MatchningsArena Timrå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MatchningsArena Timrå"

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall payoff AB kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehållsförteckning ETT SAMHÄLLSEKONOMISKT PERSPEKTIV MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN NÅGRA TYPFALL 3 payoff`s uppdrag 3 Rapportens upplägg 3 Projekt Matchningsarenan Timrå 3 Några utgångspunkter 4 Varför satsa på en samhällsekonomisk analys av en samhällsinsats? 5 Välfärden hotas på sikt 5 Varför ett samhällsekonomiskt perspektiv? 5 Utvärdering med stöd av payoff`s metod NyttoSam 6 Vad är nyttan med att redovisa de samhällsekonomiska effekterna? 7 Kort och lång sikt 7 Hur rättvisande och sant är resultatet av samhällsekonomisk utvärdering? 8 Redovisning av typfall 9 Typfall ett sätt att lyfta fram resultatet av projekt Matchningsarenan 9 Typfall ett; arbete utan lönesubvention efter avslutat projekt 9 Typfall två; arbete med lönesubvention efter avslutat projekt 10 Typfall tre; studier efter avslutat projekt 10 Typfall fyra; ökad anställningsbarhet efter avslutat projekt 10 Typfall fem; fortsatt rehabilitering efter avslutat projekt 11 Beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan av projekt Matchningsarenan 11 Insatsen 2Q 13 Arbetsgång Matchningsarenan beskrivna i form av typfall 13 Sammanfattning, slutsatser och diskussion 13 Vad är ett bra resultat för projekt Matchningsarenan? 13 Tänkbara samhällsekonomiska effekter 14 Vad blir nästa steg? 15 Bilaga typfall 17 Typfall 1 17 Typfall 2 17 Typfall 3 18 Vad har MA inneburit för deltagarna? 18 2

3 Ett samhällsekonomiskt perspektiv med utgångspunkt från några typfall payoff`s uppdrag Projekt Matchningsarenan i Timrå kommer att avslutas under sommaren För att få ett bredare beslutsunderlag inför en eventuell implementering av projektets metoder och samverkansmodell vill projektledningen synliggöra de samhällsekonomiska effekterna av projektet. Syftet med denna rapport är därför att beskriva sannolika samhällsekonomiska effekter på kortare och längre sikt och i ett nästa steg hur ekonomin påverkats för berörda aktörer, kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt inte minst deltagarna. Rapporten kan också utgöra ett komplement till den lärande utvärderingen. Målet med rapporten är att beslutsfattare och andra berörda skall få en ökad förståelse för värdet av sociala investeringar samt argument och underlag för beslut om hur ordinarie verksamhet kan organiseras och utvecklas framöver. Rapportens upplägg Rapporten innehåller tre delar: Uppdraget, några utgångspunkter och varför beskriva samhällsekonomiska effekter av ett projekt? Projekt Matchningsarenan ur ett samhälls- och socioekonomiskt perspektiv Sammanfattning, slutsatser och diskussion Projekt Matchningsarenan Timrå Genom att skapa en gemensam arbetsmodell för att öka arbetskraftsutbudet vill Timrå kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbeta innovativt för att minska utanförskapet i kommunen. Det skall finnas en väg in till en Front desk för en fördjupad och gemensam helhetsbedömning och koordinering av arbetslivsinriktade insatser. Projektet vänder sig till personer i arbetsför ålder som varit arbetssökande en längre tid. Det övergripande syftet med projektet är att öka arbetskraftsutbudet genom att pröva nya metoder och arbetssätt, arbeta med ett helhetstänk och även involvera arbetsgivarna för att de skall utöka antalet anställda. 3

4 Projektet skall ytterst leda till att målgruppen snabbare kommer till rätt insats/inte faller mellan stolarna och öka arbetskraftsutbudet mer än ordinarie verksamhet. Måluppfyllelsen mäts genom att följa upp hur deltagarnas situation på arbetsmarknaden och hur deras försörjning förändrats genom projektet. Det kanske viktigaste målet med projektet går att utläsa i ansökan till Europeiska Socialfonden om delfinansiering via Socialfondens programområde 2: Genom att samla basresurser och enas under samma paraply stärks helhetstänkandet. Det förväntade mervärdet av denna modell är större genomslagskraft i form av fler i arbete eller på väg till arbete och effektivare resursutnyttjande. Avsikten är att modellen skall permanentas och tillämpas på fler målgrupper. Modellen skall kunna användas i regionen men även i hela Sverige och då företrädesvis i mindre kommuner. Därför utgör detta projekt ett pilotprojekt. Några utgångspunkter Ett årligt utanförskap kostar samhället i genomsnitt cirka kr per person. Det är ett av resultaten av de femtiotal samhällsekonomiska utvärderingar som payoff genomfört sedan Kostnaderna och uteblivna intäkter för samhället beror på att personen inte arbetar samt kräver mera vård- och handläggningsresurser från samhällets sida än vad som skulle varit fallet om personen försörjde sig själv och befann sig i ett arbete. Vi inom payoff anser att samhällets resurser många gånger inte används på ett optimalt sätt för att förhindra och åtgärda utanförskap, vilket också tidigare framkommit i olika rapporter och utredningar. Konsekvensen av detta är att alltför många människor hamnar i ett utanförskap som ofta tar lång tid att bryta. Några exempel på brister i samhällets oförmåga att arbeta rationellt inom sociala sektorn: Ingen enskild aktör har ansvar för utanförskapet och ser därför inte helheten Brist på helhetssyn skapar gråzoner vad gäller ansvar, suboptimeringar med stuprörs- och sugrörsagerande inom respektive organisationer. Fram för fler hängrännor mellan olika aktörer. Individer i åtgärder kan ha en handlingsplan per aktör istället för en samordnad, som ytterst har samma syfte och mål Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i första hand upp och styrs avseende kostnader och intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella budgetåret Kostnadsfixering och kortsiktigheten gör att sannolika framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller synliggörs Ovanstående situation och beskrivning innebär i praktiken att ingen enskild aktör har incitament för att ensam ta ansvaret för ett utanförskap eller att satsa på främjande, förebyggande eller tidiga åtgärder. Trots denna mer generella och mörka bild finns det ljus i tunneln och exempel på att nya vägar för samverkan och arbetsmetoder prövas. Bara för att nämna några: 4

5 Samordningsförbundens olika projekt i samtliga län utom Gävleborgs län Otaliga projekt med stöd av Europeiska Socialfonden inom programområde 2 Försök med sociala fonder inom flera kommuner För att få en mer genomgripande förändring krävs att sociala satsningar ses som en social investering med en ofta hög initial kostnad men som också ger möjligheter till en avkastning/återbetalning/minskade kostnader på sikt. För detta kan det krävas att: Prova nya former för att organisera, samverka och styra verksamheter utifrån en helhetssyn Arbeta med ett långsiktigt perspektiv och anpassa styr-, budget- och uppföljningssystem, som också skapar möjligheter till investeringar och samverkan Komplettera med samhällsekonomiska beräkningar och analyser för att bredda perspektiven Varför satsa på en samhällsekonomisk analys av en samhällsinsats? Välfärden hotas på sikt Välfärden står inför stora utmaningar genom att vi har begränsade resurser och att vi måste hushålla med dessa. Sverige har en åldrande befolkning som både ökar i antal men också lever längre parallellt med att för få i arbetsför ålder är i faktiskt arbete. Åtgärder för att bryta människors utanförskap är därför angelägna. Särskilt viktigt kommer det att vara att satsa på att fler kommer in på arbetsmarknaden tidigare och att vidtagna åtgärder också är stadigvarande. Unga vuxna och de människor som invandrat till Sverige utgör i detta sammanhang en viktig resurs och måste snabbare lotsas in i det svenska samhället och i arbetslivet. Ur ett mer lokalt perspektiv står Timrå inför samma utmaning som de flesta kommuner i landet, nämligen att försörjningsbördan utvecklas negativt. Rent praktiskt betyder detta att antalet sysselsatta i åldrarna år minskar i relation till totalbefolkningen. I denna ekvation finns det inga genvägar utan vi måste både skapa fler jobb och få fler i arbete. Personer födda utanför västvärlden tillhör liksom funktionshindrade, ungdomar under 25 år och 55 - plussare den grupp som har svårast att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi måste därför hitta nya arbetsformer för att jobba effektivare med att bryta utanförskap och hitta hållbara lösningar för att integrera personerna i samhället. Projekt Matchningsarenan ligger därför rätt i tiden och särskilt intressant att följa. Varför ett samhällsekonomiskt perspektiv? Utvecklingsprojekt som delfinansieras av ESF, Europeiska Socialfonden, programområde 2, är inriktade på samhällsutveckling och bedrivs vanligtvis under två till tre år. Det antal projekt som implementeras i ordinarie verksamhet är få. Den traditionella 5

6 projektredovisningen, uppföljningen och utvärderingen av olika samhällsinsatser kommer oftast fram till att insatsen lett till vad projektet avsåg att göra till den planerade kostnaden. Ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv som även beskriver projektets eller verksamhetens olika nyttor för samhället, synliggörs sällan. Inte heller beskrivs insatsens ekonomiska konsekvenser för individen på lite längre sikt. ESF har i första hand krav på att följeforskning och en lärande utvärdering av ett projekt genomförs för att följa projektets process och vad som uppnås. Utvärderaren kan också utgöra såväl ett konstruktivt som ett kritiskt stöd för processledningen. Utvärderingen skall underlätta lärandet, se mervärden, se vad som utvecklats gällande metoder, samverkan, synen på deltagarna och sist men inte minst underlätta en spridning av resultatet och en eventuell implementering. En lärande utvärdering ger inte hela bilden av ett projekts resultat. I andra hand eller som komplement förordar därför ESF att även en samhällsekonomisk utvärdering genomförs. En sådan utvärdering kan ge en bild av hur den samhällsekonomiska nyttan av projektet fördelas mellan berörda aktörer, om projektet skapat intäkter och minskade kostnader. Vidare kan synliggörandet av nyttan relateras till hur stor andel som respektive part finansierar i ett projekt och höga initiala kostnader kan motiveras genom att framtida kostnader undviks. Konkret innebär det samhällsekonomiska perspektivet att beskriva hur en viss åtgärd, eller verksamhet, i första hand påverkat samhället som helhet, men även hur samhällets olika sektorer inklusive deltagarna påverkats med avseende på de ekonomiska effekter som är kopplade till åtgärden. För projekt Matchningsarenan är det i första hand intressant att se hur Timrå kommun, ESF via staten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ekonomi påverkats genom att dessa är huvudfinansiärer. Därutöver är det även intressant att ta del av hur landstingets och deltagarnas ekonomiska situation förändrats genom projektet. Utvärdering med stöd av payoff`s metod NyttoSam När payoff genomför en samhällsekonomisk utvärdering analyserar vi i ett första steg resultatet kopplat till syfte och mål och då särskilt till eventuella ekonomiska och monetära mål. För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen fullt ut enligt vår metod NyttoSam krävs en totalstudie med en kontrollgrupp. Eftersom detta inte i de flesta fall är realistiskt eller ekonomiskt försvarbart bygger utvärderingen på ett representativt urval av deltagare. Eftersom vår metod för samhällsekonomisk utvärdering innebär en relativt omfattande uppgiftsinhämtning har vi även tagit fram ett alternativt sätt att göra samhällsekonomiska beräkningar med stöd av typfall. payoff har även utvecklat en socioekonomisk analys som bedömer resultatet mot övriga mål, oftast kopplade till lärande, utveckling av nya arbetsmetoder, mervärden och det strategiska tänkandet. I vår analys kommer vi in på frågeställningar kring samverkan, helhetssyn, kompetens, metoder/verktyg, framgångsfaktorer och eventuella förbättringsområden. Den socioekonomiska analysen ligger delvis i linje med att genom- 6

7 föra en lärande- en processutvärdering. Styrkan i den socioekonomiska analysen är att vi kan lyfta fram på vilket sätt projektet arbetat nydanande sett både ur ett aktörs- och ett deltagarperspektiv. payoff s fokus i den samhällsekonomiska analysen ligger på att analysera hur projektet i praktiken har jobbat för att använda samhällets resurser, system, strukturer och organisation på ett konstruktivt och effektivt sätt. Analysen skall kunna ingå i ett underlag för ett lärande och beslut om implementering och en spridning av arbetssätt och metoder, som prövats i den utvärderade verksamheten eller projektet. Vad är nyttan med att redovisa de samhällsekonomiska effekterna? Genom att redovisa de samhällsekonomiska effekterna av en insats kan Kostnadsfixeringen brytas: Se insatser inom den sociala sektorn som investeringar och satsningar på välfärd och inte i första hand som kostnader Underlätta för en aktör att tänka på helheten och även se dolda kostnader som inte hamnar i den egna budgeten, för att därmed undvika hemmablindhet Motivera höga initiala kostnader för en implementering med tanke på potentiella resultat av åtgärden = avkastning i form av uteblivna kostnader för samhället på sikt. Tänka efter före planering av en åtgärd eller ett projekt: Vad vill vi uppnå med vårt projekt, sett ur olika perspektiv projekt, operativoch policynivå? Hur skiljer vi på strategiska och operativa mål för de olika nivåerna? Vilka grupper skall vi satsa på och hur avväger vi och fördelar resurserna för satsningar med fokus på främjande, förebyggande respektive sena insatser? Upptäcka vad projektet har lett till: Hur är resultatet relativt om vi gjort som vanligt eller inte gjort något alls? Har vi lyckats undvika suboptimeringar en aktör har vunnit på en annans aktörs bekostnad samhället har inte minskat sina kostnader och/eller ökat sina intäkter? Har projektet mest varit en tillfällig resursförstärkning eller har delar eller helheten implementerats i de reguljära verksamheterna genom att projektet hittat former för en effektivare samverkan och arbetsmetoder? Kort och lång sikt Det är vanligast att resultatet för deltagarna i ett arbetslivsinriktat projekt redovisas direkt efter att deltagaren har avslutat projektet. Dessutom kräver t ex ESF ytterligare uppföljning efter ytterligare tre månader. Dessa uppföljningar säger ingenting om hur 7

8 stabilt deltagarnas situation är eller om de har fortsatt att utvecklats på ett positivt sätt. I vår metod utgår vi från deltagarnas situation 12 månader före och jämför denna med vad som hänt 12 månader efter avslutat projekt. Denna typ av uppföljning ger en mer rättvisande bild av resultatet för deltagarna i ett projekt. Vi anser att det dessutom är angeläget att göra ytterligare uppföljningar och utvärderingar, gärna upp till tre år efter att projektet avslutats. Dessa uppföljningar ger ytterligare indikationer om hur hållbar en åtgärd varit. Dock görs en sådan långtidsuppföljning alldeles för sällan. Det kan också vara en fördel om uppföljningen kompletteras med intervjuer, alternativt enkäter för att försöka fånga projektets betydelse både på målgrupps- och på samhällsnivå. Innebar deltagandet i projektet ett vägskäl i livet med nya möjligheter som faktiskt lett fram till något, eller är det främst helt andra saker som haft betydelse för deltagarens situation idag? Minskade antalet personer i utanförskap? Blev användningen av samhällets resurser mer kostnadseffektiv? Hur rättvisande och sant är resultatet av samhällsekonomisk utvärdering? Med utgångspunkt från payoff s principer och antaganden är det av förklarliga skäl fel att säga att en utvärdering, och i ännu högre grad några typfall, visar på hela bilden av verkligheten. Mänskligt beteende påverkas av många olika faktorer och det kan vara svårt att beskriva och förklara vad som är först, hönan eller ägget. Kanske är det så att ett projekt med goda resurser som riktar sig till personer, som står väldigt långt från arbetsmarknaden, kan erbjuda insatser vilka personen annars aldrig skulle kunna få tillgång till? Ytterst är det bara personen själv som kan uttala sig om vad projektet betytt för dennes livssituation. För att kunna genomföra en samhällsekonomisk utvärdering av ett projekt riktat till deltagare som befinner sig i ett utanförskap krävs ett relativt omfattande arbete för att få in uppgifter kring deltagarnas försörjning och förbrukning av resurser såväl före som efter projektdeltagandet. Dessa uppgifter inhämtas dels från deltagarna själva, dels från olika register. Dessutom tillkommer ytterligare uppgifter som avser kostnader, finansiering och en närmare beskrivning av projektets genomförande för att utföra den samhällsekonomiska analysen. I våra utvärderingar ingår normalt inte att värdera mjuka data såsom påverkan på livskvalitet, självförtroende och attityder etc. Vi rekommenderar dock att en kvalitativ och en processinriktad utvärdering genomförs som komplement till den samhällsekonomiska utvärderingen. Ett sätt att få mer kunskap är dels att göra uppföljande utvärderingar av åtgärder som vi tidigare utvärderat, dels att bedriva forskning inom området. Kompletterande och uppföljande utvärderingar kan ge svar på frågor om hur tidigare resultat för deltagarna förändrats och hur prognosen i rapporten håller. Forskning skulle kunna ge mer kompetens i vad som lett till att deltagare i olika projekt förändrat sitt beteende eller fått en förbättrad livssituation, t ex om det varit projektet i sig eller om andra, s.k. exogena faktorer, påverkat resultatet. 8

9 En önskan är också att i några framtida uppdrag ha kontrollgrupper kopplade till våra utvärderingar, även om detta förfarande både är komplext och kostsamt. Fördelen med en relevant kontrollgrupp är att det skulle ge en mer korrekt bild av hur mycket själva åtgärden påverkat deltagarna. Idag hanterar vi bristen på kontrollgrupper med att genomföra några olika känslighetsanalyser där vi kan simulera hur resultatet påverkas av olika typer av scenarios, ev. undanträngningseffekter, förekomst av enstaka extremvärden etc. Redovisning av typfall Typfall - ett sätt att lyfta fram resultatet av projekt Matchningsarenan Generellt sett går det mesta att synliggöra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi har i denna rapport först valt att beskriva några deltagares påverkan på samhällets kostnader och intäkter genom att ta fram några typfall. Dessa typfall skall illustrera vilken samhällsekonomisk potential det finns i arbetslivsinriktade insatser och visa på vad som händer med deltagarnas livssituation genom att de tagit del av projektet. För att få fram typfallen tas först några typindivider fram som bygger på resultatet för deltagarna 12 månader efter avslutat projekt. I ett andra steg kan vi sedan: kartlägga och identifiera deltagarnas försörjning och förbrukning av samhällets resurser före och efter deltagandet i projekt Matchningsarenans kvantifiera och beräkna den resursförbrukning som är kopplad till projektets genomförande (inte aktuellt i detta fall) Typfallen kan sedan processas med hjälp av vårt databaserade kalkylprogram, Nytto- Sam. Samtliga beräkningar som görs med metoden bygger på att vi har en svart låda med aktuella uppgifter om (standard-) kostnader för olika tjänster och resurser plus integrerade uppgifter om aktuella skattesatser inkl. grundavdrag och jobbskatteavdrag, högkostnadsskydd, patientavgifter, socialförsäkringssystemet, handläggningskostnader etc. För att kunna ta fram typfall och genomföra utvärderingarna på ett smidigt sätt har vi också tagit fram mallar för de uppgifter som krävs för utvärderingen. Vi har även utvecklat ett eget klassificeringssystem för att möjliggöra någorlunda relevanta jämförelser mellan de olika projekten. Till sist har vi, utifrån klassificeringarna, byggt upp en gedigen databas med resultatet av alla tidigare genomförda utvärderingar. I denna databas kan aktuellt projekt jämföras, med hjälp av en mängd olika nyckeltal, med resultatet av andra projekt. Typfall ett; arbete utan lönesubvention efter avslutat projekt Tabell 1. Man 41 år, situation efter ett och fem år, aktivitetsstöd och försörjningsstöd i föreläget. Arbete 100 procent utan lönesubvention i efterläget. Intäkter samhället efter ett/fem år Kommunen intäkter efter ett/fem år Landstinget intäkter efter ett/fem år kr/2,4 milj. kr kr/ kr kr/ kr 9

10 Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år Försäkringskassan intäkter efter ett år Lönsamhet på samhällsnivå Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år kr kr Beror på åtgärdskostnaden kr Typfall två; arbete med lönesubvention efter avslutat projekt Tabell 2. Kvinna 37 år situation efter ett och fem år, sjukpenning, a-kassa och försörjningsstöd i föreläget. Arbete 100 procent med 70 lönesubvention i efterläget. Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr Kommunen intäkter efter ett år kr/ kr Landstinget intäkter efter ett/fem år kr/ kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år kr Försäkringskassan intäkter efter ett år kr Lönsamhet på samhälls- och aktörsnivå Beror på åtgärdskostnaden Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år kr Typfall tre; studier efter avslutat projekt Tabell 3. Kvinna 27 år situation efter ett och fem år, sjukpenning, a-kassa och försörjningsstöd i föreläget. Studier heltid, med ett ökat försörjningsstöd i efterläget. Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr Kommunen intäkter efter ett/fem år kr/ kr Landstinget intäkter efter ett/fem år kr/ kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år Försäkringskassan intäkter efter ett år kr Lönsamhet på samhällsnivå Beror på åtgärdskostnaden Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år kr Typfall fyra; ökad anställningsbarhet efter avslutat projekt Tabell 4. Kvinna 46 år situation efter ett och fem år, sjukpenning, försörjningsstöd i föreläget. Ökat sin anställningsbarhet, fortsatt försörjningsstöd och aktivitetsstöd i efterläget. Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr Kommunen intäkter efter ett/fem år +/- 0 kr 10

11 Landstinget intäkter efter ett/fem år +/- 0 kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år kr Försäkringskassan intäkter efter ett år kr Lönsamhet på samhällsnivå Beror på åtgärdskostnaden Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år +/- 0 kr Typfall fem; fortsatt rehabilitering efter avslutat projekt Tabell 5. Kvinna 46 år situation efter ett och fem år, sjukpenning, försörjningsstöd och sjukvård i föreläget. Fortsatta rehabiliteringsinsatser, sjukersättning, försörjningsstöd och något färre sjukvårdskontakter i efterläget. Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr Kommunen intäkter efter ett/fem år kr/ kr Landstinget intäkter efter ett/fem år / kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år +/- 0 kr Försäkringskassan intäkter efter ett år kr Lönsamhet på samhällsnivå Beror på åtgärdskostnaden Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år kr Beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan av projekt Matchningsarenan I denna rapport vill vi gå ett steg längre än att bara beskriva några typfall och har därför tillsammans med projektmedarbetarna följt upp resultatet för 101 deltagare 12 månader efter att de avslutat projektet. Resultatet för dessa deltagare efter avslutat projekt är följande: Arbete: 39 Studier: 5 Ökad anställningsbarhet: 30 Fortsatt utredning/rehabilitering: 27 Vi har därefter tagit fram 20 typfall baserat på resultatet enligt ovan, vilket innebär att vi för varje typfall kan mäta förändringen avseende deltagarens situation. Genom typfallen beskrivs vad som hänt deltagarna under interventionen/projekttiden och hur kontakterna med Matchningsarenan troligen påverkat deras situation avseende hälsa och resursförbrukning och i ett nästa steg deras arbetsförmåga och etablering på arbetsmarknaden. 11

12 Med typfallen som underlag har vi sedan genomfört beräkningar med stöd av Nytto- Sam. Tanken med detta är att få fram ett alternativ till att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering, vilket kräver mera resurser för att ta fram uppgifter direkt från deltagarna själva och ur olika register. Vi har i beräkningarna använt oss av en försiktighetsprincip, som innebär att vi avrundat nedåt för att undvika en överskattning av effekterna. Eftersom vi inte kunnat fånga all resursförbrukning, i första hand kopplat till landstinget vad gäller olika sjuk- och vårdinsatser, finns det troligen ytterligare kostnadsminskningar att hämta hem. Med ovanstående brasklappar ger likväl beräkningarna en bra bild över hur samhällets kostnader och intäkter påverkats av projekt Matchningsarenan, särskilt m h t till att så stor del av deltagarna som fullföljt projektet, närmare 60 procent, omfattas av beräkningarna. Normalt är det enklast och mest trovärdigt att visa på nyttan av ett projekt på kort sikt, i vårt fall ett år efter åtgärd. För att visa potentialen på några års sikt har vi även beskrivit den samhällsekonomiska effekten efter fem år baserat på situationen efter ett år. Till sist har vi även lagt in resultatet av beräkningarna i tabellen nedan och även jämfört resultatet med data från vår omfattande databas som bygger på utfallen från ett femtiotal tidigare genomförda samhällsekonomiska utvärderingar. Tabell 6. Beräkningar baserade på 20 typfall avseende deltagare som avslutat projektet Matchningsarenan jämfört med payoff`s databas. Alla uppgifter avser per deltagare om inte annat anges. Samhället/aktör Projekt Matchningsarenan payoff`s databas Potential (årlig samhällskostnad före åtgärd) Verkningsgrad (projektets minskning av samhällskostnaderna) 12 procent 14 procent Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr kr/ kr Kommunen intäkter efter ett/fem år kr/ kr / kr Landstinget intäkter efter ett/fem år kr/ kr kr/ kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år kr/ kr kr/ kr Försäkringskassan intäkter efter ett år kr/ kr kr/ kr Projektkostnad per deltagare Ej beräknad kr Lönsamhet på samhällsnivå Beror på åtgärdskostnaden Efter nio månader Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år kr kr 12

13 Insatsen 2Q För nio deltagare har en särskild insats upphandlats som inneburit en fördjupad kartläggning. Av de nio deltagare som tagit del av insatsen har två personer gått till anställningar med lönesubvention, tre har ökat sin självkänsla och för resterande är läget oförändrat. För att åskådliggöra den samhällsekonomiska nyttan har vi gjort en beräkning och utgått från att insatsen för sju av deltagarna inte inneburit någon förändring, men uppskatt värdet av att de två som kommit i arbete. Med beskrivna förutsättningar skapar åtgärden i samhällsekonomisk intäkt efter ett år. Kostnaden har varit kr vilket gör att återbetalningstiden är 18 månader. Om situationen inte förändras för deltagarna skapar därefter insatsen årligen kr i intäkter. Ovanstående visar att det kan vara försvarbart att tillsätta extra resurser och kompetens om det ökar deltagarnas möjligheter att komma i ett arbete och/eller minska annan resursförbrukning. Arbetsgång Matchningsarenan beskrivna i form av typfall I bilaga finns tre typfall, som redovisas av koordinatorerna i projektet. Tanken med dessa typfall är att visa på hur projektet arbetat med deltagarna och vad det inneburit i det enskilda fallet. Sammanfattning, slutsatser och diskussion Vad är ett bra resultat för projekt Matchningsarenan? Vilket av de olika målen för Matchningsarenan är viktigast och väger tyngst? Är det mål kopplade till deltagarnas arbetsdeltagande och försörjning eller är det mål och resultat som är kopplade till samhällsekonomin och aktörerna? Övergripande mål för att utveckla samverkan och arbetsmetoder för att minska utanförskap brukar strategiskt sett vara avgörande för att ett projekt skall bli långsiktigt framgångsrikt. I ett sådant perspektiv blir det operativa resultatet för deltagarna en följd av om det övergripande målet uppnås. Det är inte heller alldeles ovanligt att arbetslivsinriktade projekt fokuserar på vad projektet inneburit för deltagarna och bortser från de strategiska dimensionerna. Allt för många projekt nyttjas som tillfälliga resursförstärkningar under projekttiden, men leder inte till några bestående förändringar i de reguljära verksamheterna eller införande av nya arbetsmetoder. Om resultatet för projekt Matchningsarenan skall värderas med utgångspunkt från ett samhällsekonomiskt perspektiv och med hållbarhet i fokus gäller det för berörda aktörer att se helheten och inte bara ha ett stuprörsseende kring kortsiktiga vinster för den egna myndigheten. Eftersom såväl staten, genom Europeiska Socialfonden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som Timrå kommun finansierat projektet gäller det för finansiärerna att inse vad som kan förändras och utvecklas med stöd av vad projektet uppnått. Vi anser att det absolut viktigaste målet för projekt Matchningsare- 13

14 nan är att utveckla nya arbetsformer, samverkan genom samlokalisering, en väg in och med multikompetenta team i fokus. Tänkbara samhällsekonomiska effekter De fem första typfallen som redovisats ger en bild av vilken ekonomisk och livskvalitetshöjande potential som finns när relevanta resurser sätts in för att bryta ett utanförskap. Om resultatet för deltagarna är bestående över tid, eller fortsätter att utvecklas positivt, har denna typ av projekt stor möjlighet att bli mycket lönsamt för samhället. Detta förutsätter att projektets resurser använts på ett optimalt sätt relativt ordinarie verksamhet eller att ingen åtgärd skulle varit aktuell för berörda deltagare. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns väldigt mycket att vinna på att bryta utanförskap och att tiden i utanförskap förkortas. Som vi nämnt tidigare kan ett årligt utanförskap i många fall kosta kring kronor per person i arbetsför ålder. Detta belopp är beräknat med utgångspunkt från att personen inte deltar i någon produktion och förbrukar en del av samhällets resurser inom hälso- och sjukvård och omsorg. Även om de fem typfallen visar på stora variationer i utfallet, handlar det om betydande ekonomiska förtjänster för samhället om huvuddelen av deltagarna i ett projekt utvecklas mot ökat arbetsdeltagande och självförsörjning. På aktörsnivå är det staten, kommunen och landstinget som ökar sina intäkter mest. Påpekas bör dock att lönsamheten kan beräknas först när vi vet kostnaden för de olika åtgärder som vidtagits kring de olika typfallen. Beräkningarna av projektets samhällsekonomiska nytta med utgångspunkt från 20 typfall och 101 avslutade deltagare bekräftar att projektet skapat samhällsekonomisk nytta, både på kort sikt och sannolikt även på lite längre sikt. Förutom samhällsnyttan har deltagarna också fått en förbättrad ekonomi och förmodligen en ökad livskvalitet. På aktörsnivå är det främst kommunen, landstinget och Försäkringskassan som fått ökade intäkter medan Arbetsförmedlingen i denna typ av projekt är mer av en möjliggörare och har ökade kostnader. Om vi jämför utfallet av beräkningarna för Matchningsarenan relativt payoff`s databas med liknande arbetslivsinriktade projekt under senaste åren ligger resultatet för de väsentligaste nyckeltalen på ungefär samma nivå. Detta indikerar att projektet har jobbat på ett normaleffektivt sätt och att arbetsmetoder och samverkan ger resultat. Vad skulle en implementering av Matchningsarenan`s modell innebära kostnads- och lönsamhetsmässigt för samhället och i ett nästa steg för finansiärerna? Om vi utgår från intäkterna i våra kalkyler med stöd av typfallen kan vi göra några beräkningar och exempel enligt följande: Om kostnaden per deltagare inte överstiger kr är en implementering lönsam redan efter ett år. Om situationen inte förändras för deltagarna är intäkterna per år fortsatt kr på samhällsnivå med potential till förbättringar. För kommunen, landstinget och Försäkringskassan har projektet skapat positiva intäkter. Intressant är att landstinget utan särskilda kostnader för pro- 14

15 jektet också minskar sin resursförbrukning. Arbetsförmedlingen har, och skall ha, ökade kostnader i denna typ av projekt och beräkningarna visar egentligen att de skött sitt uppdrag. Om vi antar att tre koordinatorer kostar samhället 2,3 milj. kronor och att dessa jobbar med totalt 90 ärenden per år är den genomsnittliga kostnaden per ärende cirka kr. För samhället skulle detta vara en mycket bra investering och även för flera av aktörerna. (Föreslår att denna kalkyl diskuteras och gås igenom ytterligare.) Ur ett socioekonomiskt perspektiv har Matchningsarenan visat på att befintliga resurser inom ramen för samverkan mellan kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen går att använda konstruktivt. Det är sannolikt att projektet gett medborgarna en bättre service som snabbare leder till självförsörjning och i ett nästa steg eget arbete alternativt studier. En socioekonomisk analys tar fasta på hur samhällets olika resurser används. Frågor kring samverkan, arbetsmetoder, ledning och styrning blir därför centrala. Försörjningsbördan är ett mått på hur många som i arbetsför ålder arbetar relativt den del av befolkningen som inte är i arbetsför ålder. Om vi skall kunna behålla en huvudsakligt offentligt finansierad välfärd måste vi, utifrån dagens förutsättningar, få betydligt fler i arbete alternativt öka antalet arbetade timmar för de personer som redan befinner sig i arbete. Fler personer i arbete skapar också mer jobb genom ökad efterfrågan och konsumtion. Utifrån detta perspektiv utgör målgruppen för projekt Matchningsarenan en tillgång och en potentiell resurs för att på sikt stärka välfärden. Vad blir nästa steg? Det är också viktigt att lyfta fram vad som varit innovativt med projektet. Vilka lärdomar har projektets arbetsmetoder och organisation lett till? Vilka framgångsfaktorer, förbättringsmöjligheter, mervärden har verksamheten lett till? Hur skall spridning, lärande, implementering genomföras? Vad kan andra verksamheter som syftar till att bryta utanförskap och inkludering lära av Matchningsarenan? Vi kan inte med utgångspunkt från några enstaka typfall uttala oss om projekt Matchningsarenan faktiskt varit lyckosamt. Däremot kan vi med stöd av beräkningarna baserade på de 101 avslutade deltagarna visa att projektet skapat relativt god nytta på samhällsnivå. Om handläggningstiden relativt ordinarie verksamhet kan kortas genom att projektets arbetsmodell införs kan ytterligare besparingar göras. Det finns också en potential att bredda målgruppen för vilka som skall ta del av arbetsmodellen. Vad skulle det kosta att införa Matchningsarenan i de reguljära verksamheterna? Svaret är det beror på hur vi beräknar kostnaderna och intäkterna av projektet. Skall kostnaderna beräknas på marginalen, som en merkostnad eller som helt nya kostnader. Även om implementeringen sker till en viss merkostnad är potentialen till ytterligare intäkter under många år mycket stor. Sannolikt är lönsamheten på sikt ur ett socialt investeringsperspektiv tillräckligt hög för att de initiala kostnaderna skall uppvägas. I detta fall krävs ytterligare uppföljning, analys och beräkningar av Matchningsarenans resultat samt en jämförelse relativt ordinarie handläggning. 15

16 Denna rapport skall i första hand ge underlag och argument för en fortsatt utvärdering och diskussion om vad de mer bestående effekterna av projektet är. Följande frågor behöver diskuteras vidare för att bedöma resultatet av projektet och vilka eventuella förändringar som det skall leda till: Vilka slutsatser drar berörda aktörer av Matchningsarenans resultat? o o o o På policynivå På organisationsnivå För berörda medarbetare För deltagarna Vad är ett bra och rimligt resultat för respektive part i projektet? Hur skall resultatet tas tillvara efter avslutat projekt? Skall samverkansmodellen och arbetsmetoder implementeras i befintliga organisationer eller skall Matchningsarenan permanentas i vardagen? I det senare fallet hur skall detta organiseras, ledas och finansieras? Hur bedöma merkostnaderna för en implementering av Matchningsarenan fullt ut, på kort och lång sikt? Hur mkt effektivare sett till deltagarna har Matchningsarenan varit relativt de reguljära verksamheterna? Vilka har de faktiska merkostnaderna varit? o Handläggningstid i en implementerad Matchningsarenan contra de reguljära verksamheterna? Vilka mervärden skapar en implementering av Matchningsarenans arbetsmetoder och samverkan i de reguljära verksamheterna utan några organisatoriska förändringar? Vi hoppas att den lärande utvärderingen i kombination med det samhällsekonomiska perspektivet i denna rapport ger tillräckligt med argument för att Timrå kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och - varför inte - landstinget gör att samverkan utvecklas och att dessa aktörer jobbar vidare på den väg som projekt Matchningsarenan stakat ut! Östersund payoff utvärdering och analys AB Sven Vikberg Kontaktperson projekt Matchningsarenan, Elisabeth Edström 16

17 Bilaga typfall Typfallen är framtagna av projektet för att illustrera vilken situation deltagarna kunnat befinna sig i innan projektet, vad som kan ha hänt inom projektets ram och exempel på deltagarens situation efter avslutat projekt. Typfall 1 Bakgrund Person född -71. Genomgått gymnasiet. Haft många korta anställningar, genomfört arbetsmarknadsutbildningar, därefter längre vikariat. Helt arbetslös sedan MatchningsArena Inskriven i projektet 14 månader. Genomgått grundläggande kartläggning via två koordinatorer. Fått motivationshöjande coachning och därefter fått en praktik. Koordinerad till extern aktör, täta uppföljningar och därefter resultat: en anställning. Utveckling: via intensiv coachning fick han kraft och tog itu med sin arbetslöshetssituation. Efter deltagande i projektet så fick han heltidsanställning med stöd av Nystartsjobb. Typfall 2 Bakgrund Person född -59. Sjukskriven 11 år, utförsäkrad från socialförsäkringen, därefter genomgått arbetslivsintroduktionsprogrammet via AF, sedan åter sjukskriven. MatchningsArena Inskriven i projektet i 8 månader. Genomgått projektets modell; kartläggning, coachning, planering. Via coachningen förändrades personens egenuppfattning till att acceptera sin nuvarande situation, (då personen var inriktad mot tidigare yrkesområde) vilket ledde till förändrad inriktning av arbetsplats. Startade arbetsträning, 10 tim/veckan, fungerat bra. Regelbundna uppföljningar utav två koordinatorer vilka även ha fortsatt med sitt coachningsarbete. 17

18 Övergår i nya samarbetet med AF och FK. Typfall 3 Bakgrund Person född-69. Gymnasieutbildning. Uppburit försörjningsstöd till och från sedan- 99. Jobbat inom transportbranschen, arbetslös sedan 07. MatchningsArena Inskriven i projektet 13 månader. Genomgått projektets modell; kartläggning, coachning, planering. Coachningen har resulterat i att från att ha ansett sig redo på öppna arbetsmarknaden till att fått insikten till att börja på nivån arbetsprövning då i omfattningen deltid. Fått två chanser till att starta upp en arbetsträning. Under projekttiden haft stor frånvaro, svårighet att få kontakt med trots sms, brev och telefon. Omstart i projektet under april månad: övergått enbart till socialtjänsten för att bevisa att personen står till arbetsmarknadens förfogande. Påbörjat arbetsprövning på halvtid. Vad har MA inneburit för deltagarna? Ökad kontinuitet då de fått lära känna alla koordinatorer. Ökad trygghet och tillgänglighet Ökad delaktighet i sin process, äga sin agenda, individanpassat. 18

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Linköping, 2015-03-25 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun Rapport 2014-11-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet -

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Inspirations- och komma-vidare dag Samordningsförbundet Jämtlands län Birka folkhögskola, Ås 2011-09-15 Sven Vikberg, payoff AB Vad, varför

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Innergården På uppdrag av Samordningsförbundet i Kalmar län Rapport 2015-10-02 Payoff utvärdering och analys AB payoff kunskapens

Läs mer

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun ekonomiska uppföljningar, utvärderingar och analyser Delrapport projekt Tolvan Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun 22/11-2007 Sammanfattning Delrapporten, som bygger sin analys på åtta individer

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av Anpassade yrkesutbildningar, Projekt Grenverket Södertörn Projekt Grenverket Nynäshamn och Tyresö På uppdrag av Samordningsförbundet

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Preliminär slutrapport Projekt Jobbstudion Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Landskrona 2012-12-14 payoff AB, Sven Vikberg Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Förväntningar funderingar? Vad

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt isak Delprojekt isak i Eskilstuna Samordningsförbundet RAR i Sörmland Östersund Preliminär rapport 2014-08-13 payoff kunskapens

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Vad är

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Projektägare är Fagersta kommun med finansiering av Samordningsförbundet i Norra Västmanland

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-830

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors Preliminär slutrapport 2011-09-28 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Samverkan för en öppnare arbetsmarknad Uppsala 1-2 april 2014

Samverkan för en öppnare arbetsmarknad Uppsala 1-2 april 2014 Samverkan för en öppnare arbetsmarknad Uppsala 1-2 april 2014 Kort om förbundet - Länsförbund med bl.a. samtliga länets 8 kommuner - Bildat i september 2008-323.000 invånare i Uppsala län - Budget 22 miljoner

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Sociala investeringar Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer