Samhällsekonomisk utvärdering NP-samverkan

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering NP-samverkan På uppdrag av Samordningsförbundet Östra Östergötland Rapport Payoff kunskapens väg 6, Östersund telefon

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 PROJEKT NP-SAMVERKAN... 7 BAKGRUND... 7 YTTERLIGARE INFORMATION OM NP-SAMVERKAN... 8 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING... 9 SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING VAD INNEBÄR DET?... 9 NYTTOSAM - MODELL FÖR SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR... 9 RAPPORTENS STRUKTUR FÖR DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVÄRDERINGEN EKONOMISK ANALYS SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD INTÄKTER KOSTNADER FÖR PROJEKTET RESULTAT/LÖNSAMHET KÄNSLIGHETSANALYSER SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN SLUTSATSER OCH ANALYS VAD ÄR ETT BRA RESULTAT FÖR PROJEKTET EGENTLIGEN? PROJEKT NP-SAMVERKAN SKAPAR EKONOMISK NYTTA TILL SIST BILAGOR BILAGA BILAGA

3 Sammanfattning Projekt NP-samverkan har lett till en faktisk förändring Projekt NP-samverkan har riktat sig mot en målgrupp, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilka har behov av stöd för att bryta sin situation, få en möjlighet utvecklas samt leva ett bra liv. Projektet har också haft ambitionen att deltagarna ska öka sin grad av egenförsörjning genom arbete. Payoff har genom denna samhällsekonomiska utvärdering undersökt på vilket sätt deltagarnas livssituation har förändrats från läget före insatsen till läget efter NPsamverkan. Vi har tittat på hur deltagarna har försörjt sig och på vilket sätt och i vilken omfattning de har förbrukat stödresurser i samhället samt vilken samhällsekonomisk nytta som har skapats. Vi kan konstatera att stödet från vården är viktigt för deltagarnas möjligheter att må bra och leva ett bra liv. Totalt sett har stödet från vården ökat något efter att de deltagit i NP-samverkan jämfört med Före-läget. Troligtvis beror detta på att deltagarna i Före-läget till viss del har ingått in en osynlig grupp, vilken inte fått vård i den omfattning som de var i behov av. Men flera av deltagarna har klarat av att närma sig arbetsmarknaden. Det har lett till att Arbetsförmedlingens kostnader för subventionerade anställningar ökat. På ett års sikt har även Försäkringskassans kostnader ökat då flera deltagare har fått ett ökat stöd av Försäkringskassan. De stora vinnarna är deltagarna och kommunerna. Deltagarna har totalt sett fått en tydligt ökad disponibel inkomst och kommunernas kostnader har tydligt minskat. Sammantaget kan sägas att NP-samverkan har gett stöd till deltagarna, så att de har fått rätt stöd och hamnat i rätt försörjning. Men vägen till egenförsörjning genom arbete är för många av deltagarna lång och de samhällsekonomiska effekterna som på kort sikt är tämligen marginella måste ses i ett längre perspektiv. NP-samverkan har byggt en grund för deltagarnas fortsatta utveckling, men det är inte förrän deltagarna faktiskt klarar av att komma i arbete och klarar sig utan mindre stödresurser från samhället som det uppstår en större ökad samhällsekonomisk intäkt. Dessa sammanhang är också grundläggande för resonemang kring sociala investeringar, dvs. att en initial insats/kostnad måste satsas för att kunna skapa ökad nytta längre fram både för individen och för samhället. Om kostnaderna för projekt NP-samverkan, i enlighet med resonemang kring sociala investeringar, skulle skrivas av på fem år så skulle projektet visa på en positiv lönsamhet redan efter ett år. Det är också viktigt att lyfta fram att våra analyser visar att samhällets intäkt och lönsamhet kraftigt kommer att förbättras om ytterligare någon eller några av deltagarna kommer i arbete. Inför framtiden finns således goda förutsättningar att de resultat som redovisas i denna rapport kan komma att förbättras. Men för att kunna svara på den frågan krävs framtida uppföljning av hur deltagarnas livssituation utvecklas. 3

4 Projektets ekonomiska nytta i korthet Utvärderingen utgår från ett urval av 36 deltagare som fullföljt projektet och den samhällsekonomiska utvärderingens beräkningar bygger på dessa deltagare. Utvärderingen har genomförts med stöd av registerdata och uppgifter från deltagare och berörda aktörer. Fokus i utvärderingen är vilka samhällsekonomiska resultat och effekter som skapats för samhället, aktörerna och individerna. Samtliga uppgifter avseende lönsamhet och intäkter är beräknade med utgångspunkt för hur de 36 deltagarnas försörjning och resursförbrukning förändrats genom att de varit med i projektet. Detta betyder att redovisade belopp är på årsbasis och om situationen för deltagarna bibehålls kommer motsvarande intäkt och lönsamhet per år också att gälla för framtiden. Resultat: Samhället som helhet Intäkten för projektet är knappt 1 mkr per år, så länge som deltagarnas situation avseende arbete och behov av olika vård- och omsorgsresurser bibehålls. Intäkten per deltagare är kr per år. På fem års sikt är intäkten prognosticerad till totalt 5 mkr motsvarande kr per deltagare. Lönsamheten (intäkter minus kostnader) för projektet är -2 mkr efter ett år om hela projektkostnaden belastar år ett. Detta motsvarar cirka kr per deltagare. Den beräknade lönsamheten för projektet på fem år sikt är positiv, 2 mkr. Den långsiktiga prognosticerade lönsamheten bygger på att en årlig intäkt motsvarande kr skapas när åtgärdskostnaden har återbetalats. Prognosticerad lönsamhet efter fem år är kr per deltagare. Återbetalningstiden för projektkostnaderna är 37 månader på samhällsnivå. Detta innebär att projektkostnaden är återbetald till samhället på drygt tre år om deltagarna bibehåller sin status efter ett år. Avkastningen är på kort sikt 0,3 kr per satsad krona och på fem års sikt 1,7 kr. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är fem procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat relativt hur läget var när de startade insatsen. Samtidigt innebär det att det finns en stor outnyttjad potential (95 procent) hos deltagarna, vilken det är möjligt att arbeta vidare med. Resultat: Övriga aktörer och deltagarna För kommunerna är intäkten drygt 1 mkr per år vilket motsvarar en lönsamheten på kr efter ett år, förutsatt att hela projektkostnaden belastar det första året. Per deltagare motsvarar det en intäkt på kr per år respektive en lönsamhet på kr efter ett år. Lönsamhet på fem års sikt är totalt 4,8 mkr. Per deltagare motsvarar det kr. Återbetalningstiden 4

5 för kommunens projektkostnader är sju månader. Kommunens intäkter beror på att kostnaderna för utbetalning av försörjningsstödet minskat, likaså har kostnaderna för handläggning och omsorg minskat samtidigt som skatteinbetalningarna ökat. Avkastningen per satsad krona är på kort sikt 1,8 kr och på fem års sikt 9,0 kr. För Landstinget är kostnaderna relativt oförändrade och har i Efter-läget totalt ökat med kr. Lönsamheten är på ett års sikt är drygt kr. Per deltagare är lönsamheten kr. Den negativa intäkten för landstinget är kopplad till ökade kostnader för olika vårdinsatser som är något högre än de skatteintäkter som genererats av att vissa deltagare erhållit lön eller ersättningar som genererar skatteintäkter. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med -0,5 mkr efter ett år för hela gruppen. Per deltagare motsvarar det en kostnadsökning på kr. Lönsamheten är totalt -1,1 mkr på kort sikt och -3,2 mkr på medellång sikt, fem år. Per deltagare är lönsamheten kr efter ett år respektive kr efter fem år. Resultatet för Arbetsförmedlingen beror på att de genom sina tjänster och lönesubventioner möjliggjort att flera av deltagarna i projektet kunnat komma i ett arbete. Om lönesubventionerna på sikt kan minska kommer Arbetsförmedlingens lönsamhet att förbättras. Översyn av nivåerna brukar normalt göras varje år. Försäkringskassan har ökade kostnader med -1,4 mkr per år genom ökade kostnader för utbetalningar av olika ersättningar och för handläggning av dessa. Per deltagare motsvarar det kr per år. Lönsamheten är -2 mkr vilket motsvarar kr per deltagare. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har ökade kostnader på -1,5 mkr i Efter-läget jämfört med Före-läget. Lönsamheten för hela gruppen är första året -3,3 mkr efter att kostnaderna avräknats. Per deltagare motsvarar det en lönsamhet på kr per år. Deltagarna har ett år efter avslutad insats i genomsnitt fått en ökad disponibel inkomst med kr per år. Totalt för hela gruppen motsvarar det 1,4 mkr per år. Högsta ökning på individnivå är kr medan största minskning är kr. Ekonomisk nytta i ett vidare perspektiv För att analysera hur stabila resultaten i denna utvärdering är har Payoff genomfört tre olika känslighetsanalyser. Om vi antar att den totala intäkten som skapats inte bara beror på de insatser som deltagarna fått genom NP-samverkan kommer projektets lönsamhet att minska. Om vi antar att 25 procent av intäkterna har skapats av andra orsaker än projekt NPsamverkan så ökar samhällets återbetalningstid från 37 månader till 49 månader. 5

6 Om vi exkluderar extremvärden, i det här fallet de två bästa och de två sämsta utfallen, i beräkningarna minskar lönsamheten påtagligt från -2 till -2,5 mkr, vilket per deltagare innebär en lönsamhetsminskning från kr till kr. Detta indikerar hur stort det marginella värdet är för samhället att deltagare kan komma i arbete, de två bästa utfallen är just deltagare som erhållit heltidsarbete utan lönesubvention. Om vi gör en kalkyl och analys där åtgärdskostnaden skrivs av på fem år uppvisar projektet en positiv lönsamhet redan på kort sikt. Däremot påverkas inte återbetalningstiden av detta. Lönsamheten på kort sikt ökar från -2 mkr till kr. Detta är ett särskilt intressant alternativ för att visa på hur kostnaden kan betraktas, och hanteras, som en social investering. 6

7 Projekt NP-samverkan Bakgrund Syftet med NP-samverkan är att ge personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förutsättningar att hantera sin livssituation. Genom samordning av myndigheternas olika insatser förväntas det på sikt leda till ökade möjligheter för personerna att arbeta eller studera. Målgruppen är: Personer boende i Norrköping, Söderköpings och Valdemarsviks kommun Ursprungligen var det personer mellan år, vilket var fallet vid rekrytering av deltagarna i denna utvärdering. I ett senare skede har åldern höjts till år. Personer där det finns funderingar kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Personer som har svårigheter kring arbete/studier sysselsättning Mål på individnivå Tanken är att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv så att förmåga till förvärvsarbete ökar. Mål på organisationsnivå NP-Samverkan består av NP-coacher och projektledare. NP-Coachernas uppdrag är att stödja personen innan, under och efter utredningen inom vuxenpsykiatrin, stödja och koordinera personens kontakt med berörda myndigheter, vara med i utformandet av en individuell plan tillsammans med personen och berörda myndigheter samt hitta strategier för genomförande. Berörda parter Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vuxenpsykiatrin, habiliteringen samt Norrköpings kommun är representerade i samverkansteamet som bereder ansökan. 7

8 Ytterligare information om NP-samverkan Ytterligare information om NP-samverkan finns på Samordningsförbundet Östra Östergötlands hemsida, Kontaktperson: Tove Brusman, Ett stort tack till Tove för hennes arbete med att ta fram underlag till den samhällsekonomiska utvärderingen, vilket har varit en förutsättning för att genomföra utvärderingen på ett bra och kvalitetssäkrat sätt. 8

9 Samhällsekonomisk utvärdering Samhällsekonomisk utvärdering vad innebär det? Payoff har fått i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av projekt NP-samverkan. Utvärderingen av projektet baseras på ett urval av 36 deltagare som avslutat projektet och där det dessutom för huvuddelen gått 12 månader efter projektavslut. Denna rapport bygger på hur situationen förändrats för dessa deltagare vad gäller försörjning och resursförbrukning från tiden innan NP-samverkan (Före-läget) jämfört med tiden efter (Efter-läget). Redovisningen av den ekonomiska nyttan för samhället, parterna och deltagarna utgår från dessa 36 deltagare. Fokus i utvärderingen är att synliggöra på vilket sätt projektet skapat ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och individerna. I rapporten redovisas också kostnaderna för insatsen och hur detta påverkat lönsamheten för finansiärerna. Samtliga ekonomiska beräkningar bygger på vilket sätt individernas deltagande i projektet har påverkat deras försörjningssituation och resursförbrukning, dvs. deras behov av olika insatser. Payoffs förhoppning är att den samhällsekonomiska utvärderingen ska ge ett bredare och bättre underlag för beslutsfattare och berörda parter att bedöma projektets resultat och möjliga effekter på längre sikt. NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar Den samhällsekonomiska utvärderingen och den strategiska analysen har gjorts med hjälp av Payoffs modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska effekterna för samhället som helhet samt för kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Övrig statlig verksamhet, försäkringsgivarna och deltagarna. Tanken med att visa de samhällsekonomiska effekterna är att: Visa på de osynliga kostnaderna av utanförskap. Beräkna intäkterna av förebyggande och rehabiliterande arbetslivsinriktade insatser relativt satsade kostnader. Beskriva hur den ekonomiska nyttan fördelar sig mellan parterna och vad som uppnås för samhället. Sammantaget ger utvärderingen en helhetsbild som kan ligga till grund för hur fortsatta satsningar och investeringar i välfärden kan göra göras på ett långsiktigt och hållbart sätt och vilka mål som realistiska för dessa. NyttoSam är en modell, som utvecklats av Payoff för att genomföra samhällsekonomiska utvärderingar. NyttoSam har använts för att genomföra ett stort antal utvärde- 9

10 ringar med fokus på ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och deltagarna. Vår modell kan också användas för att göra s.k. socioekonomiska bokslut, som i första hand är ett alternativt namn på samhällsekonomiska utvärderingar. För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Läs vidare i bilaga 2, i vilken även några av de vanligaste nyckeltalen i NyttoSam förklaras. Rapportens struktur för den samhällsekonomiska utvärderingen Potential och redovisning av olika nyckeltal Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs insatsens samhällsekonomiska potential, dvs. den kostnad som deltagarna totalt utgör för samhället när de påbörjar insatsen. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i insatsen. I ett nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader insatsen haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl återbetalningstid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället samt följande aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunerna, landsting/region, staten samt individerna/hushållen. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat. Utöver dessa aktörer beräknar vi även resultatet för aktören Försäkringsgivarna, vilken avser de sociala avgifter som betalas in till olika försäkringsbolag genom att deltagarna erhåller anställning. Eftersom försäkringsbolagen inte är någon part i projektet NP-samverkan kommer dessa resultat inte att särredovisas. För kommunen och landstinget redovisas dessutom intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Se bilaga 1. Känslighetsanalys Med hjälp av tre olika känslighetsanalyser redovisas dels hur lönsamheten påverkas om vi antar att det föreligger extern påverkan (t ex självläkning, konjunktur, kortsiktig undanträngning etc.) med 25 procent på intäkterna, dels hur lönsamheten påverkas om vi exkluderar extremvärden för deltagarna (de två bästa och de två sämsta), och slutligen hur den kortsiktiga lönsamheten påverkas om projektkostnaden skrivs av under en femårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter att deltagarna lämnat insatsen. 10

11 Slutsatser och analys I den sista delen i rapporten sammanfattas utvärderingen och projektets kortsiktiga resultat och möjliga långsiktiga effekter. Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fem delar: Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I detta avsnitt redovisas vilken samhällelig kostnad deltagarna utgjorde året innan projektstart (potential) samt hur stor andel av denna kostnad som frigjorts året efter projektavslut (verkningsgrad). Intäkter på kort och medellång sikt I detta avsnitt redovisas hur stora intäkterna/kostnadsreduceringarna varit året efter jämfört med året innan insatsen. Projektets kostnader I detta avsnitt redovisas den totala resursförbrukningen kopplad till insatsens genomförande. Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) inklusive återbetalningstid. I detta avsnitt redovisas lönsamheten i kronor och återbetalningstid i månader. Känslighetsanalyser I detta avsnitt redovisas hur resultatet/lönsamheten påverkas bl. a. av antagandet att viss procent av den erhållna intäkten beror på andra faktorer än själva insatsen. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår insatsens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt, 12 månader, maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till den population som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda årliga samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i insatsen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom insatsens genomförande. 11

12 Samhällsekonomisk tillgänglig potential Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i insatsen 1. Den totala potentialen för populationen motsvarade 21,5 mkr per år vid insatsens start, vilket motsvarade kr per deltagare och år. Då deltagarna kommer in i arbete och minskar sina vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen vilket innebär att samhällets kostnader för deras utanförskap minskar. Om alla deltagare kommer in i heltidsarbete utan subventioner och ingen av deltagarna har kvar något behov av vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att insatsen har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med ca 1 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på fem procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade potentialen kr och den kvarvarande potentialen är därmed kr per år. Om deltagarna i snitt skulle ha haft tio år kvar till pension när de påbörjade insatsen skulle det innebära en outnyttjad potential på samhällsnivå motsvarande ca 215 mkr. Även om detta belopp bygger på antaganden, så visar de på vilka stora potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Tabell 1. Sammanställningen visar insatsens samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt insatsens verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 4 % Faktisk produktion i efterläge 6 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 5 % produktion 3 % vård, omsorg och handläggning 13 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr 1 Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i insatsen, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i insatsen. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. 12

13 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör insatsens resultat mer i detalj beskriver hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i Efter-läget jämfört med Före-läget. De blå och gula staplarna i diagram 1 beskriver dels tillgänglig potential i Före-läget, dels kvarvarande potential i Efter-läget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential (1 mkr) utnyttjats genom att flera av deltagarna kommit i arbete i Efterläget jämfört med Före-läget kr PotenEal kr kr kr kr - kr PotenOal, före ProdukOon Resurser PotenOal, exer Diagram 1. Insatsens potential i före- (blå) respektive efterläge (gul). Den ökade produktionen (orange stapel) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (grå stapel) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på fem procent. Den totala potentialen i föreläget (21,5 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (18 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (3,5 mkr). Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen utnyttjats med fem procent, vilket åskådliggörs av skillnaden mellan den blå och den gula stapeln i figuren ovan. I kronor motsvaras det av knappt 1 mkr, fördelat på kr på ökad produktion och kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna mellan den blå och den gula stapeln. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projektet genererat på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. 13

14 I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. Diagram 2 och 3 illustrerar intäkterna i form av staplar. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Totalt, kort sikt (1år) Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt (5 år) Samhället kr kr kr Kommun kr kr kr Landsting kr 0 kr kr Staten kr kr kr De ökade kostnaderna för landstinget beror på att deltagarna förbrukar mer/dyrare vård i Efter-läget jämfört med Före-läget. Det kan självklart bero på att deltagarna mår sämre. Men i detta fall är det troligt att deltagarna i Före-läget inte har fått tillgång till den vård som de var i behov av. I Efter-läget har det fått det stöd från vården som de behöver, vilket förhoppningsvis kan leda till att de mår bättre och att de på sikt kan trappa ner vårdbehovet men med bibehållen livskvalitet. Stödet från vården består exempelvis medicinering och insatser inom vuxenhabiliteringen. Drygt hälften av deltagarna har ökat sitt behov av vård i Efter-läget. Intäkter, kort sikt samhälle och offentlig sektor kr kr 0 kr kr kr Samhället Kommunen LandsOnget Staten totalt Diagram 2. Intäkt på kort sikt för samhället och för offentliga sektorn. Som framgår av tabell 2 och diagram 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 36 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara knappt 1 mkr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 5 mkr. Per deltagare motsvarar det kr respektive kr. 14

15 Tabell 3. Intäkter för statens olika sektorer och deltagarna. Totalt, kort sikt Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr kr Intäkter, kort sikt staten och deltagarna 0 kr kr Af F-kassa Övrig stat Deltagarna kr Diagram 3. Intäkt på kort sikt för offentliga sektorn och deltagarna. Kostnader för projektet Åtgärdskostnaden för de 36 personer som ingår i utvärderingen har varit ca 3 mkr inklusive indirekta skatter 2. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr. Av den totala kostnaden står kommunerna, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för 25 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för insatsens genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället kr kr Kommunen kr kr Landstinget kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Övrig stat kr kr Staten totalt kr kr 2 Exklusive indirekt skatt är kostnaden 2,4 mkr. 15

16 Resultat/lönsamhet I tabell 5 och diagram 4 och 5 nedan redovisas en sammanställning över insatsens resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, återbetalningstiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är återbetald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt negativ, -2 mkr, dvs. att insatskostnaden är större än den årliga intäkten som skapas. Det betyder att återbetalningstiden blir mer än ett år. På fem års sikt är lönsamheten positiv, motsvarande 2 mkr. Per deltagare motsvarar det kr respektive kr. Återbetalningstiden för samhället är 37 månader, dvs drygt tre år. Samhällets intäkter består framför allt av viss ökad produktion och minskat behov av kommunala resurser, exempelvis handläggning och behandlingshem. Om fler kommer i arbete, befintliga tjänstgöringsgrader kan öka, subventionsnivåer minskar och behovet av vård och omsorgsresurser minskar kommer samhällets lönsamhet att öka i framtiden. Kommunen/staden För kommunen är lönsamheten på kort sikt kr och på medellång sikt 4,8 mkr. Per deltagare motsvarar det kr respektive kr. Faktiska återbetalningstiden är sju månader. Kommunen har ökade skatteintäkter, minskade kostnader för försörjningsstöd och minskade kostnader för omsorg, insatser och handläggning. Landstinget Landstinget har något ökade kostnader genom projektet och är inte lönsamt på kort sikt, kr. Per deltagare motsvarar det kr. Landstinget har ökade kostnader för vård och ökade skatteintäkter som påverkar lönsamheten. 16

17 Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt återbetalningstid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt Medellång sikt Per deltagare, kort sikt Payoff -tid Per deltagare, medellång sikt Samhället kr kr kr kr Kommun kr kr kr kr Landsting kr kr kr i.v kr Staten totalt, varav kr kr kr i.v kr Arbetsförmedlingen kr kr kr i.v kr Försäkringskassan kr kr kr i.v kr Övrig stat kr kr kr kr kr - kr kr kr kr kr Lönsamhet, kort sikt Diagram 5. Lönsamheten på kort sikt för samhället och offentliga sektorn Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader för lönesubventioner i efterläget, vilket är helt i linje med deras viktiga uppdrag. Lönsamheten på kort sikt är -1,1 mkr, vilket motsvarar kr per deltagare. Om deltagare på sikt klarar sig utan lönesubventioner kommer Arbetsförmedlingens lönsamhet påverkas positivt. 17

18 kr kr - kr kr kr kr Lönsamhet, medellång sikt Diagram 6. Lönsamheten på medellång sikt för samhället och offentliga sektorn Försäkringskassan Försäkringskassan har ökade kostnader och lönsamheten är -2 mkr efter första året. Per deltagare motsvarar det kr. Det beror framför allt på att Försäkringskassan har beviljat flera personer ersättning i Efter-läget, exempelvis aktivitetsersättning. Aktivitetsersättningen kombineras ofta med andra insatser, t.ex. studier på Folkhögskola eller Komvux alternativt arbetsplatsförlagd placering inom daglig verksamhet. Det innebär praktik ute på ett företag, vilket i förläningen kan leda till lönebidragsanställningar, även om ledtiden ofta är lång. Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, t.ex. skatteintäkter, visar en lönsamhet motsvarande -3,3 mkr efter ett år. Individerna/hushållen Deltagarna har fått en ökad disponibel inkomst med 1,4 mkr totalt, vilket motsvarar kr per deltagare och år. Den deltagare som förbättrat sin inkomst mest har ökat sin inkomst med kr (från aktivitetsstöd till heltidsarbete utan lönesubvention) på årsbasis medan den som minskat sin inkomst mest är en deltagare som tappat kr (från lönearbete till arbetsmarknadsutbildning) på årsbasis. Känslighetsanalyser Genom att genomföra tre olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första analysen syftar till att redovisa hur det uppnådda resultatet påverkas om vi antar att andra faktorer, än de inom insatsen vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. 18

19 Den andra analysen visar hur resultatet påverkas om vi exkluderar utfallets extremvärden (bäst och sämst). Den tredje analysen beskriver hur den kortsiktiga lönsamheten påverkas om projektkostnaden skrivs av under en femårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat insatsen. Vi tittar helt enkelt på insatsen som en social investering. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att 25 procent av deltagarna nått sin förbättrade status även utan medverkan i insatsen, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till kr från 1 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är -2,2 mkr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med - 2 mkr respektive kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar i så fall med 12 månader till 49 månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (i detta fall de två högsta och de två lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan vi undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderar vi nu dessa extremvärden sjunker intäkten från totalt 1 mkr till kr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från 37 till 70 månader. Anledningen till detta resultat är att personer som kommer i arbete har en mycket stor påverkan det samhällsekonomiska resultatet. Om vi tar bort de två mest positiva deltagarna, så har det en betydligt större genomslag jämfört med att ta bort de två minst positiva deltagarna ur utvärderingen. Samtidigt indikerar det att om NPsamverkansinsatsen på sikt kan leda till att ytterligare personer kommer i arbete, så kommer det samhällsekonomiska resultatet att påverkas positivt i relativt stor omfattning. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att kostnaderna för projekt NPsamverkan skrivs av på fem år. Kostnaden per år blir då 3 mkr/5 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på kr. Motsvarande siffra utan avskrivning är -2 mkr. Per deltagare blir lönsamheten kr istället för kr utan avskrivning. Det blir således en stor skillnad i hur insatsen bedöms på kort sikt, beroende på om insatsen ses som en social investering eller om kostnaden belastar resultatet i sin helhet år ett. 19

20 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I diagram 7 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 36 deltagare som ingår i utvärderingen kr kr kr kr kr kr Sammanfa`ning - kr kr Kostnad Intäkt, kort sikt Intäkt, medellång sikt kr kr kr Diagram 7. Figur som illustrerar insatsens åtgärdskostnad samt de intäkter som insatsen genererat på kort respektive medellång sikt. 20

21 Slutsatser och analys Vad är ett bra resultat för projektet egentligen? För att vidga perspektivet på projekt NP-samverkan gäller det att se till förutsättningarna för målgruppen, projektets syfte och vad som faktiskt åstadkommits. Projektet har en målgrupp där individerna i flera fall stått långt ifrån arbetsmarknaden genom att individerna haft komplexa besvär, vilka inte varit färdigutredda. Målgruppen unga vuxna år har i Före-läget ofta varit försörjda av föräldrar och anhöriga. Många av deltagarna har befunnit sig under samhällets sociala radar, dvs. varit en osynlig grupp och inte fått den hjälp som de både har rätt till och har behov av. För en målgrupp som i detta fall oftast har behov av insatser från flera aktörer, kan det många gånger leda till en suboptimering av insatserna i stuprören. Projektets uppgift var att erbjuda en bättre anpassad, samordnad och uthållig insats relativt ordinarie verksamheter. Vår erfarenhet är att detta sammantaget oftast leder till ett bättre resursutnyttjande som även gagnar individerna. På kort sikt innebär denna typ av insats att en stor del av deltagarna kommer i rätt försörjning och med rätt stöd, vilket betyder att dessa individer inte behöver utredas ytterligare och vandra runt mellan aktörerna. Detta är ett viktigt resultat att lyfta fram, som möjliggör en bättre livskvalitet för deltagarna. Eftersom flera av deltagarna är unga har stödet från NP-samverkan lett till att de mår bättre och sedan beslutat att satsa på utbildning som en väg till anställning och en varaktig möjlighet att försörja sig via arbete. För andra deltagare innebär NP-samverkan att deltagarna ökar sina chanser att komma i egenförsörjning. En typ av stegförflyttning, som är ett vanligt resultat för den typ av satsning som samordningsförbunden finansierar. För att målgruppen skall komma vidare efter projektet krävs därför att handlingsplanerna fullföljs och att individerna är fortsatt motiverade till en förändring av sin situation. Deltagare som kommer i studier ingår också i denna grupp. Ett tredje resultat är att individerna kommer i ett arbete, med eller utan en subvention av lönen. Det är särskilt intressant att konstatera att flera av deltagarna i Efter-läget kommit i ett arbete. Projekt NP-samverkan skapar ekonomisk nytta För deltagarna i urvalet till denna utvärdering är den samhällsekonomiska kostnaden (potentialen) innan projektdeltagandet kr i genomsnitt per år och individ. Kostnaden har minskat till kr per år och individ i efterläget, vilket motsvarar att intäkten är kr ( ). Potentialen på ligger i nivå med den genomsnittliga potentialen i Payoffs databas på kr per deltagare och år som vi tidigare redovisat som ett resultat av närmare 60 tidigare genomförda arbetslivsinriktade utvärderingar, se NNS rapport 2015:1. 21

22 Kostnaden för utanförskapet på samhällsnivå har i efterläget minskat med kr per deltagare och år, vilket ligger under genomsnittet på kr i våra tidigare utvärderingar. Detta resultat indikerar att målgruppen i projektet stått längre utanför arbetsmarknaden än den genomsnittliga målgruppen. Det finns således en stor potential till ökade intäkter om fler av deltagarna kommer i arbete i kombination med att behoven av vård och omsorg kan reduceras. Av aktörerna är det kommunerna som har minskat sina kostnader mest. Förutom att skatteintäkterna har ökat har kostnaderna för försörjningsstöd och olika omsorgsinsatser minskat. Återbetalningstiden är sju månader. Landstingets kostnader har ökat marginellt. Visserligen har skatteintäkterna ökat pga. att många deltagare erhållit lön och ersättningar som genererat skatteintäkter, men detta tyngs ner av att vårdbehovet ökat för många deltagare i efterläget. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader, vilket ligger i linje med uppdraget. En social satsning med målsättningen att deltagare som står långt från arbetsmarknaden skall öka sin grad av egenförsörjning förutsätter att Arbetsförmedlingen har möjlighet att stötta med insatser och lönesubventioner. Ett negativt resultat, kostnadsökning för denna aktör, indikerar därför att de fullföljt sitt uppdrag. Försäkringskassans ökade kostnader beror till stor del på att flera av deltagarna erhållit olika typer av ersättningar i efterläget, fr a gäller det aktivitetsersättning. Staten sammantaget har ökat sina kostnader, detta trots att statens skatteintäkter ökat i efterläget. Anledningen är givetvis att såväl Försäkringskassan som Arbetsförmedlingen fått ökade kostnader, vilket redovisas ovan. Även här finns det en stor potential framtida intäkter om fler av deltagarna kommer i ett arbete. Deltagarna har ökat sina disponibla inkomster med kr i genomsnitt per deltagare och år. De känslighetsanalyser som vi genomfört av projekt NP-samverkan visar att; 1) Om vi antar att 25 procent av resultatet beror på andra faktorer minskar intäkterna i motsvarande grad och då minskar lönsamheten till -2,2 mkr istället för -2 mkr. Per deltagare kr istället för kr. 2) Om vi exkluderar extremvärden de individuellt två högsta och lägsta - minskar projektets lönsamhet. Exkluderas dessa extremvärden minskar lönsamheten från totalt -2 mkr till -2,5 mkr. Lönsamheten per deltagare minskar från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar från 37 till 70 månader. 3) Om vi istället gör en kalkyl och analys där åtgärdskostnaden skrivs av på fem år är projektet lönsamt redan på kort sikt, ett år. Detta är kanske ett mer rättvisande resultat av projektet på kort sikt. 22

23 Till sist Sammantaget måste projekt NP-samverkan sägas vara en insats som skapat nytta för individerna/deltagarna. För att det även ska skapas ökad nytta för samhället krävs att fler deltagare klarar av att försörja sig genom arbete och att de mår så bra att de klarar sig med mindre stöd från vården och myndigheter. Vår förhoppning är att våra slutsatser och denna utvärdering kan ligga till grund för att stärka arbetet med insatser riktade till personer med neuropsykiatriska problem, vilka är i behov av samordnade insatser för att kunna må bättre och i större omfattning klara av att försörja sig genom arbete. Rapporten är sammanställd av Payoff utvärdering och analys AB Göteborg och Östersund, Jonas Huldt och Claes Malmquist 23

24 Bilagor 1. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering. 2. Presentation av NyttoSam. Bilaga 1. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering I tabell 6 redovisas intäkterna på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommun och landsting. Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller den population som ingått i utvärderingen. Tabell 6. Intäkter på kort sikt, finansiella och reala effekter för kommunen och landstinget. Kort sikt Per deltagare Kommun, varav kr kr ekonomiskt bistånd kr kr skatt kr kr omsorg och handläggning kr kr Landsting, varav kr 0 kr skatt kr kr sjukvård kr kr Bilaga 2. Vad är NyttoSam? NyttoSam är Payoffs modell för samhällsekonomisk utvärdering. Med stöd av Nytto- Sam genomför Payoff utvärderingar och analyser av verksamhet och insatser, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som ska leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Kortfattat fungerar modellen på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation under en period FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation under en period EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, 24

25 övrig stat, staten totalt, försäkringsgivarna (via inbetalningar till avtalsförsäkringarna) och individen själv. NyttoSam ska ses som en modell, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Modellens struktur bygger på nationalekonomisk teori, skattesystemet, socialförsäkringssystemet, lagar och regler för arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt standardkostnader för olika offentliga stödinsatser. Trots modellens solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Följande avgränsningar och antaganden har gjorts Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion i samhället, inget sparande förekommer. Alla ekonomiska konsekvenser gäller i ett första led. Eventuella s.k. multiplikativa effekter effekter i nästkommande led ingår således inte. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande prissätts inte och ingår därmed inte heller i beräkningarna. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella spin-off effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Modellen förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av olika indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsaka. De indirekta skatterna (punktskatter och mervärdesskatter) som påläggs vid beräknandet av effekter på BNP bygger på ett genomsnitt av alla olika skattesatser som förekommer. 25

26 Modellen förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Förklaring till några av nyckeltalen i NyttoSam Intäkter; för samhället skapas intäkter genom att en person kommer i egen försörjning i ett arbete. Alternativt skapas intäkter genom att en person inte längre tar del av vård eller andra insatser som kräver arbetskraft. En deltagare som har ett försörjningsstöd innan insatsen och som har inkomst av lön efter insatsen skapar intäkter genom minskade kostnader för de resurser som frigjorts vid handläggningen. Kommunen har också minskade kostnader för försörjningsstödet samt ökade skatteintäkter. Motsatsen kan också gälla att en person efter en insats inte har skapat intäkter utan genererat högre kostnader genom att det t ex funnits ett behov av rehabilitering. Kostnader; avser de resurser som insatsen använt för att genomföra insatsen, både egna och eventuellt externa kostnader ingår. Lönsamhet; beräknas som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Återbetalningstid; den tid det tar för insatsen att nå break-even, vilket innebär att insatsens intäkter är lika stora som kostnaderna. Potential; vi har tagit fram en schablon för den genomsnittliga årliga kostnaden för att en person inte arbetar och till denna kostnad adderas den faktiska kostnaden för typfallens förbrukning av vård, omsorg och handläggning. Verkningsgrad; är också ett eget framtaget nyckeltal kopplat till NyttoSam. Verkningsgraden beskriver hur stor andel av deltagarens samhällsekonomiska kostnad som frigörs under det första året efter att deltagaren lämnat insatsen alternativt när resultatavstämningen gjorts. Kostnaden är beräknad utifrån dennes utanförskap under en period av 12 månader före insatsen. Exempel; om kostnaden initialt är kr och det skapas ett värde på kr under en period av 12 månader efter insatsen/resultatavstämningen motsvarar det en verkningsgrad på 20 procent. Den årliga samhällsekonomiska kostnaden för utanförskapet ( kr i vårt exempel) är baserat dels på det produktionsvärde som skapas av en vuxen person med kr i månadslön utan lönesubvention, dels på personens konsumtion av samhälleliga resurser. 26