Samhällsekonomisk utvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomisk utvärdering"

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Samhällsekonomisk utvärdering av projekt PULS... 3 Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen... 7 Uppdraget... 7 Projekt PULS... 7 Förutsättningar för utvärderingen... 8 NyttoSam... 8 Rapportens struktur... 8 Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet Känslighetsanalyser Socioekonomisk analys Sammanfattning av den ekonomiska analysen Sammanfattning, analys och diskussion Deltagarna i projekt PULS Utgångspunkter för våra kommentarer PULS resultat relativt de ekonomiska nyckeltalen PULS relativt jämförbara projekt En känslighetsanalys visar på hållbarhet Ett socioekonomiskt perspektiv breddar perspektivet Till sist Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

3 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt PULS Utvärderingen i sammanfattning Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt PULS visar att projektet skapar positiva samhällsekonomiska effekter genom att det är lönsamt efter 14 månader. Detta baseras på de 29 deltagare som följts upp i utvärderingen. Om situationen för deltagarnas nyttjande av resurser och deras produktivitet inte förändras är effekten av projektet också positiv på sikt. PULS har erbjudit deltagarna insatser i form av kartläggning och arbetsförmågebedömning, som de inte skulle kunna fått i de ordinarie verksamheterna var för sig. Projektet har också utvecklat metoder och arbetssätt och dessutom kopplat in ytterligare kompetenser i form av sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog. Samverkan i det praktiska arbetet i allt från remissförfarandet, styrgrupp och genomförandet av projektet har också varit en framgångsfaktor. Målgruppen för PULS står långt från arbetsmarknaden och har stora behov av insatser från regionen i form av vård. Även om dessa insatser minskat kvarstår en hel del av detta behov efter projektdeltagandet, vilket också visar sig i att flera av deltagarna gått från sjukpenning till sjukersättning och därmed minskat sina disponibla inkomster. Trots kompletterande arbetslivsinriktade insatser i form av projekt Mentor för huvuddelen av deltagarna har dessa marginellt närmat sig arbetsmarknaden och därmed ökat sin produktivitet i mindre omfattning. Samtliga aktörer, kommunen/staden, regionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ökat sina intäkter/alternativt minskat sina kostnader. Detta är ovanligt för denna typ av projekt och visar på att deltagarna står långt från arbetsmarknaden och fortfarande efter avslutat projekt har ett relativt stort behov av fortsatta insatser av vård och omsorg. Arbetsförmedlingen har minskat sina kostnader, vilket vi ser som ett tecken på att deltagarna inte varit färdiga för mer konkreta insatser för att komma i ett arbete. Deltagarna har genom sin medverkan i projektet minskat sina disponibla inkomster. Detta är ovanligt i våra utvärderingar och beror dels på att deltagarna inte kommit i egenförsörjning genom arbete i någon högre grad och dels minskat sin offentliga försörjning. PULS är i första hand ett kartläggningsprojekt och arbetsförmågebedömning med kompletterande insatser för att deltagarna skall komma i ett arbete. Genom att deltagarna står långt från arbetsmarknaden och har omfattande behov av vård och andra resurser kan denna typ av projekt istället leda till högre kostnader för målgruppen efter avslutat projekt. Detta kan bero på att kartläggningen medför att ytterligare behov av vård och andra insatser framkommer. För att närmare följa upp hur de olika insatserna, PULS, VALS och Mentor påverkat deltagarnas situation har vi även gjort ytterligare beräkningar av projektets nytta, se tabell 6 sid 20. 3

4 Utmaningen för projektledningen och styrgruppen i fortsättningen är att ta vara på det lärande, framgångsfaktorer och mervärden som skapats av PULS. Genom att göra en implementeringsanalys kan detta underlättas. En sådan analys fokuserar inte bara på vad som skall implementeras utan också hur dessa processer skall bli framgångsrika i respektive organisation och särskilt vad som krävs för att respektive myndighet vad gäller samverkan och styrning. För den fortsatta analysen och diskussionen av projektets resultat och effekter är det också viktigt att fundera på följande: Hur ser ett alternativscenario ut för målgruppen om inte projekt PULS och dess insatser hade funnits? Vad händer för de i målgruppen som inte klarar av eller är motiverade för PULS åtgärder? Vad sätter vi för ekonomiska mål för framtida sociala satsningar och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller kan en social fond skapas för sociala satsningar? Nyckeltalen i sammandrag för projekt PULS Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, hänvisas till övriga delar av rapporten. Projektets resultat har beräknats utifrån två tidshorisonter, på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år). Resultaten redovisas dels för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Kommunen Regionen Staten totalt o o o Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten övrigt Deltagarna Försäkringsgivarna 4

5 Resultat: Samhället som helhet Alla resultat som redovisas är baserade på de 29 deltagarna i urvalet. Såvitt urvalet är någorlunda representativt kan även försiktiga slutsatser dras för samtliga deltagare, även om denna utvärdering i första hand fokuserar på deltagarna i urvalet. Samhället har efter ett år intäkter på 1,3 milj. kr, vilket kommer att vara årligen återkommande intäkter så länge individernas situation inte förändras avseende sin resursförbrukning och produktivitet. Efter avräkning av kostnaderna är lönsamheten negativ och beräknad till kr på kort sikt, ett år. På medellång sikt, fem år, är lönsamheten dock positiv och prognostiserad till 5,1 milj. kr motsvarande kr per deltagare. Denna prognos bygger på att resultatet efter ett år kvarstår oförändrat även kommande fyra år. Om projektkostnaden avskrivs under den faktiska projektettiden (tre år) är lönsamheten på kort sikt, ett år, 1,4 milj. kr. Återbetalningstiden för samhället är 14 månader medan avkastningen per satsad krona är 0,86 kr på kort sikt och 4,28 kr på medellång sikt. Verkningsgraden, ett mått på hur effektivt verksamheten arbetat med att minska utanförskapet, har varit sju procent. Detta resultat har uppnåtts dels genom att några av deltagarna kommit i arbete alternativt ökat sin sysselsättningsgrad, dels genom att deltagarnas resursförbrukning av handläggning minskat i efterläget. Övriga aktörer Kommunen uppvisar på kort sikt minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och handläggning. Genom att även skatteintäkterna minskat är totala intäkten för kommunen kr genom minskade utbetalningar av försörjningsstöd. När kostnaden för kommunens finansiering är avräknad är lönsamheten på kort sikt kr. På fem års sikt är prognosen att lönsamheten för kr vilket motsvarar kr per deltagare. Återbetalningstiden är 18 månader för kommunen. Regionen har ökade intäkter på kr efter ett år kopplat till minskade vårdinsatser. Lönsamheten är positiv såväl på kort som på medellång sikt, kr respektive 3 milj. kr. Återbetalningstiden är sex månader. Arbetsförmedlingen har minskade kostnader, med kr på kort sikt, ett år. Lönsamheten under samma period är, kr. Återbetalningstiden är 130 månader. Försäkringskassans kostnader minskar på kort sikt med kr. Lönsamheten är kr med en återbetalningstid på fem månader. Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på 1,1 milj. kr efter ett år. Trots att staten är huvudfinansiär i projektet är lönsamheten ändå positiv på kort sikt, kr med en prognos på 4,7 milj. kr på fem års sikt. 5

6 Deltagarna har minskat sina disponibla inkomster med cirka kr per år. Skillnaden är stor mellan deltagarna, som mest har inkomsten ökat med kr för en deltagare och minskat med kr per år för en deltagare. Försäkringsgivarna har fått ökade intäkter med kr per år genom att sociala avgifter inbetalats för de deltagare som erhållit en anställning. 6

7 Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen Uppdraget Samhällsekonomisk utvärdering payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering av projekt PULS, praktisk utredning Landskrona Svalöv. Syftet med utvärderingen är att beskriva de ekonomiska effekterna för samhället totalt, respektive myndighets/organisations ansvarsområde och för deltagarna. Målsättningen är att utvärderingen skall kunna ligga till grund för att jämföra olika åtgärders effektivitet samt vara ett beslutsunderlag och komplement till den lärande utvärderingen, som genomförs av Tranquist utvärdering. Projekt PULS Målgrupp, syfte och mål PULS, praktisk utredning Landskrona Svalöv, riktar sig till personer i arbetsför ålder i behov av insatser från flera av aktörerna inom Samordningsförbundet. I PULS kartläggs deltagarnas förutsättningar för arbete och eventuella behov av rehabiliteringsinsatser. Utredningen och kartläggningen leder till en individuellt utlåtande och rehabiliteringsplan. Huvuddelen av deltagarna har också efter PULS deltagit i projekt Mentor, som jobbat vidare med deltagarna för att de skall kunna komma ut i arbetslivet. Projektägare, genomförande och finansiering Landskrona stad är projektägare och projektet genomförs av Samordningsförbundet FINSAM Landskrona - Svalöv. Projektet finansieras av Samordningsförbundet. Projektet genomförs från till , med förlängning till Mer information om projektet För ytterligare information om projektet, se: omsorg/samordnande-insatser/finsam-.aspx I bilaga finns också projektledarens beskrivning och synpunkter angående genomförandet av projekt PULS. 7

8 Förutsättningar för utvärderingen Urval utgör grunden Denna utvärdering bygger på 29 deltagare, som deltagit i PULS alternativt VALS, varav 20 också genomgått aktiviteter i projekt Mentor. Deltagarna i urvalet har plockats ut löpande efterhand som de skrivits i respektive projekt. Urvalet bedöms av projektledningen inte vara helt representativt relativt de personer som våren 2013 skrivs in i PULS. Skillnaden ligger främst i att deltagarna i urvalet sannolikt stått något närmare arbetsmarknaden. Alla resultat och slutsatser i denna utvärdering gäller i första hand kopplat till deltagarna i urvalet. Genomförandet av uppdraget har i övrigt följt arbetsgången enligt vår metod Nytto- Sam. Detta innebär bl. a att föreläget avser deltagarnas situation avseende försörjning och konsumtion av vård och omsorg under en period av 12 månader innan de påbörjat projektet, medan efterläget avser samma variabler under en period av 12 månader efter deltagarna kommit i arbete, studier eller praktik. För deltagare som inte avslutat projektet har efterläget redovisats efter att en anställning uppnåtts trots att deltagaren inte avslutat projektet. Resultatet per typfall i det styrda urvalet, i form av nytta eller intäkter, kan därefter beräknas och ställas mot kostnaden för deltagande i projektet. I ett nästa steg ges de olika resultatgrupperna olika vikt satt i relation till det faktiska resultatet för hela populationen vid mättillfället. NyttoSam payoffs metod för utvärdering För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 2, i vilken några av de vanligaste nyckeltalen kopplade till NyttoSam också förklaras. Rapportens struktur Klassificering, potential och redovisning av olika nyckeltal Rapporten är upplagd så att den inledningsvis efter sammanfattningen redogör för projektets klassificering, baserad på ett av payoff framtaget klassificeringssystem och en databas som bygger på tidigare genomförda utvärderingar. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. 8

9 Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunerna, landsting/region, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. Resultatet för aktören Försäkringsgivarna avser de sociala avgifter som betalas in till olika försäkringsbolag genom att deltagarna erhåller en anställning. För kommunen och landstinget/regionen redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Känslighets- och socioekonomisk analys Med hjälp av tre olika känslighetsanalyser redovisas först hur lönsamheten påverkas om vi antar att det föreligger extern påverkan (t ex konjunktur, undanträngning etc.). Vidare visas hur resultatet påverkas om extremvärdena, dvs. det bästa och det sämsta individuella resultatet, exkluderas vid analysen. Slutligen genomför vi en känslighetsanalys där avskrivningen bygger på den faktiska projekttiden, dvs. knappt tre år. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I denna del finns även en socioekonomisk analys/diskussion som tillsammans med den lärande utvärderingen kan utgöra en bra grund för att bl.a. diskutera projektets resultat vad gäller metoder, samverkan och utveckling av de reguljära verksamheterna. I bilagor finns tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 9

10 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter på kort och medellång sikt, Kostnader för vidtagna åtgärder samt Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid Känslighetsanalyser Jämförelser med likartade projekt/verksamheter, redovisas inte denna gång genom att projektet i är fullt ut jämförbart med liknande projekt Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ett antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till den population som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en årlig lön på kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i PULS var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av relativt omfattande vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års 1 1 Anledningen till att vi valt kr som referenslön är att när payoff startade sin verksamhet år 2007 var genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har vi valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika projekts resultat. 10

11 basis utgjorde 19,1 milj. kr vid projektets start för populationen, motsvarande kr per deltagare. Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad. Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 0 % Faktisk produktion i efterläge 2 % Utnyttjad potential, varav kr produktion vård, omsorg och handläggning kr kr Verkningsgrad, varav 7 % produktion 1 % vård, omsorg och handläggning 49 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Genom att några deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 1,3 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på sju procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden kr och den kvarvarande potentialen cirka Beräknar vi den långsiktiga potentialen utifrån ett sannolikt perspektiv baserat på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar projektet under halva tiden fram till förväntad pensionsålder är potentialen för hela populationen 239 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det 8,3 milj. kr. Även om detta belopp till stor del är hypotetiskt visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss pot- 11

12 ential (1,3 milj. kr) frigjorts främst genom att flera av deltagarna minskat sitt behov av offentliga resurser såsom sjukvård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. Poten;al!i!före"!och!e2erläge!!20000!000!kr!!!18000!000!kr!!!16000!000!kr!!!14000!000!kr!!!12000!000!kr!!!10000!000!kr!!!8000!000!kr!!!6000!000!kr!!!4000!000!kr!!!2000!000!kr!!!"!!!kr!!!Föreläge! E2erläge! Skillnad!!Poten;al!!Ökad!produk;on! Minskad!resursförbrukning! Figur 1. Projektets potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på sju procent. Den totala potentialen i föreläget (19,1 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (16,9 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (2,2 milj. kr). Genom marginellt ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med sju procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 1,3 milj. kr, fördelat på kr på ökad produktion och 1,1 milj. kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger över rubriken Skillnad. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter PULS genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommunen, region och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommunerna, region och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sek- 12

13 torerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Kommunen kr kr kr kr Regionen kr kr kr kr Staten kr kr kr kr I tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på populationens ökade produktion och minskade resursförbrukning, på kort sikt (ett år) vara drygt 1,3 milj. kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 6,7 milj. kr. Intäkten per deltagare på kort sikt motsvarar kr. Såväl kommunen som regionen har ökade intäkter. Orsaken till kommunernas ökade intäkter är framför allt kopplat till många av deltagarnas minskade behov av försörjningsstöd i efterläget. Statens minskade kostnader är främst en konsekvens av att Försäkringskassans kostnader minskat i efterläget. Individernas minskade inkomster på kr motsvarar ett medelvärde på kr per deltagare. 20 av de 29 deltagarna som ingår i utvärderingen har minskade inkomster i efterläget. Maxvärde på individnivå är kr och minimivärde är kr. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. maxvärde Kort sikt, ett år på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr 13

14 Kostnader Åtgärdskostnaden för de 29 deltagarna i urvalet har varit 1,6 milj. kr inklusive och 1,2 milj. kr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står kommunen, regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 25 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet (inklusive mervärdesskatt) kr kr Kommunen kr kr Landstinget kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Staten/EU kr kr Staten totalt (inkl. moms) kr kr Resultat/lönsamhet I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är negativ på kort sikt, ett år, kr medan den medellånga prognosen, fem år, pekar på en positiv lönsamhet på 5,1 milj. kr. Detta motsvarar en lönsamhet per deltagare på kr. Återbetalningstiden är 14 månader. Kommunen Trots att kommunen har haft en positiv intäkt är lönsamheten på kort sikt negativ, kr. Anledningen till detta är att kommunen är delfinansiär i projektet. Återbetalningstiden är 18 månader. På medellång sikt är prognosen för kommunens lönsamhet kr. 14

15 Regionen Regionen uppvisar en positiv lönsamhet på kr på kort sikt och 3 milj. kr på medellång sikt med en återbetalningstid på sex månader. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället kr kr kr kr kr 14 Kommunerna kr kr kr kr kr 18 Regionen kr kr kr kr kr 6 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 10 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr 130 Försäkringskassan kr kr kr kr kr 5 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens lönsamhet är negativ på kort sikt, kr, med en återbetalningstid på 130 månader. Försäkringskassan Lönsamheten är positiv för Försäkringskassan på kort sikt, kr. På medellång sikt är prognosen 4,1 milj. kr med en återbetalningstid på fem månader. Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en positiv lönsamhet på kr på kort sikt och 4,7 milj. kr på medellång sikt. Återbetalningstiden för staten är 10 månader. 15

16 Känslighetsanalyser Genom att genomföra tre olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om vi antar att andra faktorer, än de inom projektet vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Den andra analysen visar hur lönsamheten påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs på tio år, medan den tredje visar hur lönsamheten påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under den faktiska projekttiden. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att en fjärdedel av intäkten uppstått utan koppling till deltagarna medverkat i projekt PULS, hur påverkas i så fall lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs genom att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden bevaras. Den totala intäkten för samhället reduceras då till 1 milj. kr medan kostnaden är 1,6 milj. kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är cirka kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr respektive kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med fem månader till 19 månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att vi exkluderar extremvärden (i detta fall det enskilt högsta och det enskilt lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan vi undvika att några enskilda extrema värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderas dessa extremvärden sjunker intäkten från totalt 1,3 milj. kr till 1,1 milj. kr. Lönsamheten per deltagare minskar då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar med tre månader till 17 månader. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En ytterligare känslighetsanalys kan genomföras genom att projektets kostnad avskrivs på den faktiska projekttiden, 36 månader. Kostnaden per år blir då 1,6/3 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på kr, som motsvarar kr per deltagare. Utan avskrivning är lönsamheten per deltagare negativ och utgör kr. 16

17 Socioekonomisk analys Bakgrund Tanken med att redovisa och diskutera projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv är att detta skall komplettera såväl den samhällsekonomiska som den lärande utvärderingen. Det är också ett sätt att tränga bakom de ekonomiska nyckeltalen. Genom att beskriva det socioekonomiska perspektivet vill vi fokusera på olika frågeställningar som utgår ifrån om projektet använt samhällets resurser på ett effektivare sätt relativt om deltagarna skulle tagit del av ordinarie verksamheter. Socioekonomisk analys är något som vi själva utvecklat och den skall ses som ett komplement till de samhällsekonomiska beräkningarna. Begreppet socioekonomi används också för samhällsekonomiska utvärderingar och bokslut, men skillnaden för vår del är alltså att vi använder begreppet för att analysera projektet. Genom att Samordningsförbundet är finansiär av projektet är det också viktigt att visa på vilket sett samverkan skett och vad det gett för resultat för målgruppen. Idag saknas en välbeprövad metod att beräkna effekter av samverkan i sig för berörda aktörer, varför den socioekonomiska analysen är viktig ur ett organisatoriskt perspektiv. När vi inom payoff gör en socioekonomisk analys fokuserar den i första hand på projektets synsätt, värderingar, system och strukturer och hur olika resurser använts. I en fullständig analys följer vi då närmare upp hur projektens mål formulerats, projektet organiserats, styrts, samverkat, följts upp, vilka metoder som använts, personal- och kompetens och vilka synsätt som tillämpats eller utvecklats. Ytterligare en del i denna analys är om projektet jobbat innovativt. För att analysen skall vara lärande är det också viktigt att fokusera på mervärden, framgångsfaktorer, förbättringsområden och hur projektets kan absorberas/implementeras i de ordinarie verksamheterna. PULS ur ett socioekonomiskt perspektiv Från payoffs sida genomför vi ingen fullständig socioekonomisk analys av detta projekt. Vi tar endast del av projektets egen uppfattning kring frågeställningar kopplat till socioekonomi. Därför skall denna del ses som en utgångspunkt för ytterligare diskussioner främst kopplat till kartläggningen och arbetsförmågebedömningen i projekt PULS. En deltagare i projekt PULS får enligt ansvariga i projektet tillgång till en samordnad insats, som inte annars finns tillgänglig i de ordinarie verksamheterna var för sig eller i samverkan. Ytterligare yrkesgrupper, som normalt inte finns tillgängliga i ordinarie verksamheter, har också ingått i arbetsgruppen. Det är arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. För de deltagare som står närmare arbetsmarknaden har också arbetslivsinriktade insatser kunnat genomföras via projekt Mentor. Projektet upplever också att samverkan underlättat planering och genomförande vilket också sparat resurser. Samverkan har också varit utgångspunkten för styrgruppens arbete 17

18 Samordnade insatser från flera myndigheter med olika kompetenser inom hälsa, personlig utveckling och arbete och studier underlättar för denna typ av projekt att genomföra individuellt anpassade insatser. Det är sannolikt ett betydligt bättre resursutnyttjande, som också ger kortare ledtider i handläggningen, skapar en helhetssyn och undviker att deltagarna fastnar i olika gråzoner och stuprör mellan samarbetsparterna. PULS har också utvecklat en metod för att jobba effektivt i nätverk med arbetsförmågebedömning, vilket skapat ett mervärde för de handläggare på olika myndigheter, som arbetat med deltagarna i projektet. Vad gäller projektets strategiska värde och möjligheter till implementering, lärande och ytterligare möjligheter att ta del av de mervärden som skapats, så är det en process som pågår och som är en viktig del av arbetet i det förlängda projektet. För att underlätta den fortsatta implementeringen av projektet bör styr- och projektgruppen närmare följa upp projektets resultat och metodutveckling och hur detta skall få/har fått genomslag i berörda verksamheter. Ett ytterligare och viktigaste åtgärden för att PULS skall absorberas är att ta fram förslag till vilka systemeffekter och strukturella förändringar i linjeorganisationerna som krävs. En implementeringsanalys kan utgöra en bra grund för detta arbete. Vår uppfattning är att ett projekt sällan blir bättre än sitt syfte och mål. De strategiska målen och projektets effekter både på kort och längre sikt måste tydligt beskrivas när projektet planeras och designas. Inom Samordningsförbunden finns det idag ett betydligt ökat medvetande i dessa frågor, varför vi också ser ökade möjligheter för olika samverkansprojekt att göra avtryck i linjeorganisationerna. 18

19 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 29 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 6,7 milj. kr 1,3 milj. kr 1,6 milj. kr Figur 3. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. 19

20 Sammanfattning, analys och diskussion Deltagarna i projekt PULS De 29 deltagarna som ingår i urvalet för denna samhällsekonomiska utvärdering har samtliga genomgått den insats som PULS erbjuder nämligen kartläggning och arbetsförmågebedömning. Dessutom har 20 av deltagarna även deltagit i projekt Mentor, som jobbat aktivt för att deltagarna skall öka sitt arbetskraftsdeltagande och egenförsörjning. Utgångspunkter för våra kommentarer Genom att deltagarna i projekt PULS genomgått både en kartläggning, arbetsförmågebedömning och huvuddelen även mer direkta arbetslivsinriktade insatser blir resultatet svårbedömt. Det är inte rättvisande att uttala sig om PULS resultat relativt renodlade kartläggningsprojekt eller projekt vars mål är att deltagarna skall komma i ett arbete i första hand. För att få ett bättre underlag för våra slutsatser har vi även genomfört beräkningar av det ekonomiska resultatet för de nio deltagare i urvalet som enbart gått igenom PULS och de 20 som deltagit både i PULS och Mentor. Tabell 6. Nyckeltal för den samhällsekonomiska utvärderingen beräknade för de 29 deltagarna i urvalet relativt insats. Intäkterna avser genomsnitt per deltagare. Nyckeltal PULS/Mentor (29 deltagare) Mentor (20 deltagare) PULS (9 deltagare) Verkningsgrad 7 % 9 % 2 % Samhället payoff-tid 14 månader 11 månader 42 månader Samhället intäkter efter ett och fem år / kr / kr / kr Kommunen intäkter efter ett år kr kr kr Regionen intäkter efter ett år kr kr kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år 999 kr kr kr Försäkringskassan intäkter efter ett år kr kr kr Förändring i deltagarnas disponibla inkomst efter ett år kr kr kr 20

21 PULS resultat relativt de ekonomiska nyckeltalen Kostnaden för utanförskapet för deltagarna i PULS är i genomsnitt närmare kr. Dessa kostnader baseras på utebliven produktion och deltagarnas individuella behov av vård, omsorg och handläggning för uppehället året före de startade i PULS. Huvuddelen av kostnaden drygt kronor baseras på att deltagarna inte är produktiva i någon form av arbete. Resterande kostnader baseras på deltagarnas behov av olika insatser, vård och handläggning. Samhället som helhet har intäkter motsvarande 1,3 milj. kr efter ett år baserat på de 29 deltagarna som ingår i utvärderingen. Lönsamheten är efter ett år kr efter avdrag för projektkostnaden på närmare 1,6 milj. kr. Om inte deltagarnas situation förändras är den årliga intäkten därefter 1,3 milj. kr. Återbetalningstiden för samhället är drygt ett år, 14 månader. Om vi istället antar att projektets kostnader skrivs av under den reella projekttiden, tre år, är projektet lönsamt redan efter första året, cirka kr. Kostnaden för utanförskapet har genom projektet minskat med kr i genomsnitt per deltagare. Det är positivt men innebär också att den fortsatta genomsnittliga kostnaden för utanförskapet är kr per deltagare. En anledning till att inte kostnaderna för utanförskapet minskat mer är att deltagarna i dagsläget står mycket långt från arbetsmarknaden och att de har ett omfattande behov av vård och andra insatser. En kartläggningsinsats skall också leda till att rätt insatser från rätt instans skall sättas in. Det är inte därför realistiskt att tro att en kartläggningsinsats skall resultera i en lönsamhet för samhället. På kort sikt är det inte ovanligt att vi i tidigare utvärderingar sett negativa resultat efter att deltagarna genomgått en kartläggningsinsats. Även om PULS i sig medför en viss lönsamhet är det effekten av att deltagarna också deltagit i Mentor, som visar sig i det ekonomiska resultatet, se tabell 6 ovan. Det som hänt för deltagarna efter Mentor är i första hand att de ytterligare minskat sin resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning. De är också dessa deltagare som ökat sin produktivitet och kommit något närmare arbetsmarknaden. Det finns också deltagare som kommit i arbete efter drygt ett år gått från att de avslutat projektet. Tiden är en viktig faktor för deltagare med omfattande behov och ett utanförskap som utvecklats under många år. Ett fortsatt stöd för målgruppen som leder till minskad resursförbrukning, ökad produktivitet eller att fler av deltagarna kommer i ett arbete är alltså nödvändigt och påverkar också resultatet i framtiden både för samhället och på aktörsnivå. Hur detta utvecklas bör följas upp ytterligare efter avslutat projekt. För den relativt stora andel deltagare i PULS som avslutat projektet med att inte ha närmat sig arbetsmarknaden eller fått ett arbete eller börjat studera, bör projektet ha inneburit att deltagaren kommit till rätt instans och fått ett stöd som de tidigare inte kunnat få av aktörerna var för sig. Fortsatta insatser kan i första hand ge en bättre livssituation, men på sikt också öka möjligheterna till en rehabilitering. Sannolikt kan också ytterligare kostnader undvikas för individerna genom att deltagaren utretts klart, erhållit rätt och varaktig ersättning, eventuell sysselsättning eller fått ta del av åtgärder som annars inte skulle varit aktuella. 21

22 För kommunen har projektet redan efter ett år inneburit minskade kostnader motsvarande kr. Bakom detta ligger främst minskade kostnader för försörjningsstödet, omsorg och handläggning. Skatteintäkterna har minskat genom deltagarnas lägre inkomster. Återbetalningstiden för kommunen är 18 månader. Regionen har minskade kostnader för vårdinsatser, men något lägre skatteintäkter genom deltagarnas minskade produktivitet, totalt kr efter ett år. Återbetalningstiden är sex månader för regionen. Staten har genom projektet efter ett år fått ökade skatteintäkter med kr. Detta är främst kopplat till att några av deltagarna kommit in i arbete vilket genererat sociala avgifter och indirekta skatter. Försäkringskassan har genom att flera av deltagarna fått minskade ersättningar sänkt sina kostnader med kr efter ett år. Flera av deltagarna har gått från sjukpenning till sjukersättning, vilket leder till lägre kostnader för utbetalningarna. Arbetsförmedlingen har också minskat sina kostnader med kr efter ett år. Detta är mycket ovanligt i denna typ av utvärderingar av projekt som har insatser för att öka arbetskraftsdeltagandet. Vad vi förstår ett tecken på att huvuddelen av deltagarna har ett omfattande utanförskap, som i första hand kräver ytterligare insatser för rehabilitering och inte åtgärder från Arbetsförmedlingens sida för att deltagaren skall komma i ett arbete. Deltagarna har efter projektet en minskad inkomst med kr per deltagare och år. En sådan kraftig minskning av deltagarnas disponibla inkomst, jämfört med andra projekt, har vi inte sett i de närmare 60-talet utvärderingar vi tidigare genomfört sedan Ytterligare en indikation på att målgruppen står långt från arbetsmarknaden och deltagarnas hälsa och situation i övrigt inte gör det aktuellt med någon form av arbete för huvuddelen av deltagarna i dagsläget. Vi anser att detta visar på komplexiteten hos målgruppen och att det krävs omfattande och långvariga insatser för att de deltagare som har förutsättningar kan komma i egenförsörjning. PULS relativt jämförbara projekt För att vi fullt ut ska kunna uttala oss om huruvida projekt PULS varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit definierat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). Detta projekt och de projekt som vi tidigare utvärderat saknar som regel denna typ av mål eftersom det inte ställs krav från finansiärerna om vad som projektet skall uppnå ur t ex ur ett lönsamhetsperspektiv. Inom payoff har vi därför utvecklat ett eget klassificeringssystem av projekten i olika klasser, som sedan gör att vi kan jämföra projektens ekonomiska nyckeltal relativt andra projekt i vår databas. Eftersom PULS egentligen är en form av blandprojekt med både inslag av kartläggning, arbetsförmågebedömning och mer direkta arbetslivsinriktade insatser är vårt underlag för litet för att göra några jämförelser. Vi har därför 22

23 inte i denna utvärdering varken gjort någon klassificering eller jämförelse med andra projekt. En känslighetsanalys visar på hållbarhet En brist i denna typ av utvärdering är att det saknas en kontrollgrupp. Med hjälp av en sådan skulle slutsatserna om resultat och kausalitet vara robustare. Anledningen till att kontrollgrupp ändå saknas är att det i praktiken är mycket svårt att skapa en tillräckligt bra sådan inom rimliga kostnadsramar och med hänsyn till etik och moral. En metod att erhålla en form av kontrollgrupp är att genomföra alternativscenarior, s.k. kontrafaktiska studier, där man jämför det faktiska utfallet med ett sannolikt utfall på individnivå som baseras på att inga åtgärder (utom de konventionella) hade vidtagits mot individen. Några alternativscenarios har inte gjorts i denna utvärdering, men kan i de fortsatta diskussionerna om projektets resultat vara intressant att redovisa. I ett alternativscenario görs antaganden om vad som skulle hända om inte deltagarna varit med i projekt PULS. Eftersom vi ser en omfattande minskning av vårdinsatserna för deltagarna efter PULS i utvärderingen är det sannolikt att flera av deltagarna fortsatt sin höga konsumtion och kanske även i vissa fall ökat sina behov. Om det är så kan PULS ses som en viktig åtgärd för deltagarna i utanförskap, som gör att de inte behöver utredas ytterligare i fortsättningen och förhoppningsvis fått förutsättningar för en bättre livssituation. Genom att analysera hur projektets resultat förändras om vi antar att deltagarnas förändrade situation även till viss del beror på faktorer och händelser utanför projekts ram, kan vi få en uppfattning om projektet fortfarande är lönsamt. Om vi reducerar 25 procent av intäkten, men bibehåller den totala kostnaden har projektet kr i intäkter efter ett år jämfört med kr utan reduceringen. Projektet är då lönsamt efter 19 månader istället för efter 14 månader. Om vi istället skriver av projektkostnaderna under den faktiska projekttiden är projektet lönsamt redan efter ett år, cirka kr relativt kr om hela projektkostnaden skrivs av efter ett år. Detta ger en mer rättvisande bild av projektets resultat Ett socioekonomiskt perspektiv breddar perspektivet Ytterligare ett sätt att följa upp och diskutera projekt PULS och dess resultat är att genomföra en socioekonomisk analys. Fokus i en sådan analys är hur projektet organiserats, styrts och genomförts. Även om vi inte gjort en fullständig analys i denna del är det viktigt att bedöma hur och om projektet använt samhällets resurser på ett effektivare sätt relativt de reguljära verksamheterna. Vad vi kan förstå har projektet den uppfattningen att målgruppen via myndigheterna var för sig inte skulle kunna få en sammantagen insats på det sätt som PULS inneburit. Kompletterande kompetenser som deltagarna inte skulle fått del av i ordinarieverksamheter plus en aktiv samverkan är också viktiga inslag i projektet. 23

24 Projektets strategiska värde bör särskilt följas upp och vilka övergripande effekter projektet lett till och vad dessa kan leda till på sikt. Det är viktigt att ta vara på lärandet och de mervärden som skapats av projektet. En implementeringsanalys kan underlätta detta arbete. Denna del bör också belysas ytterligare inom i den lärande utvärderingen. Till sist Denna rapport utgör en av två utvärderingar som genomförts av projekt PULS. Det är därför viktigt att ta del av denna och den lärande utvärderingen för att bilda sig en uppfattning om projekt och dess resultat och effekter. De ekonomiska nyckeltalen bör tolkas relativt de förutsättningar som framkommit i denna utvärdering och den lärande utvärderingen. Ytterligare en hjälp för tolkningen kan utgöras av några av de frågeställningar som finns i den inledande sammanfattningen av rapporten. Östersund Rapporten är sammanställd av payoff AB, Sven Vikberg och Claes Malmquist. Kontaktperson payoff: Sven Vikberg, e-post: Kontaktperson för projekt PULS: Anna-Clara Birgersson, e-post: 24

25 Bilagor 1. Projektledarens presentation av projekt PULS 2. Kompletterande samhällsekonomisk utvärdering i tabell. 3. Presentation av NyttoSam. Bilaga 1 Projektnamn Rehab Landskrona Svalöv, Puls - Vals Projektägare Landskrona stad Projektgenomförare Samordningsförbundet Finsam Landskrona Svalöv Projektkostnader och finansiering kr totalt i projekterad budget Projektet finansieras av FINSAM med parternas gemensamma pengar. Projektets syfte och mål Kortfattat, saxat ur SUS; PULS pågår i 1-8 veckor och syftet är att: fastställa den sökandes arbetsförmåga kartlägga rehabiliteringsbehoven upprätta en gemensam rehabiliteringsplan VALS pågår under 8 veckors tid med syfte att: identifiera faktorer som begränsar individens förmåga motivera och rusta den enskilde på vägar mot egenförsörjning tydliggöra behovet av fungerande livsrutiner upprätta en individuell handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning mellan förbundets samverkansparter. Det behov/problem som föranledde Vals Puls projektering, enligt projektplanen; behovet av en samordnad utredning, följt av vidare planering och ansvarsfördelning, för 25

26 personer med många myndighetskontakter. Personen ska efter utredning ha bättre personliga förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatta rehabiliteringsinsatser eller gå till arbete/studier. Nuläge; Vi ser ett fortsatt flöde av deltagare, fortsatt behov av utredning och en enhet som kan vägleda deltagare och remittent i den fortsatta planeringen och filtrera vilka deltagare som är aktuella för arbetsmarknadsinriktade eller andra åtgärder. På grund av minskat remissflöde till Vals och ökat tryck på Puls gjorde vi en sammanslagning av Puls och Vals till en utredningsenhet som även till viss del arbetar motiverande och vägledande. Mer under rubrik Aktiviteter. Uppdraget är alltså att göra en utredning och en planering. En spin off effekt är att deltagare får prova sig själv i arbetsliknande aktivitet för första gången på länge, ofta med nytändning i hoppet. Systerprojektet Mentorskap kom till efter cirka ett halvt år och ansvarar för att stödja deltagare i steget vidare mot arbetsmarknaden och ev. (anpassad) anställning. Målgrupp Ur projektplanen: Personer med behov av insatser från/kontakt med mer än en av Finsams aktörer som inte kan få sina behov tillgodosedda av endast en aktör och i det ordinarie samhällsutbudet. Nuläge: Alla aktörer i Finsam remitterar aktivt till Puls. Vi ser att mer och mer komplexa ärenden remitteras, ofta med både psykisk, fysisk och social problematik. Våra deltagare finns över hela åldersspektrumet i arbetsför ålder och med både kort och lång tid i offentlig försörjning. Vi bedömer att cirka hälften av deltagarna har arbetsförmåga på hel- eller, oftast, deltid. Vi ringar in en grupp av deltagare med hälsomässiga hinder där Puls utlåtande kan bidra i ansökan om sjukersättning. En del ur deltagargruppen har brister i de basala kompetenserna till exempel svårigheter att passa tider och fullfölja arbetsuppgifter, utan definierade sjukdomsdiagnoser. En annan grupp är i kulturrelaterat utanförskap som permanentats och i vissa fall i kombination med psykiskt lidande till följd av tidigare erfarenheter i hemlandet eller på grund av utanförskapssituationen i sig. Det finns en stor grupp personer som är svaga i svenska språket som vi delvis kan ta emot, viss förmåga att kommunicera på svenska krävs för att möjliggöra en tillförlitlig utredning. Projekttid till , med förlängning till (Beslut om förlängningen i Finsams styrelse januari 2013.) Ålders- och könsfördelning Urvalsgruppen: deltagare födda mellan

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08 2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - 2015 Från och med den 1 januari 2012 driver Trollhättans Stads avdelning för arbetsmarknad och försörjningsstöd en insats som omfattar

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället!

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! 1 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt,

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande Birgitta Wessman Thyrsson (Region Öst ) Vice Orf. Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer