Samhällsekonomisk utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomisk utvärdering"

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Samhällsekonomisk utvärdering... 5 Bakgrund och förutsättningar... 5 Målgrupp... 5 Syfte och mål Mål övergripande... 6 Mål operativt... 6 Mer information om insats Göra Skillnad... 7 Avgränsningar och antaganden... 7 Rapportens struktur... 7 Klassificering, potential och redovisning ng av olika nyckeltal... 7 Känslighets- och socioekonomisk analys... 7 Insatsens klassificering... 9 Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet Samhället som helhet Kommunen Regionen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Individerna/hushållen Känslighetsanalyser Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Känslighetsanalys 2, åtgärdskostnaden skrivas av på tre år Jämförelser med likartade insatser Jämförande värden Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Slutsatser Avslutande diskussion och sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Presentation av insats Göra Skillnad Bilaga 2 Utvärderingens urval Bilaga 3. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering Bilaga 4. Vad är NyttoSam?

3 Sammanfattning Den samhällsekonomiska utvärderingen utgår ifrån insatsen Göra skillnad som var en insats som riktade sig mot ungdomar. Insatsen omfattade olika arbetsmarknadsinrik- tade åtgärder för att motverka utanförskap. Utvärderingen omfattar 135 deltagare, men utgår från ett urval av 16 deltagare. Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare pre- sentation och redovisningar se avsnitten Ekonomisk analys samt Slutsatser och dis- kussion. Insatsens ekonomiska aspekter har beräknats utifrån två tidshorisonter, kort sikt (ett år) och medellång sikt (fem år). Resultaten redovisas dels för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktö- rernas olika perspektiv. Dessa är: Kommunen Regionen Staten totalt o o o Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten övrigt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Intäkten är 12,3 mkr på kort sikt och 61,4 mkr på medellång sikt. Det senare förut- sätter att resultatet efter ett år behålls oförändrat i ytterligare fyra år. Detta gäller för alla redovisade siffror på medellång sikt i denna rapport. Uppdelat per deltagare blir intäkter på kort sikt 91 tkr för samhället som helhet. Lönsamheten är 5,6 mkr på kort sikt och prognostiserad till 54,7 mkr på medel- lång sikt, fem år. Per deltagare är lönsamheten 41 tkr. Återbetalningstiden är 7 månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potenti- al är 17 procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat med 14 procent och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med 49 procent. Allt räknat på ett års basis. 3

4 Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkten 7 mkr på kort sikt (52 tkr per deltagare) och 34,8 mkr på medellång sikt. Lönsamheten är 4,3 mkr på kort sikt (32 tkr per deltagare) och återbetalningstiden för kommunen är 5 månader. För Regionen är intäkten 1,4 mkr på kort sikt (11 tkr per deltagare) och 7,2 mkr på medellång sikt. Lönsamheten är kr på kort sikt (4 tkr per deltagare) och återbetalningstiden för Regionen är 8 månader. För Arbetsförmedlingen är intäkten -5,5 mkr på kort sikt. Lönsamheten är -6,4 mkr på kort sikt. Återbetalningstid saknas. För Försäkringskassan är intäkten kr på kort sikt. Lönsamheten är kr på kort sikt och återbetalningstiden för Försäkringskassan är 42 månader. För Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten är intäkten -2 mkr på kort sikt (-15 tkr per deltagare). Lön- samheten är -5,2 mkr på kort sikt (-38 tkr per deltagare). Återbetalningstid sak- nas. Deltagarna har i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med kr per år. Denna utvärdering visar att Göra Skillnad är en mycket samhällsekonomiskt lönsam insats, redan efter 7 månader återbetalar sig insatsen sig själv. Deltagarna får en ökad disponibel inkomst med ca 3,3 tkr per månad och dem flesta ökar sin livskvalitet un- der insatsens sens gång. Kommunen och regionen är de som har störst intäkter och fördelar av insatsen. Ar- betsförmedlingen och Försäkringskassan har inte samma förutsättningar, särskilt Arbetsförmedlingen som är tänkt att förbruka medel som en förutsättning för insatlägre intäkter för just deras verksam- sens framgång. Att separata organisationer har het med denna typ av insats är egentligen av mindre betydelse. Hur vi har valt att organisera oss och fördela resurser är föränderligt. Något perspektiv, eller målgrupp, eller typ av åtgärd, kan inom en period tillhöra en organisation för att sedan en period senare tillhöra en annan organisation. Det är bara omflyttningar av olika resurser. Det är ur helhetssynpunkt som är betydande, dvs. resultatet av samhället som helhet. 4

5 Inledning Göra Skillnad startade ursprungligen som ett ESF-projekt med en begränsad pågående tid mellan 2010 till och med Insatsen var redan från start ett samarbetsprojekt där Trollhättans Stad (även projektägare) och Arbetsförmedlingen skulle delta. Det var tydligt att Göra Skillnad tagit sig an en målgrupp med mer komplexa behov och då uppenbart att insatsen behövde fortsätta även under år 2013 och Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp, som består av parterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalansregionen och kommunerna Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp tillsammans, uppfattade insatsen Göra Skillnad som nödvändig och beslutade därför att insatsen skulle fortsätta under ytterligare två år med största del finansiering från förbundet. Trollhättans Stad finansierade sedan resterande del av insatsen på egen hand. Samhällsekonomisk utvärdering Insatsen Göra Skillnad avslutades 2014 och den slutrapport som gjordes visade att insatsen verkligen gjorde skillnad för många individer, men hur blev det då i samhälls- ekonomin? Blev det någon skillnad där med? Denna rapport presenterar den samhällsekonomiska utvärdering som genomförts av Ann Kickeus och Nina Isoaho vid Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp. Utvärderingen är en del av utbildningen i Payoffs modell NyttoSam och är en förutsättning för certifiering. Urvalsgruppen är en grupp på 16 deltagare. Deltagarna som startade i insatsen under samma 5 månaders period var de som medverkade i utvärderingen. Beroende på hur länge deltagarna var inne i insatsen så var det nödvändigt att följa vad som händer med deltagare i ett tidsförlopp mellan ett och ett halvt och upp till två år (mätningspe- rioden var ett år efter avslutad insats). Utifrån att i vi föreliggande utvärdering undersöker effekter hos individer som genomgått en viss insats har gjort att effekterna varit styrande vid en analys av urvalets representativitet. Urvalet och samtliga deltagare hade liknande fördelning över deras sysselsättning vid avslut i insatsen, vilket gjorde att urvalet kan anses som representativt. I studien har vi valt att använda urvalet som representativt för hela gruppen del- tagare och göra om till en totalstudie. Bakgrund och förutsättningar Målgrupp Insatsen Göra Skillnad riktade sig till unga vuxna som saknar arbete. Åldersspannet var teoretiskt stort, från år. Anledningen till detta är att våra samarbetspartners riktar sig till olika åldersgrupper i samtliga fall benämns det ungdomar. Enligt det kommunala uppföljningsansvaret är man ungdom mellan år, Arbetsförmedling- 5

6 en och kommunens socialtjänst räknar åringar till sin ungdomsgrupp medan man på Försäkringskassan ser individer mellan år som ungdomar. Anledningarna till arbetslösheten kan vara många och man valde att ha en bred mål- grupp. Istället för kriterier som skall uppfyllas har man när det gäller Göra Skillnad valt att selektera bort delar av den totala ungdomsgruppen och begränsat målgruppen något. Man har bl.a. inte arbetat med de som redan har ett känt och pågående misshaft heterogena grupper där man blandat ungdomar som står relativt nära arbetsmarknaden med ungdomar som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Ungdomar med olika typer av diagnoser har blandats med ungdomar som inte har diagnoser, ungdomar som saknat grundskolekompetens har samsats med ungdomar (även om de varit få) som passerat gymnasiet med fullgoda betyg. En spretig målgrupp kan tyckas men en målgrupp där var och en kunnat bidra med sina unika egenskaper. Alla är bra på något och alla har bidragit. Inskrivningstiden var initialt satt till 6 bruk. Detta har inneburit att Göra Skillnad har månader. Syfte och mål Mål övergripande Trollhättans Stad drev under 2013 och 2014 Göra skillnad som en arbetsförberedande och aktiverande insats för unga vuxna boende i Trollhättan. Boende i Lilla Edet och Grästorp kunde även erbjudas plats i insatsen. Insatsen syfte var att: Förhindra långtidsarbetslöshet bland unga och motverka utanförskap. Förbereda unga för andra arbetsmarknadsinriktade åtgärder. Öka studiemotivationen samt vara studieförberedande. Organisationernas samarbete kring unga vuxna i behov av särskilt stöd kom- mer öka och utvecklas. Insatsen omfattade olika arbetsmarknadsinriktade insatser så som arbetsmarknads- kunskap, söka jobbstöd, praktikanskaffning och coachning mot arbete, studier och yrkesvägledning samt gav även möjlighet till egenstudier och förberedelse för vidare studier. Insatsen omfattade även tillgång till psykolog, samtalsstöd för den som efter- frågade, hälso- och friskvårdsaktiviteter samt konsumentvägledning mm. Mål operativt Det förväntade resultatmålet var att: 40 % av de som avslutas skulle gå i arbete eller påbörja studier 70 % skulle få ökad upplevelse av förbättrad livssituation Det förväntade verksamhetsmålet var att: 6

7 Under 2013 och 2014 skulle teamet sammanlagt arbeta med minst 200 ungdomar. Det skulle ske kontinuerliga gruppintag av deltagare 6 gånger per år under 2013 och minst 4 gånger under En grupp består av cirka 16 deltagare. Avgränsningar och antaganden Mer information om insats Göra Skillnad Ytterligare information om Göra Skillnad finns på webben Samman- ställda verksamhetsberättelser Insatser Kontakt: Heléne Bergenhäll För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baseragjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i de på etablerad nationalekonomisk teoribildning bilaga. Rapportens struktur Klassificering, potential och redovisning av olika nyckeltal Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för insatsens klassificering, baserad på ett av payoff framtaget klassificeringssystem utifrån en samlad databas av tidigare genomförda utvärderingar. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs insatsens s samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader insatsens haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid, dvs. återbetal- ningstid som insatsen haft. Denna presenteras som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sek- torer som ingår i samhället; kommunerna, regionen, staten samt individerten sker en särredovisning för Arbetsför- na/hushållen hållen och försäkringsgivarna. För staten medlingen, Försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. Resultatet för aktören Försäkringsgivarna avser de sociala avgifter som betalas in till olika försäkringsbolag genom att deltagarna erhåller en anställning. För kommunen och Regionen redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Känslighets- och socioekonomisk analys Med hjälp av två olika känslighetsanalyser redovisas först hur lönsamheten påverkas om vi antar att det föreligger extern påverkan (t ex konjunktur, undanträngning etc.) med 25 procent på intäkterna. Därefter redovisas hur den kortsiktiga lönsamheten 7

8 påverkas om insatskostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat insatsens. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen, utvärde- ringens urval och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 8

9 Insatsens klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansinsatser/verk- samheter. Det innebär att likvärdiga insatser/verksamheter klassas in i ett antal sepa- rata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/insatserna 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt insats/vår verksamhet jämfört med likartade insats/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande insats/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör Göra Skillnad klass T8. Kriterierna för att tillhöra klass T8 är följande; Steg 1. Insatsens är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med förelä- ge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Insatsens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Insatsens har en potenti- al per deltagare i föreläget på kr. Det vill säga deltagarnas möjliga kapacitet har en potential som motsvarar detta belopp. Detta innebär att deltagarna i föreläget ligger på en låg produktionsnivå av sin kapacitet. Deltagarna har även viss resursför- brukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i insatsens är medelstora. Insatsens har kostat kr per del- tagare. 9

10 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade insats/verksamheter Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår insatsens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket maximala samhällsekonomiska värde som kan uppnås från när insatsen startade. Det- ta gäller på kort sikt - 12 månader och är kopplat till den population som ingår i utvärderingen, ett urval av deltagarna som var med i Göra Skillnad. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den tillgängliga potentialen i föreläget har kunnat utnyttjas i efterläget genom deltagande i insatsen. Begreppsförklaring tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då delta- garna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillna- den mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i insatsens, plus den (eventuella) reala re- sursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i insatsens. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 73,5 mkr vid insatsens start för popula- tionen, motsvarande kr per deltagare. 1 Anledningen till att vi valt kr som referenslön är att när payoff startade sin verksamhet år 2007 var genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har vi valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika insatsers resultat. 10

11 Tabell 1. Sammanställningen visar insatsens s samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt insatsens verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav kr produktion vård, omsorg och handläggning Faktisk produktion i föreläge Faktisk produktion i efterläge kr kr 0 % 13 % Utnyttjad potential, varav kr produktion vård, omsorg och handläggning Verkningsgrad, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr 17 % 14 % 49 % Kostnad per verkningsgrad kr Kvarvarande potential i efterläge kr Deltagarna i Göra skillnad har använt sin potential! Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och om- sorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att insatsens har gått i positiv riktning! I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 12,3 mkr, vilket mot- svarar en verkningsgrad på 17 procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden kr och den kvarvarande potentialen per deltagare är kr. Om de 135 deltagarna i snitt skulle ha ca tio år kvar till pension skulle den tillgängliga potentialen i föreläget motsvara en outnyttjad potential på samhällsnivå motsvarande ca 735 mkr. Även om detta belopp delvis är teoretiskt, visar de på vilka stora potentia- ler som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör insatsens resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 beskriver dels tillgänglig ig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss poten- 11

12 Poten al kr kr kr kr kr kr kr kr - kr Poten al, före Produk on Resurser Poten al, e er tial (12,3 mkr) frigjorts främst genom att flera av deltagarna kommit in i arbete i efter- läget jämfört med föreläget. Figur 1. Insatsens s potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel) inklusive den minskade reala resursförbrukningen rbrukningen (gulgrön stapel) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 17 procent. Den totala potentialen i föreläget (73,5 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutförbrukning av reala resurser (5,7 mkr). Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentia- len minskat med 17 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan den blå och den rymme (67,8 mkr) och möjlig minskad lila stapeln i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 12,3 mkr, fördelat på 9,5 mkr på ökad produktion och 2,8 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter insatsen Göra Skillnad genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, region och stat. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Samhället Kommun Region Staten Totalt, kort sikt Per deltagare, kort sikt kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt, medellång sikt kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 135 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 12

13 12,3 mkr. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, beräknas till hela 61,4 mkr. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för indivi- den/hushållet och försäkringsgivarna. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Totalt, kort sikt Per deltagare, kort sikt Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övrig stat Individerna/hushållen Försäkringsgivarna kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Totalt, medellång sikt kr kr kr kr kr Kostnader Resultat/lönsamhet Insatskostnaden skostnaden för de 135 personer som ingår i utvärderingen har varit 6,7 mkr inklusive och 5,4 mkr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står kommuoch Försäkringskassan för 17 pro- nen för 49 procent, Regionen, Arbetsförmedlingen cent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för insatsens genomförande för samhället som helhet samt för be- rörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommunen kr kr Regionen kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Övrig stat kr kr Staten totalt kr kr I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över insatsens s resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, Regionen, Arbetsförmedlingen, Försäksan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter ringskassan och/eller minskade kostnader. 13

14 Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är 5,6 mkr på kort sikt, detta motsvarar kr per del- tagare i genomsnitt. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Samhället Kommun Regionen Totalt, kort sikt Totalt, medellång sikt Per deltagare, kort sikt kr kr kr kr kr kr kr kr kr 8 Staten totalt, varav kr kr kr i.v. Arbetsförmedlingen kr kr kr i.v. Försäkringskassan kr kr kr 42 Övrig stat kr kr kr Payofftid Återbetalningstiden för samhället är 7 månader dvs. efter 7 månader har insatsen betalat tillbaka sig själv, dem kostnader som insatsen orsakar. Insatsen Göra Skillnad har arbetat med uppföljning av deltagare 6 månader efter av- slut och denna uppföljning har visat viss varaktighet i resultaten bland majoriteten av deltagare, för dem individer som har fått en förändrad situation, i de flesta fall har detta då varit till det mer gynnsamma för individen. Kommunen Kommunen uppvisar en återbetalningstid motsvarande endast 5 månader. Utifrån att det råder viss varaktighet i resultaten av insatsen uppföljning 6 månader efter avslut, är det för kommunen en mycket gynnsam insats. Regionen Regionen uppvisar en återbetalningstid på 8 månader. Arbetsförmedlingen För Arbetsförmedlingen som enskild aktör är insatsen inte lönsam varken på kort- eller medellång sikt. Detta beror på att Arbetsförmedlingen får ökade kostnader i och med att deltagare närmar sig arbetsmarknaden och övergår till att bara använda hjälp från Arbetsförmedlingen, ibland kan det också vara en fråga om lönesubvention som arbetsgivare kan få vid anställning av deltagare. Försäkringskassan Försäkringskassan uppvisar lönsamhet först på medellång sikt, 5 år. Detta beror på att dem deltagarna som får hjälp via Försäkringskassan inte har så stora förändringar på den korta sikten, ett år, utan det kommer senare. 14

15 Individerna/hushållen Deltagarna har i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med kr per år. Det är ca 3,3 tkr extra varje månad att handla för per individ! Känslighetsanalyser Genom att genomföra två olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen änd- ras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om vi antar att andra faktorer, än de inom insatsens vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i indivi- dens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Den andra analysen visar hur lönsamheten påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under tre år, dvs. insatsen ses som en social investering. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om man antar att 25 procent av deltagarna nått sin förbättrade rade status även utan medverkan i insatsens, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden be- hålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 9,2 mkr medan kostnaden allt- jämt är 6,7 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är 2,5 mkr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med 5,6 mkr respektive kr utan den 25 procenti- ga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med två månader till nio månader. Känslighetsanalys sanalys 2, åtgärdskostnaden skrivas av på tre år En andra känslighetsanalys kan genomföras genom att insatskostnaden avskrivs eller fördelas ut, på tre år. Kostnaden per år blir då 6,7/3 = 2,2 mkr vilket ger en kort- siktig lönsamhet på cirka 10 mkr. Motsvarande siffra utan avskrivning är 5,6 mkr. 15

16 Jämförelser med likartade insatser Den klassificering av våra utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga insatser och verksamheter, dvs. verksamheter som har liknande förutsättningar. Göra Skillnad tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T8. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanserna i verksamheten är förskapet är relativt omfattande och att resurserna medelstora Jämförande värden Om vi jämför resultatet för Göra Skillnad med de 21 övriga insats eller verksamheter inom klass T8 som payoff utvärderat de senaste åren framgår följande (snittvärdet för de 21 i parentes): 1. Återbetalningstid, sju månader (nio månader). Detta innebär en något kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. 2. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebären högre lönsamhet än genomsnittet inom klassen. 3. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Så även på medellång sikt får Göra skillnad ett högre genomsnitt än klassen. 4. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär det fanns en mindre potential att utnyttja för dem deltagare som var på Göra Skillnad. 5. Verkningsgrad 17 procent (14 procent). Detta innebär insatsen har i genomsnitt en högre effekt än likartade insatser. 6. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Insatsen kostar ungefär lika som dessa insatser kostar. 7. Kostnad per verkningsgrad, kr (4 700 kr). Detta innebär att det krävs mind- re resurser för Göra Skillnad än för likartade insatser för att få ut samma verkan. 16

17 Sammanfattning av den ekonomis- ka analysen I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 135 deltagare som ingår i utvärderingen. kr Sammanfattning kr kr kr kr kr kr kr0 Kostnad Intäkt, kort sikt Intäkt, medellång sikt -kr kr Figur 3. Figur som illustrerar insatsens kostnad samt de intäkter som insatsens genere- rat på kort respektive medellång sikt. Figur 3 visar tydligt att intäkterna är högre än kostnaderna, vilket poängterar insat- sens lönsamhet både på kort- och på medellång sikt. 17

18 Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Insatsen Göra Skillnad riktades mot unga i utanförskap. Insatsenss målgrupp bestod av mångfaldiga heterogena grupper med individer med olika typer av utmaningar. Verkstartade som ett ESF projekt 2010 och förändrades och blev en utökad samverkansinsats under år 2013 och Under dessa år finansierades projektet gemen- samt genom Samordningsförbundets olika parter, Trollhättans Stad stod för en större andel än dem andra parterna. Insatsens slutrapport visade på många goda exempel där insatsen verkligen gjorde skillnad, frågan var om det även återspeglats i samhälls- samheten ekonomin? Slutsatser Insatsen Göra Skillnad visar på mycket goda effekter för samhällsekonomin. Avslutande diskussion och sammanfattning Denna utvärdering visar att insatsen Göra Skillnad utan tvekan är en lönsam insats för samhället som helhet. Återbetalningstiden sker redan efter 7 månader. Det är kortare än genomsnittet inom likartade insatser i jämförelsen. Att jämföra insatser Att jämföra mellan olika typer av insatser är inte alltid rättvisande då det är olika verksamheter som jämförs mot varandra. Egentligen är det endast ett fåtal para- metrar som är lika inom en viss kategori. Att Göra Skillnad på både återbetalningstid, kostnader och verkningsgrad, ligger över genomsnittet mot jämförande utvärderingar kanske betyder just att insatsen har fått fel kategori att jämföras emot utifrån insatsens egentliga art. Eller att det skiljer sig på hur den tilltänkta insatsen Göra Skillnads målgrupp skulle vara, kontra den målgrupp som verkligen blev av. Detta gjorde att föränd- ringen mellan föreläget och efterläget blev så stor för gruppen och därmed en stör- re effekt än likartade insatser. Oberoende av jämförelse med andra liknande eller inte liknande insatser så har Göra skillnad en väldigt kort återbetalningstid. Det är låga kostnader för stora framsteg. Upplevd förbättrad livssituation Göra Skillnads deltagare fick även möjlighet att skatta sig själva och sin livssituation både vid start och vid avslut, den senaste mätningen som gjordes 2014 (bland 59 delvid avslut i insatsen än vad de gjorde vid start. Det vill säga livskvalitet bland deltagare ökat under tagare) visar att hela 71 % skattar sig högre insatsen. 18

19 Det är utifrån ett ekonomiskt perspektiv viktigt att se till lönsamheten i insatser som Göra Skillnad. Dock är det även viktigt att se det ur ett välfärdssammanhang. Investerade resurser ska betalas tillbaka i form av minskade utgifter, men det väsentliga med arbetet är det som åstadkoms med dessa resurser, det värde som skapas. Inte bara ett ekonomiskt värde i form av sparande av resurser för inblandade myndigheter, utan samhällets hela välfärd, att människor upplever sig att ha det bättre än tidigare. Ur detta perspektiv blir detta värde som skapas det självaste övergripande långsiktiga mål som är det egentliga ändamålet. Lönsamhet i olika organisationer På lång sikt kan vi bara spekulera, och prognostisera om kommande effekter men efså behövs inga större spe- kulationer för att avgöra insatsens lönsamhet. tersom insatsen återbetalar sig för samhället på så kort tid Enskilda organisationer har dock uppvisat att det inte är lönsamt för just dem med denna typ av insats. Men då ska vi inte förglömma att det inte är enskilda organisatiolönsamhet vi ska fokusera på. Hur vi har valt att organisera oss är föränderligt. Något perspektiv, eller målgrupp, eller typ av åtgärd, kan inom en period tillhöra en ners organisation för att sedan en period senare tillhöra en annan organisation. Det är bara omflyttningar av olika resurser. Det är helheten som är betydande. Det är det som är välfärden som vi strävar emot. Sociala investeringar Att avgöra om en insats är lönsam är lättare i efterhand än på förhand. Att i förväg bedöma om en investering är värd att satsa på är riskfyllt och speciellt om vi pratar om insatser för människor som då ses som sociala investeringar. Effekterna av en insats kommer förmodligen inte i direkt anslutning till medverkan i insats. Det är viss för- dröjning av effekter. Göra Skillnads uppföljning av deltagare efter 6 månader visar viss varaktighet i resultaten men också positiv utveckling bland deltagarna. Då är det redan efter 6 månader, på ett år sikt så har fler gått mot positiv riktning. Det är av vikt vid beslutsfattande att använda sig av samhällsekonomiska utvärderingar som är gjorda sedan tidigare och våga se och prognostisera effekter på lite längre sikt, annars riskesom Föreningen NNS har tagit fram tillsam- mans med författarna Claes Malmqvist, Sven Vikberg, Jonas Hult (NNS Rapportserie rar insatser att bedömas på fel sätt. I det första numret av den Rapportserie 2015:1, Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden) så går det att utläsa att av alla 58 utvärderingar som är utförda på insatser som är arbetslivsinriktade (58 st), så är det endast 3 av 58 insatser som uppvisar negativt resultat utinsatser fick högre disponibel inkomst än vad dem hade tidigare. Av alla insatser så var det allstå 95 % som gav en högre disponibel inkomst till deltagarna. Det blev mer inkomster att ifrån deltagarnas perspektiv. Det vill säga deltagarna i 55/58 st disponera för individer och det är dem som vi arbetar för. Det är alltså viktigt vid beslutsfattande av insatser att inte basera bedömningen av insatsens genomförande på för kort sikt, insatsens tilltänkta resultat för deltagarna när dem slutar, eller insatsens resultat under pågående genomförandetid, utan snarare senare. Våga förutsäga effek- ter på lite längre sikt inför ett beslutsfattande. 19

20 Rapporten är sammanställd av Ann Kickeus och Nina Isoaho, Kontaktperson payoff: Claes Malmquist, Kontaktperson för insatsen Göra Skillnad: Heléne Bergenhäll 20

21 Bilagor 1. Presentation av Göra Skillnad 2. Utvärderingens urval 3. Kompletterande samhällsekonomisk utvärdering i tabell. 4. Presentation av NyttoSam. Bilaga 1 Presentation av insats Göra Skillnad Insatsnamn Göra Skillnad Insatsägare Trollhättans Stad, Lilla Edets Kommun, Grästorps Kommun, Västra Götalands Regio- nen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Insatsgenomförare Trollhättans Stad, Arbetsmarknadsenhet Insatsens s syfte och mål Insatsen syftade till att: Förhindra långtidsarbetslöshet bland unga/motverka utanförskap. Förbereda unga för andra arbetsmarknadsinriktade åtgärder. Öka studiemotivationen samt vara studieförberedande. Organisationernas samarbete kring unga vuxna i behov av särskilt stöd kom- mer öka och utvecklas. Resultatmål: 40 % av de som avslutades skulle få arbete eller påbörjar studier 70 % upplevde en förbättrad livssituation Verksamhetsmål: Under 2013 och 2014 skulle teamet arbeta med sammanlagt minst 200 ungdomar. Det skulle ske kontinuerliga gruppintag av deltagare 6 gånger per år under 2013 och minst 4 gånger under En grupp består av cirka 16 deltagare. Inskrivningstiden var maximerad till 6 månader med möjlighet till 1 månads introduk- tionstid. Målgrupp Insatsen tilltänkta målgrupp var: 21

22 Arbetslösa ungdomar i åldern år. Från Försäkringskassan även unga år. Även enstaka ungdomar från Trollhättan som var under 18 år vid behov. Målgruppen var boende i Trollhättan, Lilla Edet eller Grästorp. För unga bosatta i Lilla Edet och Grästorp gick respektive kommun in med kommunala resurser som behövdes. Insatstid Insatstid Ålders- och könsfördelning Insatsens deltagare har varit unga emellan åldrarna år, jämt fördelad mellan kvinnor och män. Urval Urvalet är både kvinnor och män mellan år. Urvalet har något fler män än kvinsysselsättning vid avslut är i huvudsak liknande det som samtliga delta- gare som registrerats under perioden. Läs mer i bilaga nor. Urvalets 2. Arbetsmodell Gruppaktiviteter varvades med individuella insatser enligt gemensam planering. Gruppaktiviteter ter bestod av arbetsmarknadskunskap av olika slag, friskvård och fysisk aktivitet, lärarledda studiepass, mm. Individuellt erbjöds hjälp till praktikanskaffning/uppföljning, samtalsstöd, studie och yrkesvägledning samt i vissa fall även psykologutredning. Bilaga 2 Utvärderingens urval Deltagarna som startade i insatsen under samma 5 månaders period var de medverka- de i utvärderingen. Urvalsgruppen är en grupp på 16 deltagare. I förstudie läget var urvalet drygt 20 tal men på grund av svårigheter att få komplett information från samtliga av våra myndigheter så var några nödvändiga att exkluderas från studien. Beroende på hur länge deltagarna var inne i insatsen så var det nödvändigt att följa vad som händer med deltagare i ett tidsförlopp mellan ett och ett halvt och upp till två år (mätningsperioden var ett år efter avslutad insats). Föreliggande studie är en samhällsekonomisk utvärdering där vi undersöker effekter hos individer som genomgått en viss insats genom att studera föreläget och efterläget och jämföra detta mot varandra. I studien har vi valt att använda urvalet som repre- sentativt för hela gruppen deltagare och göra om till en totalstudie. Detta var möjligt eftersom urvalet ses som representativt utifrån perspektivet för effekter. Det vill säga vad deltagarna gjorde efter insats som dem inte gjorde före. Urvalet och samtliga del- tagare hade liknande fördelning över deras sysselsättning vid avslut i insatsen, vilket gjorde att urvalet kan anses som representativt. 22

23 Beräkning och analys Urvalsgruppens status vid avslut i insatsen (dvs. vad urvalsgruppen har för status di- rekt vid avslut) ska jämföras mot den totala gruppen för att se om urvalet är representivt. SUS, System för uppföljning av samverkan används som underlag för analysen. Urvalsgruppens Status vid avslut: 16 deltagare, 10 män 6 kvinnor tativt. Arbete 12,5% Subventionerat arbete 12,5 % Studier, 12,5 % Finns även förekomst av dem som både arbetar och studerar (fåtal). totalt 37,5 % i arbete, subventionerat arbete, studier i urvalsgruppen. I SUS bland den totala gruppen hade: 15 deltagare arbete (14 %), 4 subventionerat arbete (4 %), 17 hade studier (16 %), dvs. 36 deltagare av 106 registrerade avslut i SUS, dvs. 34 % arbete/subv arb/studier. Finns även förekomst av dem som både arbetar och studerar (fåtal). Ersättningsform i urvalet Aktivitetsstöd, Antal 7 % 33 % Försörjningsstöd 6 Aktivitetsersättning 1 Föräldrapenning (annat) 1 29 % 5 % 5 % Ingen Utan mätning Totalt % 5 % 101 % Observera att det är möjligt för en individ d att ha flera olika försörjningskällor. 23

24 Försörjning Andel efter Försörjning Andel efter SUS registerdata Omräkning till 100 % I urvalsgruppen status vid avslut i insats: Aktivitetsersättning A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiestöd/Studiemedel 9% 7 % Aktivitetsersättning A-kassa 43% 35% Aktivitetsstöd 40% 32% Försörjningsstöd 10% 8 % Studiestöd/Studiemedel 5% 33% 29% Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning 4% 3% Annan offentlig försörjning 5 % 12% 10% Ingen offentlig försörjning 24% Uppgift saknas 6% 5% Uppgift saknas 5 % Jämförelse den totala gruppen och urvalsgruppen, vid avslut Urvalsgruppens deltagare är bra representanter för vad samtliga deltagare fick för avslut efter insatsen. Den enda skillnaden mellan urvalsgruppen och samtliga deltagare är för subventionerat arbete och studier, där det är lite mindre studier och mera subventionerats arbete i urvalsgruppen i jämförelse mellan andelarna. Men i urvals- gruppen så handlar detta om enstaka personer. I jämförelse av totala andelen som arbetar/studerar är det 34 % och 37,5 i urvalsgruppen. Vilket är marginella skillnader, då en person i urvalsgruppen motsvarar 6,3 %. I urvalsgruppen så var fåtal deltagare som både arbetade och studerade mindre behov av studiestöd, vilket föranleder skillnaden i när det gäller försörjningsformen studie- stöd. I detta fall, när det gäller ersättningsformerna är urvalet inte representativt, eftersom det är ett tiotal individer bland samtliga individer som hade studiestöd som status vid avslut (ur SUS). Konsekvenserna av att urvalet har vissa skillnader gentemot samtliga deltagare när det gäller studier och subventionerat arbete kommer inte föranleda till några större felberäkningar ur helhets synpunkt eftersom både subventionerat arbete medför utgifter (Arbetsförmedlingen) och likväl studier (studielån betraktas ej på samma sätt som en vanlig arbetsinkomst) i beräkningen. Resultatet kan utifrån denna aspekt även bli något försiktigare och mindre gynnsamt till följd av detta. Utifrån nationalekonomiskt tankesätt är det också inte området för ersättningsformer som står i fokus utan snarare produktionsvärdet och indirekta skatter och därtill reala handläggnings-/vård och omsorgskostnader, vilket också medgör att urvalet, trots skillnader i ersättningsformer anses som representativt. Det vill säga sysselsättningen är den huvudsakliga utgångspunkten för att avgöra om urvalet är representativt. 24

25 Bilaga 3. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering I tabell 7 redovisas intäkterna på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommun och region. Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller den population som ingått i utvärderingen. Tabell 7. Intäkter på kort sikt, finansiella och reala effekter för kommunen och Regionen. Totalt, kort sikt Per deltagare Kommun, varav ekonomiskt bistånd skatt omsorg och handläggning Regionen, varav skatt sjukvård kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Bilaga 4. Vad är NyttoSam? payoff s metod NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt sekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs AB. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs AB för drygt tio år sedan. Därefter har metoden vidareutvecklats vecklats och uppdaterats och fått namnet Nytto- Sam. Med stöd av NyttoSam genomför payoff utvärderingar och analyser av verksamhet och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som ska leda till att individernas självförsörjningsgrad sgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar metoden på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation under en period av 12 månader FÖRE en åtgärdsperiod och se- dan jämföra detta med motsvarande situation under en period av 12 månader EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräk- nas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting/region, Försäk- ringskassa, Arbetsförmedlingen, övrig stat, staten totalt, försäkringsgivarna (via inbetalningar till avtalsförsäkringarna) och individen själv. NyttoSam ska ses som ett metod, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor del beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. 25

26 Metodens struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar, se nedan. Skattelagstiftningen, social- försäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots metodens solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det eko- nomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi av- rundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Följande avgränsningar och antaganden har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion i samhället, inget sparande förekommer. Alla ekonomiska konsekvenser gäller i ett första led. Eventuella s.k. multiplikatiingår således va effekter effekter i nästkommande led inte. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effek- ter på livskvalitet och välbefinnande prissätts inte och ingår därmed inte heller i beräkningarna. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella spin-off effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av olika indirekta skatter bygger på den produk- tion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsaka. De indirekta skatterna (punktskatter och mervärdesskatter) som påläggs vid beräknandet av effekter på BNP bygger på ett genomsnitt av alla olika skattesatser som förekommer. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Förklaring till några av nyckeltalen i NyttoSam: Intäkter; för samhället skapas intäkter genom att en person kommer i egen försörjning i ett arbete. Alternativt skapas intäkter genom att en person inte längre 26

27 tar del av vård eller andra insatser som kräver arbetskraft. aft. En deltagare som har ett försörjningsstöd innan insatsens och som har inkomst av lön efter insatsens skapar intäkter genom minskade kostnader för de resurser som frigjorts vid handläggningen. Kommunen har också minskade kostnader för försörjningsstödet samt ökade skatteintäkter. Motsatsen kan också gälla att en person efter ett insats inte har skapat intäkter utan genererat högre kostnader genom att det t ex funnits ett behov av rehabilitering. Kostnader; avser de resurser som insatsens använt för att genomföra insatsens, både egna och eventuellt externa kostnader ingår. Lönsamhet; beräknas som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Återbetalningstid; den tid det tar för insatsens att nå break-even, even, vilket innebär att insatsens s intäkter är lika stora som kostnaderna. Potential; vi har tagit fram en schablon för den genomsnittliga årliga kostnaden för att en person inte arbetar och till denna kostnad adderas den faktiska kostnaden för typfallens förbrukning av vård, omsorg och handläggning. Verkningsgrad; är också ett eget framtaget nyckeltal kopplat till NyttoSam. Verkningsgraden beskriver hur stor andel av deltagarens samhällsekonomiska kostnad som frigörs under det första året efter att deltagaren lämnat insatsens alternativt när resultatavstämningen gjorts. Kostnaden är beräknad utifrån dennes utanför- skap under en period av 12 månader före insatsens. Exempel; om kostnaden initialt är kr och det skapas ett värde på kr under en period av 12 månader efter insatsens/resultatavstämningen motsvarar det en verkningsgrad på 20 procent. Den årliga samhällsekonomiska kostnaden för utanförskapet ( kr i vårt exempel) är baserat dels på det produktionsvärde som skapas av en vuxen person med kr i månadslön utan lönesubvention, dels på per- sonens konsumtion av samhälleliga resurser. Ovanstående nyckeltal är de vanligaste vi relaterar till men vi redovisar också yt- terligare nyckeltal kopplat till kostnaderna för insatsen. Nyckeltalen presenteras också baserat på utfallet på kort sikt, 12 månaders efterläge, i vanliga fall efter att deltagaren kommit i t ex arbete, studier eller någon annan av de resultatmått som är aktuella för insatsen. Alternativt redovisas nyckeltalen på fem år, medellång sikt, som bygger på en prognos av resultatet efter ett år. 27

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället!

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! 1 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt,

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande Birgitta Wessman Thyrsson (Region Öst ) Vice Orf. Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer