Kostnaden för individ- och familjenämnden bekostas av de schabloner som nämnden får för flyktingmottagande.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2016/ Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Epost: maria.boman@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Individ- och familjenämnden Pilotprojekt Etableringsresurs Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att implementera pilotprojekt Etableringsresurs i ordinarie verksamhet och dela kostnaden med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutet gäller under förutsättning att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattar ett likvärdigt beslut. Ärendebeskrivning Individ- och familjenämnden har tillsammans med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden drivit projektet Etableringsspåret under juli juli 2016, med medel ur social resursfond. Projektet har fortsatt i form av Pilotprojekt Etableringsresurs med medel från samordningsförbundet, och avslutas Sociala nämndernas förvaltning och barn och utbildningsförvaltningen är överens om att projektet fyller sina syften mer än väl och förordar en implementering i ordinarie verksamhet. Enligt tidigare förslag ska de båda nämnderna dela på kostnaden för fortsatt verksamhet. Kostnaden för individ- och familjenämnden bekostas av de schabloner som nämnden får för flyktingmottagande.

2 Dnr: 2016/00434 Underlag för implementering Pilotprojekt Etableringsresurs Sociala nämndernas förvaltning Barn och utbildningsförvaltningen Västerås Maria Boman Göran Thunberg

3 VÄSTERÅS STAD Underlag för implementering Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Resultat från Pilotprojekt etableringsresurs... 4 Implementering... 6 GENOMFÖRANDE EKONOMI... 7 Förväntade resultat... 7 Rapporter/Bilagor:

4 VÄSTERÅS STAD Underlag för implementering Bakgrund Sedan december 2010 har staten genom Arbetsförmedlingen ansvar för etableringen av nyanlända vuxna med uppehållstillstånd. Kommunen genom Individ-och familjenämnden, ansvarar för försörjningsstöd i avvaktan på etableringsersättning, mottagande och bosättning från anläggningsboende, samhällsorientering och svenskaundervisning för invandrare. Trots genomförandet av etableringsreformen har det visat sig att etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden ofta är svår och tar lång tid. Individ- och familjenämnden ansökte och beviljades, i samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen om medel ur social resursfond för det tidigare projektet etableringsspåret med syfte att fler nyanlända ska gå vidare till arbete eller studier och egen försörjning. Inom projektet som pågick från juli 2014 till juli 2016 har en modell med parallella insatser i form av anställningar, svenskundervisning och arbetsmarknadsåtgärder prövats. Av delredovisning till och med december 2015 framgick att deltagarna i projektet genomgick en snabb språkutveckling och blev motiverade för fortsatt arbete eller studier inom det aktuella arbetsområdet. Deltagarna uppskattades på sina arbetsplatser och flera fick möjlighet att arbeta som vikarier eller timanställda. Projektet avslutades enligt projektplanen inom social resursfond, men konstaterades att det behövde fortsätta under en längre tid för att resultaten skulle kunna utvärderas efter genomförande. Ambitionen var därför att fördubbla antalet deltagare och pröva fler yrkesspår utöver vård, till exempel kök och städ, genom att ansöka om ytterligare projekttid med stöd av Samordningsförbundet. Ansökan förankrades med Individ och familjenämnden samt Utbildning och Arbetsmarknadsnämnden. De godkändes av Samordningsförbundet och kunde startas upp med större volymer av deltagare. Projektet har förankrats hos de båda inblandade nämnderna samt hos Arbetsförmedlingen. Individ- och familjenämnden fattade beslut i maj 2017 om att nämnden avser att implementera projektet i ordinarie verksamhet from januari 2018 förutsatt att projektet fortsätter visa goda resultat. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade likvärdigt beslut i april

5 VÄSTERÅS STAD Underlag för implementering Resultat från Pilotprojekt etableringsresurs Syftet med Pilotprojekt etableringsresurs är att stödja individer inom etableringen att snabbare lära sig svenska språket och snabbare komma i egen försörjning genom arbete. 49 deltagare fördelade på 5 grupper har påbörjat projektet under projekttiden. Projektperioden är uppdelad i tre faser, 1 förberedande månad, 3 praktikmånader och 3 jobbmånader. Projektets delrapport jan-jun 2017, visar på resultat från de två första grupperna med 18 deltagare som tagit del av projektet och avslutats när delrapporten skrevs. Payoff har gjort en delrapport som fokuserar på samhällsekonomiska resultat och troliga effekter som projektet skapar. Payoff har baserat resultatet på 21 deltagare som tagit del av och avslutat insatsen i projektet. Payoff har även gjort en jämförelse med en referensgrupp bestående av nio individer med liknande förutsättningar som deltagarna i Etableringsresurs, men som inte har deltagit i projektet. Läs vidare i rapporten Samhällsekonomisk delrapport, Utvärdering av projekt Etableringsresurs, del 2. Båda rapporterna visar på att projektet Etableringsresurs har, precis som föregångaren Etableringsspåret, skapat bra resultat. Av projektets delrapport framgår att 83% gått vidare i arbete och/eller studier. Utöver avsluten i dessa två grupper har 5 personer avbrutit insatsen i förtid, 2 av dessa pga. arbete utanför vården(lager, restaurang), 2 upptäckte att vårdyrket inte kändes rätt och 1 var för språksvag. Av de 21 deltagarna som Payoff följt har åtta personer, till och med mitten av september 2017, gått till arbete i olika omfattning. Merparten i form av timanställningar, men några har fått tillsvidareanställningar. En del av anställningarna är subventionerade. Ett par deltagare har även påbörjat studier. Endast tre av de 21 deltagarna har i dagsläget behov av försörjningsstöd. Payoff har haft som uppdrag att prognostisera kommande behov. I prognosen för det kommande halvåret ökar både antalet deltagare som har arbete och deltagare som går vidare till studier. Antalet individer som är i behov av försörjningsstöd är dock oförändrat i prognosen. Jämfört med den referensgrupp som inte fått samma insatser som deltagarna i Etableringsresurs är största skillnaden att antalet individer som förväntas bli beroende av försörjningsstöd betydligt högre i referensgruppen. 4

6 VÄSTERÅS STAD Underlag för implementering Det samhällsekonomiska resultatet som beskrivs i Payoffs rapport visar att återbetalningstiden för samhället för de satsade resurserna i projekt Etableringsresurs är 14 månader. Kalkylen bygger på det faktiska nuläget för deltagarna (september 2017). Projektet har bidragit till att deltagarnas utveckling i genomsnitt genererar intäkter/kostnadsreduceringar för samhället motsvarande kr per deltagare och år. Om ännu fler deltagare kommer i arbete ökar de långsiktiga intäkterna ytterligare. Det betyder att samhällets intäkter för den totala gruppen på 21 deltagare är cirka 1,4 mkr per år 1. I Payoffs första delrapport Utvärdering Etableringsresurs Del 1, ges ett antal rekommendationer. Dessa har legat till grund i styrgruppens arbete med implementering av projektet. Exempelvis har implementeringen blivit en stående punkt på agendan för syrgruppen och ett arbete påbörjats för att skapa ett närmare samarbete med regionen inom ramen för etableringsresurs. I projektets delrapport jan-jun 2017 framgår det att projektet har fokus på hög kvalitet och utveckling av insatser, och deltagarnas utveckling och lärprocess följs upp. Samarbete med arbetsgivarna har hög prioritet, för att deltagarna i projektet på sikt ska få en anställning och bidra till att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad. Även samverkan med Arbetsförmedlingen är viktig, för att bibehålla och utveckla det positiva samarbetet och säkerställa att samtliga deltagare har en kvalitativ handlingsplan efter projektet. Projektpersonalen arbetar utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt för att varje grupp ska vara delaktiga i planeringen för sin tid i projektet. I samverkan med arbetsplatserna har de kunnat erbjuda deltagarna olika yrkeskurser ute på arbetsplatserna t.ex. lyftutbildning, inblick i delegering av mediciner och dokumentation. Styrgruppen har under perioden beslutat att projektet ej ska erbjuda inriktningen lokalvård, då nästan all lokalvård inom Västerås stad är upphandlad. Under perioden har ett samarbete med köken inom äldreomsorgen, med inriktning på kök, provats på. Deltagarna har gett uttryck för att utvidga den förberedande månaden från 4veckor till 6 veckor, då de önskar mer yrkeskunskap inför sin praktik/anställning. Dessa synpunkter tas med i fortsatta diskussioner och planering. I nuläget bedöms att den framtagna modellen är lyckad och kan utvidgas och användas i samarbete med Regionen och privata näringslivet, samt fler yrkesområden inom Västerås stad. Konceptet stämmer väl överens med de krav 5

7 VÄSTERÅS STAD Underlag för implementering som delegationen unga och nyanlända till arbete (DUNA) ställer för hur man vill att kommunerna skall arbeta med nyanlända i samverkan med Arbetsförmedlingen. Konceptet stämmer även väl överens med Payoffs rekommendationer i sitt uppdrag att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs. Implementering Projektet omfattas efter eventuell implementering av den lokala överenskommelsen mellan Västerås Stad, Arbetsförmedlingen m.fl. Övergripande syfte med implementering av Etableringsprojektet är att det ska integreras i en verksamhet som inte exkluderar någon människa som riskerar att hamna i utanförskapet. Sociala nämndernas förvaltning och barn och utbildningsförvaltningen är överens om att projektet fyller sina syften mer än väl och förordar en implementering i ordinarie verksamhet. Enligt tidigare förslag ska de båda nämnderna dela på kostnaden för fortsatt verksamhet. Genomförande 2018 Genomförandet planeras till att omfatta Rekrytering via Arbetsförmedlingen i samverkan med Västerås stad och Regionen En förberedande månad som Västerås stad ansvarar för. Eventuellt att denna månad kan förlängas vid behov. Tre månader praktik på arbetsplats Tre månader arbete på samma arbetsplats som praktikplatsen Både praktik och arbete utförs på deltid, 50%, varannan vecka är deltagaren i studier och varannan vecka i praktik/arbete. I vilken utsträckning som Västerås stad kommer att vara involverad i praktik och arbete beror på arbetsplatsen. Vid arbetsplatser inom privata sektorn alternativt inom regionen kommer samverkan bli tätare mellan Arbetsförmedling och arbetsplats, medan Västerås stad följer upp arbetsplatser inom staden. 6

8 VÄSTERÅS STAD Underlag för implementering Ekonomi Vid en implementering beräknas kostnader utifrån en volym på 40 deltagare. I budget är utgångsläget att samtliga deltagare har lönekostnader inom Västerås stad. Lönekostnaden kan komma att bli lägre vid arbetsplatser på Regionen. Preliminär budget 2018 Arbete + praktik 40 deltagare Lönekostnad förberedande 1 mån 0 Lönekostnader deltagare mån 2-4 praktik 0 Anställning mån Summa lönekostnader Statsbidrag Förberedande 1 mån 0 mån 2-4 praktik mån 5-7 anställning Handledararvode Summa statsbidrag Nettokostnader efter statsbidrag Lönekostnader, arvoden personal Administration Lokalkostnader Utvärdering Summa kostnader Totala nettokostnader Förväntade resultat Målet är att 80 % av de som avslutas i Etableringsresurs går vidare till arbete eller studier med egen försörjning under eller direkt efter etableringsperiodens avslut. De indikatorer som projektet haft behöver revideras under hösten och anpassas för kommande verksamhet. En förväntan är att resultatet ska hålla över tid och behöver därmed också fortsätta följas. Rapporter: 1. Pilotprojekt Etableringsresurs Västerås, delrapport jan-jun Payoff Utvärdering Etableringsresurs del 1 3. Payoff Utvärdering Etableringsresurs del 2 7

9 Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad Jonas Huldt och Claes Malmquist Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, Östersund telefon

10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Payoffs uppdrag... 5 Rapportens upplägg... 5 Projekt Etableringsresurs... 5 Projektmål... 6 Några utgångspunkter kring samhällsekonomi... 6 Varför samhällsekonomisk analys?... 7 Nyttan med att redovisa samhällsekonomiska effekter... 8 Hur rättvisande är resultatet av samhällsekonomisk utvärdering?... 8 Underlag och avgränsningar för beräkningar... 9 Samhällsekonomiskt resultat Olika tidsperspektiv Individernas livssituation Intäkter Intäkter deltagare - Läge 1/Vid avslut Förändring intäkter deltagare - Läge 2/Medellång sikt Förändring intäkter deltagare - Läge 3/Prognos Intäkter referensgrupp Läge 1/medellång sikt Förändring intäkter referensgrupp Läge2/Prognos Helhetsbild av ekonomiskt resultat Återbetalningstid Hållbarhet

11 Sammanfattning Payoff har som uppdrag att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs. Syftet med Etableringsresurs är att stödja individer inom etableringen att snabbare lära sig svenska språket och snabbare komma i egen försörjning genom arbete. Detta är en delrapport som fokuserar på de samhällsekonomiska resultat och troliga effekter som projekt Etableringsresurs skapar. Underlaget för utvärderingen är de 21 deltagare som har tagit del av och avslutat insatsen i projektet. Vi gör även en jämförelse med en referensgrupp som består av individer med liknande förutsättningar som deltagarna, men som inte har deltagit i projektet. Projekt Etableringsresurs har, precis som föregångaren Etableringsspåret, skapat bra resultat. Av de 21 deltagarna har åtta personer, till och med mitten av september 2017, gått till arbete i olika omfattning. Merparten i form av timanställningar, men några har fått tillsvidareanställningar. En del av anställningarna är subventionerade. Ett par deltagare har även påbörjat studier. Endast tre av de 21 deltagarna har i dagsläget behov av försörjningsstöd. I prognosen för det kommande halvåret ökar både antalet deltagare som har arbete och deltagare som går vidare till studier. Antalet individer som är i behov av försörjningsstöd är dock oförändrat i prognosen. Återbetalningstiden för samhället för de satsade resurserna i projekt Etableringsresurs är 14 månader. Kalkylen bygger på det faktiska nuläget för deltagarna (september 2017). Projektet har bidragit till att deltagarnas utveckling i genomsnitt genererar intäkter/kostnadsreduceringar för samhället motsvarande kr per deltagare och år. Om ännu fler deltagare kommer i arbete ökar de långsiktiga intäkterna ytterligare. Det betyder att samhällets intäkter för den totala gruppen på 21 deltagare är cirka 1,4 mkr per år 1. I referensgruppen har, fram till mitten av september, två personer fått arbete och en person är beroende av försörjningsstöd. Övriga i referensgruppen har i dagsläget fortfarande sin försörjning via etableringsersättningen. I prognosen för det kommande halvåret kommer merparten av individerna lämna Etableringen. Troligen kommer tre personer att vara i arbete och försörja sig via lön, helt eller delvis. Två personer planerar att börja studera. Den största skillnaden, jämfört med deltagarna i projekt Etableringsresurs, är att fyra av totalt nio personer kommer att vara beroende av försörjningsstöd. Således indikerar resultaten i projekt Etableringsresurs att deltagarna, med projektets stöd, klarar av att antingen komma i arbete och/eller gå vidare till studier samt att bygga upp resurser så att de klarar sig utan försörjningsstöd. Detta ger samhället betydande intäkter genom ökad produktion av varor och tjänster samt minskade kostnader för hantering av olika offentliga ersättningar och stöd. Genom att flera deltagare har fått tillsvidareanställning och att fler går vidare till fortsatta studier finns dessutom 1 Se tabell 1 och tabell 3, (566 tkr/år tkr/år) 3

12 tydliga indikatorer på att resultaten är hållbara över tid. Det finns även potential att resultaten förbättras ytterligare när deltagare avslutar sina studier, kommer i arbete och därmed börjar bidra till den samhälleliga produktionen. I referensgruppen, som inte får samma insats som deltagarna i projekt Etableringsresurs, klarar också vissa individer att gå till arbete och studier, men inte i samma omfattning som deltagarna i Etableringsresurs. Den tydligaste skillnaden är dock att i referensgruppen är det en större andel av individerna som blir beroende av försörjningsstöd för att klara av sitt uppehälle. Därigenom finns tydliga indikatorer att individerna i referensgruppen inte i samma omfattning klarar av att hitta hållbara lösningar för sin egenförsörjning. Eftersom individerna som är beroende av försörjningsstöd ökar finns risk att flera personer i referensgruppen hamnar i ett långvarigt och kostsamt utanförskap. För Västerås stad är den viktigaste ekonomiska faktorn att deltagarna kan undvika att bli beroende av försörjningsstöd. Om en person har sin försörjning via försörjningsstöd är det troligt att staden har en finansiell kostnad motsvarande ca kr per år i genomsnitt per person. Till detta har kommunen omfattande kostnader för utredning och handläggning av försörjningsstödet. Om individen dessutom har familj ökar kostnaderna ytterligare. Resultaten i denna rapport signalerar tydligt att projekt Etableringsstöd rustar och stödjer deltagarna på ett sådant sätt att de kan undvika att bli beroende av försörjningsstöd och istället kan nå fram till egenförsörjning genom arbete. Om vi jämför det ekonomiska resultatet för en person som kommer i arbete med stöd av Etableringsresurs med att personen istället blir beroende av försörjningsstöd påverkas den kommunala ekonomin positivt med ungefär kr per år. Denna intäkt består av ökade skatteintäkter samt minskade kostnader för utbetalning och handläggning av försörjningsstöd. För individen innebär det att ekonomin (disponibel inkomst) förbättras med kr per år. 4

13 Inledning Payoffs uppdrag Payoff har fått i uppdrag att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs. Projekt Etableringsresurs är en fortsättning på det tidigare projektet Etableringsspåret. Syftet är att stödja individer inom etableringen att snabbare lära sig svenska språket och snabbare komma i egen försörjning genom arbete. Denna rapport är en delrapport med fokus på samhällsekonomiska resultat som skapas inom ramen för projektet. Utvärderingen är gjord med hjälp av Payoffs modell för samhällsekonomiska utvärderingar av sociala och arbetsmarknadsinriktade insatser, NyttoSam. Utvärderingen grundar sig på information om de 21 avslutade deltagarna i projektet. Utvärderingen är genomförd i samarbete med ledningen för projekt Etableringsresurs. Syftet med denna rapport är att beskriva samhällsekonomiska effekter på kortare och längre sikt och i ett nästa steg hur ekonomin påverkats för kommunen och övriga berörda aktörer samt inte minst för deltagarna. Rapporten utgör ett komplement till övriga uppföljningar och utvärderingar som görs av projekt Etableringsresurs. Målet med rapporten är att beslutsfattare och övriga berörda skall få ökad förståelse för värdet av sociala investeringar samt ökad kunskap om de värden som skapas i projekt Etableringsresurs. Rapportens upplägg Rapporten innehåller följande delar: Sammanfattning Beskrivning av uppdraget, några utgångspunkter och varför beskriva samhällsekonomiska effekter av ett projekt Redovisning av Projekt Etableringsresurs ur ett samhälls- och socioekonomiskt perspektiv Projekt Etableringsresurs Projekt Etableringsresurs är en fortsättning på projekt Etableringsspåret. De goda erfarenheterna från Etableringsspåret har motiverat en fortsättning inom ramen för projekt Etableringsresurs, vilket finansieras med hjälp av Samordningsförbundet Västerås. Syftet med projektet är likartat, men i tillägg ska Etableringsresurs ge underlag i budgetprocessen för att infoga arbetssättet i den ordinarie förvaltningsverksamheten. 5

14 Projektet är ett arbetslivsinriktat projekt som riktar sig mot personer inom etableringen, vilka behöver ett extra stöd för att klara av att komma ut på arbetsmarknaden. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden är en viktig del av integrationen. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har visat sig vara en svår och ofta långdragen process. Västerås Stad har ett etablerat samarbete med Arbetsförmedlingen som syftar till att göra etableringsprocessen bättre och snabbare för de nyanlända, samtidigt som den ska vara kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsam. Projektmål Målbilden för projektet beskriver två effektmål och tillhörande indikatorer. Effektmål 1 Fler nyanlända ska efter etableringen (utvärderarens anm: Jämfört med ordinarie arbetssätt) gå ut direkt i egen försörjning genom arbete eller studier. Indikatorer: Alla deltagare ska efter etableringstiden ha en fortsatt tydlig handlingsplan hos Arbetsförmedlingen och erbjudas insatser utifrån jobb- och utvecklingsgarantin. 80 % av de som avslutats i projektet har gått vidare till arbete eller studier med egenförsörjning under eller direkt efter etableringsperiodens avslut. Effektmål 2 Fler nyanlända ska efter etableringen vara bättre rustade för att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Indikatorer: Alla deltagare har mer erfarenhet och kunskap inom ett specifikt yrke. Alla deltagare har mer förståelse för hur de själva kan påverka sin situation när det gäller arbete. Alla deltagare upplever att de har större förståelse för det svenska samhället kopplat till arbetsmarknaden. Ökad kunskap och förståelse för målgruppen inom arbetsmarknaden. Några utgångspunkter kring samhällsekonomi Ett årligt utanförskap kostar samhället i genomsnitt cirka kr per person och år. Det visar resultaten av de över hundra olika sociala projekt, som Payoff utvärderat samhällsekonomiskt sedan Kostnaderna för samhället utgörs av att deltagaren inte arbetar samt är i behov av mera vård- och handläggningsresurser än vad som normalt skulle varit fallet om personen försörjde sig själv och befann sig i ett arbete. 6

15 Inom Payoff anser vi att samhällets resurser många gånger inte används på ett optimalt sätt för att förhindra och åtgärda utanförskap. Konsekvensen av detta är att alltför många människor hamnar i ett utanförskap som ofta tar lång tid att bryta. Några exempel på brister i samhällets oförmåga att arbeta rationellt inom sociala sektorn: Ingen enskild aktör har ansvar för utanförskapet och ser därför inte helheten. Brist på helhetssyn skapar gråzoner angående ansvar. Resultatet blir stuprörsagerande inom respektive organisationer. Det behövs fler hängrännor. Individer i åtgärder har flera olika handlingsplaner, istället för en samordnad handlingsplan med tydliga mål De flesta verksamheter inom sociala sektorn styrs och följs med fokus på kostnader under det aktuella budgetåret, dvs. kortsiktigt. Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika, framtida intäkter och kostnadsreduceringar sällan beräknas eller synliggörs. Ovanstående situation och beskrivning innebär i praktiken att ingen enskild aktör har incitament för att ta ansvaret för ett utanförskap eller att satsa på främjande, förebyggande eller tidiga åtgärder. För att få en mer genomgripande förändring krävs att insatser för målgrupper i utanförskap ses som en social investering där initialkostnaden kan vara hög, men som också ger möjligheter till en avkastning/återbetalning/minskade kostnader på sikt. För detta kan det krävas att: Prova nya former för att organisera, samverka och styra verksamheter utifrån en helhetssyn. Arbeta med ett långsiktigt perspektiv och anpassa styr-, budget- och uppföljningssystem, där möjligheter till investeringar och samverkan skapas. Komplettera styrmodeller med samhällsekonomiska mål, beräkningar och analyser för att bredda perspektiven. Ta vara på lärandet och de strategiska, strukturella och organisatoriska värdena av ett projekt och implementera dessa i de reguljära verksamheterna. I detta perspektiv har projekt Etableringsresurs förutsättningar att göra skillnad på riktigt! Varför samhällsekonomisk analys? Det samhällsekonomiska perspektivet beskriver hur en viss åtgärd, eller verksamhet, har påverkat samhället som helhet. Det lyfter även fram hur samhällets olika aktörer, inklusive deltagarna, påverkats med avseende på de ekonomiska effekter som är kopplade till åtgärden. På vilket sätt har t.ex. kommunen påverkats i förhållande till landsting/region, Arbetsförmedling och Försäkringskassa? Den traditionella projektredovisningen, uppföljningen och utvärderingen av olika samhällsinsatser kommer oftast fram till att projektet genomfört de aktiviteter som 7

16 projektet avsåg att göra och inom ramen för beviljad budget. Ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv beskriver dessutom värdet och intäkter av projektets eller verksamhetens långsiktiga nytta för samhället. Även insatsens ekonomiska konsekvenser för individen beskrivs. Genom att använda sig av samhällsekonomiska beräkningar kan ytterligare kunskap om projektet lyftas fram. Det bidrar till lärandet om vilka effekter som uppstår. Mervärden kan identifieras så att det kan ske en fortsatt utveckling av metoder, samverkan och sist, men inte minst, underlätta spridning av resultatet och beslut om eventuell implementering. Vidare kan synliggörandet av den samhällsekonomiska nyttan skapa underlag för diskussioner kring hur finansieringen av liknande projekt och verksamheter ska fördelas. Det ger också möjlighet till att jämföra resultat från olika projekt, för att på så sätt öka effekten av de satsningar som genomförs med offentliga medel. Nyttan med att redovisa samhällsekonomiska effekter Genom att redovisa de samhällsekonomiska effekterna av en insats kan beslutsfattare få en mer komplett bild för att kunna analysera resultat och effekter. Den traditionella kostnadsredovisningen kompletteras med information om vilka intäkter och vilken nytta som skapas genom satsningar på målgruppen för insatsen. Det bidra till att: Se insatser inom den sociala sektorn som investeringar och satsningar på välfärd och inte bara som kostnader. Underlätta för en aktör att tänka på helheten och se effekter, vilka i vanliga fall är dolda eftersom dessa poster inte syns i den egna redovisningen och budgetuppföljningen. På så sätt kan de aktörer som arbetar med insatserna undvika hemmablindhet och suboptimering. Motivera initiala kostnader för en implementering med tanke på potentiella resultat av insatsen = avkastning i form av ökad nytta/intäkter och minskade kostnader för samhället på längre sikt. Hur rättvisande är resultatet av samhällsekonomisk utvärdering? Med utgångspunkt från Payoffs principer och antaganden kan vi inte säga att en utvärdering visar hela bilden av verkligheten. Mänskligt beteende påverkas av många olika faktorer och det är svårt att beskriva effekterna exakt. Beräkningarna ska ses som indikatorer på de effekter som uppstår, dvs. visa på effekternas riktning och nivå. I denna studie ingår inte att värdera mjuka data såsom påverkan på livskvalitet, självförtroende och attityder etc. Vi vill emellertid framhålla att hela vår kalkylmodell är uppbyggd utifrån antaganden som är gjorda för att överskattning av de beräknade resultaten i det längsta ska undvikas. 8

17 Underlag och avgränsningar för beräkningar För att beskriva hur deltagarna i Etableringsresurs har påverkat samhällets intäkter och kostnader har vi använt oss av information om individernas försörjningssituation, vilken projektledningen har samlat in. Denna samhällsekonomiska analys utgår i sin helt från fakta som finns tillgängliga kring hur individen har försörjt sig och värdet av den produktion som individen skapar genom arbete. Någon utvärdering av deltagarnas resursförbrukning, exempelvis inom vården, ingår ej i detta uppdrag. Uppskattningar av mjuka faktorer, exempelvis livskvalitet, ingår inte i dessa kalkyler. Analyser av mjuka faktorer och mer processorienterade frågor behandlas istället i Payoffs övriga rapporter, vilka har en mer fokus på process och lärande. 9

18 Samhällsekonomiskt resultat Nedan redovisas en sammanställning av resultatet från de samhällsekonomiska beräkningarna för den totala gruppen avslutade deltagare i projekt Etableringsresurs, motsvarande 21 individer (september 2017). Jämförelser görs även med en referensgrupp. Referensgruppen består av nio personer; två personer som varit aktuella för projektet men som ansågs ha så starka egna resurser att de ej behövde stöd från projektet, fem personer som varit aktuella för projektet och varit rätt målgrupp men som inte fått plats samt två personer som varit aktuella för projektet men som ha bedömts varit allt för språksvaga för att delta. De intäkter som projekt Etableringsresurs har skapat och som beskrivs nedan består av värdet av den ökade produktionen som individerna åstadkommer i EFTER-läget jämfört med FÖRE-läget samt minskad resursförbrukning. Intäkterna är årligen återkommande så länge som individen klarar av att behålla den status som föreligger i EFTER-läget. Utvecklas individen ytterligare kommer intäkterna att öka och försämras individens status kommer de framtida intäkterna att minska. Lönsamhet beskriver värdet som finns kvar efter att kostnaderna för projektet har räknats bort, dvs. intäkter minus kostnader. Eftersom intäkterna är årligen återkommande medan projektkostnaden är en engångspost kan lönsamheten på kort sikt vara låg eller negativ, medan den på sikt kan skapa betydande värden i samhället. Ett alternativt sätt att beräkna lönsamheten är att skriva av projektkostnaden under de antal år som insatsen bedöms ha effekt på deltagarnas beteende. Detta beskrivs ofta som ett socialt investeringsperspektiv. Återbetalningstid är den tid som det tar för samhället att få tillbaka de resurser som har satsats i projektet Etableringsresurs, dvs. den tid det tar för att skapa intäkter som överstiger projektkostnaden. Olika tidsperspektiv Denna samhällsekonomiska utvärdering visar vilken nytta som projekt Etableringsresurs har skapat. Utvärderingen visar också hur värdet av den samhällsekonomiska nyttan utvecklas över tid. I Läge 1 beskrivs den utveckling som deltagarna har genomgått från att de skrevs in i projektet (Före-läget) tills de skrivs ut (Efter-läge 1). Läge 2 beskriver den utveckling (skillnad) som deltagarna har genomgått från Läge 1 och fram till mitten av september 2017 (Efter-läge 2). Läge 3 beskriver en prognos om hur deltagarna bedömer utvecklingen (skillnad) av sin livssituation från Läge 2 och ett halvår framåt (Efter-läge 3). 10

19 Individernas livssituation I Före-läget, dvs. när deltagarna skrivs in i projektet, så har samtliga individer i projektgruppen och samtliga individer i referensgruppen sin försörjning via etableringsersättning. När deltagarna skrivs ut ur projektet har de flesta fått en förändrad försörjning, exempelvis till lön med eller utan lönebidrag, studiemedel och aktivitetsstöd. När tiden fortgår så fortsätter även deltagarnas försörjningssituation att förändras. Individerna i referensgruppen har samma försörjning som projektdeltagarna i Föreläget. Trots att dessa individer inte får något stöd i form av projekt Etableringsresurs förändras även deras försörjning, men färre övergår till lön och fler övergår till försörjningsstöd jämfört med deltagarna i Etableringsresurs. Intäkter Nedan redovisas de intäkter som har skapats genom att deltagarna i projekt Etableringsresurs har förändrat sin försörjningssituation. Intäkter deltagare - Läge 1/Vid avslut I tabell 1 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projektet har genererat på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år). Intäkterna redovisas för samhället som helhet samt uppdelat på kommun/stad, landsting/region och stat. Tabell 1. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr kr kr Staten totalt kr kr kr Samhällets intäkter består av värdet av den ökade produktionen och den minskade resursförbrukningen. Kommunens intäkter består av ökade skatteintäkter men kommunen har också ökade kostnader för utbetalat försörjningsstöd. Samtidigt får kommunen ökade kostnader för handläggning. Landstingets intäkter består av ökade skatteintäkter. Statens intäkter består av minskade kostnader för utbetalning och handläggning av Etableringsersättningen (hanteras av Försäkringskassan) men vissa ökade kostnader för Arbetsförmedlingen på grund av lönesubventioner och ersättningar. I tabell 2 följer en särredovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet. 11

20 Tabell 2. Intäkter för statens olika sektorer och deltagarna, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Förändring intäkter deltagare - Läge 2/Medellång sikt I tabell 3 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter som skapats genom att projektdeltagarna har fortsatt sin utveckling efter att de lämnat projekt Etableringsresurs, dvs. från Läge 1 och fram till mitten av september 2017 (Läge 2). Svarta siffor betyder att deltagarna har fortsatt att skapa ytterligare samhällsekonomiska förbättringar efter att de skrivits ut. Röda siffror betyder att de samhällsekonomiska intäkterna har minskat efter att deltagarna har lämnat projektet. Observera att röda siffor inte är detsamma som att den berörda aktören går med förlust. Röda siffror indikerar bara att intäkten har minskat mellan Läge 1 och Läge 2. Tabell 3. Förändring i intäkt mellan läge 1 och 2 för samhället samt för den offentliga sektorn, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr kr kr Staten totalt kr kr kr Fler individer har kommit i arbete under tidsperioden från utskrivning och fram till mitten av september Det leder till att samhällets intäkter fortsätter att öka med kr per år jämfört med Läge 1. Kommunens situation är i stort sätt oförändrad. Vissa intäkter har ökat (skatteintäkter), medan kostnader för försörjningsstöd och utbildning har ökat. Dessa poster tar till stor del ut varandra. För landsting/region har utvecklingen lett till ökade skatteintäkter. Statens finanser har förbättrats genom att fler individer har lämnat etableringen och försörjer sig nu genom lön från arbete. Men statens ekonomi har även förändrats genom att individer går från etableringsersättning till försörjning via studiemedel och aktivitetsstöd. I tabell 4 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet. 12

21 Tabell 4. Förändring i intäkt mellan läge 1 och 2 för statens olika sektorer och deltagarna, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Förändring intäkter deltagare - Läge 3/Prognos I tabell 5 nedan redovisas en prognos över de intäkter som förmodas skapas inom den närmaste framtiden. Prognosen bygger på deltagarnas egen bedömning av hur deras försörjningssituation kommer att se ut det närmaste halvåret. Siffrorna är en jämförelse mellan Läge 2 och framtidsprognosen. Svarta siffor betyder att deltagarna kommer att fortsätta att skapa ytterligare samhällsekonomiska förbättringar efter Läge 2. Röda siffror betyder att de samhällsekonomiska intäkterna kommer att minska mellan Läge 2 jämfört med framtidsprognosen. Observera att röda siffor inte är detsamma som att den berörda aktören går med förlust. Röda siffror indikerar bara att intäkten har minskat mellan Läge 2 och Läge 3. Tabell 5. Förändring i intäkt mellan läge 2 och 3 för samhället samt för den offentliga sektorn, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr 0 kr kr Staten totalt kr kr kr Mellan Läge 2 och Prognos har samhällets intäkter försämrats något. Det beror på att flera individer har timanställningar och individernas egen bedömning är att omfattningen av dessa timanställningar kommer att minska eller upphöra det kommande halvåret. En annan bidragande orsak är att individer fortsätter att gå till studier. Studier skapar på kort sikt minskade intäkter, men är en bra indikator på framtida hållbara lösningar där individerna kan försörja sig själva genom arbete. Det är därför sannolikt att kostnader för studier i tabellen ovan på sikt istället kommer att leda till ökade intäkter från arbete. 13

22 Anledningen till kommunens minskade intäkter är att fler har börjat studera. Studierna antas ske inom den kommunala utbildningsverksamheten. Så länge individerna studerar i kommunal regi kommer kommunen att ha kostnader för dessa individer. När de avslutar sina studier förbättras kommunens ekonomi. Om individerna sedan kommer i arbete förbättras kommunens ekonomi ytterliga genom ökade skatteintäkter. I tabell 6 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet. Tabell 6. Förändring i intäkt mellan läge 2 och 3 för statens olika sektorer och deltagarna, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Intäkter referensgrupp Läge 1/medellång sikt Nedan redovisas de intäkter som skapas av deltagarna i referensgruppen. Tabell 7. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn, avseende de nio deltagarna i referensgruppen. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr kr kr Staten totalt kr kr kr Den ökade intäkten för samhället, landsting/region samt stat beror på att två deltagare i referensgruppen har lyckats komma i arbete. Den minskade intäkten för kommunen består i att en deltagare har del av sin försörjning från försörjningsstöd. Statens intäkter ökar genom att utbetalningarna för etableringsersättning minskar (hanteras av Försäkringskassan) men att intäkten för Arbetsförmedlingen försämras genom att en deltagare får del av sin försörjning från aktivitetsstöd. 14

23 Tabell 8. Intäkter för statens olika sektorer och deltagarna, avseende de nio deltagarna i referensgruppen. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Förändring intäkter referensgrupp Läge2/Prognos Nedan redovisas hur intäkterna i samhället förändras för referensgruppen från Läge 1 till Läge 2. Tabell 9. Förändring i intäkt mellan läge 1 och 2 för samhället samt för den offentliga sektorn, avseende de nio deltagarna i referensgruppen. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr kr kr Staten totalt kr kr kr Prognosen för referensgruppen visar en ganska splittrad bild. Några individer har utvecklats positivt och klarar av att gå till arbete och till stor del göra sig oberoende av offentlig försörjning. Samtidigt är det en betydande del av individerna i referensgruppen som är helt eller delvis beroende av försörjningsstöd. Av de individer som är beroende av försörjningsstöd kan man utläsa att de dels är individer som inledningsvis bedömdes ha sådana styrkor att de borde klara sig själva utan stöd från projektet, dels individer som var likvärdiga med deltagarna i projekt Etableringsresurs och dels individer som bedömdes som allt för språksvaga för att klara av projekt Etableringsresurs. Kalkylerna visar att cirka 45 procent av individerna i referensgruppen är helt eller delvis beroende av försörjningsstöd den närmaste framtiden. Motsvarande andel bland deltagarna i Etableringsresurs är mindre än 15 procent. Detta är även anledningen till att gruppen individerna/hushållen totalt sätt har fått en försämrad ekonomi mellan Läge 1 och Läge 2, se tabell

24 Tabell 10. Förändring i intäkt mellan läge 1 och 2 för statens olika sektorer och deltagarna, avseende de nio deltagarna i referensgruppen. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Helhetsbild av ekonomiskt resultat Ovan har vi redovisat, stegvis, hur den ekonomiska utvecklingen har sett ut för deltagarna i projekt Etableringsresurs. Nedan redovisar vi det sammanslagna resultatet för deltagarna, där vi jämför hur deras livssituation såg ut vid inskrivning i projektet (Före-läge) och hur deras livssituation bedöms se ut om ett halvår (Läge 3). Vår kalkyl visar då tydligt att det skapas betydande intäkter för samhället och merparten av dess aktörer. Kommunen uppvisar dock en negativ intäktsutveckling. Orsaken är att dessa individer är mycket billiga för kommunen i Före-läget. Hela försörjningsansvaret ligger på staten under etableringens tvåårsperiod. Efter etableringen påverkar individerna kommunens ekonomi på flera sätt. Individer som kommer i arbete skapar skatteintäkter. Individer som studerar inom den kommunala utbildningsverksamheten skapar kostnader när en person utnyttjar de kommunala utbildningarna. Individer som inte klarar sig på annat sätt skapar kostnader inom ramen för försörjningsstödet. Kostnaderna för utbildning och försörjningsstöd är just i nuläget större än skatteintäkterna. Tabell 11. Total förändring i intäkt mellan Före-läge och Läge 3 för samhället, den offentliga sektorn samt individerna, avseende de 21 deltagarna i projekt Etableringsresurs. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr kr kr Staten totalt kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Payoff vill belysa att resultaten ovan i tabell 11 belastas med kostnader för de individer som gått vidare till fortsatta studier. Det betyder att studier, på kort sikt, är en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk kostnad. Erfarenhet och forskning visar att studier är viktig indikator på att individer i framtiden kan klara av att hitta hållbara lösningar för att försörja sig genom arbete. Kostnader för utbildning bör därför ses som en offensiv insats med möjlighet till framtida intäkter. Därför är det sannolikt att 16

25 resultaten ovan kommer att förbättras i framtiden när individerna avslutar sina studier och kommer i arbete. Det är också viktigt att lyfta fram att individernas ekonomi kommer att förbättras betydligt om/när de avslutar utbildningen och går vidare till arbete. Alternativet till att delta i projekt Etableringsresurs är att inte få detta extra stöd och på så sätt riskera att inte komma vidare i sin språkliga och arbetsmarknadsmässiga utveckling. Det finns då en betydande risk att individen istället hamnar i ett långvarigt utanförskap och blir under den tiden beroende av försörjningsstöd. För Västerås stad är den viktigaste ekonomiska faktorn att deltagarna kan undvika att bli beroende av försörjningsstöd. Om en person har sin försörjning via försörjningsstöd är det troligt att kommunen har en finansiell kostnad motsvarande ca kr per år i genomsnitt per person. Till detta har kommunen omfattande kostnader för utredning och handläggning av försörjningsstödet. Om individen dessutom har familj ökar kostnaderna ytterligare. Resultaten i denna rapport signalerar tydligt att projekt Etableringsstöd rustar och stödjer deltagarna på ett sådant sätt att de kan undvika att bli beroende av försörjningsstöd och istället kan nå fram till egenförsörjning genom arbete. Om vi jämför det ekonomiska resultatet för en person som kommer i arbete med stöd av Etableringsresurs jämfört med att personen istället blir beroende av försörjningsstöd påverkas den kommunala ekonomin positivt med ungefär kr per år. Denna intäkt består av ökade skatteintäkter samt minskade kostnader för utbetalning och handläggning av försörjningsstöd. Det betyder att om bara ytterligare en deltagare till kommer i arbete på sikt, istället för att behöva försörja sig med försörjningsstöd, har det skapats en positiv kommunalekonomi på totalnivå. Att intäkterna, totalt sett, minskar för individerna beror dels på att en enskild person inte har någon inkomst i Läge 3, utan är försörjd av sin familj. Detta slår igenom stort i en sådan liten grupp som vi har utvärderat. Det beror även på att ett par individer har timanställningar som har minskat i omfattning samt att flera individer studerar. Under studier försvagas generellt individens ekonomi eftersom man delvis lever på lånade pengar, vilka ska betalas tillbaka. För individen innebär det också en mycket stor ekonomisk förbättring om hen kan försörja sig genom arbete istället för med försörjningsstöd. Skillnaden för individen är en förbättring med kr per år (disponibel inkomst). Återbetalningstid Utifrån kostnaderna som finns redovisade i budgeten för projekt Etableringsresurs visar våra kalkyler att samhället kommer att få sina satsade resurser återbetalade på 14 månader, vilket till största delen beror på att projektet har lyckats stödja flera deltagare till arbete med och utan lönebidrag. Resultatet bygger på faktiska data för individerna i Läge 2. Dessutom har flera deltagare fått stöd för att klara av fortsatta studier, vilket är en indikator på att detta resultat på sikt kommer att förbättras ytterligare. 17

26 Även för referensgruppen har flera individer klarat att gå till arbete. Men den stora skillnaden är att betydligt större andel av individerna blir beroende av försörjningsstöd. Detta är en tydlig indikator på att Västerås stad kommer att få lägga betydande, framtida resurser på denna grupp. Detta ska jämföras med att, enligt SCB, nyanlända även efter tio år i landet fortfarande har en lägre grad av egenförsörjning än inrikesfödda. Dessa individer försörjer sig övervägande med hjälp av försörjningsstöd och olika arbetslöshetsersättningar. Det är detta scenario som till viss del kan undvikas med insatser som projekt Etableringsresurs. Hållbarhet Det är värt att uppmärksamma att flera deltagare i projekt Etableringsresurs har fått fast anställning direkt efter projektet, vilket borgar för hållbara lösningar där individen kan försörja sig själv. Dessutom har flera deltagare fått stöd att gå vidare till fortsatta studier, vilket också är en mycket viktig indikator på att deltagarna fått ett stöd av projektet som gör att de på sikt kommer att kunna försörja sig själva. Göteborg Jonas Huldt och Claes Malmquist, Payoff utvärdering och analys AB 18

27 + PILOTPROJEKT ETABLERINGSRESURS VÄSTERÅS EN FÖRLÄNGNING AV PROJEKTET ETABLERINGSSPÅRET SOM AVSLUTADES JUNI 2016 Rapportering avser: 1 januari juni 2017 Christina Reuterwall, Anna Sköld och Stefan Thalén

28 Förord: Trots genomförandet av etableringsreformen har det visat sig att etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden ofta är svår och tar lång tid. Individ- och familjenämnden ansökte och beviljades, i samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen om medel ur social resursfond för projektet etableringsspåret med syfte att fler nyanlända ska gå vidare till arbete eller studier och egen försörjning. Inom projektet som pågick från juli 2014 till juni 2016 har en modell med parallella insatser framgångsrikt prövats. Av slutrapporten framgår att deltagarna i projektet genomgår en snabb språkutveckling och blir motiverade för fortsatt arbete eller studier inom det aktuella arbetsområdet. Pilotprojektet Etableringsresurs kan ses som ett förlängningsprojekt av tidigare projekt Etableringsspåret dels för att kunna fortsätta utvärdera resultatet från tidigare projektet samt att öka deltagarvolymen för att kunna säkerställa resultaten. Ambitionen är att fördubbla antalet deltagare och pröva fler yrkesspår utöver vård, till exempel kök och städ, genom att ansöka om ytterligare projekttid med stöd av Samordningsförbundet. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från etableringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa resultatet. Som stöd i den fortsatta processen har en extern utvärderare tagits in. Det är Payoff som bistår med den tjänsten och har en representant med i styrgruppen. När den här rapporten skrivs finns delrapport 1 från Payoff tillgänglig. I texten kommer det framgå när hänvisning till den rapporten görs. Syftet i projektet är att fler nyanlända ska kunna integreras snabbare i det svenska samhället genom ökade språkkunskaper samt ökad kunskap om, och erfarenhet inom yrkeslivet. Genom större samverkan mellan myndigheter, nå högre effektivitet till gagn för individen. I syftet ligger därför också att de båda nämnderna Individ- och familjenämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden, gemensamt skall driva och finansiera detta efter implementering. 2

29 Sammanfattning: 49 deltagare fördelade på 5 grupper har påbörjat projektet under projekttiden som är uppdelad i tre faser, 1 förberedande månad, 3 praktikmånader och 3 jobbmånader. De ingår i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser och har etableringsersättning. De söker frivilligt till projektet genom sin handläggare på Arbetsförmedlingen och genomgår en rekryteringsprocess innan de blir antagna. Av de 5 grupper som startat har 2 grupper avslutats, totalt 18 personer. Av dessa har 83 % gått vidare i arbete/studier. Utöver avsluten i dessa två grupper har 5 personer avbrutit insatsen i förtid, 2 av dessa pga. arbete utanför vården(lager, restaurang), 2 upptäckte att vårdyrket inte kändes rätt och 1 var för språksvag. Under perioden har projektet haft fler personalförändringar pga omorganisation, föräldraledighet och sjukdom vilket inneburit att fokus under perioden har varit fortsatt hög kvalité och utveckling av insatser kopplade till deltagarnas utveckling/lärprocess, uppföljningar och samarbete med arbetsgivarna för att deltagarna i projektet på sikt ska få en anställning och bidra till att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad, samt samverkan med Arbetsförmedlingen för att bibehålla och utveckla det positiva samarbetet och säkerställa att samtliga deltagare har en kvalitativ handlingsplan efter projketet. Som tidigare jobbar personalen utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt för att varje grupp ska vara delaktiga i planeringen för sin tid i projektet. Projektpersonalen använder sig av sina erfarenheter och kunskaper i arbetet med deltagarna men lär sig mycket om målgruppen i samspelet som uppstår under den förberedande månaden. I samverkan med arbetsplatserna har de kunnat erbjuda deltagarna olika yrkeskurser ute på arbetsplatserna t.ex. lyftutbildning, inblick i delegering av mediciner och dokumentation. Under den första tiden av projektet omstrukturerades styrgruppen för att få en tydligare funktion, under perioden har ytterligare en korrigering gjorts. Idag finns Vuxenutbildningscentrum som bl.a. ansvarar för SFI-utbildningen representerade i styrgruppen. Varje medlem har nu en tydligare roll/uppdrag och mandat att ta beslut inom sina respektive verksamheter. Styrgruppen har under perioden beslutat att projektet ej ska erbjuda inriktningen lokalvård, då nästan all lokalvård inom Västerås stad är upphandlad. Under perioden har ett samarbete med köken inom äldreomsorgen, med inriktning på kök, provats på. En dialog har förts i styrgruppen huruvida skola/barnomsorg skulle kunna vara en inriktning framöver. Staden har många nyanlända barn vilket medför nya utmaningar med språk, kulturella skillnader. Projektets målgrupp kan här vara en värdefull tillgång. Det förändrade arbetssättet inom Västerås stad gällande hur praktikplatser tas fram till AMA har varit en återkommande fråga organisatoriskt även under denna period av projektet, här ses ett tydligt utveckling/förbättringsområde som skulle gynna deltagarna, personalen och organisationen samt medföra att projektet än mer kan bidra till att trygga kompetensförsörjningen för Västerås Stad. Deltagarna har gett uttryck för att utvidga den förberedande månaden från 4veckor till 6 veckor, då dom önskar mer yrkeskunskap inför sin praktik/anställning. I nuläget bedöms att den framtagna modellen är lyckad och kan utvidgas och användas i samarbete med Regionen och privata näringslivet, samt fler yrkesområden inom Västerås stad. 3

30 Innehåll 1.1 För deltagarna Projektets förutsättningar För deltagarna Genomförande och process För deltagarna Resultat och effekter För personalen Projektets förutsättningar För personalen Genomförande och process För personalen Resultat och effekter För organisationen Projektets förutsättningar För organisationen Genomförande och process För organisationen Resultat och effekter Ekonomi

31 1.1 För deltagarna Projektets förutsättningar Deltagarna ska ingå i Arbetsförmedlingens etableringsreform när de startar i projektet. Önskvärt är att deltagarna har ungefär sex månader kvar av sin etableringstid. Tidigare har det uppmärksammats att det skiljer sig mycket i var deltagarna befinner sig i sin etableringsprocess, vilket lett till att valet gjorts att fokusera på att deltagarna ska vara inskrivna i Etableringen snarare än var i processen de är. Större vikt läggs istället på att deltagarna ska kunna hålla lättare konversationer på svenska samt vara målmedvetna vad gäller deras planering framåt. Det är viktigt att deltagarna kan hålla lättare konversationer på svenska för att de ska kunna tillgodose sig tiden i projektet samt kunna gå vidare till utbildning. Om deltagaren avslutas inom Etableringen under projekttiden går den vidare och fortsätter sin tid i projektet genom Arbetsförmedlingens Jobb- och utvecklingsgaranti eller Ungdomsgaranti. Som i tidigare projektet eftersträvas en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det utifrån att Arbetsförmedlingen ser att kvinnor generellt har svårare för att komma ut i egen försörjning efter etableringstiden men att det inom vården, som är ett fokusområde, är önskvärt med fler män. Det är också önskvärt att få en blandning av deltagare som pratar olika språk då det av erfarenhet varit lättare att få alla att prata svenska då. En del av målet med projektet är att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad. Tanken i projektet är att deltagarna ska få en långsiktig och hållbar plan mot arbete, egen försörjning och ett delmål kan vara möjligheten att söka och fullfölja utbildning genom Arbetsförmedlingens upphandlade utbildningar. Det har varit fokus på vården då det finns ett stort behov av att utbilda och rekrytera inom det området. I projektbeskrivningen står att förutom vården är också storkök och lokalvård fokusområden. Styrgruppen har under perioden beslutat att projektet ej ska erbjuda inriktningen lokalvård. Nästan all lokalvård inom Västerås stad är upphandlad vilket innebär att vi får svårt att erbjuda arbetsplatser. Till projekters sista gruppstart har styrgruppen beslutat att projektet utöver vården ska erbjuda platser inom kök. Barnomsorg är också ett yrkesområde som diskuterats i som intressant framöver. Under projekttiden ska 45 deltagare uppdelade i 5 grupper delta. De kommer att delta 50 % och fortsätta läsa svenska 50 % fördelat varannan vecka i projektet och varannan vecka i skolan under 7 månader. Uppdelningen på varannan vecka arbete och varannan vecka studier ger deltagarna möjlighet att fokusera på en insats i taget. Arbetsförmedlingen har bra erfarenhet av det upplägget, kopplat till målgruppen, sedan tidigare. Projektet är uppdelat i tre olika faser där månad 1 är förberedande, månad 2, 3 och 4 är praktik och månad 5, 6 och 7 är anställning på samma arbetsplats där praktiken varit. Anställningen ska fungera som en morot för deltagaren och uppmuntra till att ta mer ansvar på arbetsplatsen. Anställningen innebär inte att deltagaren ska vara självständig utan fortsatt handledarstöd är en viktig del i deltagarens process. Deltagarna har full etableringsersättning under praktikperioden och halv etableringsersättning under jobbperioden då de får lön på halvtid. Under tiden på arbetsplatsen görs tre uppföljningar där kontaktperson från Arbetsförmedlingen deltar på uppföljning två för att säkerställa deltagarens planering efter projektet. Projektpersonalen har här en pågående dialog med inriktning att arbetsförmedligen framöver deltar på uppföljning tre istället för uppföljning två, detta för att säkerställa att dom som ej har en tydlig inriktning mot arbete/studier vid projektslut fångas upp av Arbestsförmedlingen direkt. Deltagarna genomgår en rekryteringsprocess som görs i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad. Ingen tolk används, både för att en bedömning av språket ska kunna göras men också som en del av deltagarens lärande. Exempel på behov som identifierats hos målgruppen tidigare är att utveckla det svenska språket, framför allt i tal och ökat ordförråd, ingå i ett sammanhang, arbetsmarknadskunskap, info om vårdyrket eller aktuell yrkesinriktning, sociala koder, kulturskillnader, samhällsinformation, skapa nätverk och kontakter som kan bli dörröppnare, bli synlig för arbetsgivare, identifiera egna resurser och hur de kan användas i deltagarens process framåt. 5

32 1.2 För deltagarna Genomförande och process Rekryteringsprocessen som deltagarna går igenom fungerar bra,. Ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen har byggts upp där handläggarna väljer ut möjliga deltagare till projektet. Deltagarna väljs ut utifrån språknivån, vilken bör vara på C-nivå som lägst, hur deras egna tankar om sin process mot arbete ser ut, hur mycket de vill delta i projektet och vilken nytta projektet skulle ha för deltagaren. Till sista gruppstarten var antalet möjliga deltagare från Arbetsförmedligen väldigt få vilket innebar att urvalsprocessen blev obefintlig och språknivån på några av deltagarna som antogs blev lägre än i tidigare grupper, dvs B-nivå. Arbetsförmedligen bedömmer detta som en tillfällighet då projektet nu både är känt och efterfrågat av handlägggarna på Arbetsförmedlingen. Deltagarna som väljs ut kommer på en information som hålls på Arbetsförmedlingen av personal från AMA arbetsmarknad. De som är intresserade av att delta får en tid för intervju på AMA arbetsmarknad och intervjuas av projektpersonal tillsammans med kontaktperson från Arbetsförmedlingen. I intervjun bedöms deltagarens förmåga att svara på frågorna utifrån det svenska språket men också utifrån hur de själva ser på sin väg mot arbete och egen försörjning. I intervjun får de berätta om sig själva och svara på frågor om vad de vill göra i framtiden, vad de har för erfarenhet, vad de vill ha ut av att vara med i projektet, etc. Även hur motiverade deltagarna verkar vara för att delta i projektet bedöms. Intervjuerna är ca 30 minuter per person. Under den förberedande månaden används ett lösningsfokuserat förhållningssätt där deltagarna får vara med och styra innehållet och vara mycket aktiva i vad som händer i rummet. Ett stort fokus ligger också på att det ska vara en dialog i rummet där deltagarna har stort ansvar i att föra samtalen framåt. Projektpersonalen ansvarar för att det finns en struktur kring de ämnen som ska diskuteras. Det kan vara i olika typer av övningar, filmer, texter, samtalsämnen o.s.v. Mycket av tiden handlar om att skapa ett intresse kring olika ämnen och låta deltagarna få använda språket så mycket som möjlighet. Sedan kan deltagarna välja att läsa mer om olika ämnen på egen hand. Exempel på ämnen som deltagarna väljer att ta upp som viktiga är information om vården, cv/personligt brev, personlig marknadsföring, kulturskillnader och egenskaper. En skillnad mot tidigare projektet är att deltagarna generellt håller en högre språklig nivå när de kommer till AMA, matchningsprocessen från arbetsförmedlingen har förbättrats. Projektpersonalen rättar bara ord och meningar om det är uttalat att de ska göra det eller om det finns någon mening att göra det i den situationen, te.x. om många säger ett ord eller en mening fel och det finns en poäng i att förklara hur det ska vara så att de kan tänka på det nästa gång. Annars ligger, som tidigare nämnts, fokus på att samtala och att våga använda språket. Att deltagarna kommer från olika länder och olika kulturer gör att diskussioner kan föras med inte bara Sverige och svensk kultur som utgångspunkt, utan alla kan bidra till att belysa skillnader utifrån sitt eget perspektiv. Det leder till många bra och givande diskussioner mellan projektpersonalen och deltagarna men också mellan deltagarna. Under den förberedande månaden umgås gruppen två hela veckor tillsammans. Det gör att mycket kunskap och erfarenhet delas, samt att det skapas band mellan deltagarna i gruppen. Det gör att under tiden som deltagarna deltar i gruppen så blir stämningen mer avslappnad och alla lär känna varandra mer. Det har under perioden framförts önskemål från deltagarna att förlänga den förberedande månaden fån 4 till 6 veckor då deltagarna önskar mer yrkesintroduktion inför praktik/anställning. Ansvaret för att förmedla praktikplatser till AMA inför varje gruppstart ligger nu på Västerås stads HR-enhet inom vård och omsorg. Projektpersonalen får platserna från HR väldigt sent, alltså nära inpå att deltagarna ska börja på praktikplatsen och det händer relativt ofta att enheterna inte är förberedda på att deltagaren kommer de planerade datumet (som oftast utifrån ovan blir inom någon dag). När AMA kontaktar arbetsplatsen vill dom ofta återkomma med information om vem som blir handledare, vem som tar emot samt vilken tid deltagaren ska vara på plats första dagen. Arbetsplatsernas kunskap/information om insatsen och målgruppen är väldigt varierande och många chefer är svåra att 6

33 få kontakt med både via mail och telefon. Idag ligger ett stort ansvar på deltagaren att förmedla information vilket kan vara svårt utifrån spåknivå. När processen kring deltagarnas start är klar och deltagarna kommit igång på arbetsplatsen fungerar det överlag mycket bra. Deltagarna utvecklas spåkmåssigt, yrkesmässigt och inte minst ökar självförtroendet och självkänslan. Beroende på vilken typ av praktikplats som förmedlas till AMA krävs mer förkunskap och rätt matchning mellan arbetsplats och deltagare. Tidigare, har det, utifrån beslut i styrgruppen, fokuserats på äldrevården där det finns ett stort behov av att anställa personal och där deltagaren får praktisera mycket av den omvårdnad som ligger till grund för undersköterskearbetet. I första gruppen placerades deltagarna på gruppboenden för personer med olika funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning och psykiatriska diagnoser, men också hemtjänst och daglig verksamhet. Den största skillnaden blir, efter att ha pratat med handledare, att antalet uppgifter som deltagaren kan utföra minskar. I kommunikation med HR har vi nu säkrat upp att AMA får rätt arbetsplatser iförhållande till målgruppen. Under perioden har projektpersonalen även kompletterat den förberedande månaden med information/föreläsningar kring olika funktionsnedsättningar och demenssjukdomar. Under våren har projektet haft några deltagre med erfarenhet av att jobba inom vården och/eller med funktionsnedsatta i sina hemländer och då har det känts positivt att kunna erbjuda även denna inriktning. Vid uppföljningarna ute på arbetsplatserna framkom att några arbetsplatser erbjudit deltagarna lyftutbildning, aktualiserat självstudier gällande dokumentation och delegering av mediciner. Dessa positiva initiativ har vi förmedlat till övriga arbetsplatser och under perioden har fler erbjudit bl.a lyftutbildning. Här ser vi ytterligare ett utvecklingsområde. Vad kan arbetsplatserna erbjuda för kompetensutveckling och hur kan den dockumenteras. Kan verktyget OCN vara lämpligt? Under deltagarnas period görs olika uppföljningar/utvärderingar. När deltagaren avslutar månad 1 (introduktionen) får deltagen fylla i en utvärdering om introduktionsperioden och gör en självskattning (bilaga 1) om hur nära de befinner sig arbetsmarknadern. Under praktik/anställningsperioden görs uppföljning på arbetsplatserna vid tre olika tillfällen där deltagaren är med tillsammans med handledare/chef. Vid dessa uppföljningar används ett verktyg för att mäta stegförflyttning inom olika områden, omdömesblankett (bilaga 2). När deltagaren avslutar sin praktik/anställning fyller den i en utvärdering (bilaga 3). Även arbetsplatsen fyller i en utvärdering (bilaga 4) som synliggör deltagarens utveckling under perioden på arbetsplatsern. Efter en månad har deltagarna en återträff med projektpersonalen och i samband med denna fyller deltagarna i en utvärdering kopplad till sin egen språk och ytkesutveckling, samt att de ännu en gång gör en självskattning. Stygruppens beslut att erbjuda sista gruppen praktikplatser inom kök nådde inte ut i till personalen på Arbetsförmedlingen vilket innebar att ingen av de sökande till projektet var matchade utifrån inrikting kök. Projketpersonalen var inte heller tillräckligt förberedda på inriktning kök som en del av en grupp vilket försvårade upplägget av den förberedande månaden. De deltagare som ändock valde kök var personer med erfarenhet av restaurang eller med eget matintresse. 2 deltagre valde kök och en fick prova på efter att ha valt vårdplacering från början. 1.3 För deltagarna Resultat och effekter Genom att träffas i grupp och umgås så intensivt, som det blir under de två veckorna som deltagarna är på AMA, kan flera positiva effekter ses. Deltagarna utmanas att använda det svenska språket under en längre tid vilken projektpersonalen kan se ger en ökad språkutveckling. Skillnaden är tydligt märkbar under den första månaden. Många beskriver att de inte har någon att prata svenska med och att det i skolan är mycket fokus på grammatik, läsa och skriva. En annan viktig del är den trygghet som skapas i gruppen där deltagarna får prata mycket svenska men också får utrymme att säga fel som en del i utvecklingen. I början vill de flesta uttala ord och säga meningarna helt rätt men efter ett tag blir fokus mer på att bara använda språket utan att reflektera så mycket. Detta gör att de efter ett tag knäcker koden för hur det svenska språket låter både när andra och när de själva pratar. Många deltagare har valt att läsa till undersköterska och då haft en stor fördel utifrån deras språknivå och kunskap inom vården. Även i Payoffs rapport (bilaga 6) beskrivs deltagarnas utveckling i språket och de skriver att 7

34 de lär sig språket snabbare samt att de lättare kan kommunicera på arbetsplatsen. Projektpersonalen kan också se hur processen att arbeta i grupp ger en ökad självmedvetenhet, både utifrån att de diskuterar och reflekterar tillsammans men också då mycket av innehållet handlar om att identifiera sina styrkor, förstå samhället och arbetsmarknaden bättre och se hur de kan marknadsföra sig själva framåt. Detta gör att projektpersonalen även kan se en ökad självkänsla och ett ökat självförtroende som ett resultat av att mycket av innehållets fokus ligger på självkännedom och personlig marknadsföring. Detta är också något som Payoff belyser i sin rapport (bilaga 6) och skriver att deltagarna får en ökad självkänsla, ett bättre självförtroende och hopp om att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Projektpersonalen kan se hur tryggheten som skapas i gruppen även gör så att deltagarna vågar fråga och ifrågasätta projektpersonalen. Vilket i sin tur gör att det blir fler diskussuioner och möjligheter att utöka sina språkkunskaper. Projektpersonalen märker också hur deltagarna känner stolthet över att de kommit med i projektet. Ett exempel på hur deltagarna utvecklas medhjälp av varandra är när en av grupperna valde att inte ta rast då gruppen bett en av deltagarna som var duktig på grammatik köra ett grammatikpass på rasten. När personalen kom åter från rast bad gruppen om ytterligare 10 minuter för att hinna avsluta sin grammatiklektion som hade fokus på en och ett. Något som varit en tillgång i grupperna är projektpersonalens tidigare utbildningar och erfarenheter (undersköterska och arbetsterapeut) inom vården. Då fokus varit på att placera deltagarna inom vården har projektpersonalen kunnat diskutera mer specifika delar inom vårdyrket som hygien, ergonomi, funktionsnedsättningar, demenssjukdomar etc. Det har även varit en fördel i diskussionerna om hur vården fungerar och vad deltagarna kan tänka på innan de kommer ut på en arbetsplats inom vården. Projektpersonalen kan se vissa konsekvenser som blivit när HR-enheten tagit över placeringen av deltagare. Då projektpersonalen fått praktikplatserna väldigt sent så har deltagarna inte hunnit förbereda sig lika mycket som tidigare. Det har lett till en ökad stress och oro inför att deltagarna ska till praktikplatsen då mycket av den praktiska informationen, som projektpersonalen kunnat ge tidgare, inte kunnat ges. Många har velat åka till praktikplatsen innan för att se hur det ser ut men har nu inte hunnit det. Många har fått veta sin praktikplats sista dagen på introduktionen. Det har också hänt att deltagare fått starta sin praktik någon dag senare än planerat. Även under denna period av projektet har deltagarna fått praktikplacering inom något annat område än äldrevården men det har fungerat bra då deltagrna varit förberedda och haft mer kunskap/information om funktionsnedsättningar, demenssjukdomar etc. De kurser som arbetsplatserna erbjuder deltagarna ökar yrkeskunskapen, möjliggör utförande av fler arbetsuppgifter, ger en ökad känsla av delaktighet och höjer självkänslan. Arbetsplatsernas engagemang har stor betydelse för deltagarens motivation och lärande. Payoff beskriver deltagarna som de stora vinnarna i Etableringsresurs då det ger dem en möljighet att både bryta/undvika ett utanförskap men också ger dem ökade intäkter (bilaga6). Hittills har 49 deltagare deltagit i projektet fördelat på 5 grupper. Av de 5 grupper som startat har 2 grupper avslutats, totalt 18 personer. Av dessa har 83 % gått vidare i arbete/studier. Utöver avsluten i dessa två grupper har 5 personer avbrutit insatsen i förtid, 2 av dessa pga. arbete utanför vården(lager, restaurang), 2 upptäckte att vårdyrket inte kändes rätt och 1 var för språksvag. Aktiva i projektet är fortfarande grupp 3-5, totalt 26 deltagare. Av de 49 personer som antagits till projektet är 23 män och 26 kvinnor Deltagarna har kommit från 6 olika länder, Somalia, Eritrea, Syrien, Etiopien, Iran, Tibet Ålderspridningen har varit mellan år Tid i sverige varierar från 1-3 år Utbildningsnivå i hemland är från 4 år till universitetsutbildning (Fördjupad fakta kring deltagarna i respektive grupp finns i bilaga 5). 8

35 Resultat grupp 1-2 Jobb Studier Jobb/studier Avslut program Egen begäran Gravid/fledig Totalt Grupp Grupp Av dessa 18 deltagare avbröt 4 deltagare i förtid. Avslutade deltagare är markerade i rött. 9

36 Framtidsprognos för grupp 3-5 Arb/stud Har/ska söka usk/ utb Startat utb Ej valt Avslut i förtid Grupp Grupp Grupp Totalt (Framtidsprognosen bygger på information som framkommit i uppföljningarna som gjorts med deltagarna.) Totalt har 9 av 49 deltagare avbrutit insatsen i förtid, vilket innebär att 40 personer i nuläget beräknas fullfölja sin tid i projektet. Volymen i projektet var beslutat till 45 deltagare och när avbrotten skett tidigt har det kunnat fyllas på med deltagare, vilket är förklaringen till att 49 personer fått påbörja projektet. När avbrotten skett sent (grupp 4-5) har det inte varit möjligt att erbjuda ny deltagare plats då vi inte haft fler gruppstarter. Av de 9 som avbrutit i förtid gick: 3 vidare till arbete utanför vården 1 var gravid och är hemma med barn 1 var språksvag och valde att läsa SFI på heltid 2 på egen begäran 1 studier 1 arbetshinder 10

37 Deltagaren - Reflektioner: Att deltagarna genomgår en rekryteringsprocess för att delta i projektet ses som stärkande och motiverande för deltagarna och gör de mer delaktiga i sin process, vilket är en viktig del i projektet. Deltagarna visar att det finns ett tydligt mervärde med att arbeta i grupp, både språkmässigt men också utifrån den sociala situationen och sammanhanget. Därför viktigt att fortsätta jobba i grupp med målgruppen. Deltagarnas ökade språkutveckling under den förberedande månader tros bero mycket på att deltagarna får möjlighet och vågar använda det svenska språket. De befinner sig i ett sammanhang som är tillåtande och där de är med och sätter ramarna. Även att deltagarna får praktisera det svenska språket på flera olika sätt tros bidra till deras utveckling. Troligen finns fler faktorer som påverkar deltagarnas språkutveckling under den första månaden tillsammans med projektpersonalen. En fundering framåt i projektet är om det finns ett syfte i att tydligare och mer systematiskt titta på de faktorerna för att lättare kunna mäta och följa upp språkutvecklingen. För deltagaren kan det förbättrade språket leda till att lättare bli antagen och klara en utbildning efter projekttiden. Den gemenskap och sammanhållning som skapas under den första månaden blir en viktig del i deltagarnas process utifrån deras språkutveckling, ökade självkänsla och självförtroende samt känslan av att befinna sig i ett sammanhang Det finns en risk att deltagarna som placeras på arbetsplatser som inte kan erbjuda en bredare kunskap inom omvårdnad inte får med sig den kunskap som kan vara meriterande vid en ansökan om vikariejobb efter projekttiden. Risken finns också att deltagaren blir mer passiv på arbetsplatsen. Den ändrade inriktningen av praktikplatser ses som en risk utifrån att deltagarna inte får samma bild av undersköterskeyrket och arbetet inom vården vilket skulle kunna leda till att deltagarna inte väljer att utbilda sig eller arbeta inom vården. Utifrån den första delen i projektet och i koppling till det tidigare projektet kan projektpersonalen se tre riskfaktorer som skulle kunna göra att deltagarna avbryter sin tid i projektet: 1. deltagarna är på en högre nivå vad gäller språk och motivation/framtidsplaner och har flera processer igång samtidigt. 2. projektet erbjuder idag tre månader praktik och tre månader anställning, till skillnad från tidigare då sex månader arbete erbjöds. Deltagarens ekonomiska situation kan bidra till att deltagaren tappar fokus från projektet. När denna rapport skrivs har inte denna farhåga infriats. 3. praktikplatserna upplevs inte som tillräckligt motiverande utifrån att inspirera till arbetet inom vården samt möjligheten till att söka vikarietjänst efter avslutad tid i projektet. När denna rapport skrivs har inte denna farhåga infriats. Arbete har utförts med att komplettera den förberedande månaden med mer kunskap/information om fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i kombination med att säkerställa rätt matchning. Om en deltagare avslutas i Etableringen och går över till Jobb- och utvecklingsgarantin eller Ungdomsgarantin sänks ersättningen och deltagaren får en lägre inkomst. Det kan göra att 11

38 . deltagaren antingen i projektet eller efter, i utbildning via Arbetsförmedlingen, behöver kompletterande försörjningsstöd under den planerade tiden. Arbetsplatsernas engagemang är viktiga för en snabb utveckling för enskild individ. T.ex. har några arbetsplatser öppnat upp för att deltagarna ska få lära sig dokumentation och delegering. Där intresse och förståelse för uppdraget finns sker utveckling i samarbetet. Fler kulturella utmaningar har synliggjort under perioden. Ej utföra hygienvård, ej servera/tillaga alla typer av maträtter (fläsk) Att deltagare som inte går vidare till arbete/studier, i vissa fall, saknar en tydlig plan efter etableringsprojektet. För att säkerställa detta har vi som förslag att Arbetsförmedlingen är med på uppföljning 3 instället för uppföljning 2. Ytterligare ett förslag är att projektetpersonalen på Arbetsförmedlingen får tid och planera för en tydligare framtid för dessa deltagare i samarbete med sina kollegor inom projektstrukturen. Projektpersonalen ser att kommunikationen mellan HR och arbetsplatserna behöver förbättras i kombination med kvalitativare överlämningar från AMA arbetsmarknad till arbetsplatsen, vilket förslagsvis innebär att personalen på AMA arbetsmarknad följer med till arbetsplatsen första dagen för att säkerställa information, svara på frågor och skapa relationer/samarbeten med respektive arbetsplats inför uppföljningar och fortsatt samarbete. 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Samma projektpersonal som i tidigare projektet fortsätter att jobba i projekt Etableringsresurs. Det är två konsulenter från AMA arbetsmarknad. I nuvarande projekt har personalen gått vidareutbildningar i lösningsfokus då lösningsfokus är en viktig del i arbetssättet inom projektet och i arbetet med deltagarna. Delar av projektpersonalen har varit på information/inspiration kring Suggestopedi 1 då det finns tankar kring att jobba med det i de förberedande veckorna, under hösten kommer projektpersonalen att påbörja en tre stegs utbildning i Suggestopedi. Suggestopedi är ett verktyg- en inlärningsmetodik där man använder alla sinnen för att befästa språkinlärning. Utbildningen omfattar totalt 12 utbildningsdagar under ht 2017 och vt I tidigare projekt har projektpersonalen även gått projektledarutbildning och deltagit i flera konferenser och studiebesök med fokus på målgruppen och arbetssätt kring målgruppen. Projektpersonalen har ingen formell utbildning kopplat till att lära nyanlända kunskaper inom det svenska språket, men besitter istället kunskap kring människors process mot arbete och egen försörjning. Modellen som finns för den förberedande månaden är framtagen i det tidigare projektet. 1.5 För personalen Genomförande och process Under perioden har projektet haft fler personalförändringar pga omorganisation, föräldraledighet och sjukdom vilket inneburit att fokus under perioden har varit fortsatt hög kvalité och utveckling av insatser kopplade till deltagarnas utveckling/lärprocess, uppföljningar och samarbete med arbetsgivarna för att deltagarna i projektet på sikt ska få en anställning och bidra till att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad, samt samverkan med Arbetsförmedlingen för att bibehålla och utveckla det positiva samarbetet och säkerställa att samtliga deltagare har en kvalitativ handlingsplan efter projketet. Även om modellen för den förberedande månaden togs fram i det tidigare projektet har projektpersonalen ett fortsatt utvecklande arbetssätt där detaljer i upplägget justeras under tidens gång. Det utifrån inspiration från andra verksamheter och sätt att arbeta, t.ex 1 Suggestopedi, en språkinlärningsmetod där man förstärker språkinlärningen med hjälp av tex sång, dans och rollspel. 12

39 Suggestopedi, samt gruppernas behov och arbetsgivarnas önskemål. Arbete med deltagarna sker främst i grupp men vid behov förs individuella samtal. Projektpersonalen har hela tiden en dialog med varandra och gruppen. Projektpersonalen finns även som stöd för deltagarna under hela deras process i projektet och kan boka in individuella träffar vid behov för att t.ex. titta på cv och personligt brev, ge vägledning eller fylla i ansökan för vikarietjänst. Projektpersonalen har två kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen som de samarbetar med. Det görs genom planerade möten och, vid behov, via telefon eller mail. Kontaktpersonerna är med under rekryteringsfasen även om beslut om vilka deltagare som kommer med tas av projektpersonalen. Som tidigare beskrivits görs upplägget för varje grupp tillsammans med gruppen. Projektpersonalen har dock tagit fram en grundstruktur under det tidigare projektet som bygger på det som deltagarna ofta efterfrågar när de startar i projektet. Projektpersonalen ansvarar för att den strukturen hålls samtidigt som innehållet anpassas efter gruppen. En önskan från projektpersonalen är ett närmare samarbete med SFI-aktörerna för att optimera processen för deltagarna så mycket som möjligt. I Västerås finns ett stort antal aktörer som ger undervisning i SFI, vilket försvårar samarbetet. Projektpersonalen informerar de lärare som har någon elev som deltagare i projektet via ett informationsbrev som deltagarna lämnar till sin lärare. Som tidigare beskrivits har ansvaret för att ta fram praktikplatser lagts på HR-enheten vilket gjort att projektpersonalen inte längre har samma påverkan på vilka praktikplatser som ska användas samt inte kan förbereda deltagarna på samma sätt som tidigare. Det har också gjort att arbetsuppgiften att ta fram praktikplatser inte längre är aktuell, men i nuläget har det istället genererat mer arbete då projektpersonalen på kort tid ska samordna kring de praktikplatser de fått från HR. 1.6 För personalen Resultat och effekter Projektpersonalens vårdkunskaper har gett bra förberedelse för deltagarna. Det har varit naturligt att prata och diskutera frågor som har med vården att göra. Projektpersonalen har både kunnat ge bra information om vårdyrket men också kunnat skapa bra diskussioner kring ämnet. Då arbetssitutationen stundom varit pressad pga personalförändringar har projektpersonalen upplevt stress kopplat till att projektet ska uppfylla sina mål. Projektpersonalen upplever en ökad stress och en känsla av att inte ha helt kontroll efter den förändring som skedde där HR-enheten tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser. Projektpersonalen har inte kunnat planera som de velat inför att deltagarna går ut i praktik. Då praktikplatserna förmedlats sent har tiden att ta kontakt med alla chefer för att planera inför praktikstarten och sedan återkoppla till deltagaren varit väldigt kort. Det har lett till oro hos projektpersonalen då det funnits en risk att inte hinna få allting klart till praktikstarten. Projektarbetarna har också fått lösa akuta situationer i samband med detta då vissa chefer inte svarat, varit sjuka eller sagt att de inte kan ta emot någon praktikant trots att HR-avdelningen anvisat en person dit. Utifrån projektpersonalens erfarenhet och hjälp från det kontaktnät som byggts upp har det gått att lösa. Förändringen av vilka typer av praktikplatser som deltagarna erbjuds har till skillnad från förra perioden (då det skapade en viss frustration att personalen ej kunnat förbereda deltagarna på den nya målgruppen) medfört att de arbetsförberedande månaden utvecklats och innehåller mer information och dialog kring olika funktionsnedsättningar och psykiatrisk problematik. Projektpersonalen upplever att inriktningen kök inte fick den start som är önskvärd. Personalen var inte förberedd på att ha blandade inriktningarna vård och kök i en och samma grupp, det blev svårt att ge samma kvalite till de som skulle ut på praktik inom kök. Det kändes obekvämt och svårt att försöka övertala någon välja inriktningen kök då Arbetsförmedlingens matchning byggde på vårdinriktningen. 13

40 Då projektpersonalens arbetssätt bygger på att deltagarna ska vara aktiva och delaktiga i diskussioner ökar även projektpersonalens kunskaper om målgruppen. De får en större förståelse för deltagarnas situation och vilka svårigheter de möter generellt i samhället men också på sin väg mot egen försörjning. Det gör att projektpersonalen kan justera detaljer i upplägget utifrån erfarenheter från tidigare grupper. Kunskapen ökar även vad gäller deltagarnas kulturer vilket leder till större förståelser för de missförstånd och svårigheter deltagarna kan möta i samhället. Även viss kunskap om vilka språkliga svårigheter deltagarna möter i sin process att lära sig svenska blir tydliga. Det har gjort att projektpersonalen kunnat förklara och tydliggöra vissa delar i det svenska språket utifrån vad som verkar var generella svårigheter beroende på vilket modersmål som pratas. Personalen - reflektioner: Det faktum att projektpersonalen inte har någon formell utbildning kopplad till att lära nyanlända kunskaper i det svenska språket ses inte som någon nackdel i projektet. Att inte lägga fokus på grammatik utan istället fokusera på användandet av det svenska språket i tal ses som ett bra komplement till den undervisning som bedrivs på SFI-skolorna. Att arbeta så intensivt och nära målgruppen ger projektpersonalen mycket kunskap och erfarenhet som kan användas vidare i projektet, och sannolikt i det fortsatta arbetet med målgruppen ur ett större perspektiv. Projektpersonalen ser att deltagarna har lätt att lära och tycker det är roligt att lära utifrån metoden suggestopedi, vilket resulterat i att personalen nu ska gå utbildning och bli diplomerade i metoden. Projektpersonalen har reflekterat över att deltagarna får ta ett för stort ansvar kring att förmedla information till arbetsplatserna. Överlämningsrutinerna behöver säkerställas. Konceptet/modellen skulle kunna formaliceras i en yrkesoreinteringsutbildning i samarbete med HR, arbetsplatserna och eventuellt VUC. Allt synliggöra deltagarnas lärprocess på AMA och arbetsplatsen skulle ge ett mervärde till deltagrna och arbetsgivarna. Handledarrollen skulle också få ett större och tydligare vårde. Kan t.ex. OCN vara ett verktyg? Trots en ökad press på projektpersonalen pga. personalförändringar så har projektet fortskridit som planerat. Detta tros har varit möjligt tack vare en bra struktur, upparbetade rutiner och ett bra samarbete med alla kontaktpersoner i projektet. För att underlätta arbetet både för projektpersonalen och arbetsplatserna ser vi stora möjligheter i ett utvecklat sammarbete. Vi ser att information och överlämningsrutiner kan förenklas och förbättras, AMA, HR och arbetsplatserna skulle tillsammans kunna utforma en yrkesorienteringskurs Vad bör alla få med sig kunskapsmässigt från sina 6 månader på arbetsplatsen och hur kan det dokumenteras för att ha ett mervärde inför en eventuell anställning eller studier. Genom att synliggöra deltagarnas kunskaper skulle arbetsplatsernas och handledarens roll och betydelse förstärkas i vårt gemensamma arbete att säkra kompetensförsörjningen i staden. Om modellen för projektet ska användas mot flera yrken kan det vara bra att se över hur säkerställandet av att kunna ge deltagarna information om de aktuella yrkena ska gå till. Detta utifrån projektpersonalens bakgrund och hur det kunnat nyttjats i att förbereda deltagarna mot arbete inom vården. 14

41 1.7 För organisationen Projektets förutsättningar Utifrån en otydlig rollfördelning i styrgruppen kopplat till ansvar, befogenheter och ordförandeskap togs beslut om att bilda en ny styrgrupp. Den nya styrgruppen representeras av verksamhetschef AMA arbetsmarknad, strateg på sociala nämndernas förvaltning (ordförande), strateg på barn och utbildnings förvaltningen, enhetschef HR vård och omsorg, förbundssamordnare Samordningsförbundet Västerås (adjungerad), sektionschef Arbetsförmedlingen. Enhetschef AMA arbetsmarknad och projektpersonal är med på möten som föredragande /projektledare. Huvudsyfte för styrgruppen är att säkerställa att projektet följer mål och budget, besluta om eventuella korrigeringar samt ge stöd och råd i projektet. Projektet har idag även en refensgrupp där övriga från gamla styrgruppen ingår, enhetschef på Jobbcentrum AMA arbetsmarknad som också är projektledare i projektet, teamledare från Socialkontor ekonomi, enhetschef från Vuxenutbildningscentrum Västerås stad, integrationsstrateg Landstinget, projketpersonal från både AMA och Arbetsförmedlingen. I projektet är det budgeterat för utvärdering samt följeforskning ur ett socialekonomiskt samhälls- och individperspektiv. Då stadens upphandling kring utvärdering blev klar först 23 november 2016 kom samarbetet med payoff som är projektets upphandlade utvärderare igång först på processdagen den 15 december Efter etableringstiden ska deltagarna kunna erbjudas att ingå i jobb- och utvecklingsgarantin och utifrån framtagen etableringsplan kunna erbjudas yrkesutbildning via Arbetsförmedlingen. Under perioden har Arbetsförmedlingen inte haft någon upphandlad undersköterskeutbildning. Detta medför att deltagare inte kan gå vidare till denna yrkesutbildning. Samtliga deltagare i projektet ska rapporteras i SUS (systemet för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet, då verksamheten ingår i en samverkan.) I samband med personalförändringarna inom projektet har det varit svårigheter att få behörighet till systemet då det inte funnits någon som haft behörighet att tilldela detta. Inom ramen för projektets budget finns inga kostnader för lokalhyra inkluderad. Idag är det AMA arbetsmarknad som bär projektets hyreskostnad. 1.8 För organisationen Genomförande och process I samband med att HR vård och omsorg tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser avslutade representanten i styrgruppen från HR sin tjänst vilket gjorde att länken mellan styrgruppen och HR försvann. Den nya representanten från HR till styrgruppen är enhetschefen för vård och omsorg vilket känns positivt då många frågor har direkt koppling till verksamheten inom vård och omsorg. Under perioden har det gjorts ytterligare en korrigering i styrgruppen som innebär att enhetschefen för Vuxenutbildningscentrum nu ingår i styrgruppen istället för referensgruppen. Vuxenutbildningscentrums roll i styrgruppen känns viktig utifrån att projektets alla deltagare under projekttiden läser SFI eller SAS och därefter ofta fortsätter studera inom Vuxenutbildningens ansvararsområde. (matte, engelska, yrkesutbildning inom vård etc). Den första delrapporten från utvärderaren payoff levererades i slutet på mars. Resultatet i rapporten bygger till stora delar på det tidigare projekt etableringsspåret då första gruppen i nuvarande projekt avslutades först den 30 april Personalen har bistått med faktamaterial till rapporten samt att styrgrupp, referensgrupp, politiker och projektpersonal har intervjuats av payoff. Payoff har varit inbjuden för att presentera rapporten för både stygrupp och referensgrupp. Rapporten har även delgivits berörda politiker. 15

42 Under projekttiden har vissa regler centralt inom Arbetsförmedlingen ändrats eller upptäckts. T.ex. att det beslut som tas, arbetsträning med handledare (ATH), som är kopplat till den dagliga ersättning som Västerås stad får av Arbetsförmedlingen inte får överstiga sex månader under deltagarens tid i etableringen. Då deltagarna har tre månader praktik med det beslutet i projektet får deltagarna inte sedan tidigare haft mer än tre månader med ATH, för att Västerås stad ska kunna få ersättningen kopplat till beslutet. Ett annat exempel är om en deltagare har mindre än sju månader kvar av sin etableringstid när de går in i projektet. Är deltagaren över sjugofem år kan denne få stöd från Arbetsförmedlingen genom Jobb- och utvecklingsgarantin. Är deltagaren under tjugofem kan denne istället få stöd genom Ungdomsgarantin. I ungdomsgarantin får däremot inte personen studera med stöd av Arbetsförmedlingen utan behöver ansöka om CSN. Under våren 2017 har 3 styrgruppsmöten genomförts, februari, mars och juni. Till styrgruppsmötet den 24 mars bjöds Urban Norling från Education AB in. Urban har på uppdrag av samordningsförbunder skrivit en rapport som avser kartläggning av åtgärder och insatser som kan förstärka möjligheter och förutsättningar för individer med utomeuropeiskt ursprung. Till dragningen var även referensgruppen, payoff och andra intressenter inbjudna. 1.9 För organisationen Resultat och effekter För att så långt det är möjligt säkerställa att deltagare som erbjuds praktik på någon form av gruppboenden känner sig väl förberedda har vi kompletterat den arbetsförberedande månaden med mer information och dialog kring funktionsnedsättningar och psykisk problematik. På de tidigare tilldelade praktikplatserna inom gruppboende upplevde arbetsplatser att det var svårt att hitta passande uppgifter för målgruppen då kommunikation och samtal är viktiga delar i arbetet. För att minimera risken att deltagarna inte får med sig den kunskapen och språkutveckling som krävs för att få en timanställning inom staden är matchningen till dessa platser extra viktiga. Vi ser att utvecklingen av den arbetsförberedande månaden i kombiantion med deltagare som tidigare jobbat inom vård eller har erfarenhet inom området gör de möjligt att erbjuda även dessa arbetsplatser. Utifrån projektets syfte har förutsättningarna försämrats i samband med att projektpersonalen inte längre ansvarar för att ta fram praktikplatser. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad har fungerat mycket bra vilket lett till att problem och oklarheter som uppstått kunnat lösas under tiden. Enligt Payoffs rapport (bilaga 6) har ett lärande och en verksamhetsutveckling både inom förvaltningarna och i samverkan med Arbetsförmedlingen varit en framgångsfaktor. Det skrivs att genom att Västerås stad går in redan i Etableringen kan positiva effekter ske för staden trots en ökad kostnad på kort sikt. Modellen som tagits fram och som använts inom projektet har inspirerat arbetet hos Arbetsförmedlingen där ett liknande projekt startat inom ett annat område. Där ser Payoff att modellen troligt skulle kunna användas för att hjälpa andra utsatta grupper och man ger exempel som långtidsarbetslösa, personer med funktionshinder, icke studiemotiverad ungdomar (bilaga 6). En förutsättning i projektet var att deltagarna skulle få en enklare väg till utbildning via arbetsförmedlingens yrkesutbildningar och inte behöva konkurera med övriga sökande till undersköterskeutbildningen via VUC. Denna möjlighet har inte varit tillgänglig under perioden. Att läsa via Vuxenutbildningen istället för via Arbetsförmedlingen påverkar även deltagarens ekonomiska situation, istället för aktivitetsersättning måste deltagarna söka studiemedel. Beslutet om att bilda en ny styrgrupp hoppas medföra en styrgrupp med mer tydliga roller, det ska leda till att varje person vet vad de ska bidra med samt vad de ska ta med sig tillbaka till sin verksamhet. Tanken är att all information som berör projektet ska bli känt inom styrgruppen och att alla beslut som tas ska nå ut till de verksamheter som berörs. Trots den nya styrgruppen är projektets upplevelse att det är svårt att få till en aktiv styrgrupp, där styrgruppsmöten gällande etableringsresurs är prioriterade. 16

43 Vid fler tillfällen har representanter i sista stund informerat om att man fått förhinder och frågor gällande utveckling, framtid och implementering blir svåra att driva, och skjuts fram. Då varje organisation har en representant blir det väldigt sårbart när alla inte är på plats. Kommunikationen in och ut från styrgruppen kan också förbättras 2.1 Ekonomi/Budget Ekonomi 2016: För perioden juli- december 2016 var projektets budget :-, projektet rekvirerade :- vilket innebär att :-av budgeten inte nyttjades Ekonomi 2017: För perioden januari juni är projektets budget :- Under perioden har projektet rekvirerat :- och enligt framtagen prognos för perioden julidecember 2017 kommer projektet att rekvirera ytterligare :-. Vilket innebär att projektet totalt beräknas rekvirera : - under 2017, vilket innebär att :- av budgeten för 2017 inte kommer att nyttjas. Ekonomi : Den totala budgeten under projekttiden är :- enligt framtagen prognos kommer projektet att nyttja :- av den totala budgeten, vilket innebär att :- av projektets totala budget ej kommer att nyttjas. Det finns dock vissa osäkerhetsfaktorer i ovan som är kopplat till statsbidragens utfall, samt att utbildning/kompetens för personal under hösten kan överstiga det som budgeterats. Ekonomi tom dec B eslut to talt* T idigare go dkända ko st.* P erio dens ko stnader Verifikat nummer A ckumulerat (ifylls auto matiskt) Å terstår Egen personal kr kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr kr Lokaler Övriga kostnader kr - kr kr S:a bokförda kostnader kr kr kr kr kr Projektet har rekvirerat kr under budget för 2016 Budget och utfall 2016, samt budget 2017 Alternativ 2, Instegsjobb+praktik juli-dec 2016 juli-dec Lönekostnad förberedande 1 mån 0 0 Lönekostnader deltagare mån 2-4 praktik 0 0 Anställning mån Summa lönekostnader Statsbidrag Förberedande 1 mån mån 2-4 praktik mån 5-7 anställning

44 Handledararvode Summa statsbidrag Nettokostnader efter statsbidrag Lönekostnader personal Löneadm,rekvisitioner Hyra datorer Lokalhyra Städning El Värme Böcker tidningar Livsmedel Kontorsmaterial Telefoner Resor 0 Adm.tjänster It/SLA Kurser,utb Utvärdering Summa kostnader Totala nettokostnader Totalt Rekvirerat prognos UTFALL PER JUNI 2017 Beslut totalt* Tidigare godkända kost.* april-juni Periodens kostnader Ackumulerat (ifylls automatiskt) Återstår Egen personal kr kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr kr Lokaler Övriga kostnader kr kr kr kr kr S:a bokförda kostnader kr kr kr kr kr Budget Prognos Lönekostnader deltagare Anställningar Summa lönekostnader Statsbidrag Merkostnadsersättning Instegsjobb Summa stastsbidrag Nettokostnader efter statsbidrag Lönekostnader personal Löneadm,rekvisitioner

45 Hyra datorer Lokalhyra Städning El Värme Böcker tidningar Livsmedel Kontorsmaterial Telefoner Resor Adm.tjänster It/SLA Kurser,utb Utvärdering Summa kostnader Att rekvirera Rekvirerat jan-mars Rekvirerat april-juni Summa Prognos rekvirering juli-dec TOTALT Payoff har i sin rapport (bilaga 6) gjort en prognos för den samhällsekonomiska utvärderingen utifrån sin modell NyttoSam. Där redovisas de samhällsekonomiska resultaten och effekterna för samhället som helhet samt staden, landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet och deltagarna. För att läsa hela prognosen för den samhällsekonomiska utvärderingen hänvisas till den fulla rapporten. Payoff beskriver vinsterna på flera olika nivåer men är också tydliga med vikten av fortsatt utvärdering med fler deltagare som underlag. Organisationen - reflektioner: Det finns en risk att Staden missar potentiella vikarier och blivande personal inom vården om inte deltagarna får med sig den erfarenhet och kunskap, som krävs för att få en anställning som vikarie inom staden. I första delen av projektet har det blivit tydligt hur viktig styrgruppens roll är i projektet. Det utifrån att flera olika faktorer påverkat projektet och då belyst hur viktig en tydlighet i rollfördelning, ansvar, befogenheter och ordförandeskap är för att följa syftet och planeringen i projektet. Det finns många projekt och många styrgrupper i staden, många styrgrupper representeras av samma personer och det blir svårt att få ihop gruppen till möten. 19

46 Staden har ett kompetensförsörjningsbehov framför allt inom vården, trots detta är det svårt att hitta former för samverkan och utveckling på förvaltnings, högre chefsnivå. På golvet fixar vi samarbetena lätt. Avslut: Utifrån det underlag som Payoff använt sig av i sin prognos för den samhällsekonomiska utvärderingen kan de rekommendera att prioriteringar görs för att kunna driva vidare projekt Etableringsresurs i den ordinarie verksamheten. De påpekar vikten av att titta på en längre period framåt då det för staden och samhället innebär en kostnad på kort sikt att driva verksamheten. Lönsamheten är beroende av hållbara resultat och en långsiktig satsning och enligt Payoff skulle ett fortsatt arbete kunna stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet. I rapporten finns flera rekommendationer för fortsatt utveckling av verksamheten inom Etableringsresurs. Flera är kopplade till implementering men rekommendationer kring att bredda yrkesområdena, närmare samarbete med regionen och det privata näringslivet, se över yrkesutbildningar som kan kopplas till fler områden är fler exempel på rekommendationer. Alla rekommendationer går att läsa i Payoffs delrapport. 20

47 Datum Underskrift Christina Reuterwall Projektledare

48 Datum: PILOTPROJEKT ETABLERINGSRESURS VÄSTERÅS EN FÖRLÄNGNING AV PROJEKTET ETABLERINGSSPÅRET SOM AVSLUTADES JUNI 2016 Rapportering avser: Juli 2016 december 2016 Christina Reuterwall, Stefan Thalén och Åsa Strandman

49 Förord: Trots genomförandet av etableringsreformen har det visat sig att etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden ofta är svår och tar lång tid. Individ- och familjenämnden ansökte och beviljades, i samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Arbetsförmedlingen om medel ur social resursfond för projektet etableringsspåret med syfte att fler nyanlända ska gå vidare till arbete eller studier och egen försörjning. Inom projektet som pågått från juli 2014 till juni 2016 har en modell med parallella insatser framgångsrikt prövats. Av delredovisning till och med december 2015 framgår att deltagarna i projektet genomgår en snabb språkutveckling och blir motiverade för fortsatt arbete eller studier inom det aktuella arbetsområdet. Pilotprojekte Etableringsresurs kan ses som ett förlängningsprojekt av tidigare projekt Etableringsspåret dels för att kunna fortsätta utvärdera resultatet från tidigare projektet samt att öka deltagarvolymen för att kunna säkerställa resultaten. Ambitionen är att fördubbla antalet deltagare och pröva fler yrkesspår utöver vård, till exempel kök och städ, genom att ansöka om ytterligare projekttid med stöd av Samordningsförbundet. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från etableringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa resultatet. Syftet i projektet är att fler nyanlända ska kunna integreras snabbare i det svenska samhället genom ökade språkkunskaper samt ökad kunskap om, och erfarenhet inom yrkeslivet. Genom större samverkan mellan myndigheter, nå högre effektivitet till gagn för individen. I syftet ligger därför också att de båda nämnderna Individ- och familjenämnden och Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden, gemensamt skall driva och finansiera detta efter implementering. Sammanfattning: 45 deltagare fördelade på 5 grupper kommer att delta i projektet under projekttiden som är uppdelad i tre faser, 1 förberedande månad, 3 praktikmånader och 3 jobbmånader. De ingår i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser och har etableringsersättning. De söker frivilligt till projektet genom sin handläggare på Arbetsförmedlingen och genomgår en rekryteringsprocess innan de blir antagna. Många positiva effekter ses redan nu även om bara 18 deltagare startat och hunnit vara med i den förberedande månaden. Samma projektpersonal som jobbade i projekt Etableringsspåret fortsätter att jobba i projekt Etableringsresurs. De har ett lösningsfokuserat arbetssätt och jobbar för att varje grupp får vara delaktiga i planeringen för deras tid i projektet. Projektpersonalen använder sig av sina erfarenheter och kunskaper i arbetet med deltagarna men lär sig mycket om målgruppen i samspelet som uppstår under den förberedande månaden. Under den första tiden av projektet har styrgruppen omstrukturerats för att få en tydligare funktion. Varje medlem har nu en tydligare roll/uppdrag och mandat att ta beslut inom sina respektive verksamheter. Förändringar inom Västerås stad gällande förändrat arbetssättet hur praktikplatser tas fram till deltagarna har varit en återkommande fråga organisatoriskt under den första delen av projektet. 2

50 Innehåll 1.1 För deltagarna Projektets förutsättningar För deltagarna Genomförande och process För deltagarna Resultat och effekter För personalen Projektets förutsättningar För personalen Genomförande och process För personalen Resultat och effekter För organisationen Projektets förutsättningar För organisationen Genomförande och process För organisationen Resultat och effekter

51 1.1 För deltagarna Projektets förutsättningar Deltagarna ska ingå i Arbetsförmedlingens etableringsreform när de startar i projektet. Önskvärt är att deltagarna har ungefär sex månader kvar av sin etableringstid. Tidigare har det uppmärksammats att det skiljer sig mycket i var deltagarna befinner sig i sin etableringsprocess, vilket lett till att valet gjorts att fokusera på att deltagarna ska vara inskrivna i Etableringen snarare än var i processen de är. Större vikt läggs istället på att deltagarna ska kunna hålla lättare konversationer på svenska samt vara målmedvetna vad gäller deras planering framåt. Det är viktigt att deltagarna kan hålla lättare konversationer på svenska för att de ska kunna tillgodose sig tiden i projektet samt kunna gå vidare till utbildning. Om deltagaren avslutas inom Etableringen under projekttiden går den vidare och fortsätter sin tid i projektet genom Arbetsförmedlingens Jobb- och utvecklingsgaranti eller Ungdomsgaranti. Som i tidigare projektet eftersträvas en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det utifrån att Arbetsförmedlingen ser att kvinnor generellt har svårare för att komma ut i egen försörjning efter etableringstiden men att det inom vården, som är ett fokusområde, är önskvärt med fler män. Det är också önskvärt att få en blandning av deltagare som pratar olika språk då det av erfarenhet varit lättare att få alla att prata svenska då. En del av målet med projektet är att trygga kompetensförsörjningen inom Västerås stad. Tanken i projektet är att deltagarna ska få en långsiktig och hållbar plan mot arbete, egen försörjning och ett delmål kan vara möjligheten att söka och fullfölja utbildning genom Arbetsförmedlingens upphandlade utbildningar. Det är till en början fokus på vården då det finns ett stort behov av att utbilda och rekrytera inom det området. I projektbeskrivningen står att förutom vården är också storkök och lokalvård fokusområden. Diskussion förs i styrgruppen om de fokusområdena ska prövas inom projekttiden. Dock är nästan all lokalvård inom Västerås upphandlad. Under projekttiden ska 45 deltagare uppdelade i 5 grupper delta. De kommer att delta 50 % och fortsätta läsa svenska 50 % fördelat varannan vecka i projektet och varannan vecka i skolan under 7 månader. Uppdelningen på varannan vecka arbete och varannan vecka studier ger deltagarna möjlighet att fokusera på en insats i taget. Arbetsförmedlingen har bra erfarenhet av det upplägget, kopplat till målgruppen, sedan tidigare. Projektet är uppdelat i tre olika faser där månad 1 är förberedande, månad 2, 3 och 4 är praktik och månad 5, 6 och 7 är anställning på samma arbetsplats där praktiken varit. Anställningen ska fungera som en morot för deltagaren och uppmuntra till att ta mer ansvar på arbetsplatsen. Anställningen innebär inte att deltagaren ska vara självständig utan fortsatt handledarstöd är en viktig del i deltagarens process. Deltagarna har full Etableringsersättning under praktikperioden och halv etableringsersättning under jobbperioden då de får lön på halvtid. Under tiden på arbetsplatsen görs tre uppföljningar där kontaktperson från Arbetsförmedlingen deltar på uppföljning två för att säkerställa deltagarens planering efter projektet. Deltagarna genomgår en rekryteringsprocess som görs i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad. Ingen tolk används, både för att en bedömning av språket ska kunna göras men också som en del av deltagarens lärande. Exempel på behov som identifierats hos målgruppen tidigare är att utveckla det svenska språket, framför allt i tal och ökat ordförråd, ingå i ett sammanhang, arbetsmarknadskunskap, info om vårdyrket, sociala koder, kulturskillnader, samhällsinformation, skapa nätverk och kontakter som kan bli dörröppnare, bli synlig för arbetsgivare, identifiera egna resurser och hur de kan användas i deltagarens process framåt. 1.2 För deltagarna Genomförande och process Rekryteringsprocessen som deltagarna går igenom fungerar bra. Ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen har byggts upp där handläggarna väljer ut möjliga deltagare till projektet. Deltagarna väljs ut utifrån språknivån, vilken bör vara på C-nivå som lägst, hur deras egna tankar om sin process mot arbete ser ut, hur mycket de vill delta i projektet och vilken nytta projektet skulle ha 4

52 för deltagaren. Deltagarna som väljs ut kommer på en information som hålls på Arbetsförmedlingen av personal från AMA arbetsmarknad. De som är intresserade av att delta får en tid för intervju på AMA arbetsmarknad och intervjuas av projektpersonal tillsammans med kontaktperson från Arbetsförmedlingen. I intervjun bedöms deltagarens förmåga att svara på frågorna utifrån det svenska språket men också utifrån hur de själva ser på sin väg mot arbete och egen försörjning. I intervjun får de berätta om sig själva och svara på frågor om vad de vill göra i framtiden, vad de har för erfarenhet, vad de vill ha ut av att vara med i projektet, etc. Även hur motiverade deltagarna verkar vara för att delta i projektet bedöms. Intervjuerna har kortats ner från 60 till 30 minuter per person. Detta då projektpersonalen upplever att 30 minuter räcker för att göra bedömningen om deltagaren passar in i kravprofilen för projektet. Deltagarna har generellt en hög språknivå och klarar att svara på frågorna inom den tiden. Tiden har även kortats ner då fler personer sökt till projektet och fler kallas till intervju. Under den förberedande månaden används ett lösningsfokuserat förhållningssätt där deltagarna får vara med och styra innehållet och vara mycket aktiva i vad som händer i rummet. Ett stort fokus ligger också på att det ska vara en dialog i rummet där deltagarna har stort ansvar i att föra samtalen framåt. Projektpersonalen ansvarar för att det finns en struktur kring de ämnen som ska diskuteras. Det kan vara i olika typer av övningar, filmer, texter, samtalsämnen o.s.v. Mycket av tiden handlar om att skapa ett intresse kring olika ämnen och låta deltagarna få använda språket så mycket som möjlighet. Sedan kan deltagarna välja att läsa mer om olika ämnen på egen hand. Exempel på ämnen som deltagarna väljer att ta upp som viktiga är information om vården, cv/personligt brev, personlig marknadsföring, kulturskillnader och egenskaper. En skillnad mot tidigare projektet är att deltagarna generellt håller en högre språklig nivå när de kommer till AMA. Projektpersonalen rättar bara ord och meningar om det är uttalat att de ska göra det eller om det finns någon mening att göra det i den situationen, te.x. om många säger ett ord eller en mening fel och det finns en poäng i att förklara hur det ska vara så att de kan tänka på det nästa gång. Annars ligger, som tidigare nämnts, fokus på att samtala och att våga använda språket. Att deltagarna kommer från olika länder och olika kulturer gör att diskussioner kan föras med inte bara Sverige och svensk kultur som utgångspunkt, utan alla kan bidra till att belysa skillnader utifrån sitt eget perspektiv. Det leder till många bra och givande diskussioner mellan projektpersonalen och deltagarna men också mellan deltagarna. Under den förberedande månaden umgås gruppen två hela veckor tillsammans. Det gör att mycket kunskap och erfarenhet delas, samt att det skapas band mellan deltagarna i gruppen. Det gör att under tiden som deltagarna deltar i gruppen så blir stämningen mer avslappnad och alla lär känna varandra mer. En skillnad som blivit under projektets gång är att ansvaret för att fördela praktikplatser till deltagarna har flyttats från projektpersonalen till Västerås stads HR-enheten inom vård och omsorg. De stora skillnaderna i det är att projektpersonalen fått platserna väldigt sent, alltså nära inpå att deltagarna ska vara på praktikplatsen. Även vilken typ av praktikplatser som valts till deltagarna har påverkats. Tidigare har det, utifrån beslut i styrgruppen, fokuserats på äldrevården där det finns ett stort behov av att anställa personal och där deltagaren får praktisera mycket av den omvårdnad som ligger till grund för undersköterskearbetet. I första gruppen placerades deltagarna på gruppboenden för personer med olika funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning och psykiatriska diagnoser, men också hemtjänst och daglig verksamhet. Den största skillnaden blir, efter att ha pratat med handledare, att antalet uppgifter som deltagaren kan utföra minskar. I kommunikation med HR placerades alla deltagare i grupp två inom äldrevården. 5

53 1.3 För deltagarna Resultat och effekter Genom att träffas i grupp och umgås så intensivt, som det blir under de två veckorna som deltagarna är på AMA, kan flera positiva effekter ses. Deltagarna utmanas att använda det svenska språket under en längre tid vilken projektpersonalen kan se ger en ökad språkutveckling. Skillnaden är tydligt märkbar under den första månaden. Många beskriver att de inte har någon att prata svenska med och att det i skolan är mycket fokus på grammatik, läsa och skriva. En annan viktig del är den trygghet som skapas i gruppen där deltagarna får prata mycket svenska men också får utrymme att säga fel som en del i utvecklingen. I början vill de flesta uttala ord och säga meningarna helt rätt men efter ett tag blir fokus mer på att bara använda språket utan att reflektera så mycket. Detta gör att de efter ett tag knäcker koden för hur det svenska språket låter både när andra och när de själva pratar. Många deltagare i tidigare projektet har valt att läsa till undersköterska och då haft en stor fördel utifrån deras språknivå och kunskap inom vården. Projektpersonalen kan också se hur processen att arbeta i grupp ger en ökad självmedvetenhet, både utifrån att de diskuterar och reflekterar tillsammans men också då mycket av innehållet handlar om att identifiera sina styrkor, förstå samhället och arbetsmarknaden bättre och se hur de kan marknadsföra sig själva framåt. Detta gör att projektpersonalen även kan se en ökad självkänsla och ett ökat självförtroende som ett resultat av att mycket av innehållets fokus ligger på självkännedom och personlig marknadsföring. Projektpersonalen kan se hur tryggheten som skapas i gruppen även gör gör så att deltagarna vågar fråga och ifrågasätta projektpersonalen. Vilket i sin tur gör att det blir fler diskussuioner och möjligheter att utöka sina språkkunskaper. Projektpersonalen märker också hur deltagarna känner stolthet över att de kommit med i projektet. Något som varit en tillgång i grupperna är projektpersonalens tidigare utbildningar och erfarenheter (undersköterska och arbetsterapeut) inom vården. Då fokus varit på att placera deltagarna inom vården har projektpersonalen kunnat diskutera mer specifika delar inom vårdyrket som hygien och ergonomi. Det har även varit en fördel i diskussionerna om hur vården fungerar och vad deltagarna kan tänka på innan de kommer ut på en arbetsplats inom vården. Projektpersonalen kan se vissa konsekvenser som blivit när HR-enheten tagit över placeringen av deltagare. Då projektpersonalen fått praktikplatserna väldigt sent så har deltagarna inte hunnit förbereda sig lika mycket som tidigare. Det har lett till en ökad stress och oro inför att deltagarna ska till praktikplatsen då mycket av den praktiska informationen, som projektpersonalen kunnat ge tidgare, inte kunnat ges. Många har velat åka till praktikplatsen innan för att se hur det ser ut men har nu inte hunnit det. Många har fått veta sin praktikplats på fredagen när praktiken startar på måndagen. Tidigare har projektpersonalen kunnat dela ut platserna sista veckan när deltagarna är på AMA. Nu får de vänta till deltagarna är i skolan veckan innan praktiken startar. Det har också gjort att en del deltagarna fått starta sin praktik några dagar senare än tänkt då praktikplatsen inte haft möjlighet att förbereda för att ta emot en deltagare. Det leder till att de deltagarna får kortare tid på praktiken och missar de första dagarna. Deltagarna har inte heller varit förberedda på att få en praktikplacering inom något annat område än äldrevården då projektpersonalen förberett dem på det, utifrån tidigare bestämmelser i styrgruppen. Det har gjort att den första gruppen med deltagare inte fått information om den aktuella målgruppen där de fått sin praktikplacering. Projektpersonalen hade heller ingen möjlighet att informera dem om det då praktikplatserna förmedlades för sent. Det har varit en anledning till att många deltagare upplevt det som att de inte haft den kunskap som behövts för den praktikplats de var på. Både deltagare och handledare har varnat om att det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter på vissa av praktikplatserna. Det handlar mest om de platserna som är inom gruppboende psykiatri men också till viss del gruppboende för personer med utvecklingsstörning. Inom gruppboende psykiatri berättar handledare att de som bor där behöver mycket stöd via samtal och kan ha svårt att få förtroende för nya personer. Det har lett till att deltagare inte kunnat följa med för att träffa boenden och istället fått vänta i gemensamhetslokaler. Deltagare har förmedlat en oro och 6

54 känsla över att inte räcka till då de upplevt att deras språknivå är för låg för att samtala med de boende. I jämförelse med äldrevården där deltagare upplevt att de boende vill samtala och att deras språknivå räcker för att klara av det. Deltagare har inte kunnat utföra den typ av arbetsuppgifter som tidigare varit en självklarhet inom äldrevården. Det handlar om omvårdnasuppgifter som att t.ex. hjälpa till att klä på kläder, duscha, eller vända någon i sängen. Uppgifter som tidigare varit meriterande för deltagarna när de sökt vikarietjänster efter projektet. Två deltagare som visat oro som placerades inom boende psykiatri kunde projektpersonalen ge möjlighet att byta till äldreboende. Detta då projektpersonalen byggt upp ett kontaktnät sedan tidigare och att de fick ok från HR att själva ta kontakt direkt med praktikplatserna. Båda deltagarna som erbjöds att byta valde att hoppa av istället. Den ena för att studera svenska på heltid och den andra för ett annat jobberbjudande. En tredje deltagare erbjöds också att byta från boende psykiatri till äldreboende och är idag placerad på ett äldreboende. Den deltagare som hoppade av på grund av jobb hade redan innan projektet skickat iväg cv/personligt brev till en annan arbetsgivare och när erbjudande om anställning kom valde hen det trots att anställningen var inom en annan branch och deltagarens mål var inom vården. Den deltagaren som hoppade av på grund av skola hade andra tankar om hur hen skulle göra för att ta sig närmare egen försörjning. Hittills har 18 deltagare deltagit i projektet. Grupp 1 Grupp 2 Start och avslut Antal deltagare 9 (2*) 9 (1*) Män 3 (2*) 4 Kvinnor 6 5 (1*) Ålder Land 5 från Eritrea och 4 från Syrien 5 från Eritrea, 1 från Etiopien, 1 från Tibet och 2 från Syrien Utbildning 8 år -Högskolan 2 år-högskolan Tidigare arbeten Tid i Sverige innan projektet Tid i etableringen vid projektstart Försörjningsstöd Arbetsplatser för praktik/anställning *Deltagare som avbrutit projektet Butiksbiträde, inköpare, ekonomi, hemmafru, sekreterare, servitris, sjukhuset, lärare i arabiska, undersköterska, Soldat, elektriker, skräddare, servitör, trafiklärare, köksbiträde, hjälpt till hemma, egen butik, servitris, bonde, byggbranschen månader månader 7-22 månader 3-19 månader 3 platser inom psykiatrin 2 platser inom funktionshinder 1 plats på daglig verksamhet 1 plats på hemtjänst 2 platser inom äldreomsorgen 1 person 2 platser på hemtjänst 6 platser inom äldreomsorg 1 plats på daglig verksamhet 7

55 Deltagaren - Reflektioner: Att deltagarna genomgår en rekryteringsprocess för att delta i projektet ses som stärkande och motiverande för deltagarna och gör de mer delaktiga i sin process, vilket är en viktig del i projektet. Deltagarna visar att det finns ett tydligt mervärde med att arbeta i grupp, både språkmässigt men också utifrån den sociala situationen och sammanhanget. Därför viktigt att fortsätta jobba i grupp med målgruppen. Deltagarnas ökade språkutveckling under den förberedande månader tros bero mycket på att deltagarna får möjlighet och vågar använda det svenska språket. De befinner sig i ett sammanhang som är tillåtande och där de är med och sätter ramarna. Även att deltagarna får praktisera det svenska språket på flera olika sätt tros bidra till deras utveckling. Troligen finns fler faktorer som påverkar deltagarnas språkutveckling under den första månaden tillsammans med projektpersonalen. En fundering framåt i projektet är om det finns ett syfte i att tydligare och mer systematiskt titta på de faktorerna för att lättare kunna mäta och följa upp språkutvecklingen. För deltagaren kan det förbättrade språket leda till att lättare bli antagen och klara en utbildning efter projekttiden. Den gemenskap och sammanhållning som skapas under den första månaden blir en viktig del i deltagarnas process utifrån deras språkutveckling, ökade självkänsla och självförtroende samt känslan av att befinna sig i ett sammanhang Det finns en risk att deltagarna som placeras på arbetsplatser som inte kan erbjuda en bredare kunskap inom omvårdnad inte får med sig den kunskap som kan vara meriterande vid en ansökan om vikariejobb efter projekttiden. Risken finns också att deltagaren blir mer passiv på arbetsplatsen. Den ändrade inriktningen av praktikplatser ses som en risk utifrån att deltagarna inte får samma bild av undersköterskeyrket och arbetet inom vården vilket skulle kunna leda till att deltagarna inte väljer att utbilda sig eller arbeta inom vården. Utifrån den första delen i projektet och i koppling till det tidigare projektet kan projektpersonalen se tre riskfaktorer som skulle kunna göra att deltagarna avbryter sin tid i projektet: 1. deltagarna är på en högre nivå vad gäller språk och motivation/framtidsplaner och har flera processer igång samtidigt 2. projektet erbjuder idag tre månader praktik och tre månader anställning, till skillnad från tidigare då sex månader arbete erbjöds. Deltagarens ekonomiska situation kan bidra till att deltagaren tappar fokus från projektet. 3. praktikplatserna upplevs inte som tillräckligt motiverande utifrån att inspirera till arbetet inom vården samt möjligheten till att söka vikarietjänst efter avslutad tid i projektet Om en deltagare avslutas i Etableringen och går över till Jobb- och utvecklingsgarantin eller Ungdomsgarantin sänks ersättningen och deltagaren får en lägre inkomst. Det kan göra att deltagaren antingen i projektet eller efter, i utbildning via Arbetsförmedlingen, behöver kompletterande försörjningsstöd under den planerade tiden. 8

56 1.4 För personalen Projektets förutsättningar Samma projektpersonal som i tidigare projektet fortsätter att jobba i projekt Etableringsresurs. Det är två konsulenter från AMA arbetsmarknad. I nuvarande projekt har personalen gått vidareutbildningar i lösningsfokus då lösningsfokus är en viktig del i arbetssättet inom projektet och i arbetet med deltagarna. Delar av projektpersonalen har varit på information/inspiration kring Suggestopedi 1 då det finns tankar kring att jobba med det i de förberedande veckorna. I tidigare projekt har projektpersonalen även gått projektledarutbildning och deltagit i flera konferenser och studiebesök med fokus på målgruppen och arbetssätt kring målgruppen. Projektpersonalen har ingen formell utbildning kopplat till att lära nyanlända kunskaper inom det svenska språket, men besitter istället kunskap kring människors process mot arbete och egen försörjning. Modellen som finns för den förberedande månaden är framtagen i det tidigare projektet. 1.5 För personalen Genomförande och process Även om modellen för den förberedande månaden togs fram i det tidigare projektet har projektpersonalen ett fortsatt utvecklande arbetssätt där detaljer i upplägget justeras under tidens gång. Det utifrån inspiration från andra verksamheter och sätt att arbeta, t.ex. Suggestopedi, samt gruppernas behov. Arbete med deltagarna sker främst i grupp men vid behov förs individuella samtal. Projektpersonalen har hela tiden en dialog med varandra och gruppen. Projektpersonalen finns även som stöd för deltagarna under hela deras process i projektet och kan boka in individuella träffar vid behov för att t.ex. titta på cv och personligt brev, ge vägledning eller fylla i ansökan för vikarietjänst. Projektpersonalen har två kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen som de samarbetar med. Det görs genom planerade möten och, vid behov, via telefon eller mail. Kontaktpersonerna är med under rekryteringsfasen även om beslut om vilka deltagare som kommer med tas av projektpersonalen. Som tidigare beskrivits görs upplägget för varje grupp tillsammans med gruppen. Projektpersonalen har dock tagit fram en grundstruktur under det tidigare projektet som bygger på det som deltagarna ofta efterfrågar när de startar i projektet. Projektpersonalen ansvarar för att den strukturen hålls samtidigt som innehållet anpassas efter gruppen. En önskan från projektpersonalen är ett närmare samarbete med SFI-aktörerna för att optimera processen för deltagarna så mycket som möjligt. I Västerås finns idag 15 aktörer som ger undervisning i SFI, vilket försvårar samarbetet. Projektpersonalen informerar de lärare som har någon elev som deltagare i projektet via ett informationsbrev som deltagarna lämnar till sin lärare. Som tidigare beskrivits har ansvaret för att ta fram praktikplatser lagts på HR-enheten vilket gjort att projektpersonalen inte längre har samma påverkan på vilka praktikplatser som ska användas samt inte kan förbereda deltagarna på samma sätt som tidigare. Det har också gjort att arbetsuppgiften att ta fram praktikplatser inte längre är aktuell, men i nuläget har det istället genererat mer arbete då projektpersonalen på kort tid ska samordna kring de praktikplatser de fått från HR. 1.6 För personalen Resultat och effekter Projektpersonalens vårdkunskaper har gett bra förberedelse för deltagarna. Det har varit naturligt att prata och diskutera frågor som har med vården att göra. Projektpersonalen har både kunnat ge bra information om vårdyrket men också kunnat skapa bra diskussioner kring ämnet. Projektpersonalen upplever en ökad stress och en känsla av att inte ha helt kontroll efter den förändring som skedde där HR-enheten tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser. Projektpersonalen har inte kunnat planera som de velat inför att deltagarna går ut i praktik. Då praktikplatserna förmedlats sent har tiden att ta kontakt med alla chefer för att planera inför praktikstarten och sedan återkoppla till 1 Suggestopedi, en språkinlärningsmetod där man förstärker språkinlärningen med hjälp av tex sång, dans och rollspel. 9

57 deltagaren varit väldigt kort. Det har lett till oro hos projektpersonalen då det funnits en risk att inte hinna få allting klart till praktikstarten. Projektarbetarna har också fått lösa akuta situationer i samband med detta då vissa chefer inte svarat, varit sjuka eller sagt att de inte kan ta emot någon praktikant trots att HR-avdelningen anvisat en person dit. Utifrån projektpersonalens erfarenhet och hjälp från det kontaktnät som byggts upp från tidigare projekt har det gått att lösa. Även förändringen av vilka typer av praktikplatser som deltagarna fått har påverkat projektpersonalens arbete. Projektpersonalen har inte kunnat förbereda deltagarna på den nya målgruppen som de kommer möta och de har inte samma kunskap om hur de arbetsplatserna fungerar. Till grupp två diskuterades även utvecklingsstörning och psykiatrisk problematik under gruppveckorna. Då projektpersonalens arbetssätt bygger på att deltagarna ska vara aktiva och delaktiga i diskussioner ökar även projektpersonalens kunskaper om målgruppen. De får en större förståelse för deltagarnas situation och vilka svårigheter de möter generellt i samhället men också på sin väg mot egen försörjning. Det gör att projektpersonalen kan justera detaljer i upplägget utifrån erfarenheter från tidigare grupper. Kunskapen ökar även vad gäller deltagarnas kulturer vilket leder till större förståelser för de missförstånd och svårigheter deltagarna kan möta i samhället. Även viss kunskap om vilka språkliga svårigheter deltagarna möter i sin process att lära sig svenska blir tydliga. Det har gjort att projektpersonalen kunnat förklara och tydliggöra vissa delar i det svenska språket utifrån vad som verkar var generella svårigheter beroende på vilket modersmål som pratas. Personalen - reflektioner: Det faktum att projektpersonalen inte har någon formell utbildning kopplad till att lära nyanlända kunskaper i det svenska språket ses inte som någon nackdel i projektet. Att inte lägga fokus på grammatik utan istället fokusera på användandet av det svenska språket i tal ses som ett bra komplement till den undervisning som bedrivs på SFI-skolorna. Att arbeta så intensivt och nära målgruppen ger projektpersonalen mycket kunskap och erfarenhet som kan användas vidare i projektet, och sannolikt i det fortsatta arbetet med målgruppen ur ett större perspektiv. Skulle det vara möjligt att, i samarbete med arbetsplatserna, dokumentera deltagarnas färdigheter och lärprocesser genom t.ex. OCN? 1.7 För organisationen Projektets förutsättningar Styrgruppen består idag av enhetschef på Jobbcentrum AMA arbetsmarknad som också är projektledare i projektet, enhetschef från Socialkontor ekonomi, strateg från utbildning- och arbetsmarknadsnämnden, strateg från individ- och familjenämnden, enhetschef från HR vård och omsorg, enhetschef från Vuxenutbildningscentrum Västerås stad, sektionschef Arbetsförmedlingen, integrationsstrateg Landstinget, förbundssamordnade Samordningsförbundet Västerås (adjugerad). Projektledaren har rollen som sammankallande och fungerar som ordörande på mötena. Projektpersonalen från AMA arbetsmarknad medverkar också under styrgruppsmötena. I projektet är det budgeterat för utvärdering samt följeforskning ur ett socialekonomiskt samhälls- och individperspektiv. 1.8 För organisationen Genomförande och process Under projekttiden har vissa regler centralt inom Arbetsförmedlingen ändrats eller upptäckts. T.ex. att det beslut som tas, arbetsträning med handledare (ATH), som är kopplat till den dagliga ersättning som Västerås stad får av Arbetsförmedlingen inte får överstiga sex månader under deltagarens tid i 10

58 etableringen. Då deltagarna har tre månader praktik med det beslutet i projektet får deltagarna inte sedan tidigare haft mer än tre månader med ATH, för att Västerås stad ska kunna få ersättningen kopplat till beslutet. Ett annat exempel är om en deltagare har mindre än sju månader kvar av sin etableringstid när de går in i projektet. Är deltagaren över sjugofem år kan hen få stöd från Arbetsförmedlingen genom Jobb- och utvecklingsgarantin. Är deltagaren under tjugofem kan hen istället få stöd genom Ungdomsgarantin. I ungdomsgarantin får däremot inte personen studera med stöd av Arbetsförmedlingen utan behöver ansöka om CSN. I samband med att HR tog över ansvaret för att ta fram praktikplatser avslutade representanten från HR sin tjänst. Detta gjorde att det i styrgruppen saknades en person från HR vilket gjorde att länken mellan styrgruppen och HR försvann. Den budgeterade utvärderingen har inte kunna nyttjas då stadens upphandling kring utvärdering blev klar Först efter detta datum har aktuell aktör (Payoff) enligt avtal kunnat kontaktats. Två styrgruppsmöten och en processdag har varit under första delen av projektet. På processdagen deltog, förutom styrgruppen och projektpersonalen, även kontaktperson (handläggare) från Arbetsförmedlingen och processledare från landstinget. På mötena har minst två personer varit frånvarande vid varje tillfälle, utöver utvärderaren/följeforskaren som inte varit klar. Utifrån en otydlig rollfördelning i styrgruppen kopplat till ansvar, befogenheter och ordförandeskap togs beslut om att bilda en ny styrgrupp vilken ska bestå av verksamhetschef AMA arbetsmarknad, strateg på sociala nämndernas förvaltning (ordförande), strateg på barn och utbildnings förvaltningen, enhetschef HR vård och omsorg, förbundssamordnare Samordningsförbundet Västerås (adjungerad), sektionschef Arbetsförmedlingen. Enhetschef AMA arbetsmarknad och projektpersonal är med på möten som föredragande /projektledare. Huvudsyfte för styrgruppen är att säkerställa att projektet följer mål och budget, besluta om eventuella korrigeringar samt ge stöd och råd i projektet. På mötet bildades även en refensgrupp där övriga från gamla styrgruppen ingår. 1.9 För organisationen Resultat och effekter Utifrån projektets syfte har förutsättningarna försämrats i samband med att projektpersonalen inte längre ansvarar för att ta fram praktikplatser. På de tilldelade praktikplatserna inom gruppboende upplever många arbetsplatser att det är svårare att hitta passande uppgifter för målgruppen då kommunikation och samtal är viktiga delar i arbetet. Det gör att risken finns att deltagarna inte får med sig den kunskapen som krävs för att få en anställning som vikarie inom staden, vilket tidigare tillsammans med studier varit en bra planering för många. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och AMA arbetsmarknad har fungerat mycket bra vilket lett till att problem och oklarheter som uppstått kunnat lösas under tiden. Modellen som tagits fram och som använts inom projektet har inspirerat arbetet hos Arbetsförmedlingen där ett liknande projekt startat inom ett annat område. Beslutet om att bilda en ny styrgrupp hoppas medföra en styrgrupp med mer tydliga roller. Det ska leda till att varje person vet vad de ska bidra med samt vad de ska ta med sig tillbaka till sin verksamhet. Tanken är att all information som berör projektet ska bli känt inom styrgruppen och att alla beslut som tas ska nå ut till de verksamheter som berörs. Under projektets första del har en otydlighet funnits i vad som ska diskuteras under styrgruppsmötena vilken gjort att viss information inte diskuterats eller gjorts tydlig, t.ex. HRs nya uppdrag att ta fram praktikplatser och projektets budget. 11

59 Ekonomi tom dec B eslut to talt* T idigare go dkända ko st.* P erio dens ko stnader Verifikat nummer A ckumulerat (ifylls auto matiskt) Å terstår Egen personal kr kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr kr Lokaler Övriga kostnader kr - kr kr S:a bokförda kostnader kr kr kr kr kr kr under budget Organisationen - reflektioner: Det finns en risk att Staden missar potentiella vikarier och blivande personal inom vården om inte deltagarna får med sig den erfarenhet och kunskap, som de fått i tidigare projektet, som krävs för att få en anställning som vikarie inom staden, vilket tillsammans med studier varit en bra planering för många. I första delen av projektet har det blivit tydligt hur viktig styrgruppens roll är i projektet. Det utifrån att flera olika faktorer påverkat projektet och då belyst hur viktig en tydlighet i rollfördelning, ansvar, befogenheter och ordförandeskap är för att följa syftet och planeringen i projektet. Datum Underskrift Christina Reuterwall Projektledare 12

60 Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Etableringsresurs Del 1 Västerås Stad Göteborg, payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

61 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Payoffs uppdrag... 6 Upplägg och genomförande... 7 Payoffs modeller... 7 Del 1; Inför prioriteringsbeslut avseende budget Del 2: Med fokus på implementering i ordinarie verksamhet från Beskrivning av verksamheten Grundläggande motiv för Etableringsresurs Syfte, mål och måluppfyllelse Effektmål Effektmål Resultat Kännedom om målbild och måluppfyllelse Arbetsmetodik Sammanfattning av intervjuer Analys och slutsatser Utgångspunkter Traditionella arbetssätt i förhållande till Etableringsresurs Effekter för deltagarna Effekter för Västerås Stad Effekter för Arbetsförmedlingen Effekter på övriga sektorer i samhället Medvetenhet om samhällsekonomiska effekter Win-win Mål och måluppfyllelse Målgruppen kontra arbetsmodellen Kostnad för insatsen Implementering Samhällsekonomisk prognos Uppdraget NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar Beskrivning av typfall Syftet för den samhällsekonomiska prognosen Samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och återbetalningstid 20 Potential Intäkter Resultat/lönsamhet Återbetalningstid Samhällsekonomisk analys Intäkter för samhället Intäkter för kommunen/staden Intäkter för regionen Intäkter för Arbetsförmedlingen Intäkter för Försäkringskassan

62 Intäkter för individerna Lönsamhet för samhället Lönsamhet för Västerås stad Lönsamhet för Arbetsförmedlingen Vad kostar det att inte göra några insatser? Rekommendationer

63 Sammanfattning Projekt Etableringsresurs är en fortsättning på det tidigare projektet Etableringsspåret. Syftet är att stödja individer inom etableringen att snabbare lära sig svenska språket och snabbare komma i egen försörjning genom arbete. Payoffs uppdrag består i att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs. Uppdraget är uppdelat i två delar; Del 1 avser att ta fram underlag inför beslut om prioritering i budget för att Etableringsresurs ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten från Del 2 i uppdraget avser att ta fram underlag kring lärande, styrning, resultat och effekter av att arbeta med den givna målgruppen och enligt de metoder som Etableringsresurs använder sig av. Payoff ska även lämna tydliga och väl underbyggda rekommendationer för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas. Payoff kan konstatera att det är mycket positivt för individen, kommunen och samhället att Västerås stad tar ansvar och sätter in insatser för målgruppen redan under etableringen, då ansvaret egentligen ligger på Arbetsförmedlingen och staten. Om Etableringsresurs fortsätter att skapa resultat i samma omfattning som skapades i Etableringsspåret kommer det möjliggöra att betydande samhällsekonomiska värden skapas genom att en stor andel av deltagarna kommer i arbete. Det finns dessutom potential att dessa värden ökar ytterligare när individer övergår från studier till arbete och om individer fortsätter att utvecklas så att de kan öka sin tjänstgöringsgrad och arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter. Genom att praktik, studier och arbete inom ramen för insatsen inriktar sig mot sektorer där det finns ett arbetskraftsbehov är det Payoffs bedömning att sannolikheten är relativt hög att lösningarna för individerna kan bli hållbara. Det betyder att de samhällsekonomiska intäkterna kommer att fortsätta att genereras årligen och att lönsamheten kommer att bli betydande. Bedömningen, utifrån de resultat som har skapats inom ramen för Etableringsspåret, är att de resurser som satsas betalar tillbaka sig till samhället på 8 månader. Utifrån den kunskap som Payoff har fått under genomförandet av Del 1 av uppdraget och med hjälp av vår långvariga erfarenhet från liknande insatser och verksamheter lämnar vi nedan ett antal rekommendationer. Vår förhoppning är att dessa rekommendationer ska kunna ligga till grund för diskussioner och beslut på både strategisk och operativ nivå för att bidra till ytterligare utveckling av verksamheten inom Etableringsresurs. Payoff rekommenderar att Västerås stad, Arbetsförmedlingen och berörda parter genomför följande: Utifrån vad som framkommit i denna första del av utvärderingen uppstår sannolikt sådana mervärden (ekonomiska och mänskliga) att Payoff rekommenderar att Västerås stad, i samarbete med Arbetsförmedlingen, gör prioriteringar i budget för 2018, så att verksamheten i Etableringsresurs kan drivas vidare inom ramen för den ordinarie verksamheten. Vår rekommendation bygger på den mycket positiva uppfattningen om Etableringsresurs som finns hos berörda parter och deras personal samt att det finns en stor samhällseko- 4

64 nomisk potential i att stödja nyanlända till egenförsörjning genom arbete. Men det är viktigt att berörda förvaltningar tar fram underlag för framtida organisation och budgeterar för kostnaderna för verksamheten, så att nämnderna tydligt kan se omfattningen av verksamheten. Eftersom lönsamheten för Västerås stad och samhället är beroende av hållbara resultat och en långsiktig satsning anser vi att det är viktigt att någon typ av avsiktsförklaring görs om att satsningen ska ske på längre tid än bara under budgetåret Detta skulle även stärka stadens ambition att arbeta med social hållbarhet och långsiktiga lösningar där individerna varaktigt klarar av att försörja sig själva genom arbete. För att få en tydligare styrning i verksamheten rekommenderar utvärderarna dels att effektmålen preciseras/kvantifieras, dels att en mer strukturerad modell för uppföljning av verksamheten och budget skapas, så att både den operativa personalen och de strategiska beslutsfattarna, inkl. politiker i berörda nämnder, får en tydligare bild av vilka resultat som faktisk skapas hos deltagarna på kort sikt och möjliga effekter på längre sikt. Utvärderarna rekommenderar att arbetet med implementering av Etableringsresurs omgående förs upp på agendan för styrgruppen. Vilka arbetsformer, metoder och samverkan har prövats i projektet och skall föras in i ordinarie verksamheter? Implementeringsarbetet behöver planeras, resurser behöver allokeras och mandat bör tydligt delegeras till den/de som ska ansvarar för implementeringsarbetet. För att kunna skala upp verksamheten rekommenderar utvärderarna att en aktiv planering påbörjas för att skapa ett närmare samarbete med regionen inom ramen för Etableringsresurs. Ett närmare samarbete med regionen kan öka antalet deltagare som kommer i arbete, säkerställa regionens behov av personal samt skapa ökad samhällsekonomisk, kommunalekonomisk och regionekonomisk nytta. Kompletterande yrkesutbildningar är många gånger en förutsättning för att deltagarna i Etableringsresurs ska kunna få fast anställning och därigenom hitta en hållbar lösning där de kan försörja sig själva genom arbete. Utvärderarna rekommenderar att möjligheterna att koppla på fler relevanta yrkesutbildningar utreds om verksamheten inom Etableringsresurs breddas till fler områden än enbart vårdyrket. Lokalvård och kök har funnits med i planeringen redan från början. Barnomsorg och skola bör kunna vara andra områden där verksamheten kan utvecklas och breddas. För att bredda utbudet av arbetsplatser vore det intressant om projektet söker ett samarbete med privata näringslivet, fler offentliga arbetsgivare och civilsamhället. Ett breddat utbud av arbetsplatser gör att fler nyanlända kan få möjligheter att praktisera inom sitt eget intresse- och kompetensområde, vilket bör öka chanserna till egenförsörjning. Detta gagnar även andra målgrupper som skulle kunna få stöd av den metodik som Etableringsresurs använder sig av. 5

65 Inledning Bakgrund Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden är en viktig del av integrationen. Sedan 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för etableringen av nyanlända med uppehållstillstånd. Västerås Stad har genom Individ- och familjenämnden och Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden ansvar för försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning, mottagande och boende efter anläggningsboendet, samhällsorientering och svenskundervisning. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har visat sig vara en svår och ofta långdragen process. Västerås Stad har ett etablerat samarbete med Arbetsförmedlingen som syftar till att göra etableringsprocessen bättre och snabbare för de nyanlända, samtidigt som den ska vara kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsam. Under perioden juli 2014 till juni 2016 samverkade Västerås Stad och Arbetsförmedlingen inom det sk Etableringsspåret i syfte att skapa en effektivare integration i samhället för målgruppen. Utvärderingen visade att arbetssättet inom Etableringsspåret var framgångsrikt. Deltagarna i projektet uppvisade en snabbare språkutveckling, ökad motivation och fler fick möjligheter till arbete eller studier, dock var volymen deltagare liten. Verksamheten har haft bra utfall och effekt för de människor från etableringen som deltagit, men volymerna har varit för små och tiden för kort, för att kunna säkerställa resultatet. De goda erfarenheterna från Etableringsspåret har motiverat en fortsättning inom ramen för projekt Etableringsresurs, vilket finansieras med hjälp av Samordningsförbundet Västerås. Syftet med projektet är likartat, men i tillägg ska Etableringsresurs ge underlag i budgetprocessen för att infoga arbetssättet i den ordinarie förvaltningsverksamheten. Payoffs uppdrag Payoff har fått i uppdrag att stödja och utvärdera projekt Etableringsresurs under den kvarvarande projekttiden. Förutsatt att projektet uppvisar goda resultat planeras för att projektet ska implementeras i stadens ordinarie verksamheten från Utvärderingen ska ge uppdragsgivaren underlag för att, i Del 1, kunna fatta beslut om budgetprioritering inför 2018 och, i Del 2, få en tydlig bild av vilka resultat och effekter som har skapats under projekttiden. Uppdragsgivaren ska få tydliga och användbara rekommendationer i det fortsatta genomförandet av projektet, implementerings- och utvecklingsarbetet. 6

66 Upplägg och genomförande Nedan beskrivs vilka modeller som Payoff använder sig av i detta uppdrag. Vi redovisar också på vilket sätt Payoff har planerat och genomfört uppdraget som redovisas i denna rapport, inkl. en grov planering hur utvärderingen skall genomföras för hela uppdraget. Payoffs modeller Payoff arbetar i alla sina uppdrag med fokus på att stödja våra uppdragsgivare att skapa individ-, organisations- och samhällsnytta samt hållbara resultat. För att åstadkomma detta arbetar vi enligt två strategiska modeller; VerkSam och NyttoSam. Verksam är vår modell för verksamhetsutveckling och NyttoSam är vår modell för samhällsekonomisk utvärdering av satsningar inom välfärden. VerkSam är en strukturerad och väl beprövad modell för verksamhetsutveckling och utvärdering, med fokus på långsiktiga effekter. Genom att sammanställa relevant bakgrundsinformation och analysera den kan ett syfte för verksamheten arbetas fram. Syftet svarar på Vad verksamheten ska göra, för Vem verksamheten ska finnas och Varför det är viktigt att satsa på verksamheten? Därefter kan mål beslutas för att visa på vad verksamheten ska uppnå. Därpå planeras vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen. Sedan beslutas hur organisationen ska se ut och vilka kompetenser som behövs. Avslutningsvis byggs en struktur för ledning, styrning och uppföljning upp, så att verksamheten får relevant information om måluppfyllelse och tidigt får signaler om behov att fatta strategiska beslut om förändring. Information och analys Ledning, styrning och uppföljning Syfte Långsiktiga effekter Organisation, resurser och kompetens Mål Aktiviteter NyttoSam är Payoffs modell för samhällsekonomiska utvärderingar. Den bygger på grundläggande nationalekonomisk teori, Sveriges skattesystem, socialförsäkringssystemet, lagar och regler för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och standardkostnader för ett stort antal insatser inom myndigheter och organisationer. Genom att beräkna värdet av det produktionsvärde som en individ som arbetar bidrar med och kostnaden för resursförbrukningen, exempelvis insatser inom kommunen, insatser inom vården, 7

67 polisinsatser m.m. NyttoSam kan beräkna samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och återbetalningstid. Beräkningarna kan göras i form av totalstudier, urvalsstudier eller urvalsstudier. Det kan ske både som förkalkyler, delkalkyler, kalkyler efter avslutad insats och framtidsprognoser. Samtliga beräknade resultat kan redovisas på total samhällsnivå och nedbrutet för stad/kommun, region/landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet, försäkringsgivarna och för individ/målgrupp. Del 1; Inför prioriteringsbeslut avseende budget 2018 Enligt implementeringsplanen för projekt Etableringsresurs ska ansvariga nämnder under april 2017 besluta om avsikt att implementera Etableringsresurs i budget för Del 1 i vårt uppdrag fokuserar därför på att bidra med kunskap och underlag inför beslut om budgetprioriteringar. I Del 1 genomför vi nedanstående: Vi analyserar och utvärderar resultat, effekter och ekonomi i förhållande till beslutade mål och tilldelade resurser. Vi utvärderar organisation, arbetssätt och samverkan. Vi gör en samhällsekonomisk prognos av de värden som projekt Etableringsresurs kan bidra till att skapa. Beräkningarna görs utifrån resultat som skapats i projekt Etableringsspåret, kompletterat med kunskap om målgruppen från projektets medarbetare. Under arbetet med Del 1 genomför vi intervjuer med strategiska personer inom Västerås stad, Västerås samordningsförbund och Arbetsförmedlingen. Vi genomför därtill grundläggande dokumentstudier av styrande dokument, budgetdokument, protokoll m.m. Del 2: Med fokus på implementering i ordinarie verksamhet från 2018 Enligt implementeringsplanen för projekt Etableringsresurs och förutsatt att verksamheten prioriteras i budget för 2018 ska projektet implementeras i ordinarie verksamhet från Del 2 av vårt uppdrag fokuserar därför på att utvärdera och stödja verksamheten, så att en lyckad och effektiv implementering kan ske. I Del 2 genomför vi nedanstående. Löpande uppföljning och utvärdering av resultaten under 2017 i förhållande till beslutade mål och tilldelade resurser. Processutvärdering i syfte att identifiera hur valda arbetssätt och värdeskapande processer genererar måluppfyllelse. Samhällsekonomisk utvärdering av de värden som projekt Etableringsresurs faktiskt skapar. Beräkningarna görs utifrån ett urval av de deltagare som deltar i projektet under Processtöd till projektledare och styrgrupp. 8

68 Under arbetet med Del 2 av uppdraget kommer vi att genomföra kompletterande intervjuer med relevanta personer. Urval beslutas i samråd med uppdragsgivaren. Vi genomför fokusgrupper med deltagare i projektet för att få en bild hur deltagarna uppfattar det stöd som de får. Workshop genomförs för att arbeta förberedande och förankrande inför implementering i den ordinarie verksamheten. Vi genomför dokumentstudier av protokoll och underlag som är relaterade till projektet och implementeringsprocessen, och deltar i styrgruppsmöten och andra relevanta möten. Vi kommer också att ha en löpande dialog och med projektledning och styrgrupp för att stödja dessa. Vidare ska vi i Del 2 identifiera parter som projektverksamheten samverkar med. Dessa kan vara inom och utanför stadens organisation. Del 2 av uppdraget kommer att avslutas med en slutrapport som omfattar hela uppdraget. Slutrapporten kommer att innefatta en beskrivning av uppdraget, redovisning av resultat, analys och slutsatser samt rekommendationer inför en fortsatt utveckling av den verksamhet som idag bedrivs inom projekt Etableringsresurs. Slutrapporten kommer att presenteras i slutet av projekttiden. 9

69 Beskrivning av verksamheten Grundläggande motiv för Etableringsresurs Payoff konstaterar inledningsvis att det arbetssätt som används i Etableringsresurs redan har prövats med framgång i Etableringsspåret. Liknande modeller har dessutom använts tidigare exempelvis i arbete med ungdomar. Samverkan mellan Västerås stads förvaltningar och Arbetsförmedlingen är etablerad sedan tidigare och väl fungerande. Syfte, mål och måluppfyllelse I den tjänsteskrivelse som ligger till grund för projekt Etableringsresurs redovisas tydligt ett syfte och ett antal mål för Etableringsresurs. Syftet beskriver att arbeta i enlighet med projektets arbetsmodell och med en effektivare samverkan mellan myndigheter ska deltagarna snabbare integreras i samhället. Det ska ske genom ökade språkkunskaper samt ökade kunskaper om och erfarenhet från yrkeslivet. Målen beskriver både två effektmål och tillhörande indikatorer. Effektmål 1 Fler nyanlända ska efter etableringen (utvärderarens anm: Jämfört med ordinarie arbetssätt) gå ut direkt i egen försörjning genom arbete eller studier. Indikatorer: Alla deltagare ska efter etableringstiden ha en fortsatt tydlig handlingsplan hos Arbetsförmedlingen och erbjudas insatser utifrån jobb- och utvecklingsgarantin. 80% av de som avslutats i projektet har gått vidare till arbete eller studier med egenförsörjning under eller direkt efter etableringsperiodens avslut. Effektmål 2 Fler nyanlända ska efter etableringen vara bättre rustade för att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Indikatorer: Alla deltagare har mer erfarenhet och kunskap inom ett specifikt yrke. Alla deltagare har mer förståelse för hur de själva kan påverka sin situation när det gäller arbete. Alla deltagare upplever att de har större förståelse för det svenska samhället kopplat till arbetsmarknaden. Ökad kunskap och förståelse för målgruppen inom arbetsmarknaden. 10

70 Resultat Under den tidsperiod som denna del av utvärderingen avser har inga deltagare i Etableringsresurs slutfört insatsen, utan det kommer att ske längre fram under året. All resultatredovisning bygger därför på de resultat som skapats inom ramen för Etableringsspåret. För de deltagare som genomgått projekt Etableringsspåret har följande resultat identifierats: Totalt antal deltagare 31 st o Antal i arbete utan subvention (heltid och deltid) 10 st o Antal i kombination av arbete och studier 10 st o Antal i studier 6 st o Antal i behov av fortsatt bidrag och stöd 5 st Andel deltagare som kommit arbete och/eller studier ca 80% Kännedom om målbild och måluppfyllelse Inom ramen för arbetet med denna delrapport har en bred grupp personer intervjuats, vilka samtliga har en koppling till. Personer med både operativ och strategisk koppling till projektet har intervjuats, såväl personer både inom Västerås stad, Västerås samordningsförbund och Arbetsförmedlingen. Bland de intervjuade personerna är det få som känner till målbildens formuleringar eller i vilken omfattning måluppfyllelsen når upp till beslutade mål. Men det finns bred och samstämmig kunskap om projektets uppdrag på en övergripande nivå och stor majoritet av de intervjuade uppger att de anser att projektet gör ett bra jobb och att resultaten i Etableringsspåret har varit mycket bra. Arbetsmetodik Arbetsmetodiken i Etableringsspåret och Etableringsresurs bygger på samma grundtanke. Genom ett närmare samarbete mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen får deltagarna stöd i sin språkutveckling, kunskap om det svenska samhället och arbetsmarknaden samt möjlighet till praktik och arbete på en arbetsplats inom kommunen. Arbetsplatserna väljs utifrån de sektorer där kommunen har ett nutida och framtida arbetskraftsbehov. Samverkan sker på ett nära sätt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Motsvarande samverkan sker även i vissa delar av de två huvudmännens ordinarie verksamheter. 11

71 Sammanfattning av intervjuer Nedan har vi sammanfattat vad som framkommit i intervjuerna i Del 1 av vårt uppdrag om de grundläggande motiven för att bedriva projekt Etableringsresurs. Intervjupersonerna ingår exempelvis i styrgruppen, har varit med i utformandet av ansökan, arbetar i projekt Etableringsresurs eller är på annat sätt involverade i projektet. Intervjuerna ger en övergripande kunskap om projektets förutsättningar och förväntade effekter. Flera av intervjupersonerna har erfarenheter från föregångaren Etableringsspåret. De intervjuade personerna anser att: Det är angeläget att utveckla arbetssätten för integrationen av nyanlända. En utdragen integrationsprocess drabbar både den enskilde och samhället. Det finns därför goda skäl att samverka och att bryta ny mark för att göra integrationen effektivare. Etableringsresurs kan i förlängningen bidra till kompetensförsörjningen i verksamheter där Staden har rekryteringsproblem. De ökade kostnaderna i budget som Etableringsresurs kan föra med sig på kort sikt kan med stor sannolikhet kompenseras av lägre kostnader för försörjningsstöd på längre sikt samt ökade skatteintäkter när deltagare kommer i arbete. Etableringsresurs borde kunna användas även i regionen och i det privata näringslivet för att öka utbudet av praktikplatser och därmed i förlängningen förbättra möjligheterna för de nyanlända att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Etableringsresurs skulle kunna bidra till kompetensförsörjningen inom dessa sektorer. Samverkan och samordning med regionen behöver utvecklas. Regionen är inte tillräckligt involverade i samordningsförbundets och Arbetsförmedlingens verksamheter. Det arbetssätt som tillämpas inom Etableringsresurs behöver inte vara knutet till någon särskild målgrupp, utan det kan efter anpassning användas på olika grupper; exempelvis långtidsarbetslösa och andra grupper som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Även personer som varit länge i landet, men som inte etablerat sig på arbetsmarknaden, skulle kunna vara en målgrupp. 12

72 Analys och slutsatser Utgångspunkter Analys och slutsatser i Del 1 i Payoffs uppdrag bygger på dokumentstudier, intervjuer med personer som på olika sätt är involverade i Etableringsresurs, deltagande på processdag och på samtal med ansvariga i samband med utvärderingens uppstart. Utvärderingen i del 1 ska bidra till att ge underlag för en prioritering av resurser till Etableringsresurs verksamhet i Västerås stads budget för Utvärderingen bygger på erfarenheter från den första projektperioden (from juni 2016 tom februari 2017) och på erfarenheter från föregångaren Etableringsspåret. Traditionella arbetssätt i förhållande till Etableringsresurs Enligt vad som framkommit i intervjuerna är ett vanligt utfall när kommuner och Arbetsförmedling arbetar var för sig är att omkring 30 procent av de nyanlända går ut i egen försörjning efter etableringsperioden. Övriga går till jobb- och utvecklingsgarantin. På sikt innebär detta en risk att individerna har behov av försörjningsstöd och får en betydligt längre väg till egenförsörjning. I Etableringsresurs är det utvärderarnas bedömning att samverkan och arbetsmetoder frångår standardlösningar och att nya vägar prövas för att stödja målgruppen. De kommunala förvaltningarna och Arbetsförmedlingen får möjlighet att arbeta på ett sätt som de inte klarar av och/eller orkar med i den ordinarie verksamheten. Det skapas helt enkelt en arena där resurser allokeras och där samverkan sker på ett konstruktivt sätt, vilket skapar drivkrafter att tänja på och maximalt utnyttja regelverken i syfte att åstadkomma konkreta resultat för deltagarna. Det är utvärderarnas bedömning att Etableringsresurs står för samverkan över myndighets- och organisationsgränser på ett sätt som de ordinarie strukturerna inte klarar av och har resurser för, vilket understöds av de intervjuer som är gjorda. När förvaltningar och andra aktörer arbetar var för sig blir processen inte lika effektiv för individ, organisation och samhälle som den blir i Etableringsresurs. Intervjupersonerna lyfter fram att den nära och transparenta samverkan mellan staden och Arbetsförmedlingen öppnar upp för kreativa lösningar, vilket i sin tur leder till vilja och möjligheter att överbrygga hinder. I ett nästa steg skulle även regionen och näringslivet kunna involveras i arbetssättet, vilket ytterligare ökar möjligheterna till integration och kompetensförsörjning samt en ökad samhällsnytta. Payoffs bedömning är att Etableringsresurs kan vara ett komplement och en utveckling av den traditionella SFI-utbildningen. Språkinlärningen blir effektivare både genom att deltagarna känner sig mer motiverade samt genom att de tvingas utveckla språket på arbetsplatser och i förhållande till sina arbetskamrater samt de brukare/individer som de ska hjälpa och stödja på sina praktik- och arbetsplatser. 13

73 Effekter för deltagarna I intervjuerna framhålls att Etableringsspåret och Etableringsresurs leder till att deltagarna lär sig språket snabbare genom kombinationen praktik/anställning och språkträning vid arbetsplatserna. Deltagarna får en ökad kunskap om arbetslivet och hur det är att vara på en arbetsplats. Språkutvecklingen gör att det kan samspela på arbetsplatsen. Deltagarna känner att de kommer in i samhälle och arbetslivet. Etableringsresurs innebär en skillnad på riktigt för dem jämfört med situationen före insatsen. De får en ökad självkänsla, ett bättre självförtroende och hopp om att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Reaktionerna på arbetsplatserna är också positiva. Deltagarna behövs på arbetsplatserna och de är välkomna tillbaka efter praktiken. Deltagarna har en stark vilja att bli självförsörjande och inte vara beroende av försörjningsstöd eller annan offentlig försörjning. Effekter för Västerås Stad Effekterna för den kommunala verksamheten kan delas upp på olika områden. Etableringsspåret och Etableringsresurs innebär ett lärande och en verksamhetsutveckling både inom förvaltningarna och i samverkan med Arbetsförmedlingen. Intervjuade framhåller att detta är en framgångsfaktor. Men att engagera sig i insatser inom etableringsperioden generar ökade kostnader för kommunen på kort sikt, jämfört med att överlåta arbetet till Arbetsförmedlingen. Genom att Västerås stad investerar resurser redan under etableringen kan de tillsammans med Arbetsförmedlingen skapa positiva effekter för staden. Om individerna ökar möjligheterna till egenförsörjning kan det leda till att behovet av både utredning och utbetalning av försörjningsstöd på sikt minskar. Om denna effekt uppkommer finns en direkt koppling mellan ökade resursinsatser i budget för att implementera Etableringsresurs och sänkta kostnader för försörjningsstöd. Kommer fler i arbete kommer det att leda till ökade skatteintäkter. Dessutom kan Etableringsresurs bidra till att fylla arbetskraftsbehovet inom exempelvis vård och omsorg. Effekter för Arbetsförmedlingen I intervjuer med anställda inom Arbetsförmedlingen framhåller intervjupersonerna att de ser mycket positivt på den samverkan som sker inom Etableringsresurs och på de resultat som skapas hos deltagarna. Arbetsförmedlingen ser stora fördelar med denna sorts satsningar genom att de är effektiva i förhållande till deltagarna och genom att de kan sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. Arbetsförmedlingen bedömer att Etableringsresurs genom denna arbetsmodell ökar möjligheterna för nyanlända att uppnå egenförsörjning genom arbete. För Arbetsförmedlingen innebär samarbetet med Västerås stad under etableringsperioden att de dels får hjälp att genomföra insatser inom ramen för etableringen, dels innebär det möjligheter att fler kommer i arbete. 14

74 Effekter på övriga sektorer i samhället Etableringsresurs är en samverkan mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Men insatsen har påverkan även på andra sektorer i samhället. Det är utvärderarnas bedömning att den påverkan skulle kunna öka ytterligare om fler aktörer ingick i arbetsmodellen i Etableringsresurs. Exempelvis framkommer att regionen inte är involverade och engagerade i den omfattning som representanter för både staden och Arbetsförmedlingen anser att de borde vara. Vården är troligtvis redan idag en vinnare genom att deltagarnas livssituation och hälsa påverkas positivt och därigenom förbrukar de mindre vårdresurser på sikt. Dessutom bör vården även kunna vara en vinnare genom att framtida arbetskraftsbehov kan säkras genom att fler blir intresserade och även kvalificerade för att jobba inom vården. Medvetenhet om samhällsekonomiska effekter Vid analys av den information som utvärderarna har tagit del av kan vi konstatera att det finns en tydlig medvetenhet hos huvudmännen och berörd personal om de ekonomiska konsekvenser som uppstår som ett resultat av integrationsprocessen. Medvetenheten innefattar en förståelse för att de ekonomiska effekterna inte bara påverkar den egna verksamheten, exempelvis omfattningen på kostnader för försörjningsstödet. Det finns en allmän och omfattande insikt om att hela samhället påverkas och hur viktigt det är att skapa förutsättningar för att nyanlända, men också andra grupper i utanförskap, får stöd så att de i förlängningen klarar av att försörja sig själva genom arbete. Denna medvetenhet är speciellt viktig eftersom det i grunden är statens och Arbetsförmedlingens uppdrag att ansvara för etableringsperioden. Men med den allmänna förståelsen för samhällsekonomiska effekter och med ett långsiktigt perspektiv finns en insikt och vilja från Västerås stad att redan under etableringsperioden samverka med Arbetsförmedlingen, för att skapa goda förutsättningar för att individerna ska klara av att försörja sig på egen hand på ett hållbart och långsiktigt sätt. Win-win Förutom att det skapas värden på samhällsnivå kan arbetet i Etableringsresurs skapa tydliga mervärden för både Västerås stad och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen får genom Etableringsresurs tillgång till dels samverkan och resurser med staden för att lösa den egna verksamhetens uppdrag, dels tillgång till praktikplatser och på sikt riktiga jobb inom stadens verksamhet eftersom Etableringsresurs utbildar personer mot jobb där det finns ett stort arbetskraftsbehov. För Västerås stads räkning kan Etableringsresurs på kort sikt minska kostnaderna för försörjningsstöd genom att deltagarna kommer i åtnjutande av stöd från Arbetsförmedlingen när de är i praktik och arbete eller studiebidrag när de studerar. På längre sikt kan Etableringsresurs dessutom säkerställa bemanning inom den egna verksamheten, att skatteunderlaget ökar och att socioekonomiska skillnader inom staden kan minska, vilket ligger i linje med stadens långsiktiga strategi och satsning på social hållbarhet. 15

75 Den enskilt största vinnaren är enligt vår uppfattning individen/deltagaren som får hjälp till självhjälp att bryta sitt utanförskap och bidragsberoende. På så sätt ökar individens och familjens egenmakt, den ekonomiska situationen förbättras, livskvaliteten ökar och föräldrar kan på ett positivt sätt skapa förebilder för sina barn att det lönar sig att utbilda sig och anstränga sig för att själva kunna styra sina liv. Sett ur ett mer långsiktigt perspektiv är det mycket viktigt att barnen får dessa förebilder för att kunna integreras i det svenska samhället. Vi har i andra projekt sett att familjer där den grundläggande orsaken till att de har hamnat i långvarigt bidragsberoende har varit bristande integration och utanförskap. Mål och måluppfyllelse I ansökan om finansiering av projekt Etableringsresurs finns operativa effektmål beskrivna. Vi konstaterar i denna utvärdering att det finns en allmän kunskap bland berörda personer om vad projektet ska åstadkomma, men intervjuerna visar tydligt att målen inte är kända och inarbetade hos alla berörda parter. När det gäller måluppfyllelse finns ett mål om att 80% av deltagarna ska gå till arbete och/eller studier. När vi granskar utfallet i projekt Etableringsspåret kan vi konstatera att projektet klarar detta mål och att cirka 80 % av deltagarna har gått till arbete och/eller studier. Vidare kan vi konstatera att resultaten verkar vara hållbara, eftersom individerna ett år efter avslut i projektet fortfarande är i arbete och/eller studier. Detta ser vi som mycket positivt. När det gäller övriga effektmål har de samtliga ambitionen att 100% av deltagarna ska ha uppnått varje enskilt mål. Dels är detta ambitiösa mål och bör vara mycket svårt att uppnå, dels är det inte definierat hur dessa mål ska följas upp. Vår bedömning är därför att mål och mätmetoder bör ses över, så att dom på ett konstruktivt sätt stödjer både den strategiska styrningen i styrgruppen och den operativa ledningen i projektledningen. Vi bedömer samtidigt att analyser när det gäller måluppfyllelsen för effektmålen bör göras med viss försiktighet. Exempelvis är det få personer som har fått fast anställning, utan att deltagarna fortfarande har tim-anställningar och att studier pågår. Vår analys bygger också i sin helhet på resultaten från Etableringsspåret, då det inte finns några deltagare i Etableringsresurs som ännu är avslutade. Resultaten ska således ses som mycket lovande, men fortsatt uppföljning och analys behövs. Vår bedömning är också att målbilden behöver förankras ytterligare hos berörda parter och att den mer aktivt behöver ingå i styrgruppens uppföljnings- och styrmodell. Målgruppen kontra arbetsmodellen I de intervjuer som är gjorda framkommer tydligt att berörda parter och personal ser stora fördelar med den arbetsmodell som Etableringsresurs bygger på. I grunden är det nära samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen och att individen kan erbjudas en sammanhållen lösning med språkutveckling/praktik/arbete som lyfts fram som framgångsfaktorer. Men samtidigt är det troligt att motsvarande metodik kan användas för andra utsatta grupper, så som långtidsarbetslösa, personer med funktionshinder, icke studiemotiverade ungdomar m.fl. 16

76 Ytterligare ett område där pedagogiken och arbetsmetodiken från Etableringsresurs skulle kunna användas är inom skolan. Där kan en naturlig fortsättning exempelvis vara att deltagarna går vidare till barnskötarutbildningen. På så sätt skulle verksamheten kunna spridas till fler verksamheter och fler deltagare skulle få nytta av detta sätt att stödja individer till egenförsörjning och ett liv med bättre livskvalitet. Samverkan mellan Västerås Stads förvaltningar och Arbetsförmedlingen är strategiskt viktig, vilket beläggs av intervjustudien och dokumentation. Ur samverkan växer det fram nya arbetsmetoder och förhållningssätt, vilket vi bedömer som strategiskt för de involverade organisationernas effektivitet och möjligheter att långsiktigt utveckla sina verksamhetsuppdrag. En slutsats från intervjuerna är vidare att Etableringsresurs kan ha en hävstångseffekt både när det gäller att sprida nya arbetsmetoder, och när det gäller att etablera ny samverkan med viktiga aktörer som regionen och näringslivet. Kostnad för insatsen De medel för Etableringsspåret som rekvirerades under hela projekttiden var cirka 4,8 mkr. I Etableringsspåret deltog 31 deltagare. Det betyder att kostnaden per deltagare i Etableringsspåret motsvarar ca kr per deltagare. I denna summa ingår kostnader för deltagarnas löner när de arbetade, vilket motsvarar en kostnad på cirka 2 mkr. Korrigerat för lönekostnaden är kostnaden för de resurser som ingår i projektet cirka 2,8 mkr, vilket motsvarar ca kr per deltagare. Jämfört med kostnaden för andra insatser som Payoff har utvärderat är detta en något högre kostnad än genomsnittet. Men utifrån vårt perspektiv anser vi att det är viktigare att se på insatsen utifrån ett socialt investeringsperspektiv, dvs. vilken lönsamhet kan skapas och hur lång är återbetalningstiden. Beräkningar, analyser och diskussioner kring detta redovisas under rubriken Samhällsekonomisk prognos längre fram i denna rapport och kommer att fördjupas ytterligare i den samhällsekonomiska utvärdering som kommer att presenteras i slutrapporten för Del 2 i detta uppdrag. En av anledningarna till att projektet sökte finansiering för en förlängning via Samordningsförbundet Västerås var att den volym deltagare som genomgått Etableringsspåret ansågs för liten för att till fullo utvärdera arbetsmodellen och resultaten som skapats i Etableringsspåret. I projekt Etableringsresurs är tanken att 45 deltagare ska få ta del av insatsen och budgeten för projektet är kr. Det innebär att kostnaden per deltagare i så fall kommer att sjunka. Förutsatt att de fina resultaten på individnivå kan bibehållas i Etableringsresurs, jämfört med Etableringsspåret, kommer i så fall den samhällsekonomiska lönsamheten att öka och den samhällsekonomiska återbetalningstiden att minska. Men detta får vi återkomma till i vår slutrapport. 17

77 Implementering Förutsatt att Etableringsresurs kan fortsätta att visa upp samma goda resultat på individnivå som Etableringsspåret skapade, så är det viktigaste resultatet på organisationsnivå att verksamheten faktiskt implementeras. Då kan upparbetade arbetssätt, kompetens och kontaktytor tas tillvara och fler individer kan få ta del av insatsen även efter att projektet avslutats. Utvärderarnas erfarenhet från implementeringsprocesser är att de behöver betydligt mer styrning och resurser även vad många huvudmän inser. I dagsläget ser vi inte att implementeringsfrågan aktivt bearbetas i styrgruppen eller i några andra, strategiska forum. Om inte frågan omgående lyfts upp för en mer aktiv diskussion finns risk att handlingsutrymmet med tiden blir allt för litet och att det kan påverka möjligheterna att ta tillvara på de positiva erfarenheter och resultat som har upparbetats inom ramen för Etableringsspåret och Etableringsresurs. 18

78 Samhällsekonomisk prognos Uppdraget I del 1 av vårt uppdrag genomför vi en samhällsekonomisk prognos av de värden som Etableringsresurs kan bidra till. Eftersom Etableringsresurs fortfarande pågår och att inga deltagare har genomgått hela projektet och avslutats så utgår dessa beräkningar från de deltagarresultat som skapades i projekt Etableringsspåret. Beräkningarna gjorda med hjälp av resultat från Etableringsspåret ska ses som en prognos på vilka värden som kan skapas genom Etableringsresurs, förutsatt att projektet kan fortsätta att leverera resultat på samma nivå som Etableringsspåret. Med hjälp av individdata från Etableringsspåret skapar vi typfall, vilka ligger till grund för beräkningarna. I Del 2 av detta utvärderingsuppdrag kommer en komplett samhällsekonomisk utvärdering göras. I den utvärderingen kommer vi att på mer detaljerat sätt kunna beräkna och analysera de resultat som skapas av de deltagare som ingår i projekt Etableringsresurs. NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar Den samhällsekonomiska utvärderingen och analysen har gjorts med hjälp av Payoff s modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska resultaten och effekterna för samhället som helhet samt för kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet och deltagarna. Tanken med att visa de samhällsekonomiska effekterna är att: Visa på de osynliga kostnaderna av utanförskap. Beräkna intäkterna av förebyggande och rehabiliterande arbetslivsinriktade insatser. Beskriva hur den ekonomiska nyttan fördelar sig mellan parterna och vad som uppnås för samhället. Sammantaget ger utvärderingen en helhetsbild som kan ligga till grund för hur fortsatta satsningar och investeringar i välfärden kan göras på ett långsiktigt och hållbart sätt och vilka mål som kan vara realistiska. Beräkningarna i denna samhällsekonomiska prognos är gjorda med hjälp av typfall, vilka är framtagna med underlag från avslutade deltagare i projekt Etableringsspåret. Beskrivning av typfall Den målgrupp som projekt Etableringsresurs vänder sig till finns inom etableringen och innan de skrivs in i projektet får deltagarna uteslutande sin försörjning via etableringsersättning. Den verksamhet som bedrivs i projekt Etableringsresurs stödjer deltagare att bryta sitt utanförskap och merparten kommer i arbete och studier. Arbete är den enskilt viktigaste orsaken till att samhällsekonomisk intäkt skapas. Studier är däremot en samhällsekonomisk kostnad på kort sikt. Studier bör å andra sidan betraktas som en investering, eftersom både forskning och erfarenheter visar att med rele- 19

79 vant utbildning ökar dels deltagarnas möjlighet att få ett arbete, dels ökar det deltagarnas möjligheter att varaktigt behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Av de 31 deltagarna, vars resultat ligger till grund för beräkningarna i denna rapport är det tio deltagare som har gått till arbete. I genomsnitt indikerar bakgrundsdata att dessa deltagare arbetar deltid, cirka 75%, som timanställda i kommunen på en icke subventionerad tjänst. Därutöver finns tio deltagare som arbetar under ett halvt år och det andra halvåret är de antingen i studier eller försörjer sig via olika typer av bidrag. Övriga personer har sin försörjning helt via olika typer av bidrag; etableringsersättning, aktivitetsstöd och försörjningsstöd. Bedömningen är att om deltagarna inte får stöd från Etableringsresurs kommer de på sikt inte att klara av att komma i arbete i någon större utsträckning, vilket gör att de riskerar att långsiktigt hamna i utanförskap och bidragsberoende. Som ett långsiktigt alternativscenario har vi därför räknat med att deltagarna blir beroende av försörjningsstöd. Syftet för den samhällsekonomiska prognosen Syftet med utvärderingen är att i ett första steg visa på kostnaderna för deltagarnas utanförskap och marginalisering. I ett andra steg beräknas nyttan av insatsen och effekterna av projektet synliggörs för hela samhället, olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för insatsen jämförts med vilka intäkter insatsen leder till på kortare och sannolikt på lite längre sikt kan åtgärdens lönsamhet bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv istället för att enbart fokusera på kostnaderna under ett budgetår. Den samhällsekonomiska utvärderingen ska ge en helhetsbild av projektets effektivitet och lönsamhet. Genom analysen redovisas hur fördelningen av kostnader och nytta kan variera mellan olika samhällsaktörer (myndigheter). Ytterligare användningsområden av den samhällsekonomiska utvärderingen är att underlätta spridning, lärande och ta fram underlag för beslut om satsningar som innebär höga initiala kostnader, men som sannolikt är lönsamt på sikt. Samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och återbetalningstid Potential Samhällsekonomisk potential motsvarar den samhällsekonomiska kostnad som individen/målgruppen utgör på grund av att de inte arbetar och/eller förbrukar extra stora samhällsresurser. Om insatsen som utvärderas har varit effektiv kommer det att bidra till att individen arbetar mer och mår bättre. Då kommer potentialen att minska från Före-läget till Efter-läget, dvs. den samhällsekonomiska kostnaden för individens utanförskap har minskat. Om alla deltagare kommer i heltidsarbete utan subventioner och ingen av deltagarna har kvar något behov av stöd har all potential frigjorts. I tabell 1 nedan framgår insatsens samhällsekonomiska potential för deltagarna i Etableringsspåret. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt

80 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till den population som ingår i utvärderingen. Intäkter Samhällsekonomiska intäkter består dels av värdet av den ökade produktionen som individerna åstadkommer i EFTER-läget jämfört med FÖRE-läget, dels av värdet av den minskade resursförbrukning som är ett resultat av att individerna mår bättre och i större utsträckning klarar sig själva. Intäkterna är årligen återkommande så länge som individen klarar av att behålla den status som föreligger i EFTER-läget. Utvecklas individen ytterligare kommer intäkterna att öka och försämras individens status kommer de framtida intäkterna att minska. I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter insatsen har genererat på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. Resultat/lönsamhet Samhällsekonomisk lönsamhet består av värdet som finns kvar efter att kostnaderna för projektet har räknats bort, dvs. intäkter minus kostnader. Eftersom intäkterna är årligen återkommande medan projektkostnaden är en engångspost kan lönsamheten på kort sikt vara låg eller negativ, medan den på sikt kan skapa betydande värden i samhället. Ett alternativt sätt att beräkna lönsamheten är att skriva av projektkostnaden under de antal år som insatsen bedöms ha effekt på deltagarnas beteende. Återbetalningstid Samhällsekonomisk återbetalningstid är den tid som det tar för samhället att få tillbaka de resurser som har satsats i projektet Etableringsresurs, dvs. den tid det tar att skapa intäkter som överstiger projektkostnaden. Samhällsekonomisk analys Nedan förklaras orsakerna till de resultat som finns beskrivet i tabeller och diagram längre ner i detta avsnitt. Intäkter för samhället Genom satsningen på projekt Etableringsresurs ökar samhällets intäkter på grund av det ökade produktionsvärde som deltagare skapar när det kommer i arbete. Samhället påverkas även positivt av att deltagare minskar sitt behov av olika typer av handläggare, exempelvis handläggning av etableringsersättning. På kort sikt får samhället däremot ökade kostnader för utbildning. I denna samhällsekonomiska prognos motsvarar intäkterna som skapas 130 tkr per deltagare och år. För hela gruppen på 31 deltagare motsvarar det en intäkt på 4 mkr per år. 21

81 Intäkter för kommunen/staden Om Västerås stad inte sätter in några insatser för målgruppen under etableringstiden är det troligt att en stor andel av målgruppen inte klarar av att ta steget in på arbetsmarknaden. Istället finns en överhängande risk att de efter etableringen blir kvar i utanförskap och på sikt blir beroende av försörjningsstöd under lång tid. Den genomsnittliga tiden för integration i Sverige idag är ca 7-9 år. Jämfört med att deltagarna blir beroende av försörjningsstöd skapas betydande intäkter både för samhället, för Västerås stad och för individerna när Västerås stad, tillsammans med Arbetsförmedlingen, stödjer individerna till egen försörjning genom arbete. Den intäkt som skapas för Västerås stad består av minskade utbetalningar av försörjningsstöd, minskade kostnader för handläggning av försörjningsstöd och ökade skatteintäkter. Detta ska ställas mot vissa ökade kostnader för utbildning, exempelvis undersköterskeutbildning. Den totala kommunala intäkten som skapas motsvarar 2,3 mkr, vilken är årligen återkommande. Det betyder att Västerås stad, genom att ta ett större ansvar för individernas utveckling och integration redan under etableringen skapar mervärden båden för individerna, den egna kommunen och samhället jämfört med att passivt överlåta ansvaret till staten och Arbetsförmedlingen. Intäkter för regionen Bedömningen är att deltagarna i Etableringsresurs mår så pass bra att de inte förbrukar några större mängder vård, varken i Före- eller Efter-läget. Det betyder att regionens vårdkostnader inte påverkas in någon betydande omfattning. Däremot ökar regionens skatteintäkter när deltagare kommer i arbete, vilket totalt sätt skapar en positiv intäkt för regionen. Men erfarenheten visar att om individer långvarigt hamnar i utanförskap så mår de sämre och är i behov av mer stöd från vården. Genom satsningen på Etableringsspåret och Etableringsresurs är det därför troligt att en framtida, ökad vårdkostnad kan undvikas. Intäkter för Arbetsförmedlingen Innan deltagarna kommer till Etableringsresurs är det Arbetsförmedlingen som har ansvaret. Men etableringsersättningen betalas inte ut av Arbetsförmedlingen, utan av Försäkringskassan. Därigenom skapas inte heller någon betydande intäkt för Arbetsförmedlingen när deltagarna kommer i arbete. Istället får Arbetsförmedlingen ökade kostnader på kort sikt för olika typer av subventionerade anställningar och utbildningsinsatser som Arbetsförmedlingen stödjer. Detta ligger helt i linje med Arbetsförmedlingens uppdrag. Förutsatt att individerna fortsätter att utvecklas kommer deras behov av utbildning och subventioner att på sikt minska och Arbetsförmedlingens kostnader kommer då att minska. Intäkter för Försäkringskassan Deltagarna får sin försörjning utbetald från Försäkringskassan innan de deltar i Etableringsresurs. När sedan flera deltagare går till arbete och studier minskar utbetalningarna av etableringsersättning, vilket innebär att Försäkringskassan får en sam- 22

82 hällsekonomisk intäkt, trots att ingen av deltagarna varit sjukskrivna varken i Föreeller Efter-läget. Intäkter för individerna Individerna är stora vinnare. Individerna kan med hjälp av Etableringsresurs både bryta sitt utanförskap och får ökade intäkter. Det sker genom att många i Efter-läget har arbete med lön eller studerar jämfört med att riskera att hamna i ett långvarigt utanförskap och behöva försörja sig via försörjningsstöd. Med tanke på vad som framkommit i intervjuer så är det inte otroligt att de timanställningar som flera deltagare har i dagsläget, på sikt kan leda till fast anställning. Dessutom är det inte otroligt att flera av de som studerar på sikt också kan komma in på arbetsmarknaden, eftersom hela insatsen i Etableringsresurs är inriktad mot arbeten där det idag finns en arbetskraftsbrist. De långsiktiga effekterna kan därmed öka ytterligare jämfört med alternativscenariot att dessa individer inte fått ta del av Etableringsresurs, inte klarat av att ta sig in på arbetsmarknaden och riskerat att bli beroende av försörjningsstöd. Tabell 1. Sammanställning för samhället av intäkter, lönsamhet, potential och återbetalningstid. Nyckeltal per aktör Intäkter, samhället efter ett/fem år Intäkter, kommunen/staden efter ett/fem år Intäkter, landsting/region efter ett/fem år Intäkter, staten totalt efter ett/fem år Ökad disponibel inkomst för deltagarna efter ett/fem år Lönsamhet, samhället efter ett/fem år Tillgänglig potential, FÖRE-läget Kvarvarande potential, EFTER-läget Återbetalningstid samhället Utfall Etableringsresurs* 4 mkr/20 mkr 2,3 kr/11,3 mkr kr/ kr 1,4 mkr/7,1 mkr kr/ kr 1,4 mkr/17,4 mkr 17,5 mkr 13,5 mkr 8 månader * Beloppen avser de totala utfall som har skapats av de individer som ingått i denna studie. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr kr kr Staten totalt kr kr kr 23

83 Intäkter, kort sikt samhälle och offentlig sektor kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 1. Intäkt på kort sikt (ett år) för samhället och för offentliga sektorn. Lönsamhet för samhället För samhället är projekt Etableringsresurs en lönsam satsning redan på kort sikt, förutsatt att resultateten från Etableringsspåret kan bibehållas. Genom att en så stor andel av deltagarna kommer i arbete skapas ett produktionsvärde som överstiger insatskostnaderna. Observera att vi i dessa beräkningar inte har tagit hänsyn till det eventuella mervärde som deltagarna skapar när de arbetar redan under projekttiden. Skulle det vara så att mervärdet överstiger kostnaderna för handledning så ökar lönsamheten för samhället ytterligare även vad som redovisas i dessa beräkningar. Lönsamhet för Västerås stad På kort sikt har Västerås stad en negativ lönsamhet. Det beror på att stadens projektkostnader för insatsen överstiger stadens årliga intäkter. Men eftersom intäkterna är årligen återkommande skapas en betydande lönsamhet på sikt. Lönsamheten på fem års sikt är exempelvis 11,3 mkr. Om Västerås stad inte hade engagerat sig i Etableringsresurs och inte samverkat med Arbetsförmedlingen under etableringsperioden hade projektkostnaden undvikits och Västerås stad hade överlåtit ansvaret till staten. Men på längre sikt hade staden inte fått de intäkter som uppstår när deltagarna kommer i arbete. Troligtvis får staden stora problem när individerna inte klarar av att komma i arbete och finansieringen från staten upphör. Västerås hade då fått stora negativa effekter genom ökade utbetalningar av försörjningsstöd, ökade kostnader för handläggning av försörjningsstöd och minskat skatteunderlag eftersom deltagarna inte kommer i arbete. Dessa kan med hjälp av Etableringsresurs undvikas. Om flera deltagare avslutar sina utbildningar och kommer i arbete är det troligt att stadens lönsamhet förbättras ytterligare. 24

84 Lönsamhet för Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har en positiv lönsamhet på kort sikt. Det beror framför allt på att färre deltagare är beroende av subventioner efter insatsen, genom att nästan alla deltagare har fått jobb utan lönebidrag. Skulle fler deltagare komma i i arbete och om behovet av stöd från Arbetsförmedlingen på sikt minskar för deltagarna kommer lönsamheten på medellång sikt att förbättras ytterligare. Tabell 3. Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) samt återbetalningstid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt Medellång sikt Per deltagare, kort sikt Payoff -tid, mån Per deltagare, medellång sikt Samhället kr kr kr kr Kommun kr kr kr kr Landsting kr kr kr kr Staten totalt, varav kr kr kr kr Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr 0 kr -- 0 kr Övrig stat kr kr kr kr * i.v. = inget värde kr kr kr kr Lönsamhet, kort sikt - kr kr Samhället Kommunen Lt Staten totalt Af F-kassa kr kr kr Diagram 2. Lönsamheten på kort (ett år) sikt för samhället och offentliga sektorn 25