Samhällsekonomisk utvärdering Sambandet

Transkript

1 Samhällsekonomisk utvärdering Sambandet Åsa Engqvist Claes Hj. Lindberg Sambandet

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Projekt Sambandet... 6 Syfte och mål... 6 Målgrupp... 6 Avgränsningar och antaganden... 7 Rapportens struktur... 7 Projektets klassificering... 8 Ekonomisk analys... 9 Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad... 9 Begreppsförklaring... 9 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning Intäkter, kostnader och lönsamhet Intäkter Kostnader Lönsamhet Samhället som helhet Samhällets aktörer Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Känslighetsanalys Jämförelser med likartade projekt Jämförande värden Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser och diskussion Implikationer Bilagor...20 Bilaga Presentation av projekt Sambandet...20 Bilaga Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering Bilaga Vad är NyttoSam?

3 Sammanfattning Sambandet Härnösand är ett projekt som finansierats av Samordningsförbundet i Härnösand/Timrå och drivs av Härnösands kommun. Projektets syfte är att: stödja individer i behov av samverkande /re/habiliteringsinsatser underlätta möjligheterna för dessa individer att nå egen försörjning Sambandets övergripande mål är att individen skall nå egen försörjning, och fokus i projektet är att deltagarna ska komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning. För att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering har payoffs metod Nytto- Sam använts. I utvärderingen har 26 deltagares situation före och efter deltagande i Sambandet studerats. Deltagarnas genomsnittsålder är 28 år och urvalet består av en jämn könsfördelning. Urval 40 deltagare har startat och avslutats i projektet under tiden februari 2008 t.o.m. maj Av dessa 40 har 10 avbrutit/ej fullföljt pga. flytt, missbruk eller psykisk ohälsa. Urvalet för utvärderingen är de 30 deltagare som fullföljt projekttid och avslutats fram till 1/ Utvärderingen ligger därför nära en totalstudie. Bortfallet är fyra personer, varav två har tackat nej och två ej gått att nå. Urvalet är relativt representativt. Nedan redovisas de väsentligaste resultaten av utvärderingen. För utförligare presentation och redovisningar, se Ekonomisk analys samt Slutsatser och diskussion. Projektets ekonomiska aspekter har beräknats utifrån två tidshorisonter; på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år). Resultaten redovisas dels för samhället som helhet och dels ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Samhället som helhet Intäkten är på kort sikt (12 månader) 2,3 milj. kr vilket motsvarar kr per deltagare. På medellångsikt(5 år) är intäkten 11,6 milj.kr. Återbetalningstiden (payoff) är 16 månader. Lönsamheten på kort sikt (12 månader) är negativ och utgör kr. Med en payoff-tid på 16 månader blir en prognostiserad lönsamhet på medellång sikt (5 år) positiv och utgör 8,7 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter 12 månader kvarstår i ytterligare fyra år. Lönsamheten kan även uttryckas som att en kronas insats ger tre kr i avkastning på medellång sikt (5 år). Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 14 procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat med tio procent och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med 49 procent. Allt räknat på ett års basis. 3

4 Jämfört med andra likvärdiga projekt eller verksamheter som payoff utvärderat är lönsamheten per deltagare på kort och medellång sikt högre för Sambandet. Åtgärdskostnaden per deltagare är lägre än för genomsnittet i klassen. Payoff-tiden är avsevärt lägre är genomsnittet i klassen. Då även kostnaden per verkningsgrad är avsevärt lägre än genomsnittet i klassen visar detta på en högre effektivitet i Sambandet. En känslighetsanalys visar att om man antar att 25 procent av intäkten är kopplade till faktorer som ligger utanför deltagarnas medverkan i Sambandet reduceras lönsamheten till 1.7 milj. kr. Payoff-tiden ökar med fem månader till 21 månader. Övriga aktörer Intäkten för kommunen är kr på kortsikt. Det positiva resultatet är relativt jämn fördelat på minskat behov av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och minskat utnyttjande av reala resurser såsom omsorg och handläggning. På medellångsikt (5 år) är intäkten prognostiserad till 3,5 milj. kr. Payoff-tiden är 14 månader. För landstinget är intäkterna på kort sikt kr. Intäkterna är främst kopplade till att deltagarna kraftigt minskat sitt behov av olika vårdinsatser i efterläget samt i viss mån ökade skatteintäkter. Payoff-tiden är 13 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader på kort sikt med kr. Orsaker till de ökade kostnaderna är att Arbetsförmedlingen bidrar med flera åtgärder i efterläge såsom praktik och arbetsmarknadsutbildningar. Försäkringskassan har en intäkt på kort sikt med kr och på medellång sikt 1.6 milj.kr. Payoff-tiden är 20 månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har på kort sikt en intäkt på kr och på medellång sikt 1,4 mkr. Lönsamheten för staten totalt är på kort och medellång sikt negativ, nästan uteslutande orsakat av Arbetsförmedlingens ökade kostnader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med kr på kort sikt (1 år). Denna slutrapport visar att för personer med relativt omfattande utanförskap ger en verksamhet i samverkan mellan myndigheter och ett individuellt fokus resultat. Det positiva resultatet beror pådeltagarnas ökade produktion och halverad förbrukning av resurser inom vård och omsorg. För de 26 deltagare som ingår i utvärderingenfanns en tillgänglig potential vid start i projektet motsvarande 16,2 milj. kr för samhället som helhet att vinna. Om samtliga 30 deltagit hade utvärderingen påverkats i positiv riktning. Den sociala investeringen Sambandet har betalat sig på 16 månader för samhället som helhet. I jämförelse med liknande projekt enligt payoffs klassificeringsmetod är återbetalningstiden i genomsnitt 29 månader. Sambandet visar också i samma jämförelse på flera goda resultat. 4

5 Det är upp till verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare att diskutera vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets utfall. Vissa innovativa arbetsformer har varit bärande för Sambandet. Hur kan dessa kopplas till ekonomiska värden? Hur bevaras och förädlas Sambandets metod när verksamheten implementerats? Vad är egentligen vinsten med implementeringen? Vågar vi gå från kortsiktiga kostnadsperspektiv till utmanande sociala investeringsperspektiv? Vågar vi sätta ekonomiska mål för kommande verksamheter och projekt och uttrycker dem i monetära termer som t.ex. pay-off tid? Det finns en stor potential att ytterligare förbättra situationen för deltagarna. Hur ska den stora återstående potentialen tas tillvara? Hur kan vi genom samverkan bidra till ytterligare ökad produktivitet och undvika att personer faller mellan stolarna på nytt? Rapporten är sammanställd av Åsa Engqvist och Claes Hj. Lindberg med stöd av payoff. 5

6 Inledning Denna utvärdering har haft som syfte att utvärdera de samhällsekonomiskaeffekterna för 26 individer som deltagit i projekt Sambandet Härnösand. För att genomföra utvärderingen har payoffs modell Nyttosam använts. Utvärderingen har genomförts som en del av en certifieringsutbildning för två medarbetare i Sambandet. Information har samlats in angående deltagarnas försörjningssituation och dess användande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat verksamheten förändrats relativt situationen före dess medverkan i verksamheten. Målet med utvärderingen är att visa på nyttan av verksamheten och synliggöra vilka effekter verksamheten haft för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för verksamheten jämförts med vilka intäkter verksamheten leder till på lite längre sikt kan verksamheten bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av payoffs datorbaseradeprogram NyttoSam. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Presentation av utvärderingen är en del av certifieringsutbildningen och sker i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med muntlig presentation till projektägaren Härnösands kommun samt Samordningsförbundet Härnösand/Timrå. Projekt Sambandet Sambandet Härnösand är ett projekt som finansierats av Samordningsförbundet i Härnösand/Timrå och drivs av Härnösands kommun. Syfte och mål Projektets syfte är: att stödja individer i behov av samverkande /re/habiliteringsinsatser att underlätta möjligheterna för dessaindivider att nå egen försörjning Sambandets övergripande mål är att individen skall nå egen försörjning, och fokus i projektet är att deltagarna ska komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning. Då tiden för deltagande är begränsad till ett år hinner inte alla nå utsatta mål, men deltagaren gör under tiden i projektet personliga vinster och lägger grunder som behövs för att öka sina möjligheter till egen försörjning. Målgrupp Målgruppen är personer från 18 år och uppåt i behov av samverkande /re/habiliteringsinsatser. För att aktualiseras för projektet skall tre huvudkriteriervara uppfyllda; 6

7 18år och uppåt Aktuell hos minst två myndigheter Ej aktivt alkohol- eller drogmissbruk För ytterligare informationom Sambandet; se bilaga 1. Information om Sambandet finns även på Kontakt: Åsa Engqvist, Claes Hj. Lindberg Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 3. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för Sambandets klassificering. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommun, landsting, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. (bilaga 3) Hur lönsamheten påverkas av eventuella externa faktorer redogörs redovisas i två olika känslighetsanalyser. Den sista delen i rapporten består av slutsatser, diskussion och implikationer. I bilagor finns en presentation av Sambandet, tabell med kompletterande information och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 7

8 Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör Sambandet klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande; Steg 1.Projektet är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Projektets mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Projektet har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i projektet är stora. Projektet har kostat kr per deltagare. 8

9 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i tre delar: Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter, kostnader och lönsamhet Känslighetsanalyser Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ett antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projekt Sambandets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 26 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i Sambandet var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av relativt omfattande vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 16,2 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 2,3 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 14 procent ,3/16,2 = 14 % 9

10 Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 2 % Faktisk produktion i efterläge 12 % Utnyttjad potential, varav kr produktion kr vård, omsorg och handläggning kr Verkningsgrad, varav 14 % produktion 10 % vård, omsorg och handläggning 49 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 276 milj. kr och 616 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 23,7 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential (2,3 milj. kr) frigjorts främst genom att flera av deltagarna kommit in i arbete i efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som de facto förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar två procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till 12 procent i efterläget. 10

11 Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 14 procent. Den totala potentialen i föreläget (16,2 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (14,5 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (1,7 milj. kr). Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 14 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 2,3 milj. kr, fördelat på 1,5 milj. kr på ökad produktion och 0,8 milj. kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger. Intäkter, kostnader och lönsamhet Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter Sambandet genererat på kort sikt (12 månader) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sekto- 11

12 rerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Kommunen kr kr kr kr Landstinget kr kr kr kr Staten kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 26 deltagarnas produktion och minskad resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 2,3 milj.kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 11,6 milj. kr. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. maxvärde Kort sikt, ett år på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr Kostnader Åtgärdskostnaden för de 26 personer som ingår i utvärderingen har varit 2,9 milj.kr inklusive och 2,3 milj.kr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står kommunen för 33procent medan landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen står för 22 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. 12

13 Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommunen kr kr Landstinget kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Staten totalt kr kr Lönsamhet I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten på kort sikt (12 månader) är negativ och utgör kr. En prognostiserad lönsamhet på medellång sikt (5 år) är positiv och utgör 8,7 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter 12 månader kvarstår i ytterligare fyra år. Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är negativ jämfört med den relativt höga lönsamheten på medellång sikt är framför allt att projektkostnaden enbart belastar det första året. Sambandets återbetalningstid är 16 månader. Orsaken till en positiv lönsamhet på medellång sikt beror på attflera av deltagarna kommit in i arbete/studier i kombination med en halverad förbrukning av offentliga resurser. Värdet av detta överstiger verksamhetens kostnad efter 16 månader. Lönsamheten kan även uttryckas som att en kronas insats ger tre kr i avkastning på medellång sikt (5 år). 13

14 Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 16 Kommunen kr kr kr kr kr 14 Landstinget kr kr kr kr kr 13 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 70 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr i.v. Försäkringskassan kr kr kr kr kr 20 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Samhällets aktörer Kommunensintäkt på kort sikt är kr, och på medellång sikt (5 år) 3,5 milj. kr. Det senare motsvarar kr per deltagare. Det positiva resultatet är relativt jämn fördelat på minskat behov av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och minskat utnyttjande av reala resurser såsom omsorg och handläggning (tabell 6, bilaga 2). Lönsamheten är på kort sikt negativ vilket beror på att projektkostnaden enbart belastar det första året samt att kommunen har en högre finansieringskostnad jämfört med övriga aktörer. På medellång sikt blir därför lönsamheten positiv och beräknas till 2,8 milj. kr. Kommunen uppvisar en återbetalningstid på 14 månader Landstingetuppvisar positiva intäkter på såväl kort som medellång sikt, kr resp. 2,4 milj. kr. Det senare motsvarar kr per deltagare. Bakom den ökade intäkten ligger framför allt minskade kostnader för vårdinsatser men även ökade skatteintäkter. Lönsamheten är på kort sikt negativ beroende på att landstingets medfinansiering är något högre än dess intäkter. På medellång sikt är lönsamheten positiv och utgör 1,9 milj. kr. Återbetalningstid är 13 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med kr. Lönsamheten på kort sikt är negativ och utgör -1,2 milj. kr. Arbetsförmedlingen uppvisar detta resultat pga. ökade kostnader för handläggning, lönesubventioner, arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser. Detta är ett vanligt resultat i en samhällsekonomisk utvärdering. Försäkringskassanhar på kort sikt en intäkt på kr. och på medellång sikt 1,6 milj. kr. Orsaken är framför allt en minskning av handläggningstid och andra administrativa kostnader. 14

15 Lönsamheten för försäkringskassan är på kort sikt negativ beroende på att kostnaderna för försäkringskassan är högre än dess intäkter. På medellång sikt är lönsamheten positiv och utgör 1 milj. kr. Återbetalningstiden är 20 månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en positiv intäkt på såväl kort som medellång sikt, kr resp. 1,4 milj. kr. Lönsamheten är negativ på såväl kort som medellång sikt, värden som påverkas av Arbetsförmedlingens ökade kostnader. Återbetalningstiden är 70 månader. Individerna/hushållen; Deltagarna har på kort sikt fått ökade disponibla inkomster med kr. Detta motsvarar i genomsnitt kr per deltagare och år. Försäkringsgivarna har ökade intäkter med kr på kort sikt. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande cirka sju st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i Sambandet, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 1,7 milj.kr medan kostnaden alltjämt är 2,9 milj.kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är -1,2 milj.kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr/ kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med fem månader till 21 månader. Känslighetsanalys 2. En andra känslighetsanalys kan genomföras genom att Sambandets kostnad avskrivs på exempelvis tio år. Kostnaden per år blir då 2,9/10 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 2 milj. kr. På fem års sikt är lönsamheten cirka 10.1 milj.kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är kr och 8,7 milj. kr. 15

16 Jämförelser med likartade projekt Den klassificering av utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga projekt och verksamheter, dvs. verksamheter som har liknande förutsättningar. Sambandet tillhör, enligt denna klassificeringsterminologi, klass T9. Det innebär att verksamheten utvärderats med payoffs standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i verksamheten är stora. Jämförande värden När resultatet för Sambandet jämförs med de nio övriga projekt eller verksamheter inom klass T9 som payoff utvärderat de senaste tre åren framgår följande (snittvärdet för de nio övriga i parentes): Återbetalningstid, 16 månader (29 månader). Detta innebär en betydligt kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebär högre lönsamhet på kort sikt än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Detta innebär högre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär något högre potential än genomsnittet inom klassen. Verkningsgrad 14 procent (13 procent). Detta innebär en något högre verkningsgrad (kombination av högre produktivitet och lägre resursförbrukning) än genomsnittet inom klassen. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Detta innebär lägre kostnad per deltagare än genomsnittet inom klassen. Kostnad per verkningsgrad, kr ( kr). Detta innebär lägre kostnad per verkningsgrad (högre effektivitet) än genomsnittet inom klassen. 16

17 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 2 nedan sammanfattas resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 26 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 11,6 milj. kr 2,3 milj. kr 2,9 milj. kr Figur 2. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värden avser de 26 deltagare som ingått i analysen om inget annat anges. 17

18 Slutsatser och diskussion Denna utvärdering visar de samhällsekonomiskaeffekterna för 26 individer som deltagit i projekt Sambandet Härnösand. För personer med relativt omfattande utanförskap påvisas att en verksamhet i samverkan mellan myndigheter och ett individuellt fokus ger resultat. Produktionen för deltagarna i utvärderingen har ökat med 10 % och de har halverat sin förbrukning av resurser inom vård och omsorg. Dessutom har ett flertal gått vidare i någon form av studier. För personer som befinner sig i ett relativt långt gånget utanförskap och marginalisering krävs tillgång till gedigna och uthålliga resurser som finns tillgängliga över tid. Sambandets innovativa arbetssätt med fokus på en individuell förändringsprocess i ett långsiktigt perspektiv kan därför ses som framgångsrikt för den målgruppen. En styrka är också att deltagarna följs upp efter avslut och att det finns en alternativ planering för de personer som skall gå vidare till andra åtgärder. Projektets metod och teoretiska utgångspunkt är väl dokumenterad i en metod- och verksamhetsbeskrivning. En samhällsekonomisk utvärdering syftar till att visa på nyttan av verksamheten och effekter för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Sambandet har uttalat syfte och mål på projektnivå. För att kunna uttala sig om hur framgångsrikt Sambandet varit ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit preciserat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare). Eftersom denna verksamhet saknar tydliga ekonomiska mål jämförs utfallet mot liknande utvärderingar som payoff tidigare genomfört. Relativt liknande projekt eller verksamheter har Sambandet en bra verkningsgrad, vilket innebär att deltagarna kommit närmare arbetslivet och minskat sin förbrukning av vård och omsorg. Eftersom detta skett till lägre kostnader relativt jämförelseobjekten är återbetalningstiden och lönsamheten för Sambandet avsevärt bättre. Genom att kostnaderna för verksamheten jämförts med vilka intäkter verksamheten leder till på lite längre sikt kan verksamheten bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Sambandet har betalat sig på 16 månader för samhället som helhet. På aktörsnivå ser det olika ut. För kommunen och landstinget är återbetalningstiden 13 resp. 14 månader medan staten totalt har betydligt högre återbetalningstid. För försäkringskassan är återbetalningstiden 20 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader pga. nya insatser eftersom många av deltagarna i föreläget inte varit anmälda vid Arbetsförmedlingen och i ett efterläge står flertalet till arbetsmarknadens förfogande. Payoffs klassificeringsmetod som jämför liknande projekt utgör även den en bedömningsgrund för Sambandet som en social investering. Utvärderingar bygger i regel på någon form av urval. Urvalet för denna utvärdering är representativt. Av 30 deltagare som fullföljt projekttid var bortfallet endast fyra personer och kan därför betraktas som en totalstudie. I efterläget är två av dessa fyra i produktion, en i arbetsmarknadsutbildning och en beroende av försörjningsstöd. Om de fyra ingått i studien hade resultatet påverkats i positiv riktning. 18

19 Ytterligare en styrka är att det faktiska efterläget för huvuddelen av de 26 deltagarna är 12 månader. För fyra deltagare har en prognos på efterläget använts vilket kan påverka utfallet. Då ytterligare uppföljningar gjorts med dessa fyra efter utvärderingens avslut bedöms prognoserna för dessa personer som hållbara. Eftersom Sambandet har ett löpande individuellt intag är tidsrymden för utvärderingen lång, feb 2008 till juni Åtgärdstiden är i genomsnitt 54 veckor med en spridning på veckor. I ett flertal fall har inte tidsgränsen på ett år kunnat hållas genom att en det harbehövts längre tid för t.ex. överlämnande till andra insatser. Verksamheten i Sambandet förutsätter ett aktivt arbete mellan de samverkande myndigheterna i beredningsgruppen. Beredningsarbetet innebär en prioritering av individer med ett relativt kvalificerat behov av insatser från flera av de samverkande myndigheterna, samtidigt som det finns ett krav på att deltagandet är frivilligt. Genom verksamhetens samarbete med beredningsgruppen ges tillgång till snabbare beslutsvägar och nätverk. Det finns dock en stor möjlighet att utveckla samarbetsformerna ytterligare och framförallt att ta vara på den stora potential som existerar för att få fler av deltagarna i ett arbete, studier eller yrkesutbildning. Implikationer Det är upp till verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare att diskutera vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets utfall. Vissa innovativa arbetsformer har varit bärande för Sambandet. Hur kan dessakopplas till ekonomiska värden? Hur bevaras och förädlas Sambandets metod när verksamheten implementerats? Vad är egentligen vinsten med implementeringen? Vågar vi gå från kortsiktiga kostnadsperspektiv till ett utmanande socialt investeringsperspektiv? Vågar vi sätta ekonomiska mål för kommande verksamheter och projekt och uttrycker dem i monetära termer som t.ex. pay-off tid? Det finns en stor potential att ytterligare förbättra situationen för deltagarna. Hur ska den stora återstående potentialen tas tillvara? Hur kan vi genom samverkan bidra till ytterligare ökad produktivitet och undvika att personer faller mellan stolarna på nytt? Rapporten är sammanställd av Åsa Engqvist och Claes Hj Lindberg med stöd av payoff Kontaktperson för projekt Sambandet: Åsa Engqvist och Claes Hj. Lindberg. Kontaktperson payoff: Sven Vikberg och Claes Malmquist. 19

20 Bilagor Bilaga 1 Presentation av projekt Sambandet Projektnamn: Sambandet Härnösand Projektägare: Härnösands kommun genom Samordningsförbundet Härnösand/Timrå Projektgenomförare: Härnösands kommun; Arbetslivsförvaltningen; Arbetsmarknadsenheten Projektets syfte och mål Projektets syfte är: att stödja individer i behov av samverkande /re/habiliteringsinsatser att underlätta möjligheterna för dessaindivider att nå egen försörjning Sambandets övergripande mål är att individen skall nå egen försörjning, och fokus i projektet är att deltagarna ska komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning. Då tiden för deltagande är begränsad till ett år hinner inte alla nå utsatta mål, men deltagaren gör under tiden i projektet personliga vinster och lägger grunder som behövs för att öka sina möjligheter till egen försörjning. Målgrupp Målgruppen är personer från 18 år och uppåt i behov av samverkande /re/habiliteringsinsatser. För att aktualiseras för projektet skall tre huvudkriteriervara uppfyllda: 18år och uppåt Aktuell hos minst två myndigheter Ej aktivt alkohol- eller drogmissbruk Projekttid: Start , förlängts 1 år i taget, implementeringsprocess pågår sedan jan Ålders- och könsfördelning Deltagare som ingår i urvalet till utvärderingen: 26 deltagare i studien/ urval 30 varav 16 män och 14 kvinnor. Genomsnittsålder urvalet är 28 år. Samtliga deltagare som avslutat projektet: 40 deltagare avslutade eller avbrutna fram till 1/6 2011: 22 män och 18 kvinnor Genomsnittsålder 27 år 20

21 Fördelning från resp. aktualiserande myndighet: urvalet 30 personer Försäkringskassan 3 pers Arbetsförmedlingen 11 pers Landstinget 10 pers Socialförvaltningen 6 pers samtliga 40 Försäkringskassan 5 pers Arbetsförmedlingen 13 pers Landstinget 12 pers Socialförvaltningen 8 pers Arbetsmarknadsenheten 2 pers Aktualisering till Sambandet Sambandet har 20 platser sedan jan 2011 (och innan 15 platser) och bygger på en rullande intagningsprincip, en ut en in. Aktualisering och beredning till Sambandet (figur 3) sker via SOF:s beredningsgrupp i Härnösand. Sambandet Beredningsgrupp 20 platser Beredning/Prioritering Individen gör ett Handläggare inom Kriterier: aktivt val Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, 18 år. Aktuell hos två Kom- myndigheter. Ej aktivt mun, Landstinget aktualiserar missbruk Figur 3. Handläggare i myndigheterna; Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Härnösands kommuns Socialförvaltning och Arbetsmarknadsenhet samt Landstinget kan aktualisera till Sambandet. Aktualisering sker via resp. myndighets representant i beredningsgruppen. Individen skall först informeras och skriftligt ge sitt medgivande. Samordningsförbundets beredningsgrupp i Härnösand bereder varje ärende med utgångspunkt i de tre huvudkriterierna för målgruppen. Nästa steg är en prioritering utifrån de platser som finns samt de aktualiserade individernas behov. När en individ genom beredningsgruppen erbjudits plats i Sambandet får Sambandet ett personuppgiftsformulär samt medgivandet. Individen inbjuds sedan till en första informationsträff på Sambandet och får därefter göra ett aktivt val att delta eller ej. 21

22 Arbetssätt Arbetslinjen är gällande för projektet, och praktik, studier och arbete skall för många vara vägen till egen försörjning. Övriga planerade avslut kan likställas med att ha ökat sina möjligheter att nå egen försörjning - att stå till arbetsmarknadens förfogande - t.ex. vara aktuell som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Sambandetsdeltagareutgörs till stor del av personer som pga. problematisk livshistoria, sociala omständigheter eller avstannad mognadsutveckling hamnat utanför, inte bara arbetsmarknaden, utan även samhället i övrigt. Utgångspunkten för den metodik som utformats är deltagarnas mycket varierande individuella problematik. Arbetet i Sambandet innebär en individuell förändringsprocess och fokuserar på att ge deltagaren insikt i sina egna resurser, möjligheter och förutsättningar för egen försörjning. Med ett helhetsperspektiv, frekventa träffar och en nära relation till deltagaren växer en bild fram av den problematik som finns. Detta leder i sin tur till att hinder definieras, att deltagaren sätter mål och hittar egna lösningar för att utveckla sin livssituation. Praktisk tillämpning av en helhetssyn minimerar risken för enbart kortsiktiga arbetsmarknadsinriktade åtgärder, och syftar i en individuell förändringsprocess till såväl personlig utveckling som integration i samhälle och social gemenskap. Syftet med projektet uppnås genom att Sambandet arbetar efter den metodik, med utgångspunkt i teoretiska förankringar, som utvecklats under projekttiden. Ett självskattningsinstrument används vid start samt vid avslut i Sambandet och tillsammans med deltagaren görs vid avslut ett jämförande samtal med utgångspunkt i självskattningen. Dessa självskattningar påvisar individuell utveckling och upplevd förändring rörande områden som arbete, hälsa och socialt. Utvecklingsområden Utveckling har under projekttiden skett fortlöpande. Aktuella utvecklingsområden är: Utvärderingsalternativ. Avslut. Uppföljning. o o o En tidigare kontakt med Mittuniversitetet att ingå i ett forskningsprojekt har fallit bort pga. förändringar inom Mittuniversitetet. Avslutar vi vid rätt tid? Kan man effektivisera utan att undergräva metoden? En tanke är att utveckla ett mer strukturerat användande av tidsavstämningar ex vid 6resp.9 mån. Även här kan en extern utvärdering bidra. Vi avser att utveckla vårt skattningsinstrument som deltagaren gör vid start resp. avslut i projektet. Under 2011 har vi börjat med uppföljningar 3 mån efter deltagarens avslut i Sambandet, samt tidsbegränsade efterföljande insatser efter behov. Ett utvecklingsområde är att anpassa dessa uppföljningar efter särskild problematik hos deltagaren, ex vid tidigare kriminella livsmönster kan det finnas skäl för tätare uppföljningar. 22

23 Framgångsfaktorer för projektet Utifrån det beskrivna arbetssättet i Sambandet kan följande ömsesidigt samverkande framgångsfaktorer lyftas fram: Skapa möjligheter för möten Att utifrån individens situation skapa förutsättningar för att kunna träffas handlar om respekt och ger individen möjlighet att ta och lyckas med ett ansvar. Deltagaren ett blankt blad - den egna berättelsen Individen får själv ta ansvar och välja vad och när denne vill berätta om sitt liv och sig själv. Detta utgör grunden för att undvika förutfattade meningar från projektmedarbetaren och möjliggör ett fokus på styrkor och resurser. Bemötandet - förtroende/tillit relation Miljö och förhållningssätt utgör en stimulans för deltagaren och dennes upplevelse av att känna sig bekväm och trygg. För att skapa en tillitsfull relation står lyssnandet utan värderande kommentarer i centrum; att visa att du är ok och jag är ok. Detta utgör grunder i byggandet av en arbetsallians. Tiden - upp till ett år Helhetssyn För en individuell förändringsprocess i egen takt och med egna steg framåt är tiden en väsentlig förutsättning. Förändringsprocessen har oftast bara påbörjats även om deltagare utåt sett nått framgångar. Ett helhetsperspektiv med individuellt fokus ger deltagaren möjlighet att börja med förändringar där motivation och förutsättningar finns, dvs. med i stort sett vad som helst i hela livssituationen. Ingen myndighet men samverkan På samma gång som samverkan genom Samordningsförbundet är inbyggt i Sambandet och är en förutsättning i arbetet med individer som tillhör en eller flera myndigheter, har den myndighetsbefriade miljön och bemötandet en lika avgörande betydelse. Istället för en kontorsmiljö möts deltagaren av en centralt belägen hemmiljö där man oftast hamnar i köket. Kombinationen av dessa motpoler, ingen myndighet men samverkan, är tillsammans en kontextuell framgångsfaktor. Handledning för projektmedarbetarna Regelbunden handledning är en förutsättning för att bibehålla och utveckla ett professionellt arbete med människor. Att följa den egna arbetsprocessen, att se egna påverkande faktorer ökar det professionella förhållningssättet. 23

24 Bilaga 2. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering I tabell 6 redovisas intäkterna på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommunen och landstinget. Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller de 26 deltagare som ingått i utvärderingen. De max och minvärden som anges avser lägsta och högsta värde på kort sikt på individnivå. Tabell 6. Intäkter på kort sikt, finansiella och reala effekter för stad och region. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medelvärde Kommunen, varav kr kr kr kr ekonomiskt bistånd kr kr kr kr skatt kr kr kr kr omsorg och handläggning kr kr kr kr Landstinget, varav kr kr kr kr skatt kr kr kr kr sjukvård kr kr kr kr 24

25 Bilaga 3. Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, Sam- Pop. Under år 2007 tog payoff över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livsoch försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är stad/stad, region/region, försäkringskassa, arbetsförmedlingen, övrig stat, staten totalt, försäkringsgivarna och individen själv. NyttoSam ska ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor del beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Följande avgränsningar har gjorts i programmet: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. 25

26 möjlighet till nya steg... Samverkan Ingen myndighet Bemötande - förtroende tillit - relation Tiden - upp till ett år Skapa förutsättningar för möten Helhetssyn INSPIRERA...Lena Vik Ett blankt blad - egen berättelse