Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun"

Transkript

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Resultat: Övriga aktörer... 5 Inledning... 8 Bakgrund och förutsättningar... 8 Syfte och mål... 8 Avgränsningar och antaganden... 9 Rapportens struktur Projektets klassificering Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet alla deltagare Känslighetsanalyser Resultat/lönsamhet alla deltagare Jämförelser med likartade projekt Jämförande värden Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Slutsatser Avslutande diskussion och sammanfattning Bilagor Bilaga Presentation av projekt Navigator, Krokoms kommun Bilaga Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering Bilaga Vad är NyttoSam?

3 Förord payoff har fått i uppdrag av Krokoms kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 27 individer som deltagit i projekt Navigator i Krokoms kommun. Deltagarnas försörjningssituation och användande av samhällets resurser har följts upp av projektet. Uppföljningen ligger sedan till grund för utvärderingen. Syftet med utvärderingen är att studera hur personernas situation efter att ha lämnat verksamheten förändrats relativt situationen före dess medverkan i verksamheten. Slutsatserna i denna utvärdering avseende det ekonomiska resultatet bygger i första hand på det urval av deltagare som följts upp. För den socioekonomiska analysen gäller en helhetssyn och Navigators påverkan, samarbete och samverkan med omvärlden. Navigator har som målgrupp unga vuxna, vuxna och utlandsfödda som står långt ifrån arbetsmarknaden och inte är självförsörjande. Målet är att deltagarna skall komma i arbete, studier eller öka sin anställningsbarhet. Projektet är finansierat av Krokoms kommun, Europeiska Socialfonden och Jämtlands läns landsting. Projektet har en mycket viktig målgrupp, som idag och på sikt är en av nycklarna för att öka arbetskraftsutbudet och balansera de stora pensionsavgångarna som sker i framtiden. Huvuddelen av Sveriges kommuner står inför samma utmaning att hitta modeller och arbetsformer för att på sikt rädda och finansiera välfärden. Målet med utvärderingen är att visa på nyttan med verksamheten och synliggöra vilka effekter verksamheten haft för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för verksamheten jämförts med vilka intäkter verksamheten leder till på lite längre sikt kan verksamheten bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av vårt datorbaserade program NyttoSam 1. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Nyttan med denna rapport är också att den skall påvisa vilka mervärden, framgångsfaktorer, lärande och på vilket sätt Navigator arbetat nyskapande för att Krokoms kommun skall kunna utveckla arbetet med att minska utanförskap och ohälsa hos personer som står utanför arbetsmarknaden. 1 Se bilaga 3. Vad är NyttoSam? 3

4 Sammanfattning Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, se kapitel 3, Ekonomisk analys, samt kapitel 4, Slutsatser och diskussion. Projektets ekonomiska aspekter har bedömts utifrån två tidshorisonter, kort sikt (ett år) och medellång sikt (fem år). Resultaten har också bedömts ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Samhället som helhet Kommunen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten totalt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Intäkten är på kort sikt (ett år) 2,5 milj.kr vilket motsvarar kr per deltagare. På medellång sikt (fem år) är intäkten 12,4 milj. kr. Lönsamheten är på kort sikt negativ -3,1 milj. kr, motsvarande cirka kr per deltagare. På medellång sikt är lönsamheten prognostiserad till 6,8 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter det första året kvarstår i ytterligare fyra år. Lönsamheten på kort sikt är relaterat till att hela kostnaden för åtgärden belastar år ett. Se alternativ redovisning av kostnaderna i avsnittet om känslighetsanalyser. Lönsamheten kan även utryckas som att en kronas insats gett 0,45 kr i avkastning på kort sikt och 2,24 kr på medellång sikt. Återbetalningstiden är 27 månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 15 procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat med 15 procent och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med 13 procent. Allt räknat på ett års basis. 4

5 Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkten 1,2 milj. kr på kort sikt. Orsaken till det positiva resultatet är minskat behov av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och minskad omsorg och handläggning. Lönsamheten är negativ -1,3 milj. kr främst genom att åtgärdskostnaden belastar första året. Återbetalningstiden är 26 månader. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till 3,3 milj.kr. För landstinget är intäkterna efter ett år kr. Lönsamheten är negativ på kort sikt, kr. På fem års sikt är resultatet prognostiserat till cirka kr. Lönsamheten är kopplat till att många av deltagarna har kvarstående behov av olika vårdinsatser i efterläget och att kostnaderna redovisas efter ett år. Återbetalningstiden är 134 månader, dvs. längre än elva år. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med kr. Orsaken till detta är dels att Arbetsförmedlingen bidragit med många åtgärder i verksamheten, dels att Arbetsförmedlingen är med och subventioner anställningar. Försäkringskassan har minskade kostnader för tio av de totalt 27 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan ett positivt resultat på kort sikt på cirka kr. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet på cirka -2,5 milj. kr. Anledningen till detta är framför allt de ökade kostnaderna för Arbetsförmedlingen och att staten via Europeiska Socialfonden, (ESF), finansierar en stor del av projektet. På medellång sikt är lönsamheten positiv med en återbetalningstid på 155 månader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med närmare kr på kort sikt per deltagare och år. Denna slutrapport visar att det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbetssätt för att stötta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har hamnat i ett utanförskap. Det ekonomiska resultatet för Navigator innebär att samhället har intäkter efter ett år men att det genom relativt höga kostnader krävs drygt två år innan återbetalningen sker. Därefter är det en fortsatt god återbetalning om förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ytterligare potential vad gäller intäkter. Det senare förutsätter att deltagarna ökar sin produktivitet eller att fler kommer i eller mer arbete. Samtidigt finns det en mycket stor potential att på sikt minska vårdinsatser som kvarstår efter projektets avslutande. Detta påverkar också resultatet i framtiden både för samhället och på aktörsnivå för landstinget. Eftersom de flesta deltagare som kommit i ett arbete också har en lönesubvention finns det även i denna del en mycket stor möjlighet att på sikt minska subventionerna. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtida intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för kommunen på lite längre sikt. Detta är ett bra sätt för Krokoms kommun att gå från ett fokus på kostnader till att satsa på sociala investeringar. 5

6 Det är inte för dyrt att minska utanförskap - det som kostar mest är att inte göra någonting. Landstinget har minskat sina kostnader genom projektet men här finns det mycket att vinna på att fortsätta och stötta individerna för att på sikt ytterligare minska behovet av vård. I denna typ av projekt är det inte heller ovanligt att behov av åtgärder upptäcks under projekttiden, som sedan kvarstår under en tid efter projektet. Samarbetet kring deltagarna i projektet har fungerat bra, men det strukturella samarbetet måste utvecklas mellan kommun och landstinget. Staten har fått ökade skatteintäkter genom att deltagarna kommit i arbete, Försäkringskassan har minskat sina utbetalningar genom att deltagarna fått en förbättrad hälsa och Arbetsförmedlingen har genom sin roll ökade kostnader för stödet till deltagarna. Ett mycket viktigt resultat av denna utvärdering är att deltagarna i genomsnitt fått en betydligt bättre ekonomi. Det kan på sikt lägga grunden till bättre levnadsvillkor och livskvalitet, som påverkar övriga närstående. Denna del utvärderas inte av oss, men bör alltid lyftas fram. För att veta om deltagarna kommit i någon form av sysselsättning och egenförsörjning är det mycket viktigt att följa upp dem ytterligare, särskilt eftersom det är ett mål att göra detta 90 dagar efter att deltagaren skrivits ut från projektet. Vi ser det som lovvärt att projektet formulerat dessa tydliga mål för verksamheten vilket ytterligare visar på nyttan av verksamheten på lite längre sikt. Navigator ett bra exempel på ett alternativt sätt att jobba offensivt för att få personer som inte är självförsörjande och samtidigt står långt ifrån arbetsmarknaden i och närmare ett arbete. Vår framtida välfärd kräver att fler i arbetsför ålder kan komma i ett arbete och samtidigt minska konsumtionen av offentliga resurser. Försörjningsbördan i Krokoms kommun, ett mått på hur många som skall försörjas av personer i arbetsför ålder ligger idag på rikssnittet. På sikt står dock även Krokom inför samma utveckling som flertalet kommuner vilket gör att det gäller att ta vara på så den arbetskraftsreserv som finns hos personer som står utanför arbetsmarknaden. Allt färre skall försörja allt fler genom att vi lever allt längre och det är för få som arbetar. Det är därför extra viktigt att ge den potentiella arbetskraften, som målgruppen för Navigator är ett exempel på, möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen i Navigator är personer som har någon form av ekonomiskt stöd från kommunen och som står långt från arbetsmarknaden. I målgruppen ingår arbetslösa ungdomar upp till 25 år, utlandsfödda med introduktionsersättning och svenska och utlandsfödda personer över 25 år med försörjningsstöd. Det finns en stor potential till att få fler i arbete i målgruppen och det gäller att som Navigator satsa offensivt och jobba långsiktigt med goda resurser och samtidigt pröva nya arbetsformer. Genom att öka integrationen och bryta utanförskapet skall målgruppen öka sin anställningsbarhet eller komma i ett arbete. 6

7 Fler i jobb ger fler jobb Flera av deltagarna står också efter deltagandet i Navigator på tröskeln till arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt att dessa personer följs upp och stöttas även i fortsättningen. Det finns en mycket stor potential att få fler i arbete vilket ytterligare motiverar den typ av satsning som Navigator inneburit. Det är sannolikt att några av deltagarna skulle kunnat komma i ett arbete med traditionella resurser, men att det då skulle tagit betydligt längre tid. Ett bra sätt att veta hur hållbart resultatet varit för deltagarna är att göra en uppföljande utvärdering efter ytterligare ett år. Till sist är det viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets utfall ekonomiskt kopplat till bl. a socioekonomiska effekter. Konkret innebär det att se vilka mervärden, framgångsfaktorer, innovativa arbetsformer som varit bärande för verksamheten kopplat till de ekonomiska värdena. Några frågor att fundera vidare på: Vad har vi lärt oss och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna? Vad hade hänt om vi inte jobbat med Navigator eller gjort som vanligt? Vad sätter vi för ekonomiska mål för kommande verksamhet och projekt och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller en social fond skapas för sociala satsningar? Hur tar vi tag i de förbättringsområden kring samverkan strukturellt med landstinget och utbildning i praktiken som redovisats? Kan Samordningsförbundet i Jämtlands län vara ett stöd eller en väg att pröva? Hur fortsätter vi att utveckla relationerna med både privata, ideella och offentliga arbetsgivare för vilket grunden lagts med Navigator? Kan kommunen få ett finansiellt stöd från andra aktörer för fortsatta satsningar för målgruppen i Navigator, t.ex. från landstinget genom att deras kostnader minskas, men även från staten som också kommer att få ökade intäkter och minskade kostnader? Via ESF går det också att inom programområde 2 söka ytterligare medel för att fortsätta utveckla framgångsrika projekt. Kanske kan detta lägga grunden till en handlingsplan för fortsättningen. 7

8 Inledning Navigator är ett projekt som drivs av enheten IFO inom Krokoms kommun. Projektet är finansierat av Krokoms kommun, Europeiska Socialfonden och Jämtlands läns landsting. payoff har fått i uppdrag av Krokoms kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 27 individer som deltagit i projektet Navigator. Bakgrund och förutsättningar Navigator har haft ungdomar och personer med utländsk bakgrund samt personer år som står långt från arbetsmarknaden som målgrupp. Dessa skall uppfylla minst ett av följande kriterier: Erhålla ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för sin försörjning Personer med utländsk bakgrund som erhåller introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd Åtgärdstiden har i genomsnitt varit 38 veckor, med en stor spridning mellan deltagarna. Åldern för deltagarna har varierat mellan 20 och 56 år, med en medelålder på 33 år. Andelen kvinnor är 48 procent. Urvalet till denna utvärdering är gjort av de deltagare som varit med från projektstart och avslutat sitt deltagande i Navigator senast under juni Totalt ingår 27 personer i utvärderingen. Dessa är inte helt representativa relativt de deltagare som ingått i urvalsgruppen. Slutsatserna i denna utvärdering bygger därför i första hand på de personer som ingått i urvalet. Syfte och mål Syfte Skapa en kompletterande förmedlingsverksamhet som genom nära samarbete med näringslivet underlättar arbetsmarknadsintroduktionen för personer som står långt från arbetsmarknaden. Att förbereda deltagarna för arbetslivets villkor och hjälpa dem att bli anställningsbara i större utsträckning genom kartläggnings- och coachinginsatser samt anpassad matchning och utbildning. Fokus är på de personer som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten och de som deltar i kommunens introduktionsprogram samt unga personer som saknar fullständigt gymnasiebetyg. 8

9 Mål övergripande Öka anställningsbarheten för personer som står utanför arbetsmarknaden. Underlätta och stödja inträde på arbetsmarknaden. Minska utanförskap genom utvecklande av nya metoder och verktyg för att lyfta fram målgruppens faktiska kompetens, i samverkan med regionens arbetsgivare. Mål operativt 135 deltagare fördelat på hälften kvinnor, hälften män under projekttiden varav cirka 50 utrikesfödda, 60 ungdomar år och 25 personer i åldern år. 70 procent av deltagarna ska efter avslutat projekt vara i arbete, starta eget eller uppleva att deras möjligheter att få jobb ökat, det vill säga att de ökat sin anställningsbarhet. Andelen i arbete 90 dagar efter avslutat projekt ska uppgå till 28 procent. 60 företagskontakter under projektperioden ska knytas i syfte att skapa samverkan, överenskommelser och metodutveckling. Mer information om Navigator Ytterligare information om Navigator finns på webben; Kontakt: eller Läs också i bilagan i denna rapport om en närmare beskrivning av Navigator. Ytterligare en utvärdering har genomförts av Navigator av FoU Jämt. Vi rekommenderar att intresserade även tar del av denna för att få ytterligare information och kunskaper om hur projektet genomförts. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för föreliggande beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. 9

10 Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för Navigators klassificering. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Hur lönsamheten påverkas av eventuella externa faktorer redogörs redovisas i två olika känslighetsanalyser. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns en presentation av Navigator, tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 10

11 Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör Navigator klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är stora. Verksamheten har kostat kr per deltagare. 11

12 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelse med likartade projekt/verksamheter Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ett antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projekt Navigators samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 27 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag 12

13 Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 3 % Faktisk produktion i efterläge 16 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 15 % produktion 15 % vård, omsorg och handläggning 13 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Högsta potential på individnivå i Navigator var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av omfattande vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 16,3 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 2,5 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 15 procent 3. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 234 milj. kr och 550 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 20,4 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! 3 2,5/16,3 milj. kr = 15 % 13

14 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr E2erläge Skillnad Föreläge Poten;al Ökad produk;on Minskad resursförbrukning Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 15 procent. De blå staplarna i figur 1 ovan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential (1,6 milj. kr) frigjorts främst genom att behovet av olika resurser minskat i efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som de facto förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar tre procent av den totala produktionspotentialen 4 i föreläget medan den ökat till drygt 16 procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (16,3 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (14,7 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (1,6 milj. kr). Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 15 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 2,5 milj. kr, fördelat på 2,3 milj. kr på ökad produktion och kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger. 4 Vad som maximalt kan produceras om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid 14

15 Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter Navigator genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Kommunen kr kr kr kr Landstinget kr kr kr kr Staten kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 27 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 2,5 milj.kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 12,4 milj. kr. Intäkt per deltagare på kort sikt är kr. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna lägre intäkt än männen på kort sikt; kr respektive kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagare där gränsen går vid 30 år uppvisar en högre intäkt per deltagare på kort sikt för de äldre med kr i jämförelse med kr i genomsnitt för den yngre gruppen. 15

16 Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr Kostnader Åtgärdskostnaden för de 27 personer som ingår i utvärderingen har varit 5,5 milj. kr inklusive och 4,4 milj.kr exklusive indirekta skatter 5. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står kommunen för 56,3 procent, landstinget för 6,4 procent och staten för 37,3 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommun kr kr Landsting kr kr Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr Försäkringskassan 0 kr 0 kr Övrig stat kr kr Anm. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. 5 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 16

17 Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är negativ på kort sikt -3,1 milj. kronor. På medellång sikt positiv 6,8 milj.kr. Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är negativ jämfört med den relativt höga lönsamheten på medellång sikt är framför allt att projektkostnaden enbart belastar det första året. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 27 Kommunen kr kr kr kr kr 26 Landstinget kr kr kr kr kr 134 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 155 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr i.v. Försäkringskassan kr kr kr kr kr i.v. Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Navigators återbetalningstid är 27 månader. Den positiva lönsamheten på lite längre sikt beror på att flera av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Värdet av detta överstiger verksamhetens kostnad efter 27 månader förutsatt att deltagarnas situation efter ett år bibehålls fortsättningsvis. Avkastningen per satsad krona är 0,45 kr på kort sikt och 2,24 kr på medellång sikt. 6 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 17

18 Kommunen Kommunen uppvisar intäkter på kort sikt med 1,2 milj. kr. På fem års sikt är intäkten 5,8 milj. kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Intäkterna kommer huvudsakligen från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Dessutom har skatteintäkterna ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna. Lönsamheten är på kort sikt negativ -1,3 milj. kr och på medellång sikt positiv 3,3 milj.kr. Återbetalningstiden är 26 månader. Eftersom projektet huvudsakligen finansierats av Krokoms kommun påverkar detta lönsamheten negativt första åren, men intressant att notera att lönsamheten på lite längre sikt är god. Detta förutsätter att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. Landstinget Landstinget uppvisar positiva intäkter på såväl kort som medellång sikt, kr respektive kr. Intäkten efter ett år motsvarar knappt kr per deltagare. Trots betydligt ökade skatteintäkter har landstinget genom ökade vårdinsatser fått en mindre intäktsökning. Orsaken till detta är att denna typ av projekt för vissa deltagare kan leda till ett ökat vårdbehov, som dessutom kvarstår efter avslutat projekt. Dessa vårdbehov har inte tidigare uppmärksammats alternativt att deltagarna tidigare inte sökt vård. Lönsamheten är på kort sikt negativ för landstinget, kr beroende på att landstingets kostnad för medfinansiering av verksamheten är något högre än dess intäkter efter första året. På medellång sikt är lönsamheten fortsatt negativ kr. Återbetalningstiden är 134 månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med närmare kr. Arbetsförmedlingen uppvisar detta resultat pga. ökade kostnader för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta utanförskapet. Detta är ett ganska vanligt resultat i våra utvärderingar och tyder på att Arbetsförmedlingen fullgjort sitt jobb. Värt att notera att detta ger en mycket stor potential att på sikt minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket minskar Arbetsförmedlingens kostnader. Försäkringskassan Försäkringskassan har minskande kostnader för tio av de totalt 27 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan intäkter på kort sikt på cirka kr. På medellång sikt är intäkterna cirka kr. 18

19 Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har intäkter på kr efter ett år och på fem år närmare 1,1 milj. kr. Lönsamheten är negativ både på kort och medellång sikt, -2,5 milj. kr respektive - 1,7 milj. kr. ESF-finansieringen redovisas via staten vilket påverkar lönsamheten för staten totalt. Återbetalningstiden är 155 månader. Staten har intäkter efter projektet men genom att staten via EU och ESF finansierat en stor del av projektet och har höga kostnader via Arbetsförmedlingen är det lönsamt först i ett betydligt senare skede. Individerna/hushållen och försäkringsgivarna (avtalsförsäkringar). Deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. Försäkringsgivarna får ökade intäkter motsvarande kr på kort sikt som en följd av projektet. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande cirka sju st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i Navigator, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 1,9 milj.kr medan kostnaden alltjämt är 5,5 milj.kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är - 3,7 milj.kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med nio månader till 36 månader. Känslighetsanalys, 2 En alternativ känslighetsanalys kan genomföras genom att Navigators kostnad avskrives på exempelvis tio år. Kostnaden per år blir då /10 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 1,9 milj. kr. På fem års sikt är lönsamheten cirka 9,6 milj.kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är -3,3 milj. kr och 6,8 milj. kr. 19

20 Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabellen nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet uppdelat i de tre olika grupper som populationen är indelad i. Lönsamheten avser per deltagare. Tabell 6. Lönsamhet och verkningsgrad i de tre olika grupperna jämfört med värdet för hela populationen. Grupp 1 avser unga, grupp 2 vuxna och grupp 3 utrikesfödda deltagare. Lönsamhet, samhället, ett år Lönsamhet, samhället, fem år Lönsamhet, kommunen, ett år Lönsamhet, landstinget, ett år Lönsamhet, staten, ett år Verkningsgrad, procent Återbetalningstid, månader Grupp kr kr kr kr kr Grupp kr kr kr kr kr 7 55 Grupp kr kr kr kr kr Totalt kr kr kr kr kr

21 Jämförelser med likartade projekt Den klassificering av våra utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga projekt och verksamheter, dvs. verksamheter som har liknande förutsättningar. Navigator tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T9. Kriterierna för att indelas i T9 är att projektet utvärderats med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i verksamheten är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för Navigator med de fem övriga projekt eller verksamheter inom klass T9 som payoff utvärderat de senaste tre åren framgår följande (snittvärdet för de fem övriga i parentes): payoff- ;d, månader Navigator Medelvärde Diagram 1. Återbetalningstid, 27 månader (35 månader). Detta innebär en kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. lönsamhet på kort sikt, kronor Navigator Medelvärde

22 Diagram 2. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebär lägre lönsamhet på kort sikt än genomsnittet inom klassen. lönsamhet på medellång sikt Navigator Medelvärde Diagram 3. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Detta innebär en något lägre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen. poten;al, kronor Navigator Medelvärde Diagram 4. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär en något lägre potential än genomsnittet inom klassen. verkningsgrad, procent Navigator Medelvärde 22

23 Diagram 5. Verkningsgrad 15 procent (13 procent). Detta innebär en något högre verkningsgrad (högre produktivitet) än genomsnittet inom klassen. åtgärdskostnad, kronor Navigator Medelvärde Diagram 6. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Detta innebär en högre kostnad per deltagare än genomsnittet inom klassen. kostnad per verkningsgrad, kronor Navigator Medelvärde Diagram 7. Kostnad per verkningsgrad, kr ( kr). Detta innebär en något lägre kostnad per verkningsgrad (högre effektivitet) än genomsnittet inom klassen. Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Ett alternativt sätt att redovisa de viktigaste nyckeltalen utifrån vår utvärdering av verksamheten Navigator är att skapa ett s.k. polärt diagram där genomsnitten för nyckeltalen i aktuell klass erhåller värdet 100, se figur 3. Avvikelserna från det faktiska utfallet i utvärderingen redovisas därefter procentuellt. Avvikelserna är beräknade på följande sätt: 23

24 Potential; / = 2 procent7. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 98. Åtgärdskostnaden; / = 37 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 137. Lönsamhet på kort sikt; / = 73 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 27. Lönsamhet på medellång sikt; / = 14 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 86. Återbetalningstid; -8/35 = 23 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 77. Verkningsgrad; 2/13 = 15 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 115. Kostnad per verkningsgrad; / = 25 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 75. kostnad/v- grad verkningsgrad återbetalnings; d poten;al åtgärdskostnad uoall lönsamhet kort medelvärde lönsamhet medel Figur 2. Figur som illustrerar de olika nyckeltalens utfall relativt medelvärdet för övriga projekt och verksamheter inom klass T9. Potential, åtgärdskostnad, återbetalningstid, verkningsgrad samt kostnad per verkningsgrad ligger över snittet medan lönsamhet på kort och medellång sikt ligger under snittet. 7 Siffran kommer från = kr 24

25 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 27 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 12,4 milj. kr 2,5 milj. kr Projekttid Efter 5 år 5,5 milj. kr Summa prognostiserade intäkter på 5 års sikt är 12,4 milj. kr. Åtgärdskostnaden är 5,5 milj. kr. Prognos för lönsamhet på fem år är 6,8 milj. kr. Per deltagare är lönsamheten positiv och utgör kr på fem års sikt. Figur 3. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värden avser de 27 deltagare som ingått i analysen om inget annat anges. 25

26 Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Projekt Navigator är ett projekt i Krokoms kommuns regi med finansiellt stöd av Jämtlands läns landsting och Europeiska Socialfonden, ESF. Projektet omfattas av ESF programområde 2 som riktar sig till personer har offentlig försörjning och som står långt ifrån arbetsmarknaden med särskilt fokus på unga, vuxna och personer med utländsk bakgrund. Navigator har ett syfte att jobba aktivt med målgruppen för att i ett första steg stärka deltagarna för att bli anställningsbara i kombination med ett ytterligare syfte att skapa en förmedlingsverksamhet i nära samverkan med regionens näringsliv. Sammantaget skall dessa åtgärder underlätta deltagarnas arbetsmarknadsintroduktion. Därutöver skall Navigator i målgruppen prioritera personer som har försörjningsstöd från socialtjänsten, personer som deltar i kommunens introduktionsprogram för flyktingar, samt personer som saknar fullständigt gymnasiebetyg. Målet för Navigator är att: Öka anställningsbarheten för personer som står utanför arbetsmarknaden. Underlätta och stödja inträde på arbetsmarknaden. Minska utanförskap genom utvecklande av nya metoder och verktyg för att lyfta fram målgruppens faktiska kompetens, i samverkan med regionens arbetsgivare. Denna utvärdering tar i första hand fasta på hur Navigator påverkat samhällets, aktörernas och deltagarnas ekonomi relativt kostnaderna för driften av projektet även om vissa delar i genomförandet kommenteras även i denna rapport genom en socioekonomisk analys. För att ta del av ytterligare information kring projektets arbetsformer, typfall, samverkan metoder m.m. läs bilaga 1. Därutöver rekommenderar vi också den intresserade att ta del av den utvärdering av Navigator som genomförts av FoU Jämt. Slutsatser Navigator har i vissa delar ett annorlunda upplägg relativt tidigare projekt som payoff tidigare utvärderat samhällsekonomiskt. För det första är målgruppen tredelad, för det andra drivs projektet i huvudsak med interna resurser från en aktör, Krokoms kommun, och till sist skall projektet jobba aktivt med Näringslivet. Det innebär helt nya och spännande utmaningar särskilt vad gäller samverkan med andra offentliga aktörer och näringslivet. 26

27 För att kunna jämföra resultatet fullt ut ur ett ekonomiskt perspektiv krävs att det finns både ekonomiska mål (mål som har ekonomiska konsekvenser men som inte är uttryckta i kronor, t ex att 40 procent av deltagarna ska komma i deltidsarbete utan lönesubvention) eller monetära mål (i kronor). För att vi fullt ut skall kunna uttala oss om huruvida Navigator också varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit preciserat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). Navigator har liksom de flesta andra projekt payoff utvärderat inga sådana tydliga monetära mål. Däremot har Navigator mål i procent hur många deltagare som skall komma i arbete, studier eller ökat sin anställningsbarhet. Enligt projektledningen för Navigator kommer projektet i huvudsak nå sina mål, se närmare bilagan. Ett bevis för detta är också att Krokoms kommun bestämt sig för att implementera Navigators arbetsformer och resurser i ytterligare två år efter avslutat projekt. Ett alternativt sätt att närmare jämföra det ekonomiska resultatet är att jämföra resultatet med relativt liknande projekt som payoff utvärderat. I denna jämförelse framkommer att Navigator har en högre verkningsgrad och kortare återbetalningstid, men till högre kostnader och något lägre lönsamhet. Se vidare tidigare beskrivna klassificering och resultatet för ett antal nyckeltal. En sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen finns också inledningsvis i denna rapport. Det är viktigt att finansiärer av olika projekt i fortsättningen drar lärdom av genomförda projekt och verksamheter och försöker sätta tydliga/ställa krav på ekonomiska och monetära mål för att hushålla med våra gemensamma resurser. Detta underlättar också uppföljning och utvärdering i ett nästa steg. Genom att arbeta i samverkan mellan olika myndigheter kan individen sättas i centrum, en gemensam målbild formuleras, samtidigt som arbetsformer, nyttjande av kompletterande kompetenser, samsyn och en helhetssyn underlättas. Om vi lägger ett socioekonomiskt perspektiv på hur Navigator arbetat med samhällets olika strukturer, system, resurser och organisation uppfattar vi att projektet på ett bra sätt lyckats jobba i samverkan med omvärlden. Genom att få ett godkännande från deltagarna har sekretessen kunna lösas mellan olika aktörer och det har öppnat dörrarna för att samverka och överbrygga stuprör. Navigator har varit navet i denna viktiga process för att få tillgång till rätt kompetenser och underlätta beslut kring deltagarnas etablering på arbetsmarknaden. En annan viktig del i projektet har varit att personalen arbetat med en gemensam grundsyn att alla skall bli sedda och att alla är lika viktiga. Detta synsätt har sedan kunnat lägga grunden för att bygga långsiktiga relationer. För deltagare som befinner sig i ett relativt långt gånget utanförskap och marginalisering krävs tillgång till gedigna och uthålliga resurser som finns tillgängliga över tid. Detta arbetssätt kan vara ett bra alternativ till att jobba traditionellt och utgöra en 27

28 förebild hur verksamheten kan organiseras i fortsättningen. Genom att deltagarna följts under lång tid och i några fall efter avbrott kunnat komma åter i projektet, har rehabiliteringen och åtgärderna underlättats. Detta har påverkat resultatet positivt. Deltagarna har anvisats till projektet från individ- och familjeomsorgsenheten och integrationsenheten. Det betyder i praktiken att detta projekt inte i första hand skall jämföras med projekt i vilket deltagarna bedöms vara motiverade för åtgärden eller stå relativt nära arbetsmarknaden. Detta betyder också att denna typ av projekt får deltagare som har mycket skilda förutsättningar att nå ett arbete eller studier, men också behov av vård och omsorg som inte tidigare varit kända/eller åtgärdats. En del i projektet som vi ser som mer unik och inte varit vanligt före-kommande i våra utvärderingar är satsningen mot arbetsgivarna i näringslivet. Genom att ha tillgång till en företagssamordnare med både egen kompetens kring företagande, kontakter med Arbetsförmedlingen och nätverk har möjligheter skapats för både praktik och anställningar. Detta ser vi som ett stort framsteg som särskilt bör lyftas fram. Huvuddelen av de projekt vi utvärderat har inget aktivt samarbete med näringslivet och övriga arbetsgivare och verkar därför i något av en offentlig bubbla. Vi uppfattar också att Navigator har haft en bra bemanning för att arbeta med denna typ av projekt. Eftersom personalen utgår från en aktör är det särskilt viktigt att få en blandning av erfarenheter, kompetenser, personliga egenskaper och förmågor. Samtidigt har projektet satsat på att både utveckla personalens kompetens och att utveckla bra metoder för att jobba med deltagarna. Avslutande diskussion och sammanfattning Denna slutrapport visar att det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbetssätt för att stötta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har hamnat i ett utanförskap. Det ekonomiska resultatet för Navigator innebär att samhället har intäkter efter ett år men att det genom relativt höga kostnader krävs drygt två år innan återbetalningen sker. Därefter är det en fortsatt god återbetalning om förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ytterligare potential vad gäller intäkter. Det senare förutsätter att deltagarna ökar sin produktivitet eller att fler kommer i eller mer arbete. Samtidigt finns det en mycket stor potential att på sikt minska vårdinsatser som kvarstår efter projektets avslutande. Detta påverkar också resultatet i framtiden både för samhället och på aktörsnivå för landstinget. Eftersom de flesta deltagare som kommit i ett arbete också har en lönesubvention finns det även i denna del en mycket stor möjlighet att på sikt minska subventionerna. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtida intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för kommunen på lite längre sikt. Detta är ett bra sätt för Krokoms kommun att gå från ett fokus på kostnader till att satsa på sociala investeringar. 28

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Preliminär slutrapport Projekt Jobbstudion Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Innergården På uppdrag av Samordningsförbundet i Kalmar län Rapport 2015-10-02 Payoff utvärdering och analys AB payoff kunskapens

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av Anpassade yrkesutbildningar, Projekt Grenverket Södertörn Projekt Grenverket Nynäshamn och Tyresö På uppdrag av Samordningsförbundet

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun Rapport 2014-11-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun ekonomiska uppföljningar, utvärderingar och analyser Delrapport projekt Tolvan Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun 22/11-2007 Sammanfattning Delrapporten, som bygger sin analys på åtta individer

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-830

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors Preliminär slutrapport 2011-09-28 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Projektägare är Fagersta kommun med finansiering av Samordningsförbundet i Norra Västmanland

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-01-08 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Praktiksamordning Lindesberg, Nora och Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 28/3 2009 payoff.nu Kunskapens

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbetsmarknadstorget Skellefteå Rapporten är sammanställd av Malin Ferm, Skellefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 Östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Linköping, 2015-03-25 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt isak Delprojekt isak i Eskilstuna Samordningsförbundet RAR i Sörmland Östersund Preliminär rapport 2014-08-13 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Landskrona 2012-12-14 payoff AB, Sven Vikberg Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Förväntningar funderingar? Vad

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet -

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Inspirations- och komma-vidare dag Samordningsförbundet Jämtlands län Birka folkhögskola, Ås 2011-09-15 Sven Vikberg, payoff AB Vad, varför

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30 Samordningsteam Sala Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30 1 Samordningsteam Sala Verksamheten riktar sig till personer 18-64 år som har behov av en samordnad rehabiliteringsinsats.

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Utanförskapets kostnader

Utanförskapets kostnader Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa. Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se Vem arbetar med sociala investeringar? Vad är en social investering?

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Utvärdering Satsningen Ungdomsställningar. Östersunds kommun. Slutrapport 2015-11-23. Utvärdering av sociala investeringar

Utvärdering Satsningen Ungdomsställningar. Östersunds kommun. Slutrapport 2015-11-23. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Satsningen Ungdomsställningar Östersunds kommun Slutrapport 2015-11-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Hållbar upphandling med sociala hänsyn Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder

Läs mer

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08 2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av

Läs mer