid har upplevts som ostrukturerat och med för kort planeringshorisont. Dessutom har tidigare utvärderingar haft synpunkter på den kritiska granskningen och uppföljningen av projektet, i förhållande till sina mål. Dokumentationen från projektet visar t.ex. att projektet under lång tid legat under sina beslutade mål. I dokumentation från projektet och under intervjuer går det inte att identifiera att kritiken från tidigare utvärderingar har lett fram till några strategiska diskussioner i styrgruppen om varför projektet inte har uppnått sina mål. Inte heller går det att se att styrgruppen har vidtagit några kraftfulla åtgärder för att förändra projektet, i syfte att 27

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08 2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande Birgitta Wessman Thyrsson (Region Öst ) Vice Orf. Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer