UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB"

Transkript

1 RAPPORT Helsingborg Stad UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB SLUTRAPPORT STOCKHOLM Sweco Eurofutures AB

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 INLEDNING SWECO EUROFUTURES UPPDRAG UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE DISPOSITION PROJEKTET HISO JOBB UTGÅNGSPUNKT FÖR PROJEKTET PROJEKTETS ORGANISATION PROJEKTETS MÅL 8 2 PROJEKTETS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE RESULTAT UNDER GENOMFÖRANDET DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNING OM PROJEKTET PROJEKTET RELATERAT TILL FÖRVÄNTNINGAR OCH MÅL OM AKTIVITET OCH ORGANSAITION FÖR GENOMFÖRANDET ORGANISATION, SAMVERKAN OCH IMPLEMENTERING SWOT-ANALYS DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE BAKGRUND OCH TIDIGARE UTBILDNING DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH INNEHÅLL 14 3 ANALYS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV HISO JOBB PROJEKTETS KLASSIFICERING AVGRÄNSNINGAR EKONOMISK ANALYS SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD INTÄKTER OCH KOSTNADER RESULTAT OCH LÖNSAMHET KÄNSLIGHETSANALYS JÄMFÖRANDE ANALYS SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN 27 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER PROJEKTETS GENOMFÖRANDE UTIFRÅN PROGRAMLOGIKEN PROJEKTETS BETYDELSE FÖR DELTAGARNAS MOTIVATION OCH SJÄLVKÄNSLA PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH AKTIVITETER DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA NYTTAN AV PROJEKT HISO JOBB 31 VAD ÄR NYTTOSAM? 32 2

3 FÖRORD Under hösten 2009 fick Sweco Eurofutures i uppdrag av Utvecklingsförvaltningen i Helsingborgs stad att genomföra en s.k. följeforskning av projektet HISO Jobb. HISO Jobb är ett arbetsmarknadsprojekt som finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet genomförs i samverkan mellan Helsingborgs stad, Helsingborgsidrottens samorganisation (HISO) och Arbetsförmedlingen i Helsingborg. Projektet startade i september 2009 och pågår till och med augusti I den tidigare avrapporteringen från utvärderingen av projekt HISO Jobb låg fokus på att stödja processen. Fokus låg på organisatoriska förutsättningar och genomförandet av aktiviteter. Dessutom presenterades en modell för en samhällsekonomisk utvärdering av projektet vilken används som analysverktyg i denna slututvärdering. I slututvärderingen görs även en bedömning av projektet måluppfyllelse och resultat som helhet. Charlotte Sävås Nicolaisen har varit uppdragsledare och ansvarig för utvärderingsuppdraget hos Sweco Eurofutures. Sweco Eurofutures vill härmed tacka personer som har bidragit med uppgifter till utvärderingen. Ett särskilt tack till personalen i projektet som har underlättat datainsamlingen inför slututvärderingen. Stockholm i juli 2011 Charlotte Sävås Nicolaisen Uppdragsledare, Sweco Eurofutures AB 3

4 1 INLEDNING Genom de Europeiska Socialfonderna satsas i Sverige under programperioden över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra möjligheterna till ett arbete. Socialfonden har som syfte att ge bättre förutsättningar för Europas arbetskraft och företag och att nå dess övergripande mål om ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftsutbud. Detta görs bl.a. genom bidrag för kompetensutveckling och därmed stärkta förutsättningarna för unionens arbetskraft och för företag att bli bättre rustade i mötet med nya globala utmaningar. Socialfonden är uppdelad i två områden. Det ena har fokus på personer som redan är i sysselsättning, det andra fokuserar på personer som antingen inte har kommit in på arbetsmarknaden eller som har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid. I Sverige satsas för programperiod över 12 miljarder kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra möjligheterna till ett arbete. Helsingborgs stad har beviljats medel från Socialfonden för att genomföra projektet HISO Jobb. Projektet är ett led i en strävan att arbeta förebyggande i syfte att förbättra möjligheterna för personer som står utanför arbetsmarknaden att på sikt få ett arbete. Projektet bedrivs i samverkan mellan utvecklingsnämnden i Helsingborg, Helsingborgsidrottens samorganisation (HISO) och Arbetsförmedlingen i Helsingborg. Projektet har sin grund i en enkätstudie som genomfördes av HISO. I studien framkom att stadens idrottsföreningar ser ett behov de närmaste åren av nyanställning av personal. Enkätstudiens resultat låg till grund för den ansökan som sedan gjordes till ESFrådet. Utvecklingsnämnden i Helsingborgs stad är projektägare för HISO Jobb. Projektet pågår under perioden till SWECO EUROFUTURES UPPDRAG Sweco Eurofutures har fått i uppdrag från Helsingborgs stad att genomföra en utvärdering av projektet HISO Jobb. Uppdraget gäller följeforskning där utvärderingen ska utgöra ett stöd i genomförandet av projektet såväl vad gäller projektets innehåll och form. 1 Enligt uppdraget skall utvärderingen ha en processtödjande inriktning som främjar måluppfyllelse. Den ska också omfatta en bedömning av projektets resultat, måluppfyllelse och effekter. Ett ytterligare syfte med utvärderingen är att den ska bidra till ett lärande om framgångsrika metoder som underlättar möjligheter till arbete och egenförsörjning för projektets målgrupp d.v.s. personer som står utanför arbetsmarknaden. Ett särskilt 1 Denna processinriktade metod är förankrad i det som även kommit att kallas följeforskning och som är den modell som EU-kommissionen, den svenska regeringen och Tillväxtverket pekat ut som den gällande för utvärderingsarbetet avseende ett annat verktyg än den Europeiska flyktingfonden, nämligen de regionala strukturfonderna vilka fokuserar ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning. 4

5 fokus i slututvärderingen ligger på en analys av de samhällsekonomiska effekterna av projektet. 1.2 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE Metodmässigt har Sweco Eurofutures delat in genomförandet av utvärderingen i olika delmoment. 1. En bakgrunds- och målanalys där projektets programlogik och målstruktur fastställs (aktivitet-resultat-effekt) 2. Ett inre perspektiv med fokus på aktörer och organisationen. Detta moment belyser t.ex. förväntningar, roll- och ansvarsfördelning, samverkan mellan olika aktörer 3. Ett verksamhetsperspektiv som belyser genomförandet av projektet. I detta moment ställs frågor om projektets effektivitet och förutsättningar relaterat till de mål som efterstävas. Frågor ställs också om vad som fungerar bra respektive dåligt i projektet och var det är angeläget med förbättringar under genomförandet. Kort sagt ligger fokus på frågan om man gör rätt saker på rätt sätt. 4. Ett resultat- och lärandeperspektiv. Detta moment omfattar en löpande dialog och återkoppling av resultat med uppdragsgivaren, samt med projektets styroch projektgrupp. Skriftlig återrapportering ska ske under projektets genomförande som stöd för den pågående processen och i samband med att projektet avslutas. I den senare rapporten skall resultat från utvärderingen redovisas utifrån projektets mål. Slutrapporten skall även visa på effekter av projektet och ge en framåtblick med fokus på implementering och fortsatt lärande efter det att projektet avslutas. I figur 1 ges en översiktlig beskrivning av de olika moment som utvärderingsuppdraget omfattar som helhet. Figur 1. Beskrivning av utvärderingsuppdraget. Resultat som framkommit under genomförandet har redovisats i återkommande rapportering såväl skriftligt som muntligt i samband med styrgruppsmöten. I denna slutrapport ligger fokus på att belysa resultat samt kortsiktiga och långsiktiga effekter av projektet. 5

6 1.3 DISPOSITION Inledningsvis i kapitel 1 i denna slutrapportering från utvärderingen av projektet HISO Jobb ges en kort beskrivning av projektet. Här redovisas bland annat uppgifter om projektets innehåll, organisation och målsättningar. Dessutom redovisas en analys av projektets programlogik. I kapitel 2 redovisas en sammanfattning av resultat från processutvärderingen med tonvikt på kritiska faktorer samt åtgärder som under hand vidtagits av projektets medarbetare och styrgrupp i syfte att uppfylla projektets målsättningar. Här redovisas också resultat som framkommit i intervjuer och enkäter vid slututvärderingen kopplat framförallt till projektets måluppfyllelse och effekter. I kapitel 3 redovisas en analys av den samhällsekonomiska nyttan av projektet i ett kortare och längre tidsperspektiv för deltagarna, staden, olika myndigheter samt för samhället som helhet. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys av projektets måluppfyllelse och effekter inom de delar som utvärderingen omfattat, kapitel PROJEKTET HISO JOBB UTGÅNGSPUNKT FÖR PROJEKTET Helsingborgs stad har haft som målsättning att agera proaktivt när det gäller att hitta lösningar för människor som är i eller riskerar att hamna i ett utanförskap som en följd av lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Den väg HISO Jobb valt är att nyttja föreningslivet som en resurs. Det har visat sig att föreningslivet är en stark resurs inom den sociala ekonomin som inte utnyttjas till fullo, trots ett stort socialt kapital. Föreningslivets ofta inkluderande värdegrund, där alla oavsett ras, kön, ålder etc. kan delta är en viktig grund för socialt engagemang. För att kunna utveckla föreningars verksamhet har det framkommit ett behov av att anställa personal inom föreningslivet, men det är ofta svårt för föreningarna att anställa på heltid. Helsingborgs stad har tillsammans med HISO planerat för att utveckla olika metoder i samverkan där personer som befinner sig i arbetslöshet ges dels möjlighet till praktik, dels möjligheter till kontakter med företag genom olika nätverk. Det har även inledningsvis funnits en målsättning att utveckla en Jobbpool inom HISO som en möjlig lösning på detta PROJEKTETS ORGANISATION Helsingborg Stad är projektägare för samverkansprojektet HISO Jobb. Representanter från projektets samverkanspartners utgör projektets styrgrupp. Projektets styrgrupp består av representanter från Helsingborgs stad (Utredningscentrum och Arbetsmarknad), Helsingborgsidrottens samorganisation (HISO), Arbetsförmedlingen och Coompanion. En projektgrupp har ansvaret för det operativa arbetet i projektet. Projektgruppen 6

7 omfattar utöver projektledaren tre medarbetare som har till uppgift att vägleda deltagarna. Två av projektmedarbetarna har sina anställningar på HISO. Projektets primära målgrupp utgörs av personer år som befinner sig mellan studier och yrkesliv, samt långtidsarbetslösa år och som varit arbetssökande under en period om minst 6 månader. Innehållet i projektet omfattar en motivationshöjande gemensam utbildning under fyra veckor på Kompetenscentrum. Under denna tid får deltagarna ta del av coachning, utbildning, matchning mot förening, friskvård, rekryteringsträffar, gästföreläsare m.m. Därefter följer 20 veckors praktik som sker antingen på förening eller i företag. En målsättning är att deltagarna ska etablera kontakt med personer i olika nätverk som kan leda till arbete. När projektet avslutas finns målsättningen att deltagarna antingen får jobb eller att de går vidare i reguljär utbildning. Metoden som tillämpats inom HISO Jobb kan sammanfattas ha följande innehåll. Figur 2. Arbetsmetoden som tillämpas i projekt HISO Jobb. 7

8 1.5 PROJEKTETS MÅL Aktiviteter som planerar att anordnas i projektet HISO Jobb utgår från olika kvalitativa och kvantitativa mål. Projektmålen presenteras i projektansökan enligt följande: Tabell 1. Projektets målsättningar Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Minst 204 personer ska omfattas av projektet som pågår i upp till 4 månader. 34 årsplatser x 3 perioder x 2 år. HISO utvecklar arbetssätt som främjar nätverkande med målgrupper som står långt från arbetsmarknaden Projektet skall utveckla en övergripande metod för att deltagare skall etablera sig på arbetsmarknaden. Aktiviteter: Föreningsaktiviteter Utbildning målgruppens problematik (t ex droger) Handledning Kartläggning Urvalsprocess Fyrpartsamtal Arbetsförmågebedömning och yrkesbedömning CV och Jobbsökaraktiviteter i samverkan med Jobbtorget Individuellt stöd Coachning Mentorsverksamhet Individuell vägledning/gruppvägledning Utbildning/praktik Utbildning inriktad mot arbetsmarknad och föreningsliv Föreningsförlagd utbildning (praktik) Prova-på platser Föreläsningar (aktuella områden inför praktik) Återkopplingsträffar Jobbpool Bygga upp en Jobbpool med databas över deltagare från vilken föreningarna kan anlita den kompetens de behöver Projektet har bidragit till att deltagare etablerat nätverk som stöd för att söka arbetet Projektet skall öka deltagarnas självkänsla, motivation och personliga utveckling Jobbpool inom HISO Andel deltagare i olika aktiviteter efter projektet Mål/Indikatorer: 50 % av deltagarna ska få en anställning via nätverket eller föreningarna 20 % förväntas gå vidare till ytterligare studier 20 % kommer att behöva ytterligare åtgärder 10 % kommer av individrelaterade skäl befinna sig utanför aktiviteter 8

9 2 PROJEKTETS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I detta kapitel redovisas resultat från intervjuer med projektpersonal, projektledning och styrgruppens representanter. Frågor har ställts om genomförandet av projektet och projektets måluppfyllelse. I kapitlet redovisas också uppgifter som framkommit i intervjuer med deltagare i projektet. Inledningsvis i kapitlet redovisas resultat som framkommit i projektet under genomförandet och som redovisats i tidigare rapport från Sweco Eurofutures. 2.1 RESULTAT UNDER GENOMFÖRANDET I den inledande utvärderingen av HISO Jobb konstaterades att det rådde en samsyn om att projektets planerade innehåll är rätt. Det fanns också stor enighet om att det är samhällsekonomiskt viktigt att olika aktörer gemensamt verkar för att hitta möjligheter för personer som står utanför arbetsmarknaden att finna vägar dit. Något som framhölls var att kopplingen till föreningslivet är en intressant väg särskilt för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete. Föreningslivet har traditionellt sett stor erfarenhet av att hantera människor med olika typer av problematik och kan många gånger även erbjuda arbetsuppgifter som passar väl för dessa målgrupper. Tidigt i utvärderingen visade det sig att projektet inte var möjligt att genomföra som planerat. Deltagargruppen hade betydligt mer behov av stöd än vad man hade trott. Många var också äldre än väntat vilket föranledde ett behov av delvis andra aktiviteter än de planerade. Det framkom brister i den interna informationen om projektet vilket bidrog till att projektet inte anvisades deltagare i den utsträckning som var tänkt. Framförallt visade sig föreningslivet sakna det behov av arbetskraft som förstudien visat skulle finnas. Denna bild bekräftades också i intervjuer som genomfördes med föreningsrepresentanter. Det var betydligt svårare att hitta praktikplatser inom föreningslivet än väntat då de oftast inte har anställd personal och därmed möjlighet att ge handledning till projektdeltagarna. Som en följd av de svårigheter som fanns tog projektgruppen tidigt initiativ till förändringar i projektet, vilket godkändes av styrgruppen. Ett exempel är att den gemensamma utbildningen i projektet förlängdes från två till fyra veckor. Denna förändring gjordes då deltagarna visade sig ha behov av mer motiverande och individstärkande aktiviteter än det som var planerat. Projektet utvecklade som ett led i detta en aktivitetshandbok som stöd för deltagarna där de kunde samla sina erfarenheter från projektet, ett slags portföljmetodik, vilka inkluderade individuella handlingsplaner. Vid en mer fördjupad analys av projektet relaterat de målsättningar som formulerats framkom ett antal kritiska punkter i Sweco Eurofutures tidiga analyser. Anställningar specifikt inom föreningslivet skulle knappast vara möjligt att uppnå. Däremot gjordes bedömningen att det är rimligt att tro att projektet som helhet skulle kunna uppnå att 50 procent av deltagarna får en anställning, men där detta är möjligt som en följd av att projektpersonalen börjat söka kontakter utanför föreningslivet. Bedömning grundade sig på att projektpersonalen genom väl fungerande matchning hade lyckats få till fungeran- 9

10 de placeringar av deltagare. Det framkom även tidigt i projektet att deltagarna upplevde sig få en ökad självkänsla och motivation genom sin medverkan och att det på så sätt bidrog till en personlig utveckling vilket sannolikt ökar deras möjligheter till ett arbete. Målet om att utveckla en Jobbpool i HISO:s regi bedömdes som helt orealistiskt. Att utveckla kontakter i nätverk som stöd för deltagarnas arbetssökande var ett annat mål som bedömdes bli svårt att uppnå. Att föreningarna inte har det behov av arbetskraft som redovisades i förstudien har varit det huvudsakliga problemet när det gäller projektets måluppfyllelse. Den tidigare utvärderingen av projektet gjorde istället bedömningen att en sådan verksamhet antingen skulle kunna hanteras i kommunens regi alternativt att man i stället för en Jobbpool verkar för att utveckla en organisation för att hantera praktikplatser. 2.2 DE PROFESSIONELLAS UPPFATTNING OM PROJEKTET Individuella intervjuer har genomförts med representanter i projektets styr- respektive projektgrupp. Tonvikten i frågeställningar i de avslutande intervjuerna har legat på hur olika aktörer ser på projektets måluppfyllelse och resultat utifrån de förväntningar man haft. I intervjuerna ställdes även frågor relaterat till projektets organisation och aktiviteter kopplat till fortsatt utvecklingsarbete och implementering av resultat från projektet. Totalt har nio personer intervjuats varav fem är representanter i styrgruppen och övriga fyra personer ingår i projektets ledning och projektgrupp PROJEKTET RELATERAT TILL FÖRVÄNTNINGAR OCH MÅL Vid en fråga om hur väl projektet svarat upp mot de egna förväntningarna framkommer att projektet i varierande utsträckning blivit som aktörerna i styr- respektive projektgrupp hade tänkt sig. Styrgruppens representanter uttrycker att de hade stora förväntningar och att det var intressant med samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och föreningslivet. Idén med en Jobbpool kändes också intressant, men visade sig tidigt vara orealistisk. Styrgruppens representanter uttrycker trots detta att projektet blivit bra till sist som följd av projektledarens och projektpersonalens entusiasm och vilja att prestera ett bra resultat. Utan denna förutsättning hade projektet sannolikt inte kunnat fullföljas. Även projektpersonalen tycker att projektet blivit bra mot bakgrund av de initiala svårigheterna som fanns. Att konjunkturen vänt under projektet har därutöver, enligt de intervjuade, varit en stark bidragande orsak till möjligheten att uppnå ett positivt resultat när det gäller deltagarnas möjligheter att komma ut i arbete. Projektmedarbetarna uppger att de delvis hade andra förväntningar än vad som varit fallet när det gäller samverkan med föreningslivet, men också kring målgruppens behov. Genom de svårigheter som funnits har projektet dock varit extra lärorikt. De planerade aktiviteterna har inte fungerat fullt ut varför det successivt gjorts olika förändringar. Styrgruppen har i detta sammanhang upplevts som stödjande och tillåtande vid olika förslag som projektgruppen lämnat. Medarbetarna i projektgruppen framför också att 10

11 deras medverkan i projektet har gett dem goda erfarenheter om hur det är att arbeta i projekt. Vid frågor som ställts om projektets mål framhåller alla tillfrågade att måluppfyllelsen är god utifrån de förutsättningar som i realiteten fanns när projektet påbörjades. Andelen deltagare som fått ett arbete ligger nära den uppsatta nivån om 50 procent. Däremot är det endast ett fåtal personer som fått ett arbete i en förening. Målet om 20 procent till studier efter projektet har inte uppnåtts. Detta beror framförallt på att deltagarna generellt sett varit betydligt äldre, över 50 år, än vad som planerades. De har inte haft motivation eller ekonomiska förutsättningar för studier. Trots att de kvantitativa målen inte har uppfyllts fullt ut är styrgruppens representanter eniga om att man knappast hade nått ett så pass bra resultat om det inte hade varit en så hög aktivitet hos projektpersonalen. De har hela tiden varit öppna för och drivande när det gäller förändringar i syfte att så långt möjligt uppnå projektets mål. Målet om att utveckla en Jobbpool inom HISO var enligt samtliga inblandade fel tänkt från början. Förstudien var inte rättvisande. En gemensam uppfattning är att det aldrig har funnits möjligheter för föreningarna att anställa egen personal även om det egentligen finns ett sådant behov. Styrgruppens och projektgruppens representanter ser dock möjligheter att ta till vara erfarenheter från projektet, men att i stället för en Jobbpool utveckla en praktikpool med placering antingen externt, inom Arbetsförmedlingen eller inom ramen för stadens Jobbtorgsverksamhet. Detta upplevs som betydligt mer realistiskt och skulle samtidigt ge möjligheter till fortsatt samverkan med föreningslivet, vilket är önskvärt. Föreningarna upplevs som en god arena för projektets målgrupp och har stor vana att även hantera personer med olika typer av funktionsnedsättningar eller andra svårigheter. Detta är något som borde tas till vara mer än vad som görs. När det gäller aktivitets- och resultatmålen uttrycker alla i projektgruppen och styrgruppen att projektet i hög grad bidragit med aktiviteter som stärkt deltagarnas motivation och självkänsla. Framförallt har projektet lagt stor vikt vid coachningsdelen och individuellt stöd för deltagarna i projektet. Ett område där mer hade kunnat göras är den del som rör nätverkandet med föreningslivet. Här har dock förutsättningarna i föreningsverksamheten inte varit som det förväntade. Utbildningsverksamhet har framförallt förekommit i den senare delen av projektet. Det har handlat om exempelvis körkortsutbildning för buss eller taxi. När det gäller utbildningsdelen påtalas att projektet hade kunnat utnyttja mer medel, då alla tillgängliga resurser inte har utnyttjats. Inom denna del av projektet har det snarare varit projektpersonalens tid än ekonomin som avgjort hur mycket projektet åstadkommit. De utbildningssatsningar som genomförts har dock fallit mycket väl ut och lett till arbetsmöjligheter för flertalet deltagare OM AKTIVITET OCH ORGANSAITION FÖR GENOMFÖRANDET Projektet har successivt utvecklat olika aktiviteter efter det behov och de förutsättningar som funnits för genomförandet. I och med att den förstudie som gjordes innan projektet formulerades inte stämde med de verkliga förhållandena och att målgruppens samman- 11

12 sättning inte motsvarat de inledande förväntningarna, deltagarna har varit betydligt äldre, har det krävts ett stort mått av förändringsvilja och flexibilitet under genomförandet. Detta har varit en framgångsrik väg enligt såväl styrgruppsrepresentanterna som projektgruppen. En förändring som genomfördes efter den första deltagargruppen var att perioden i projektet för gemensamma aktiviteter förlängdes från två till fyra veckor. Övrig tid för individuell utbildning och praktik förlängdes från 10 till 24 veckor. En annan förändring var att den praktik som initialt planerades äga rum hos föreningarna vidgades till att även omfatta privata företag och offentlig verksamhet. Mot slutet av projektet har betoningen utöver den individuella coachningen alltmer kommit att handla om utbildningssatsningar i samverkan med olika företag t.ex. bussförarutbildning och taxikörkortsutbildning. Samtliga tillfrågade i utvärderingen uppger att coachningsverksamheten har fungerat mycket väl i projektet. Det har också funnits goda kontakter mellan projektpersonalen och företagen kring praktikplatser och för de utbildningar som anordnats i samverkan med företag. Några i projektpersonalen uppger att projektet kunde ha omfattat mer friskvårdsaktiviteter. Även studie och yrkesvägledningen kunde ha varit tydligare i projektet. När det gäller de mer sociala aktiviteterna i projektet framhålls att dessa uppfattas ha varit mycket uppskattade bland deltagarna. Det kunde dock gärna ha funnits mer ekonomiska resurser till förfogande t.ex. till gemensamt fika i deltagargrupperna samt bidrag till arbetskläder i samband med praktik ORGANISATION, SAMVERKAN OCH IMPLEMENTERING Organisatoriskt anser representanterna i styrgrupp och projektgrupp att projektet totalt sätt omfattat rätt aktörer. Det kunde eventuellt ha varit bra om styrgruppen hade kompletterats med en representant från näringslivet. Även föreningslivet kunde ha involverats mer, framförallt kring den del av projektet som rör nätverkande. Ett par av de intervjuade i styrgruppen nämner också att de hade förväntat sig en mer konkret medverkan från Arbetsförmedlingen. Projektgruppen har under större delen av projektet varit underbemannad. Den ena representanten från HISO, som också var den som drog igång projektet, slutade tidigt i projektet och har därefter aldrig ersatts. Den andra representanten från HISO hade gärna medverkat mer, men detta har inte varit möjligt som en följd av personen även haft ansvar för andra arbetsuppgifter inom HISO. Projektets studie- och yrkesvägledare upplever att mycket tid gått åt till samverkan med ordinarie verksamhet inom Jobbtorget på utvecklingscentrum vilket i viss mån påverkat förutsättningarna för att arbeta mer aktivt med deltagare i projektet. Mycket av arbetet i projektet relaterat deltagarkontakter, praktik, coachning och utbildning har av dessa skäl styrts av projektets projektledare tillsammans med ytterligare en av coacherna i projektet. Detta arbete har fungerat mycket bra och har varit väldigt uppskattat både bland deltagare och hos representanter i projektets styrgrupp. 12

13 Uppfattningen om styrgruppens engagemang är att de har styrt upp i frågor där det behövts, t.ex. kring rekrytering av deltagare. På så sätt har det funnits ett konstruktivt engagemang i projektet. Projektgruppen upplevs av styrgruppens representanter ha signalerat brister på ett bra sätt under genomförandet vilket gett förutsättningar till de förändringar som krävts. Samverkan mellan styrgruppen och projektgruppen upplevs dock inte ha varit helt tydligt bland alla medverkande i projektet. Ett exempel som nämns är att protokoll och minnesanteckningar från möten som hållits inte varit tillgängliga för alla medverkande. På frågor som ställts om vad i projektet som kommer att implementeras i ordinarie arbete nämns särskilt den metodhandbok, aktivitetshandboken, som tagits fram i projektet. Denna har redan innan projektet är avslutat fått genomslag inom Jobbtorget och används där som ett användbart verktyg för att dokumentera deltagarnas utveckling och erfarenheter. En annan del av projektet som framhålls som särskilt intressant att implementera i ordinarie verksamhet är det som går den utbildningssatsning som gjorts i samverkan med företag och som går under benämningen jobbprojektet. Detta har till stor del handlar om matchning mellan kompetens och arbetskraftsbehov SWOT-ANALYS Avslutningsvis i intervjuerna fick styrgruppens och projektgruppens representanter ange styrkor och svagheter i projektets slutfas, samt hinder och möjligheter för den fortsatta implementeringen av resultat från projektet. Följande synpunkter framkom: STYRKOR Förändringsbenägenheten flexibilitet Budget för utbildning Kontinuiteten att följa deltagarna hela vägen Matchning utifrån behov företag/deltagare Projektpersonalens engagemang, drivet Metodutvecklingsarbetet Jobbprojekten Täta personalmöten (individorienterade) HINDER Avsaknad av drivande representanter Problematik kring hur implementering kan ske i ordinarie verksamhet Resurser i ordinarie verksamhet LOU tar tid att fatta beslut Budgetbeslut Brist på engagemang från cheferna SVAGHETER Uppstarten - Målgruppen inte helt rätt svårt få deltagare Säsongsberoendet Missvisande resultat inledande inventering - dålig koll på föreningslivets arbetskraftsbehov HISO:S roll oklar Personalsyrkan underbemanning AF regelverk Schemats sårbarhet vid ex. sjukdom MÖJLIGHETER Bra metoder utvecklats arbetssättet implementeras Tydlig strategi mot arbete Om vi kan hålla kvar personalen/metoderna Utveckling av en praktikplats pool Chefernas inställning positiv Att projektansökan beviljas 13

14 2.3 DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE I samband med telefonintervjuer som genomförts för att inhämta uppgifter till den samhällsekonomiska analysen som redovisas i följande kapitel 3 ställdes några frågor om hur deltagarna bedömer att projektet svarat upp mot de mål som legat till grund för genomförandet. Frågorna ställdes i några fall på ett strukturerat sätt enligt en femgradig svarsskala. Ett par frågor gav även utrymme till öppna svar BAKGRUND OCH TIDIGARE UTBILDNING Bland de 30 personer som intervjuades var 22 män och åtta kvinnor. Tolv personer uppgav att de hade ett eller flera barn som bodde hemma. 18 svarande uppgav att de vara samboende. Elva uppgav att de var ensamboende och en bodde hos sina föräldrar. På en fråga om de svarandes högsta utbildning uppgav åtta att de hade en eftergymnasial utbildning. 15 personer hade en gymnasial utbildning som högsta utbildning. Bland dessa hade åtta en yrkesinriktad utbildning och övriga sju en studieförberedande utbildning. En uppgav att denna hade gått på folkhögskola och sex hade en utbildning från grundskola eller motsvarande DELTAGARNA OM PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE OCH INNEHÅLL I enkäten ställdes tre frågor där de svarande ficka ange hur väl de anser att projektet har uppfyllt de olika kvalitativa målsättningar som formulerats som önskvärda att uppnå i projektet. De tillfrågades svar redovisas i diagram 1. Diagram 1. Deltagarnas uppfattning om måluppfyllelse. (n=30) Av diagrammet framgår att deltagarna framförallt uppfattat att projektet varit meningsfullt att delta i utifrån de egna behoven. Hälften av deltagarna uppfattar att projektet ökat deras möjligheter att få ett arbete. Drygt var tredje deltagare av dem som haft möj- 14

15 lighet att besvara frågorna uppger att projektet gett dem användbar kunskap om möjliga framtida sysselsättningar i form av yrken eller utbildningar. I intervjuerna fick deltagarna ange sådant som de uppfattat som positivt och negativt i projekt HISO Jobb. Bland positiva svar är det absolut vanligaste svaret att handläggarna i projektet varit mycket uppskattade. Deltagarna upplever att de fått ett bra stöd och coachning och att de känt att personalen bryr sig. Ungefär hälften av deltagarna har dessutom fått ett arbete som en följd av deltagandet vilket i dessa fall förstärker den positiva bilden. På motsvarande sätt präglas de negativa svaren av att deltagare inte fått något arbete, men även av att nätverkandet inte gett de företagskontakter de hade förhoppningar om. I några fall uppges att introduktionen var för kort i projektet innan deltagare erbjöds praktik. Detta är dock något som ganska tidigt förändrades i projektet vilket medfört att deltagare som börjat senare inte har samma kritik riktad till projektet. Exempel på svar som deltagarna lämnat redovisas i tabell 2. Tabell 2. Bra och dåligt i projekt HISO Jobb enligt deltagarna. Bra Att man fått göra nytta och ta ansvar Att vara på praktik och få kontakter Kontaktnätet och kontakten med potentiella arbetsgivare Mycket bra bemötande från personalen Matchning av deltagare till rätt praktik Projektet är rätt tänkt innehållsmässigt. Mycket bra och trevliga handläggare Bra och tydlig information. Bra personliga samtal och bra bemötande av personalen. Den sociala biten och personalen Möjlighet att aktiveras och träffa andra i samma situation. Faktakunskap om jobb och kurser Aktiviteterna Nya vänner Matchningen Föreläsningarna och kursledarna mycket bra God hjälp att hitta jobb Handledaren på praktiken var mycket bra, lyssnade och tog kontakt Bra information om utbildningar Nyttiga föreläsningar om självkänsla etc. Dåligt Projektets begränsning till idrottsföreningar. För kort introduktion innan utplacering på praktik Fick kanske inte den där nära kontakten med arbetsgivare som jag hade velat. Tre veckors introduktion var för kort. Inte så mycket nytt under praktiken relaterat tidigare arbetserfarenhet. Negativa människor i gruppen. Inte bra att samla arbetslösa i gruppen. Projektet borde ha varit bredare än till föreningslivet för att öka möjligheten till jobb. Inte så många ungdomar. Det hade gett mer utbytte med mer likartade erfarenheter. Deltagande i projektet hindrar möjlighet till jobbsökande. Tvånget att gå till projektet Förvaring leder inte till jobb. Hade ingen praktikplats. Avsaknad av koppling till näringslivet Nätverksbiten mycket svag Avsaknad av studiebesök Ville lära mer om data men undervisningen blev nedlagd. Gav inget, varken jobb eller annat 15

16 Fantastiskt bra coachning. Väldigt bra projekt! Trevligt ur social synvinkel Seminarier och kurser som anordnats Träffat folk Taxiförarutbildningen Personalen jättebra stöd under hela projekttiden Personalen lyssnade och matchade utifrån önskemål om sysselsättning Kontakt med andra arbetslösa Bra att få söka jobb Datatimmarna Praktiktiden gav inget arbete Deltagare fick extrakostnader i samband med praktiken (t.ex. buss, arbetskläder) Företagen ingen möjlighet att anställa efter praktik. Gav ingett jobb Ibland onödiga förskoleaktigt Lite larvigt i början För mycket data Blev lite försökskaniner, kort tid inledningsvis 16

17 3 ANALYS AV SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER I samband med projektets slututvärdering har telefonintervjuer genomförts med personer som deltagit i projektet i syfte att inhämta underlag för en bedömning av de samhällsekonomiska effekterna av projektet. Intervjuerna ställde dessutom frågor om hur deltagarna uppfattat projektet och hur deras medverkan har påverkat deras motivation för fortsatt utbildning eller arbete. (Detta redovisades i avsnitt 2.3). Projektet har själva inhämtat uppgifter om planerade aktivitet för de personer som avslutat projektet under hösten Då denna uppföljning gjorts sent i projektet samtidigt som de inte alltid hunnit påbörja nya aktiviteter har Sweco Eurofutures gjort bedömningen att det inte varit angeläget med ytterligare intervjuer med målgruppen som helhet SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV HISO JOBB Sweco Eurofutures har samverkat med konsultföretaget Payoff för att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet HISO Jobb. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och deras användande av samhällets resurser. Information från deltagarna har inhämtats via telefonintervjuer. Totalt har 30 personer intervjuats om sin situation under perioden ett år före projektet, till 6 månader och upp till 12 månader efter det att de avslutat projektet. Utvärderingen syftar således till att analysera hur deltagarnas situation förändrats som en följd av projektet. Målet med den samhällsekonomiska analysen är att visa på den ekonomiska nyttan av projektet och synliggöra vilka ekonomiska effekter projektet haft för samhället, myndigheter och staden samt för deltagarna. Genom att kostnaderna för projektet jämförts med vilka intäkter projektet lett till för berörda kan projektet bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av ett analysverktyg benämnt NyttoSam. Representativiteten hos de som ingår i urvalet för analysen i förhållande till målgruppen som helhet är en faktor som är viktig att uppmärksamma vid den ekonomiska jämförelsen. Optimalt hade varit att utvärderingen utgjort en integrerad del av projektet redan från början och omfattat samtliga deltagare. Detta hade också underlättat datainsamlandet och tolkningen av resultatet. Slutsatserna för denna rapport avser istället de deltagare som ingått i urvalet. Urvalet har tagits fram genom att utvärderarna slumpmässigt ringt upp deltagare utifrån en fullständig förteckning över deltagare som avslutat HISO senast vid halvårsskiftet juni/juli I bilaga 1 redovisas en beskrivning av företaget Payoff och det verktyg som används som stöd för den samhällsekonomiska analysen. Rapporteringen av de samhällsekonomiska effekterna av projekt HISO Jobb är upplagd enligt följande. Först redovisas en klassificering av projektet utifrån olika faktorer i den analysmodell som tillämpas. Därefter redovisas en ekonomisk analys där projektets samhällsekonomiska potential beskrivs. Här redovisas också intäkter som skapats utifrån 17

18 deltagarnas medverkan i projektet. Därefter redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarna. Slutligen redovisas lönsamheten i form av återbetalningstid (payoff-tid) samt genom en kostnads-/intäktskalkyl på kort sikt (1 år) och på medellång sikt (5 år) PROJEKTETS KLASSIFICERING Payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att: skapa krav på tydligare målsättning för projektet/projektet möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga projekt (hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter?) underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder på kommande projekt/verksamheter Enligt det system för klassificering som Payoff tagit fram tillhör projekt HISO Jobb klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg Projektet är utvärderat med Payoffs standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts av projektet. Projektets syfte är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Projektet har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Resurserna i projektet är stora. Projektet har kostat kr per deltagare AVGRÄNSNINGAR För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för Payoffs beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. 18

19 Eventuella inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet EKONOMISK ANALYS Den ekonomiska analysen är uppdelad i olika delområden som redovisas i ett antal olika diagram i den följande redovisningen: 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalys 6. Jämförelser med likartade projekt/verksamheter SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD Projekt HISO Jobbs samhällsekonomiska potential redovisas i tabell 3. Med denna potential avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås kopplat till de individer som ingår i utvärderingen, dvs. de totalt 30 personer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets genomförande. 19

20 Tabell 3. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 3 % Faktisk produktion i efterläge 23 % Utnyttjad potential Verkningsgrad Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge varav produktion vård, omsorg och handläggning varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr 21 % 21 % 21 % kr kr Med tillgänglig potential i föreläge vilket redovisas i tabellen avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare har ett produktivt arbete på heltid och inte någon är i behov av stödresurser är potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt HISO Jobb var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av vissa vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde ca 17,5 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att den minskade potentialen ska tolkas som att projektet har gåt ti rätt riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential )med 3,6 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 21 procent 3. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag. 3 3,6 milj/17,5 milj. Kr=21 % 20

21 Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar projektet under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för den sannolika potentialen på lång sikt är 135 milj. kr. Den teoretiska potentialen uppgår till 340 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 11 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap. En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i diagram 2 beskriver tillgänglig potential i föreläge och kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential frigjorts främst genom att flera av deltagarna kommit in i arbete i efterläge jämfört med föreläget. Diagram 2. Projektets potential i före- respektive efterläge. Projektets potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på fem procent. Den produktion som förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar tre procent av den totala produktionspotentialen 4 i föreläget medan den ökat till 23 procent i efterläget. Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med tio 4 Vad som maximalt kan produceras om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid. 21

22 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i diagrammet ovan. I kronor motsvaras det av 3,6 milj. kr, fördelat på 3,5 milj. kr på ökad produktion och kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger INTÄKTER OCH KOSTNADER I tabell 4 redovisas en sammanställning över de intäkter projekt HISO Jobb genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på stad, region och stat. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; stad, region och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 4. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Staden kr kr kr kr Regionen kr kr kr kr Staten kr kr kr kr Som framgår av tabell 4 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 30 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 3,6 milj.kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 18,2 milj. kr. Intäkt per deltagare på kort sikt är ca kr. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna lägre intäkt än männen på kort sikt; kr respektive kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagare där gränsen går vid 50 år uppvisar de äldre en lägre intäkt per deltagare på kort sikt med kr i jämförelse med kr i genomsnitt för den yngre gruppen. 22

23 I tabell 5 följer en motsvarande redovisning, som i föregående tabell, för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. Tabell 5. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit kr inklusive indirekta skatter 5. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr inklusive indirekta skatter. Av den totala kostnaden står staden för 20 procent och Arbetsförmedlingen för 60 procent. Övriga 20 procent finansieras av övrig stat. Sammanställningen finns redovisad i tabell 6. Tabell 6. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Stad kr kr Region 0 kr 0 kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan 0 kr 0 kr Övrig stat kr kr RESULTAT OCH LÖNSAMHET I tabell 7 redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för staden, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ur ett medellångt per- 5 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 23

24 spektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Tabell 7. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 10 Staden kr kr kr kr kr 8 Regionen kr kr kr kr kr 0 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 80 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr 0 Försäkringskassan kr kr kr kr kr 19 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Av tabellen framgår att lönsamheten är betydligt lägre på kort sikt ( kr)än för femårsperioden (15,2 milj. kr). Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är lägre jämfört med den relativt höga lönsamheten på medellång sikt är framför allt att projektkostnaden enbart belastar det första året. HISO Jobb återbetalningstid är 10 månader. Den positiva lönsamheten på lite längre sikt beror på att några av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Staden uppvisar intäkter på kort sikt om ca kr. På fem års sikt är intäkten 4,5 milj. kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Intäkterna kommer huvudsakligen från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Dessutom har skatteintäkterna ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna och i viss mån minskade kostnader för omsorg och handläggning. Återbetalningstiden är 8 månader. Eftersom projektet även finansierats av Helsingborgs Stad påverkar detta lönsamheten negativt det första året. Lönsamheten på lite längre sikt är dock god. Detta förutsätter att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. 6 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 24

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Preliminär slutrapport Projekt Jobbstudion Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Hikikomori Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll Innehåll...

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher Norra Västmanlands samordningsförbund 2009-03-16 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland Slutrapport 2011-10-11 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-830

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av Anpassade yrkesutbildningar, Projekt Grenverket Södertörn Projekt Grenverket Nynäshamn och Tyresö På uppdrag av Samordningsförbundet

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Innergården På uppdrag av Samordningsförbundet i Kalmar län Rapport 2015-10-02 Payoff utvärdering och analys AB payoff kunskapens

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Projektägare är Fagersta kommun med finansiering av Samordningsförbundet i Norra Västmanland

Läs mer

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun ekonomiska uppföljningar, utvärderingar och analyser Delrapport projekt Tolvan Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun 22/11-2007 Sammanfattning Delrapporten, som bygger sin analys på åtta individer

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbete för det goda livet Östersund 2013-09-04 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors Preliminär slutrapport 2011-09-28 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Praktiksamordning Lindesberg, Nora och Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 28/3 2009 payoff.nu Kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-01-08 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun Rapport 2014-11-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 21/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet Samordningsförbundet FINSAM-Falun 2010-03-26 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08 2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Genomförandeprocessen

Genomförandeprocessen 1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbetsmarknadstorget Skellefteå Rapporten är sammanställd av Malin Ferm, Skellefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 Östersund

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad 2017-10-09 Jonas Huldt och Claes Malmquist Payoff Utvärdering och Analys AB

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET UNGA TILL ARBETE

UTVÄRDERING AV PROJEKTET UNGA TILL ARBETE RAPPORT Arbetsförmedlingen Gävle UTVÄRDERING AV PROJEKTET UNGA TILL ARBETE SLUTRAPPORT STOCKHOLM 2012-06-30 Sweco Eurofutures AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 INLEDNING 4 1.1 SWECO EUROFUTURES UPPDRAG

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Insats Trampolinen Trollhättan, 2014-07-02 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

FÖLJEFORSKNING AV PROJEKT AMA - MED AKTIVITETSERSÄTTNING MOT ARBETE

FÖLJEFORSKNING AV PROJEKT AMA - MED AKTIVITETSERSÄTTNING MOT ARBETE FÖLJEFORSKNING AV PROJEKT AMA - MED AKTIVITETSERSÄTTNING MOT ARBETE Försäkringskassan Malmö Sweco Gjörwellsgatan Box SE Stockholm, Sverige Telefon + ()8 9 Fax + ()8 9 www.sweco.se Sweco Strategy AB Org.nr

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt isak Delprojekt isak i Eskilstuna Samordningsförbundet RAR i Sörmland Östersund Preliminär rapport 2014-08-13 payoff kunskapens

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011 Duellen Samhällsekonomisk utvärdering Samordningsförbundet RAR Claes Malmquist, payoff Flen, 10 mars 2011 Program Presentation Utanförskapets ekonomi Vårt uppdrag Resultat av utvärderingen Sammanfattning

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund Slutrapport 2012-02-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer