Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun"

Transkript

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) ÖSTERSUND

2 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt Metod och Matchning... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar och antaganden... 5 Inledning... 5 Ekonomisk analys... 6 Potential... 6 Intäkter... 7 Samhället som helhet... 7 Kommunen... 7 Landstinget... 8 Arbetsförmedlingen... 8 Försäkringskassan... 8 Övrig stat... 8 Staten totalt... 8 Individerna/hushållen... 8 Försäkringsgivarna... 8 Kostnader... 9 Lönsamhet... 9 Samhället som helhet... 9 Kommunen... 9 Landstinget... 9 Staten Diskussion Bilagor Metod och Matchningsprojektet Bakgrund Målgrupp... 11

3 2 Syftet med projektet Metod Modell för arbete Frågor att arbeta vidare med under Utvärdering Synpunkter från Samverkansteamet inom Samordningsförbundet i Sundsvall Slutsatser dragna av projektet: Tabellbilaga... 14

4 Sammanfattning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun har gett Arbetslivsresurs i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet Metod och Matchning. payoff.nu har övertagit uppdraget att genomföra utvärderingen för 52 individer som deltagit i projektet. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. De viktigaste resultaten av utvärderingen är följande: 1. Samhället som helhet a. Payoff-tiden är nio månader. Det innebär att det kommer ta nio månader innan åtgärdskostnaden är återbetald av förväntade framtida intäkter. b. Lönsamheten, beräknad som skillnad mellan intäkt och åtgärdskostnad, är på kort sikt positiv, 1,4 milj.kr, medan den på lång sikt också är positiv och utgör cirka 79,8 milj. kr. c. Utslaget per deltagare på samhällsnivå är den kortsiktiga lönsamheten positiv, kr, och den långsiktiga också positiv, cirka 1, 5 milj. kr. d. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential, är 17 procent. Med verkningsgrad avses den förbättring första året efter projektavslut, som skett genom att deltagarna ökat sin självförsörjningsgrad och minskat sin konsumtion av vård och omsorg. 2. Aktörerna a. Payoff-tiden för kommunen är sex månader b. Payoff-tiden för försäkringskassan är tio månader c. Kommunen, landstinget och försäkringskassan har positiv lönsamhet på lång sikt d. För Arbetsförmedlingen är lönsamheten negativ på såväl lång som kort sikt e. För staten totalt är lönsamheten negativ på kort sikt, men positiv på lång sikt f. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst på kort sikt med cirka kr. Utvärderingen visar att det finns stora samhällsekonomiska vinster av att personer kan bryta sitt utanförskap och övergå till en aktiv situation, som innebär en högre grad av självtillit men även ökat attraktionsvärde på arbetsmarknaden. Konkret innebär det att personer går till någon form av anställning från att ha varit bidragsberoende i före-läget. På detta sätt bidrar individerna till samhällets produktion samtidigt som många minskar sin konsumtion av tjänster från samhällets olika aktörer. Påpekas bör att denna utvärdering endast visar på ekonomiska effekter av verksamheten i projektet. Frågor kring livskvalitet och andra mjuka värden berörs inte här även om dessa värden är väl så viktiga som de ekonomiska. Analysen utgår från deltagarnas status 12 månader före respektive 12 månader efter att de har lämnat projektet. Det vore naturligtvis mycket intressant att följa deltagarna över en längre tidsperiod och studera varaktigheten av de effekter som projektet gett upphov till. En fortsatt uppföljning och samhällsekonomisk utvärdering av individernas status vore därför intressant att genomföra sedan minst ett år förflutit. Denna ytterligare utvärdering kan då påvisa hur stor del av den kvarstående samhällsekonomiska potentialen som återskapats. 3

5 4 Samhällsekonomisk utvärdering av projekt Metod och Matchning Arbetslivsresurs har fått i uppdrag av Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projektet Metod och Matchning. Utförare av uppdraget är payoff.nu. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. Utvärderingen omfattar totalt 52 deltagare. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och dess nyttjande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat projektet förändrats relativt situationen före dess medverkan i projektet. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av Nytto- Sam. Utfallet har sedan analyserats och sammanställts i denna rapport. Återföringen till uppdragsgivaren sker slutligen i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med en muntlig presentation. Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff.nu över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedlingen, övrig stat 1, staten totalt, försäkringsgivarna och individen själv. NyttoSamskall ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff.nu betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. 1 Skatter, arbetsgivaravgifter mm.

6 5 Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för NyttoSams beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet Inledning Metod och Matchning är ett projekt inom ramen för Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun. Målgruppen är personer med psykisk ohälsa och komplexa behov, som är i åldern år. Individerna ska vara aktuell hos minst två av de samverkande myndigheterna försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och Sundsvalls kommun. Syftet med projektet är att: finna nya vägar till arbete/studier, att genom praktik och utbildning ge efterfrågad kompetens elever skall få vetskap om vad som krävs för att bli anställningsbar ge arbetsplatser och utbildningsgivare kompetensutveckling Målsättningen är att deltagarna skall komma närmare arbetsmarknaden. För ytterligare information om projekt Metod och Matchning, se bilaga. Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar projektets samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i projektet. I nästa steg redovisas de kostnader projektet haft för deltagarna varefter lönsamheten i form av såväl payoff-tid, som en kort- och långsiktig kostnads-/intäktskalkyl redovisas. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommun, landsting, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landsting redovisas även intäkterna på kort och lång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter.

7 6 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fyra delar; potential, intäkter på kort och lång sikt, projektkostnader samt lönsamhet på kort och lång sikt inklusive payoff-kalkyler. Tabellerna kring intäkter, kostnader och lönsamhet finns i slutet på rapporten. Potential I tabell 1 framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås när projektet startade, kopplat till de 52 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela potentialen kunnat utnyttjas genom projektets drivande. Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential på kort och lång sikt. Kort sikt Max/min Lång sikt, sannolikt Max/min Lång sikt, teoretiskt Max/min Tillgänglig potential i föreläge kr / kr kr / kr kr / kr Utnyttjad potential kr Verkningsgrad 17 % Kvarvarande potential i efterläge kr Med tillgänglig potential på kort sikt avses den potential som finns att tillgå första året efter att individen lämnat projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön ( kr) plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte konsumerar någon form av vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr. Högsta potential på kort sikt på individnivå var kr vilket är kopplat till en individ som i föreläget var helt bidragsberoende och konsumerade mycket sjukvård. Den utnyttjade potentialen visar hur mycket av det tillgängliga utrymmet som kunnat återskapas genom individernas deltagande i projektet. I detta fall har drygt 4,2 milj. kr kunnat återskapas, vilket motsvarar en verkningsgrad på 17 procent 2. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på (åtminstone) två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet bygger på antagandet att deltagande individer behåller den produktivitet de har när de lämnar projektet halva tiden fram till förväntad pensionsålder (vilket i nuläget är 62 år). Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna bibehåller sin produktivitet hela tiden fram till maximal pensionsålder (dvs. 67 år). Även om dessa beräkningar bygger på olika antaganden om framtiden påvisar beräkningarna vilka stora potentialer det finns i att bryta utanförskapet hos människor. Sålunda har en av de deltagande individerna en långsiktig potential på cirka 14 milj. kr beräknat / = 17 %

8 7 enligt det försiktigare antagandet. Det höga värdet är självfallet kopplat till just denna individs låga ålder. Motsvarande medelvärde för alla 52 deltagare är cirka 8,5 milj. kr. Intäkter I tabell 2 redovisar vi en sammanställning över de intäkter projektet genererat på kort sikt för samhället som helhet samt för alla berörda sektorer i samhället; dvs. kommunen, landsting, staten, individen/hushållet samt försäkringsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrig stat 3, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. De prognostiserade intäkterna på lång sikt redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommunen, landsting och staten. Även för arbetsförmedlingen och försäkringskassan särredovisas långsiktiga intäkter. Anledningen till att intäkterna på lång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. skillnaderna i maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna, såväl på kort som på lång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Samhället som helhet Som framgår av tabell 2 (tabellerna finns som bilaga i slutet av rapporten) beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de trettio deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning, på kort sikt utgöra drygt 4,2 milj. kr. Med kort sikt avses en 12 månaders period då vi jämför utfallet i ett efterläge med motsvarande i ett föreläge, dvs. hur situationen var för individerna innan de kom in i projektet. Intäkten är således skillnaden mellan värdet i efterläget med värdet i föreläget. Den långsiktiga intäkten, baserad på antagandet om att den aktuella statusen i efterläget bevaras under halva tiden fram till förväntad pensionsålder 4, utgör drygt 82 milj. kr. Variationen i intäkt på individnivå är stor. Kortsiktigt är spridningen (skillnaden mellan bästa och sämsta utfall på individnivå) cirka kr medan den är 12,5 milj. kr på lång sikt. Största intäkten bidrar de med som kommit in i heltidsarbete utan lönebidrag i kombination med minskat behov av offentliga tjänster som t.ex. sjukvård. Kommunen På kort sikt är utfallet för kommunen en intäkt på ca 2,2 milj. kr. Delar vi upp den totala effekten för kommunen på de tre olika intäktskällor som vårt program beräknar - bistånd, skatt och real resursförbrukning - kan vi konstatera att skatteintäkterna har ökat med kr. Den reala resursförbrukningen (huvudsakligen handläggningstid för socialtjänsten) har minskat med kr samtidigt som det ekonomiska biståndet har reducerats med cirka 1,6 milj. kr i efterläget jämfört med föreläget. Sammantaget leder alltså detta till en kortsiktig intäkt på cirka 2,2 milj. kr 5. Kommunen ökar sina intäkter allra mest för de personer som gått från ett helt beroende av försörjningsstöd till heltidsarbete (med eller utan lönebidrag). Kommunens genomsnittliga intäkt per deltagare i Metod och Matchningsprojektet är kr på kort sikt. Den långsiktiga intäkten för kommunen är också, utifrån våra antaganden om produktivitetens status fram till deltagarnas förväntade pensionsålder, positiv och utgör nästan 42 milj. kr. 3 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 4 Med förväntad pensionsålder avses den ålder där vi i genomsnitt går i ålderspension. F.n. är det cirka 62 år = kr

9 8 Ser vi på utfallet för de enskilda deltagarna varierar intäkten mycket. Skillnaden mellan bästa och sämsta utfall är cirka kr på kort sikt medan det på lång sikt är cirka 3,8 milj. kr. Landstinget Även för den landstingskommunala sektorn är intäkten positiv, på kort sikt kr. Orsaken till det positiva utfallet är främst kopplat till att deltagarna minskat sitt vårdbehov. Medelvärdet i intäkt på kort sikt ligger på cirka kr per deltagare i projektet. Variationen i intäkt mellan bästa och sämsta utfall utgör kr. På lång sikt är intäkten för landstinget 13,2 milj. kr. Variationen mellan bästa och sämsta utfall är närmare 5,9 milj. kr. Arbetsförmedlingen Lönebidragen har i en del fall använts som ett medel för att bryta utanförskapet i projektet, vilket på kort sikt innebär en kostnad för arbetsförmedlingen motsvarande kr. Spridningen mellan deltagarna är kr. Vår erfarenhet är dock att på sikt minskar behovet av lönebidrag. En dylik utveckling även för detta skulle innebära ett betydligt mindre underskott för arbetsförmedlingen på lång sikt. Denna del är särskilt intressant att följa upp ytterligare. Försäkringskassan Försäkringskassans intäkter på kort sikt är kr med ett spann på drygt kr. Långsiktigt är intäkten drygt 10 milj. kr. Orsaken till det positiva utfallet är kopplat till att flera av deltagarna kunnat gå från sjukskrivning till andra försörjningskällor, i vissa fall till eget arbete. Övrig stat Den totala intäkten för övrig stat på 1,2 milj. kr på kort sikt härleds till de intäkter staten erhåller för de personer som bryter sitt utanförskap och kommer i arbete. Främsta intäktskällor är inbetalade sociala avgifter och indirekta skatter kopplade till den ökade produktionen. Spridningen mellan bästa och sämsta utfall är kr. Staten totalt I staten totalt ingår de samlade effekterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt övrigt som påverkar de statliga finanserna. Totala intäkter är drygt 1 milj. kr, varav den största enskilda intäktskällan utgörs av de skatteintäkter som är kopplade till de deltagare som kommit i arbete. Spannet mellan bästa och sämsta utfall för staten är cirka kr. På lång sikt är statens totala intäkt beräknad till 19,7 milj. kr. Individerna/hushållen De 52 deltagarnas sammanlagda disponibla inkomst har på kort sikt förbättrats med kr. I genomsnitt innebär det en förbättring på ca kr per deltagare. Försäkringsgivarna För de organisationer som tillhandahåller avtalsförsäkringar är intäkten för försäkringsgivarna på kort sikt kr med ett spann på kr. Upphovet till denna intäkt är att flera av deltagarna kommit i arbete efter att ha lämnat projektet.

10 9 Kostnader Kostnaden för de 52 personer som ingår i utvärderingen har varit 2,875 milj. kr inklusive och 2,3 milj. kr exklusive indirekta skatter 6. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad, inklusive indirekta skatter, på cirka kr. Av denna kostnad står kommunen för ca 43 procent, försäkringskassan för 22 procent och staten för 35 procent. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Lönsamhet I tabell 5 redovisas en sammanställning över projektets lönsamhet för samhället som helhet samt för kommunen, landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ut ett kortsiktigt som ett långsiktigt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 7, payoff-tiden. Med payoff-tid avses efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökad intäkt. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället som helhet beräknad som payoff-tid ger ett utfall på nio månader, dvs. kortare än ett år. Detta ska tolkas som att den kostnad som de 52 deltagarna genererat är återbetalade till samhället (i form av ökad produktion och minskad real resursförbrukning) efter kortare tid än ett år 8. Vad gäller den kortsiktiga lönsamheten, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader under en 12-månaders period efter projektavslut jämfört med en lika lång period i föreläget, är den positiv för samhället och utgör närmare 1,4 milj. kr. Den långsiktiga lönsamheten, beräknad på en prognos gjord fram till förväntad pensionsålder utgör drygt 79 milj. kr. Skälet till det positiva utfallet är dels att projektkostnaden ses som en engångskostnad, dels att många av deltagarna är unga och därmed har många år kvar till pensionsåldern. Det allra viktigaste skälet är att ett antal av deltagarna kommit in i mer eller mindre produktivt arbete i kombination med minskade behov av offentliga vård- omsorgsresurser. I vissa fall har behovet av vårdresurser minskat kraftigt. Skillnaden i utfall är stor och varierar mellan deltagarna på lång sikt mellan 8,7 milj. kr och - 3,7 milj. kr. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för samhället cirka 1,5 milj. kr. Kommunen Återbetalningstiden för kommunen är sex månader. Lönsamheten är positiv på lång sikt, 40,8 milj. kr, medan den kortsiktiga lönsamheten är positiv, cirka 1,2 milj. kr. Utslaget per deltagare är den genomsnittliga lönsamheten på lång sikt för kommunen cirka kr. Landstinget Lönsamheten för Landstinget är positiv både på kort och på lång sikt, kr respektive 13,2 milj. kr. Återbetalningstiden beräknas ej eftersom Landstinget inte var med och finansierade projektet. Lönsamheten per deltagare är cirka kr på lång sikt. 6 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 7 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv / = 9 månader

11 10 Staten För staten totalt inklusive de olika delsektorerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat, är lönsamheten på lång sikt positiv, cirka 17,8 milj. kr. På kort sikt är lönsamheten dock negativ, cirka kr. Återbetalningstiden för staten är 22 månader, d v s ett år och tio månader. Försäkringskassan har på kort sikt en positiv lönsamhet, kr. Långsiktigt är lönsamheten även positiv och utgör nästan 9,9 milj. kr. Arbetsförmedlingens lönsamhet är negativ både på kort och på lång sikt. Genom sin roll som finansiär av lönebidraget och möjliggörare av anställningarna är det vanligt att resultatet för Arbetsförmedlingen blir negativt. Denna del skulle vara särskilt intressant att följa upp m h t hur anställningarna utvecklar sig inklusive behovet av framtida lönestöd. Diskussion De ekonomiska nyckeltal som ger bästa möjlighet till jämförelse med andra projekt är payofftiden och verkningsgraden. För samhället som helhet är payoff-tiden 9 månader medan verkningsgraden är 17 procent. Flertalet av de projekt payoff.nu utvärderat under 2008 har i genomsnitt en något längre payoff-tid än Metod och Matchningsprojektet. Verkningsgraden inom för detta projekt ligger ungefär på snittet jämfört med övriga utvärderingar. Att på detta underlag uttala sig om huruvida Metod och Matchningsprojektet är mer eller mindre lyckat än andra projekt/verksamheter är dock svårt då underlaget i jämförelsematerialet än så länge är knapphändigt. Till svårigheten att tolka resultatet bidrar även att graden av komplexitet kan variera mellan målgrupperna i de olika utvärderingarna, resurser i projekten och målsättning. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är hur representativt urvalet av personer som ingår i utvärderingen är kopplat till slutsatser för hela projektet. Detaljerad information om utvärderingens samhällsekonomiska utfall finns att tillgå i de olika tabeller som finns redovisade i rapportens tabellbilaga. Rapporten är sammanställd av payoff.nu Östersund 19 november 2008 Claes Malmquist Sven Vikberg Kontaktperson för Metod och Matchning: Jan Andersson, telefon Bilagor Presentation av Metod och Matchning Samhällsekonomisk utvärdering redovisad i tabeller

12 11 Metod och Matchningsprojektet Bakgrund Komvux i Sundsvall har sedan 1998 bedrivit studier för personer med psykisk ohälsa i samverkan med Sundsvalls kommun, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har sedan 2001 varit medfinansiär med kr per år till dessa studier. Eleverna har erbjudits att läsa matematik, svenska, engelska och samhällskunskap under ca 1 år med bibehållet ekonomiskt stöd. Vi såg att allt fler unga slås ut från arbetslivet på grund av olika orsaker. Psykisk ohälsa är och har ökat och riskerar att bli ett ofantligt folkhälsoproblem. Som vi ser det behövs nya arbetssätt, kompetens samt forskning inom området. Från 2005/2006 fanns ett riktat statsbidrag, så kallade Miltonpengar, som ska användas till att utveckla socialpsykiatrin i kommunerna och psykiatrin i landstingen. Samordningsförbundet i Sundsvall ansökte våren 2005 om att få ta del av Miltonpengar för att kunna arbeta med metodutveckling och samarbete inom vuxenutbildning och näringsliv. Projektet beviljades 1,2 miljoner och startade hösten 2005 och har löpt t.o.m Ur motiveringen till projektet: Då vi sett att vi fått ökande andel yngre de senaste åren i studieförberedande gruppen, tror vi att metodutveckling och matchning mot näringsliv samt fortsatta studier för unga med psykisk ohälsa skulle verka för återinträde på arbetsmarknaden samt ge individen goda förutsättningar att tillfriskna. Genom inledande samtal med varje ny elev fick vi en bra bild av vad eleven behövde hjälp med för att gå vidare. Gemensamt för de flesta är att man saknar betyg, arbetsintyg mm som man fått. Eleverna är oftast mycket osäkra på vad man har med sig i livet. Självförtroendet är lågt, stora svårigheter att hålla ordning på tider, aktiviteter under veckan, samt rädsla för vad som skall hända efter studietiden. Målgrupp Unga vuxna med psykisk ohälsa och komplexa behov som kräver samverkan och är boende i Sundsvalls kommun Åldersmässigt gäller det gruppen år. Individerna ska vara aktuell hos minst två av de samverkande myndigheterna försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och Sundsvalls kommun. Tänkta deltagare i projektet aktualiseras till studier via sin kontaktperson hos någon av ovannämnda myndigheter i samordningsförbundet eller direkt till projektet och därefter gör man ett studiebesök där man får ytterligare information. De som får hjälp och stöd skall snabbare närma sig arbetsmarknad i form av arbete eller utbildning. Syftet med projektet Att finna nya vägar till arbete/studier, att genom praktik och utbildning ge efterfrågad kompetens, att elever skall få vetskap om vad som krävs för att bli anställningsbar samt att ge arbetsplatser och utbildningsgivare kompetensutveckling.

13 12 Metod Matchning och metodutveckling för kommunal vuxenutbildning och näringsliv med syfte att finna nya vägar till praktik/anställning för människor med psykisk ohälsa. Vi har i vår metod utgått mycket ifrån Boston Universtitets forskning och teorier angånde Supported Education för människor med psykisk ohälsa. Vi har även tagit del av Karen v. Ungers bok, Handbook on supperted education, providing sevices for students with psychiatric disabillities. Vi har också ett samarbete med David Rosenberg Fou-västernorrland, som varit och föreläst för lärargruppen om Supported Education. Modell för arbete Flerpartssamtal innan studierna påbörjas där man planerar hur den närmaste studietiden ska se ut. Kartläggning av tidigare utbildning (genomförd/avbruten), yrkeskunskaper inhämtade under utbildning, arbete, praktik och andra arbetspolitiska insatser, hobbies, intressen. Stöd för att påbörja rehabiliteringen utifrån deltagarens behov. Vi har återkommande utvecklings/coachande samtal med eleverna under studietiden. Hjälp med att forma CV och portfolio samt förmedla kontakter med studievägledare och specialpedagoger inom vuxen utbildningen. Möjlighet att varva praktik med studier. Coachande stöd efter studietiden när eleven går vidare till annan utbildning/arbete. Återkommande uppföljning med elevens nätverk. Frågor att arbeta vidare med under 2008 Fortsätta utveckla arbetsmetoden i Studieförberedande gruppen. Vi vill ha ett fortsatt samarbete med socialpsykiatrin för att kunna påskynda möjligheterna för eleverna att komma ut i arbete/annan verksamhet utanför vuxenutbildningen. Vi vill knyta fler kontakter/utarbeta rutiner med verksamheter utanför vuxenutbildningen. För att eleverna skall lyckas efter studietiden behövs ett fungerande nätverksarbete som vi vill fortsätta utveckla. Att ge fortsatt coachande stöd under tiden i Studieförberedande gruppen och att utveckla stödet i reguljär vuxenutbildningen/andra utbildningar. Att arbeta för att eleverna skall få tillgång till mentorskap, för att eleverna skall få inblick/erfarenhet/feedback/kunskap i vad en arbetsroll innebär. Att ge tillgång till coachning för anskaffande av praktikplatser. Påbörja registrering av deltagarna i SUS. Diskutera med Fou-Västernorrland angående en större utvärdering. Utvärdering Exempel på citat från några elever i projektet. att i samtal få brottas med tankar om livet och framtiden att kunna växla tempo i studierna gör att jag blir lugnare och kan koncentrera mig känns tryggt att studieförberedande gruppen hjälper till med kontakter med olika myndigheter få mer självkännedom genom samtal/studieteknik gör att man vågar gå vidare jag har fått de bästa grundstenarna i mitt liv härifrån studieförberedande gruppen som gör att jag har börjat rikta mina steg ut mot världen tiden Studieförberedande gruppen har öppnat nya dörrar på många sätt för många av

14 13 oss, att studera just så här i egen takt med underbara och förstående/hjälpsamma lärare gör att fortsatta studier inte känns betungande Synpunkter från Samverkansteamet inom Samordningsförbundet i Sundsvall. Samverkansteamet inom Samordningsförbundet i Sundsvall har varit verksamma sedan början på Vi har träffat många personer i åldern år med någon form av psykisk ohälsa som gör att de behöver stöd och hjälp för att åter komma ut i arbetslivet eller som studerande. Det har visat sig att en betydande del av de personer vi har träffat inte har en avslutad gymnasieutbildning, och de har ofta också dåliga erfarenheter från skolvärlden. Detta är ett misslyckande som de riskerar att dra med sig vidare i livet. Parallellt med att vår verksamhet kom igång påbörjades också Metod- och matchningsprojektet inom Komvux. Många av de personer som vi har träffat har varit intresserade av att göra ett försök med studier igen, men i en anpassad form. En del av de personer vi har träffat har bedömts stå mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Att då få börja bygga upp sin självkänsla med att lyckas i studier har visat sig vara ett mycket värdefullt första steg till en fortsatt lyckosam rehabilitering. Att det har funnits möjlighet till utökat stöd i studiesituationen och även i den övriga livssituationen har varit mycket betydelsefullt för att våga ta vidare steg i rehabiliteringen. Samordningsförbundet i Sundsvall Samverkansteamet/ Lena Flodin Slutsatser dragna av projektet: Fler elever går vidare i studier/arbete. Eleverna får en större kunskap om sina resurser. Självförtroendet ökar. Eleverna blir mer sociala/fungerar i grupp. Rädslan att gå vidare minskar. Coachande stöd efter studier medför att problem med måendet inte hindrar att man går vidare. Samverkan med parter utanför skolan ex. socialpsykiatrin, försäkringskassa och landsting gör att man snabbare ser vilka stödinsatser som behövs.

15 14 Tabellbilaga Tabell 2. Intäkter på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde kort sikt Samhället som helhet / kr Kommunen kr / kr Landstinget kr / kr Arbetsförmedlingen kr 5 000/ kr Försäkringskassan kr / kr Övrig stat kr / kr Staten totalt kr / kr Individerna/hushållen kr / kr Försäkringsgivare kr 16000/0 kr Intäkt, lång sikt / kr / kr Högsta/lägsta värde lång sikt kr / kr kr / kr kr / kr kr / kr Tabell 3. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommunen och landsting Intäkt, kort sikt Högsta/lägsta värde, kort sikt Medelvärde, kort sikt Kommunen, varav kr / kr kr bistånd kr / kr kr skatt kr / kr kr realt kr /- 0 kr kr Landstinget, varav kr / kr kr skatt kr / kr kr realt kr / kr kr

16 15 Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på samhället som helhet samt på berörda aktörer. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. Samhället Kommunen Försäkringskassan Övrig stat Staten, totalt Kostnader kr kr kr kr kr Tabell 5. Lönsamhet på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Lönsamhet, kort sikt kr / kr Högsta/lägsta värde kort sikt Samhället som helhet Kommunen kr / kr Landstinget kr / kr Arbetsförmedlingen kr 5 000/ kr Försäkringskassan kr / kr Staten totalt kr / kr Payoff-tid Lönsamhet, lång sikt 9 månader kr / kr Högsta/lägsta värde lång sikt 6 månader kr / kr kr / kr 10 månader 22 månader kr / kr kr / kr kr / kr

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen?

Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Unga vuxna mellan studier och arbete vilket stöd finns för individen? Workshop den 26 oktober 2015 Processledare och dokumentation Lena Rogeland 1 Inledning av Sophia Dahlgren Välfärden är idag uppdelad

Läs mer

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se

bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se bertil.johansson@s -activa.se febe.agren@s-activa.se Actíva bildades 1989 i Örebro Actíva huvudmän är Örebro läns landsting Örebro kommun Actíva i hela Örebro län med kontor i: Örebro, Hallsberg, Karlskoga

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå

Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Årsredovisning år 2014 för Samordningsförbundet Activus i Piteå Verksamhetens art och inriktning Samordningsförbundet Activus bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Piteå kommuns

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället!

En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! En gemensam ingång! Effekterna av rehabilitering i samverkan är goda för deltagarna, medarbetarna, myndigheterna och samhället! 1 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt,

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Timrå 111031 Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Projekttid 2007-09-01-2011-08-31 Bakgrund Under våren 2007 gjorde beredningsgruppen i förbundet en kartläggning av personer tillhörande målgruppen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland

Birgitta Wessman Thyrsson Samordningsförbundet Östra Östergötland Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande Birgitta Wessman Thyrsson (Region Öst ) Vice Orf. Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer