Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering"

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö kommun Slutrapport payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehållsförteckning Utvärderingen i sammandrag... 4 Uppdraget... 4 Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen... 4 Inledning Uppdraget Projekt KomAn Förutsättningar för utvärderingen Genomförande av uppdraget Utgångspunkter Utanförskapets prislapp Redovisning av beräkningar utifrån typfall av deltagare i KomAn NyttoSam payoff`s metod för utvärdering Redovisningens struktur Ekonomisk analys Innehåll ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet Känslighetsanalyser Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser, diskussion och sammanfattning av projekt KomAn ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Förutsättningar Resultatet relativt de ekonomiska nyckeltalen Resultatet för KomAn relativt samtliga deltagare Resultat av utvärderingen för deltagande kommuner relativt KomAn totalt Ett socioekonomiskt perspektiv vidgar vyerna Diskussion Bilagor Bilaga Presentation av projekt KomAn (projektets egen redovisning) Bilaga Val av typfall, tio per kommunnätverk Bilaga Resultat i tabellform Bilaga Vad är NyttoSam?

3 Tabeller och diagram Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad, kort sikt Diagram 1. Projektets potential för samtliga deltagare i före- respektive efterläge Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn på kort och medellång sikt Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället på kort och medellång sikt Diagram 4. Projektkostnad för samhället samt för övriga sektorer som är med och finansierar projektet Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt för samhället och dess olika aktörer, ett år Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt för samhället och dess aktörer, fem år. 26 Figur 1. Projektets kostnad och intäkter för hela populationen Tabell 2. Resultat för typfall Tabell 3. Resultat för typfall Tabell 4. Intäkter på kort och medellång sikt, samhället och offentlig sektor Tabell 5. Intäkter på kort och medellång sikt, olika aktörer Tabell 6. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommunerna och landstinget Tabell 7. Projektkostnad (genomsnittskostnad för de 40 deltagarna) Tabell 8. Lönsamhet på kort och medellång sikt

4 Utvärderingen i sammandrag Uppdraget payoff har av Värmdö kommun fått i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering av projekt KomAn. Utvärderingen baseras på 40 typfall, tio vardera från de fyra kommunnätverken i Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö i vilka kommunerna är projektparter tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgruppen för KomAn är personer i arbetsför ålder som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Målet är att förbättra deltagarnas livssituation och hitta vägar till arbetslivet. Projektet skall också genom samverkan mellan projektparterna utveckla gemensamma arbetsformer som kan underlätta för målgruppen att komma i ett arbete, studier eller praktik. Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen En genomsnittlig deltagare i KomAn har innan deltagandet i projektet i de allra flesta fall inte arbetat och har oftast försörjt sig genom någon form av ersättning från det offentliga. Försörjningen har vanligen varit kommunalt försörjningsstöd eller ersättning från Försäkringskassan. Därutöver tillkommer för många deltagare kostnader för olika vårdinsatser. Den sammanlagda kostnaden för samhället ligger i genomsnitt på över kr per deltagare och år om vi beräknar arbetsbortfallet baserat på en månadslön på kr 1. Detta är vår referenslön för de beräkningar vi gör. Om vi som en försiktighetsåtgärd antar att målgruppen skulle haft en lägre lön än vår referenslön, cirka kr i månaden kan vi utgå från att kostnader för utanförskapet per år och deltagare ligger på mellan till kronor inklusive resursförbrukningen. Av typfallen att döma ligger deltagarnas inkomster relativt lågt sett dels genom lägre lön, dels genom att många inte arbetar heltid. För att visa på vikten av att genomföra denna typ av projekt är det därför nödvändigt att förstå vilka kostnader som redan tagits av samhället för målgruppen. Om vi antar att många av deltagarna har ett tioårigt utanförskap bakom sig handlar det i genomsnitt om fyra till fem miljoner kronor per deltagare. Med hänsyn till det stora antalet deltagare i KomAn innebär det att den ackumulerade kostnaden för samhället är närmare 4 miljarder kronor! Staten, kommunerna och landstinget är de offentliga aktörer som stått för huvuddelen av kostnaderna men också de aktörer som inte tagit del av de intäkter som skulle varit fallet om deltagarna inte stått utanför samhällsgemenskapen. Ett rehabiliteringsprojekt med fokus på ökat arbetskraftsdeltagande som KomAn är därför mycket angeläget, dels för att det riktar sig till grupper som har mer specifika 1 Anledningen till att vi valt kr som referenslön är att när payoff startade sin verksamhet år 2007 var genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har vi valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika projekts resultat. 4

5 funktionsnedsättningar, dels för att många i målgruppen sannolikt inte skulle kunnat ta del av samordnade arbetslivsinsatser via de reguljära verksamheterna. Ett ytterligare viktigt skäl är samhällets potentiella intäkter. Till sist är kanske den viktigaste anledningen att genomföra KomAn att deltagarna ges möjlighet till ett självständigt liv i kombination med en högre livskvalitet genom att delta i projektet. För att illustrera de ekonomiska effekterna av KomAn är det intressant att med stöd av typfallen visa på vad som händer när en deltagare bryter sitt utanförskap. För en deltagare som kommer i ett arbete utan subvention på deltid handlar det om intäkter för samhället på upp till cirka kronor under ett år, motsvarande cirka kr i månadslön. Förutom att deltagaren oftast går från offentlig försörjning till egen lön och får en betydligt högre nettosumma att röra sig med handlar det om stora intäkter för kommun, landsting och staten genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och de skatteintäkter staten tillförs genom indirekta skatter och arbetsgivaravgifter. Beroende på vilken myndighet som svarat för försörjningen och övriga insatser fördelar sig de minskade kostnaderna lite olika. Det viktigaste är att samhället förutom individen är den största vinnaren. Om sedan personen har många år kvar till pension och behåller sin arbetsförmåga handlar det om mycket stora intäkter för samhället, upp till drygt 20 miljoner kr sett i ett livslångt perspektiv. Intäkterna av att en deltagare kommer i ett subventionerat arbete är också relativt stora, men beror ytterst på subventionsgraden och i vilken omfattning personen arbetar. Även vid en subventionsgrad om 75 procent handlar det om intäkter för samhället motsvarande cirka kronor per år för en person som arbetar deltid och har cirka kronor i månadslön. Sedan tillkommer också värdet av den minskade resursförbrukningen. En deltagare som börjar studera blir oftast inte helt självförsörjande samtidigt som denne har ett studielån som skall betalas tillbaka. Av naturliga skäl är samhällets intäkter på kort sikt normalt relativt låga för denna grupp om vi jämför situationen efter projektet med situationen före projektet. Undantaget är om personen konsumerat stora resurser (t ex. sjukvård) under perioden före projektet och inte har behov av dessa när denne kommit in i studier i perioden efter projektmedverkan. Däremot finns det ofta en stor potential på lite längre sikt för dessa personer, dvs. när de fullgjort sina studier och kommit in i arbetslivet med förhoppningsvis bra löner. Denna grupp är därför särskilt intressant att följa upp. Det är således viktigt att se att det samhällsekonomiska resultatet på kort sikt inte lyfts nämnvärt av dessa deltagare som börjar studera men att det ändå kan vara ett viktigt resultat av projektet. Däremot får berörda myndigheter minskade kostnader för de deltagare som innan projektet erhöll offentligt finansierade ersättningar för sitt uppehälle, vilket är fallet för många av deltagarna i KomAn. För de deltagare som börjat en arbetspraktik eller arbetsträning bör möjligheterna till ett arbete ha ökat. Eftersom deltagaren inte har en egen försörjning dröjer dock intäkterna, men om deltagaren minskat sin vård eller annan konsumtion av samhällstjänster kan även detta resultat ge intäkter för samhället. 5

6 För de typfall som baserats på deltagare som varken arbetar, studerar eller kommit till en praktik eller en arbetsträning finns en stor variation på vad resultatet innebär. Projektet bör ha inneburit att deltagaren kommit till rätt instans och fått en hjälp som de tidigare inte kunnat få relaterat till sin funktionsnedsättning. Det kan i första hand ge en bättre livssituation men på sikt också öka möjligheterna till en rehabilitering. På sikt kan sannolikt ytterligare kostnader undvikas för individerna genom att deltagaren utretts klart, erhållit rätt och varaktig ersättning och sysselsättning eller fått ta del av åtgärder som annars inte skulle varit aktuella. Två av de enskilda typfallen redovisas också närmare på sid 36 och 37 i denna rapport. Tanken med dessa är att synliggöra intäkter, kostnader, lönsamhet och återbetalningstid för en deltagare som genom KomAn kommit i ett lönesubventionerat arbete. Motsvarande uppgifter har också tagits fram för en deltagare som genom KomAn gått från ett kommunalt försörjningsstöd till ett aktivitetsstöd med något minskat vårdbehov i efterläget. För att få en överblick av den samhällsekonomiska utvärderingen redovisas de viktigaste nyckeltalen fördelade på samhället och per aktör. Efter sammandraget redovisas och kommenteras nyckeltalen. Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen i korthet: Alla resultat som redovisas gäller hela populationen och baseras på resultatet av de fyrtio viktade ärenden som ingått i utvärderingen. Med kort sikt avses ett år och med medellång sikt fem år. Samhället har efter ett år intäkter på 52 milj. kr. Efter avräkning av totala kostnaderna är lönsamheten beräknad till -30,7 milj. kr på kort sikt, ett år. Om kostnaderna avskrivs under en treårs-period är lönsamheten på kort sikt, ett år, dock positiv och utgör 24,4 milj. kr. På medellång sikt, fem år, är lönsamheten prognostiserad till 175 milj. kr motsvarande kr per deltagare. Denna prognos bygger på att intäkten efter ett år kvarstår oförändrat även kommande fyra år. Återbetalningstiden för samhället är 20 månader, medan avkastningen per satsad krona är 0.63 kr på kort sikt, ett år och 3,14 kr på medellång sikt, fem år. Verkningsgraden, ett mått på hur effektivt projektet arbetat med att minska utanförskapet, har varit nio procent. Detta resultat har uppnåtts dels genom att flera av deltagarna kommit i arbete alternativt ökat sin sysselsättningsgrad, dels genom att deltagarnas resursförbrukning av vård och omsorg minskat kraftigt i efterläget. Kommunerna har efter ett år intäkter på 16,9 milj. kr. Minskade kostnader för försörjningsstöd, handläggning och åtgärder samt ökade skatteintäkter har skapat intäkterna. Efter ett år är lönsamheten utan avskrivning negativ, -2,8 milj. kr. På fem års sikt är lönsamheten dock positiv och utgör 63,6 milj. kr. Återbetalningstiden är 15 månader. Landstinget har genom en kombination av minskade vårdkostnader och ökade skatteintäkter intäkter med 15,4 milj. kr efter ett år. Genom att landstinget inte är medfinansiär i projektet är även lönsamheten positiv på såväl kort som på medellång sikt, 15,4 milj. kr respektive 77,1 milj. kr. Återbetalningstiden beräknas inte. Staten har en negativ lönsamhet på -68,3 milj. kr efter ett år och milj. kr på medellång sikt. Anledningen till den negativa lönsamheten är framför allt att Ar- 6

7 betsförmedlingen har ökade kostnader för lönesubventioner. Staten har också ökade skatteintäkter och Försäkringskassan har minskat sina kostnader. Försäkringskassan har på kort sikt ökat sina intäkter med 10,2 milj. kr. Då Försäkringskassan enbart finansierar en mycket liten del av projektet är lönsamheten så gott som lika hög; efter ett respektive fem år är lönsamheten 10,2 milj. kr respektive 51,1 milj. kr. Återbetalningstiden är 1 månad. Arbetsförmedlingen har på kort sikt ökade kostnader med -31,7 milj. kr pga. alla de insatser som Arbetsförmedlingen svarar för. Lönsamheten på kort sikt är -36,8 milj. kr och på lång sikt -163,7 milj. kr. Deltagarna har ökat sina disponibla inkomster med närmare kr per år. Skillnaden är stor mellan deltagarna, som mest har inkomsten ökat med kr och minskat med kr per år. Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt KomAn visar att det finns en stor potential både rent mänskligt och ekonomiskt att satsa på en målgrupp med komplex problematik. Deltagarna i KomAn saknar också före projektet egen försörjning genom arbete och konsumerar i vissa fall omfattande resurser främst från kommunerna och landstinget. Många är också aktuella hos Försäkringskassan för sin försörjning innan projektet och i mindre omfattning hos Arbetsförmedlingen vad gäller stöd för att komma i ett arbete. Kostnaderna för utanförskapet ligger innan deltagandet i projektet på cirka kr i genomsnitt per deltagare. Denna beräkning baseras på kostnader för utebliven produktion (baserat på en månadslön på kr utan lönesubvention) och resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning. Efter genomfört projekt har kostnaden reducerats till i genomsnitt kr per deltagare och år. Resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen innebär att samhället har närmare 52 milj. kronor i intäkter per år om deltagarnas situation inte försämrats. Det tar 20 månader att nå break-even, innebärande att kostnaderna är återbetalda till samhället. Om detta resultat är giltigt för samtliga deltagare finns det mycket att vinna på att jobba vidare i KomAns anda för målgruppen. För kommunerna som helhet innebär KomAn att kostnaderna för insatsen är återbetald efter 15 månader. Deltagare som inte längre uppbär försörjningsstöd, börjar arbeta eller har en annan typ av försörjning ger kommunen intäkter. Dessutom tillkommer minskade kostnader för handläggning och andra insatser. Kommunerna har efter ett år intäkter på 16,9 milj. kr. Landstinget är vanligtvis en aktör som drar nytta av ett arbetslivsinriktat projekt och inte alltid är med och finansierar detta. Detta gäller även i KomAns fall där landstinget efter ett år har intäkter motsvarande 15,4 milj. kr. Staten har ökade intäkter genom projektet, dels skatteintäkter genom den ökade produktiviteten, men även minskade kostnader för utbetalningar av olika ersättningar och handläggning av dessa inom Försäkringskassan. Genom att Arbetsförmedlingen finansierar både insatser för att få deltagarna i arbete och lönesubventioner vid anställningar har staten dock totalt sett ingen lönsamhet av projektet. Detta är inget ovanligt i denna typ av projekt och innebär att det är viktigare att se helheten och satsningen på 7

8 KomAn på längre sikt. Nyttan skapas på samhällsnivån, och leder till att kommun, landsting, Försäkringskassan och staten får ökade intäkter. Efter ett år har staten totalt minskade intäkter med 5,3 milj. kr, Försäkringskassan ökade intäkter med 16,2 milj. kr och Arbetsförmedlingen ökade kostnader med 31,7 milj. kr. Det är också viktigt att lyfta fram deltagarnas förbättrade ekonomi. I genomsnitt har deltagarna genom projektet fått kronor mer per år att röra sig med. Spannet mellan bästa och sämsta resultat på individnivå är stort, kr och kr. Även om intäkter, lönsamhet och återbetalningstid skiljer sig något åt mellan kommunerna i projektet visar projektet totalt upp en god lönsamhet som sannolikt betyder att projektet jobbat effektivare relativt de reguljära verksamheterna. Främst skapar de deltagare som kommer ut i arbetslivet största nyttan, men det är också viktigt att komma ihåg att de som studerar och genomgår praktik på sikt också utgör en stor potential till minskad resursförbrukning om de på sikt kommer i ett arbete. Även de personer som går tillbaks till, eller fortsätter att försörjas, offentligt efter projektdeltagandet kan i många fall få en bättre situation genom att insatser har satts in för att de långsiktigt skall må och fungera bättre. Deltagarna har fått rätt ersättning och i vissa fall sysselsättning och kan deltaga i samhällslivet. Genom att genomföra en känslighetsanalys kan vi studera hur lönsamheten påverkas t ex genom att vissa av deltagarna även utan KomAn skulle fått ett arbete. Denna analys visar att lönsamheten minskar något, men genom nivån på projektets relativt höga intäkter påverkas lönsamheten endast marginellt. Återbetalningstiden ökar med sex månader om 25 procent av intäkterna antas komma från annan källa än projektet. För att illustrera värdet av KomAn på lite längre sikt har vi gjort några ytterligare samhällsekonomiska beräkningar baserat på resultatet för samtliga 884 deltagare: Ett livsvarigt utanförskap kostar förutom det rent mänskliga lidandet stora summor för samhället, mellan 15 till 20 miljoner enbart för en individ. Detta innebär att kostnaderna för tidiga insatser och som i KomAns fall också sena insatser måste ställas mot nyttan. Om vi antar att en genomsnittlig deltagare har upp till 30 möjliga år kvar i arbetslivet finns det fortfarande en stor potential för att reducera kostnaderna för utanförskapet. Värdet för samhället av att en deltagare kommer i ett osubventionerat arbete är cirka kr per år beräknat utifrån en månadslön på kr under 12 månader. Vi vet att 53 deltagare i augusti 2012 fått ett osubventionerat arbete genom KomAn. Antalet deltagare i arbete är en skattning baserad på en ögonblickbild en dag i augusti 2012 för att undvika dubbelräkningar. Det innebär att dessa personer med en månadslön på cirka kr med ett arbete på heltid motsvarar ett årligt värde på cirka 21 miljoner kronor. Vi har då inte räknat med värdet av den minskade resursförbrukningen kopplad till dessa personer. Om bara en tredjedel av deltagarna behåller sin produktivitet är det ändå stora värden som återbetalas till samhället. Utifrån samma förutsättningar har de 136 deltagare som kommit i ett subventionerat arbete med i genomsnitt 75 procent i lönesubvention skapat ett årligt värde på cirka 13,5 milj. kr. 8

9 Det är också mycket viktigt att notera att deltagare som kommit i praktik och studier också bör ha större möjligheter att i framtiden komma i ett arbete. Dessa deltagare måste därför få ett fortsatt stöd efter KomAn. De deltagare som studerar och enbart försörjer sig på sina studiemedel istället för offentlig ersättning från kommunen eller Försäkringskassan innebär också minskade kostnader för samhället. För deltagare som inte kommit i ett arbete, studier eller praktik bör KomAn ha inneburit att de på kort sikt hamnat rätt vad gäller försörjning och även fått rätt stöd till fortsatt rehabilitering eller ökad delaktighet i samhället genom sysselsättning. Sannolikt därmed också en bättre livssituation och högre livskvalitet. Ansvaret för arbetslivsinriktade insatser har förändrats under senaste åren och många personer riskerar att fastna i gråzoner mellan olika aktörer. KomAn visar på en modell för att minimera risken att enskilda individer med komplexa behov hamnar mellan stolarna och istället får en insats med fokus på en helhetssyn och långsiktighet. En åldrande befolkning och ett allt senare inträde på arbetsmarknaden medför att de som är i arbetsför ålder måste arbeta i högre utsträckning i framtiden om nuvarande välfärdsnivå skall kunna behållas. Nya möjligheter måste också prövas för att få fler i ett arbete. KomAn är ett bra exempel på en satsning som både breddar arbetskraftsutbudet och sannolikt använder samhällets resurser effektivare relativt de traditionella verksamheterna samtidigt som det ger deltagarna en chans till en bättre livssituation. Det är viktigt att finansiärer och den politiska ledningen tar till sig dels vad projekt KomAn gett för lärdomar vad gäller organisation, samverkan och styrning av verksamheterna, dels ser vilken nytta som skapats relativt de kostnader som lagts ned. I ett nästa steg kan detta ge förutsättningar att driva de reguljära verksamheterna ännu effektivare till nytta för brukarna. 9

10 Inledning Uppdraget Samhällsekonomisk utvärdering payoff har av Värmdö kommun i egenskap av projektägare fått i uppdrag att belysa de samhällsekonomiska kostnaderna och nyttan/vinsterna av projekt KomAn i sin helhet och ekonomiska effekter för de ingående kommunerna sammantaget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Utöver Värmdö kommun är Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner också parter i projektet tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förändringar i deltagarnas ekonomi genom att de varit inskrivna i projektet kommer också att redovisas. Baserat på de kontakter vi haft med projektet och de underlag vi fått till denna utvärdering för vi även en socioekonomisk diskussion kring projektets genomförande. Tanken med detta är att visa på vilket sätt projektet använt samhällets resurser alternativt om målgruppen endast skulle tagit del av de reguljära verksamheterna. Till skillnad från den samhällsekonomiska analysen, som utgår från hur individen påverkas av projektinsatsen, fokuserar denna del främst på det organisatoriska perspektivet. Målsättningen är att det samhällsekonomiska perspektivet och den socioekonomiska analysen skall kunna ligga till grund för diskussioner kring projektets resultat. Denna utvärdering kan därför komplettera den processinriktade och lärande utvärderingen för att diskutera mervärden, lärande och möjligheter till ett eventuellt införlivande av arbetsmodellen i de reguljära verksamheterna. Slutrapporten innehåller i huvudsak: Rapporten i sammandrag Uppdraget, några utgångspunkter och resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen. Slutsatser, diskussion och sammanfattning. I bilagor till denna rapport finns även projektets egen beskrivning av KomAn. Projekt KomAn Syfte Projektets övergripande syfte är att skapa möjligheter till arbete, studier och egen försörjning för arbetslösa eller sjukskrivna personer som har en funktionsnedsättning (psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada). Ett ytterligare syfte är strategiskt och innebär att KomAn skall bygga upp en samverkan mellan projektets parter som bidrar till att öka möjligheterna till arbete och studier för målgruppen. 10

11 Mål Målet är att deltagarna skall komma i egen försörjning helt eller delvis genom arbete eller studier. Minst 20 procent av de tänkta 700 deltagarna skall ha uppnått detta mål efter 18 månaders deltagande i projektet. Målgrupp Deltagarna i KomAn är personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvade hjärnskada. Kombinationer av dessa eller andra funktionsnedsättningar kan också förekomma. Gemensamt för målgruppen är att de behöver ett omfattande stöd för att komma till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. I målgruppen skall personer i åldern 18 till 36 år prioriteras, men alla i yrkesverksam ålder, år, kan delta. Arbetsmodell Deltagandet i projektet har skett efter att någon av projektparterna eller Carema Hjärn Hälsan remitterat deltagaren. Alternativt har anhöriga och/eller individen kunnat stått för inremitteringen. Efter beslut om deltagandet, som bygger på frivillighet, har individen kunnat ta del av KomAns insatser i form av: Mobiliseringskurser Anpassad vuxenutbildning, teoretisk och arbetsplatsförlagd Supported Employment - Stöd på arbetsplatsen Socialt företagande Projekttid Projektet startade i juli 2009 och skall efter förlängning pågå t o m mars Sista deltagaren skall ha lämnat projektet senast Finansiering Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden och de ingående kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun är projektägare. Ytterligare information Läs även projektets egen presentation av hur projektet genomförts och vad som har uppnåtts i bilaga 1. Mer information finns också på Projektet har även anlitat Ramböll Management för externa lärande utvärderingar av KomAn. Ta gärna del av deras lägesavstämningar, halvtidsutvärdering och kommande slututvärdering för att få ytterligare information kring projektet. Rambölls tidigare genomförda utvärderingar av KomAn finns på projektets hemsida. 11

12 Förutsättningar för utvärderingen Denna utvärdering baseras på ett antal typfall som bygger på ett styrt urval av faktiska individer ur den totala populationen av deltagare. Anledningen till detta är att en slumpmässig urvalsstudie baserad i huvudsak på registerdata bedömdes bli för omfattande och för resurskrävande. Typfallen utgår från resultatredovisningen av 884 deltagares situation i KomAn relativt målet för projektet en dag i slutet på augusti Typfallen har tagits fram i samarbete med projektledningen, projektets ekonom och interna utvärderare i respektive kommunnätverk där kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är projektparter. Typfallen är ett urval ur den faktiska population som denna utvärdering bygger på. Totalt ingår 884 deltagare i populationen, som skattats utifrån en ögonblickbild en i slutet av augusti 2012 för att undvika dubbelräkning. Typfallen har tagits fram baserat på hur resultatet/situationen för samtliga deltagare redovisades i projektet i slutet av augusti 2012 oavsett om deltagaren avslutat projektet eller fortfarande var inskriven: Arbete utan lönesubvention Arbete med lönesubvention Studier med studiemedel från CSN Praktik eller arbetsträning Ej i arbete, studier eller praktik Två typfall har tagits fram per resultatgrupp och kommunnätverk, totalt tio stycken, vilket gör att vi sammanlagt haft 40 typfall att utgå ifrån. För att vikta typfallen har sedan den faktiska situationen i augusti 2012 använts för att andelen deltagare i respektive grupp skall bli så rättvisande som möjligt. Konkret innebär det att vi först viktat resultatet per kommunnätverk, vilket sedan legat till grund för våra beräkningar av resultatet för hela projektet. För att få ett så rättvisande resultat som möjligt har typfallen viktats mot det resultat som redovisats procentuellt per resultatgrupp för samtliga deltagare i slutet av augusti Resultatet i procent per resultatgrupp presenteras på sid 15. Eftersom utvärderingen bygger på ett antal typfall som bygger på ett styrt urval och inte en totalstudie bör resultatet av utvärderingen tolkas med viss försiktighet. Utgångspunkten är dock att typfallen skall vara representativa och visa på vilken ekonomisk potential det finns att skapa nytta i projektet. Genom att jobba effektivare med samverkan och hitta vägar till arbetslivet för en målgrupp som annars skulle ha stora svårigheter att göra det med ordinarie resurser skapas intäkter för samhället som helhet, men även för aktörerna och deltagarna själva. Därutöver undviks framtida kostnader för många av deltagarnas marginalisering och utanförskap genom att de kommit i egen försörjning. De uppgifter som tagits fram kring deltagarnas, och i detta fall typfallens, arbetssituation, försörjning och resursförbrukning avser en period av 12 månader före deltagaren startat projektet. För att beräkna deltagarens förändrade situation genom projektet jämförs i vanliga fall situationen för deltagaren under en period av 12 månader efter att denne avslutat projektet. Detta gäller inte för typfallen eftersom projektet syftar till att möjliggöra ett långsiktigt stöd vid behov och merparten av deltagarna fortsätter att 12

13 vara med i projektet även om de t ex börjat arbeta eller studera. Istället har läget under en 12 månader lång period efter att deltagaren nått önskvärt resultat använts för avstämning. För de som inte kommit ut i arbete, studier eller praktik i projektet har avstämning räknats under en 12-månadersperiod som påbörjas 18 månader efter projektstart, eftersom målet är att resultat skall nås inom 18 månader i projektet. Med typfallen som bas, det viktade resultatet och med kännedom om kostnaderna för genomförandet av projektet för 40 deltagare genomförs sedan beräkningar av den samhällsekonomiska nytta som projektet totalt skapat. Det innebär att vi visar på vilket sätt projektet skapat nya intäkter, genom att en person kommit i ett arbete och/eller frigjort resurser genom att inte längre vara aktuellt för olika vård- eller andra insatser hos olika aktörer. Handläggningsresurser kan också sparas genom att deltagarna inte längre försörjs via offentliga medel. För att åskådliggöra resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen redovisas följande nyckeltal: Intäkter; för samhället skapas intäkter genom att en person kommer i egen försörjning i ett arbete. Alternativt skapas intäkter genom att en person inte längre tar del av vård eller andra insatser som kräver arbetskraft. En deltagare som har ett försörjningsstöd innan projektet och som har inkomst av lön efter projektet eller, som i KomAns fall vid mättillfället, skapar intäkter genom minskade kostnader för de resurser som frigjorts vid handläggningen. Kommunen har också minskade kostnader för försörjningsstödet samt ökade skatteintäkter. Motsatsen kan också gälla att en person efter ett projekt inte har skapat intäkter utan genererat högre kostnader genom att det t ex funnits ett behov av rehabilitering. Kostnader; avser de resurser som projektet använt för att genomföra projektet, både egna och eventuellt externa kostnader ingår. Lönsamhet; beräknas som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Återbetalningstid; den tid det tar för projektet att nå break-even, vilket innebär att projektets intäkter är lika stora som kostnaderna. Potential; vi har tagit fram en schablon för den genomsnittliga årliga kostnaden för att en person inte arbetar och till denna kostnad adderas den faktiska kostnaden för typfallens förbrukning av vård, omsorg och handläggning. Verkningsgrad; är också ett eget framtaget nyckeltal kopplat till vår beräkningsmetod NyttoSam. Verkningsgraden beskriver hur stor andel av deltagarens samhällsekonomiska kostnad som frigörs under det första året efter att deltagaren lämnat projektet alternativt när resultatavstämningen gjorts. Kostnaden är beräknad utifrån dennes utanförskap under en period av 12 månader före projektet. Exempel; om kostnaden initialt är kr och det skapas ett värde på kr under en period av 12 månader efter projektet/resultatavstämningen motsvarar det en verkningsgrad på 20 procent. Den årliga samhällsekonomiska kostnaden för utanförskapet ( kr i vårt exempel) är baserat dels på det produktionsvärde som skapas av en vuxen person med kr i månadslön utan lönesubvention, dels på personens konsumtion av samhälleliga resurser. 13

14 Ovanstående nyckeltal är de vanligaste vi relaterar till men vi redovisar också ytterligare nyckeltal kopplat till kostnaderna för projektet. Nyckeltalen presenteras också baserat på utfallet på kort sikt, 12 månaders efterläge, i KomAns fall efter att deltagaren kommit i t ex arbete, studier eller någon annan av ovan redovisade resultatmått. Alternativt redovisas nyckeltalen på fem år, medellång sikt, som bygger på en prognos av resultatet efter ett år. Genomförande av uppdraget Typfall Den metod och de beräkningar som payoff tillämpar i detta uppdrag bygger på ett styrt urval baserat på 40 stycken typfall som är indelade i fem resultatgrupper. Indelningen bygger på projektets resultatredovisning i slutet på augusti Typfallen och övrigt underlag för de samhällsekonomiska beräkningarna är framtagna i samverkan med Anna Lexelius, projektchef för KomAn, projektledarna i respektive kommunnätverk, projektets ekonom och interna utvärderare. Normalt utgår beräkningarna i payoff`s utvärderingar från ett slumpmässigt urval av deltagare. Denna metod bedömdes för resurskrävande i detta fall, varför alternativet med ett styrt urval har använts. Totalt har sedan uppgifter för 40 deltagare tagits fram, tio per kommunnätverk indelade i fem olika resultatgrupper. Urvalet har gjorts utifrån syftet att vara så representativt som möjligt. Genom att de 40 deltagarna i ett nästa steg har viktats mot det faktiska utfallet för samtliga deltagare speglar utvärderingen projektets resultat på ett rättvisande sätt. De ekonomiska nyckeltal som redovisas i denna rapport avser antingen de 40 deltagarna i urvalet alternativt hela populationen vid redovisningstillfället, 884 deltagare. Konkret innebär detta att resultatet för det viktade urvalet använts för att beräkna utfallet för hela populationen. Genomförandet av uppdraget har i övrigt följt arbetsgången enligt vår metod Nytto- Sam. Detta innebär bl. a att föreläget avser deltagarnas situation avseende försörjning och konsumtion av vård och omsorg under en period av 12 månader innan de påbörjat projektet, medan efterläget avser samma variabler under en period av 12 månader efter deltagarna kommit i arbete, studier eller praktik. För deltagare som inte tillhör någon av dessa resultatgrupper redovisas övrigt och 12-månadersperioden mäts från att de deltagit i projektet i 18 månader. Resultatet per deltagare i det styrda urvalet, i form av nytta eller intäkter, kan därefter beräknas och ställas mot kostnaden för deltagande i projektet. I ett nästa steg ges de olika resultatgrupperna, var och ett med två deltagare per kommunnätverk, olika vikt satt i relation till det faktiska resultatet för hela populationen vid mättillfället. I den fortsatta redovisningen har vi även genomfört en känslighetsanalys. Resultat typfall Tabellen visar andelen deltagare inom respektive resultatgrupp vid en uppföljning baserad på projektets resultatredovisning Totalt antal deltagare var då

15 st. Resultatet för deltagarna är en skattning, som utgår från läget i slutet av augusti Detta för att undvika dubbelräkningar, då många av deltagarna uppnått flera olika resultat under olika perioder i projektet. För att närmare ta del av hur typfallen tagits fram per kommunnätverk hänvisar vi till bilaga 2. Definitionen av de olika resultatkategorierna utgår från KomAns redovisning av resultatet per deltagare. 15

16 Utgångspunkter Utanförskapets prislapp Ett utanförskap kan kosta samhället i genomsnitt närmare kr per person och år. Det är ett av resultaten av de femtiotal samhällsekonomiska utvärderingar som payoff genomfört sedan Kostnaderna och uteblivna intäkter för samhället beror på att personen inte arbetar samt kräver mer vård- och handläggningsresurser från samhällets sida än vad som skulle varit fallet om personen försörjde sig själv och befann sig i ett arbete. Därutöver påverkar även utsattheten närmast anhöriga t ex genom att eventuellt egna barn får en ogynnsam utveckling. Vi inom payoff anser att samhällets resurser många gånger inte används på ett optimalt sätt för att i tid förhindra och åtgärda utanförskap, vilket vi tidigare redogjort för i våra olika rapporter och utredningar, (se t ex Det lönar sig, Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet, Ungdomsstyrelsen 2011:2). Konsekvenserna av detta är att alltför många människor hamnar i ett utanförskap som ofta tar lång tid att bryta. Några exempel på brister i samhällets förmåga att arbeta rationellt inom den sociala sektorn: Ingen enskild aktör har ansvar för utanförskapet och ser därför inte helheten Brist på helhetssyn skapar gråzoner vad gäller ansvar, suboptimeringar med stuprörs- och sugrörsagerande inom respektive organisationer. Fram för fler hängrännor mellan olika aktörer. Individer i åtgärder kan ha en handlingsplan per aktör istället för en samordnad, som ytterst har samma syfte och mål. Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i första hand upp och styrs avseende kostnader och intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella budgetåret. Kostnadsfixering och kortsiktigheten gör att sannolika framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller synliggörs. Ovanstående situation och beskrivning innebär i praktiken att ingen enskild aktör har incitament att ensam ta ansvaret för ett utanförskap eller att satsa på främjande, förebyggande eller tidiga åtgärder. Trots denna mer generella och mörka bild finns det hopp och exempel på att nya vägar för samverkan och arbetsmetoder prövas. Bara för att nämna några: Samordningsförbundens olika projekt Otaliga projekt med stöd av Europeiska Socialfonden inom programområde 2, som har till uppgift att bryta utanförskap och ge ökade möjligheter för deltagarna att komma in i arbetslivet. Nyinrättade sociala investeringsfonder inom flera kommuner med Norrköping, Umeå och Åmål i spetsen. Detta innovativa sätt att arbeta med sociala satsningar följs och stöttas också av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 16

17 SKL projekt, En gemensam ingång för arbetssökande, för att ge enskilda ett bättre samordnat myndighetsstöd för att underlätta förankringen på arbetsmarknaden. För att få en mer genomgripande förändring krävs att sociala satsningar i första hand inte ses som en kostnad utan som en social investering med en ofta hög initial kostnad men som också ger möjligheter till en avkastning/återbetalning/minskade kostnader på sikt. För detta kan det krävas att: Prova nya former för att organisera, samverka och styra verksamheter internt och över myndighetsgränser utifrån en helhetssyn och långsiktighet. Arbeta med ett långsiktigt perspektiv och anpassa styr-, budget- och uppföljningssystem därefter, som också skapar möjligheter till investeringar, gemensamma värderingar och synsätt. Pröva nya arbetsmetoder, styrning av arbetsprocesser och bemanna med eldsjälar som vill jobba med ett nytänkande i fokus. Komplettera med samhällsekonomiska beräkningar och analyser för att bredda perspektiven både före och efter genomförandet av insatserna. 17

18 Redovisning av beräkningar utifrån typfall av deltagare i KomAn NyttoSam payoff`s metod för utvärdering NyttoSam är payoff`s metod för att genomföra samhällsekonomiska beräkningar och analyser. I de flesta utvärderingar, liksom i denna, utgår vi ifrån ett antal deltagares situation avseende försörjning och resursförbrukning under en period av 12 månader före och 12 månader efter deltagandet i ett projekt. Beräkningarna bygger sedan på de förändringar som (eventuellt) uppstått i efterläget jämfört med föreläget. Observera att typfallen i KomAn bygger på deltagarnas situation 12 månader före starten i projektet och 12 månader efter att de uppnått ett visst resultat, arbete, studier, praktik eller övrigt trots att deltagaren oftast inte lämnat projektet. För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 4. Redovisningens struktur Först kommer ett omfattande avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs inledningsvis projektets samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt, ett respektive fem år. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; dvs. kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna (kopplat till avgifter för avtalsförsäkringarna vid anställning). För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt som påverkas inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt, ett respektive fem år, uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Med hjälp av tre olika känslighetsanalyser redovisas först hur lönsamheten påverkas om vi antar att det föreligger extern påverkan (t ex konjunktur, undanträngning etc.). Vidare visas hur resultatet påverkas om projektkostnaden avskrivs under en tioårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat projektet. Slutligen genomför vi en känslighetsanalys där avskrivningen bygger på den faktiska projekttiden, dvs. tre år. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. 18

19 I bilagor finns en presentation av projektet, alla tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av vår metod NyttoSam. 19

20 Ekonomisk analys Innehåll ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fem delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av ett antal diagram och tabeller. I bilaga 3 redovisas alla resultat i tabellform. Där framgår förutom totala värden såväl medelvärden som ytterlighetsvärden, dvs. bästa och sämsta resultat på individnivå. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, dels kopplat till de 40 viktade individer som ingår i utvärderingen, dels till hela målgruppen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Begreppsförklaring, tabell 2 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en årlig lön på kr minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten (se förklaring till varför vi nyttjar denna lönenivå som referens under verkningsgrad på sid 4). För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i KomAn var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av stora vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis ut- 20

21 gjorde 25,1 milj. kr vid projektets start för de 40 individer som ingår i urvalet och drygt 554 milj. kr för de 884 deltagarna som utgjorde målgruppen, motsvarande kr per deltagare. Beräkningarna bygger på att en viktning, med hänsyn till resultatet, gjorts både för urvalet och för hela populationen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med cirka 2,4 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på drygt nio procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden kr och den kvarvarande potentialen Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad, kort sikt. Urvalet Populationen Tillgänglig potential i föreläge, kr kr varav produktion kr kr vård, omsorg och handläggning kr kr Faktisk produktion i föreläge 0,4 % 0,4 % Faktisk produktion i efterläge 6,0 % 6,0 % Utnyttjad potential, kr kr varav produktion kr kr varav vård, omsorg och handläggning kr kr Verkningsgrad, 9,4 % 9,4 % varav produktion 6,3 % 6,3 % varav, vård, omsorg och handläggning 45 % 45 % Kostnad per verkningsgrad kr kr Kvarvarande potential i efterläge kr kr Beräknar vi den långsiktiga potentialen utifrån ett sannolikt perspektiv baserat på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar projektet under halva tiden fram till förväntad pensionsålder är potentialen för hela populationen på 884 deltagare drygt 8,3 miljarder kr. Utslaget per deltagare motsvarar det 9,4 milj. kr. Även om detta belopp till stor del är hypotetiskt visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. 21

22 Diagram 1 nedan redovisar potentialen för hela målgruppen dels i föreläget, dels i efterläget kr kr kr kr kr Poten<al Ökad produk<on Minskad resursförbrukning kr - kr Föreläge E3erläge Skillnad Diagram 1. Projektets potential för samtliga deltagare i före- respektive efterläge. De blå staplarna i figur 1 ovan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att potential (52 milj. kr) frigjorts genom att drygt 20 procent av deltagarna kommit in i arbete kombinerat med minskad konsumtion av vård och omsorg i efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som de facto förekom i föreläget var så gott som noll. Produktionsutnyttjandet motsvarar 0,2 procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till sex procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (554 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (510 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (44 milj. kr). Genom ökad produktion/produktivitet, och till viss del minskat behov av olika resurser, har den totala potentialen minskat med drygt nio procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av cirka 52 milj. kr, fördelat på 32 milj. kr på ökad produktion och 20 milj. kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger över rubriken Skillnad. Intäkter I diagram 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projektet genererat på kort sikt (ett år) och medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn, uppdelat på kommun, landsting och stat. I diagram 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat - samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna (kopplade till avtalsförsäkringarna). 22

23 I rapportens bilaga redovisas alla intäkter i tabeller inklusive spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Observera att nedanstående diagram endast gäller de 40 deltagarna i det viktade urvalet. Vi anser att dessa är viktiga att redovisa eftersom detta urval ligger till grund för beräkningarna av resultatet för hela populationen. Intäkt kr kr kr 0 kr kr Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Kort sikt Medellång sikt Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn på kort och medellång sikt. Som framgår av diagram 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 40 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara cirka 2,4 milj. kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 11,8 milj. kr. Baserat på hela populationen är samhällets intäkt på kort och medellång sikt, 52 milj. kr respektive 260 milj. kr. Intäkt& 6000$000$kr$ 4000$000$kr$ 2000$000$kr$ $0$kr$!2000$000$kr$!4000$000$kr$!6000$000$kr$!8000$000$kr$ A!f$ F!kassan$ Övrig$stat$ Individerna$ Försäkringsgiv.$ Kort$sikt$ Medellång$sikt$ Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället på kort och medellång sikt. 23

24 Intäkt per deltagare på kort sikt för samhället är kr på årsbasis. Detta motsvarar en intäkt per deltagare på medellång sikt, fem år, kr. Såväl landstinget som kommunerna uppvisar positiva intäkter medan staten har negativa intäkter/ökade kostnader. För statens olika sektorer varierar intäkterna. Sålunda har Arbetsförmedlingen ökade kostnader medan intäkterna ökat/kostnaderna minskat för såväl Försäkringskassan som övrig stat. Deltagarna har fått cirka kr mer i disponibel inkomst i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Ytterlighetsvärdena för disponibel inkomst ligger på plus kr, respektive en minskning på kr. Kostnader Kostnad( 4000!000!kr! 3000!000!kr! 2000!000!kr! 1000!000!kr!!0!kr! Samhället! Kommunerna! A6f! F6kassan! Staten/EU! Staten!totalt! Diagram 4. Projektkostnad för samhället samt för övriga sektorer som är med och finansierar projektet. Åtgärdskostnaden för de 40 personer som ingår i utvärderingen har varit cirka 3,7 milj. kr inklusive och 3 milj. kr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Den totala projektkostnaden har varit drygt 66 milj. kr för populationen. För finansieringen av projektets genomförande står staten/europeiska Socialfonden för cirka 62 procent av projektkostnaden. Kommunerna svarar för cirka 30, Arbetsförmedlingen cirka åtta och Försäkringskassan för 0,1 procent. För mer detaljerad information hänvisas till tabellsammanställningen i rapportens bilaga. 24

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Preliminär slutrapport Projekt Jobbstudion Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av Anpassade yrkesutbildningar, Projekt Grenverket Södertörn Projekt Grenverket Nynäshamn och Tyresö På uppdrag av Samordningsförbundet

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Innergården På uppdrag av Samordningsförbundet i Kalmar län Rapport 2015-10-02 Payoff utvärdering och analys AB payoff kunskapens

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Hikikomori Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll Innehåll...

Läs mer

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun ekonomiska uppföljningar, utvärderingar och analyser Delrapport projekt Tolvan Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun 22/11-2007 Sammanfattning Delrapporten, som bygger sin analys på åtta individer

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun Rapport 2014-11-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland Slutrapport 2011-10-11 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-830

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors Preliminär slutrapport 2011-09-28 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbete för det goda livet Östersund 2013-09-04 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Projektägare är Fagersta kommun med finansiering av Samordningsförbundet i Norra Västmanland

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad 2017-10-09 Jonas Huldt och Claes Malmquist Payoff Utvärdering och Analys AB

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher Norra Västmanlands samordningsförbund 2009-03-16 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-01-08 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Praktiksamordning Lindesberg, Nora och Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 28/3 2009 payoff.nu Kunskapens

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt isak Delprojekt isak i Eskilstuna Samordningsförbundet RAR i Sörmland Östersund Preliminär rapport 2014-08-13 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Linköping, 2015-03-25 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund Slutrapport 2012-02-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Landskrona 2012-12-14 payoff AB, Sven Vikberg Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Förväntningar funderingar? Vad

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 21/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd

Läs mer

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbetsmarknadstorget Skellefteå Rapporten är sammanställd av Malin Ferm, Skellefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 Östersund

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Utvärdering Från bidrag till egen försörjning Sammanfattande slutrapport Sollefteå kommun 2011-10-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011 Duellen Samhällsekonomisk utvärdering Samordningsförbundet RAR Claes Malmquist, payoff Flen, 10 mars 2011 Program Presentation Utanförskapets ekonomi Vårt uppdrag Resultat av utvärderingen Sammanfattning

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet -

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Inspirations- och komma-vidare dag Samordningsförbundet Jämtlands län Birka folkhögskola, Ås 2011-09-15 Sven Vikberg, payoff AB Vad, varför

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet Samordningsförbundet FINSAM-Falun 2010-03-26 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Insats Trampolinen Trollhättan, 2014-07-02 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Datum 2009-02-10 Socialförvaltningens stab 1 (7) Mia Ledwith, utredare 08-5782 92 57 Diarienummer 010/09-739 Socialnämnden KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam

Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam På uppdrag av Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Göteborg, 2016-10-27 payoff kunskapens väg 6,

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet. Samordningsförbundet Norrköping

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet. Samordningsförbundet Norrköping Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet Samordningsförbundet Norrköping 22/9-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831 25 ÖSTERSUND

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Verksamhetsrapport 2014:02

Verksamhetsrapport 2014:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/ 2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden

Läs mer