Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport 2011-05-11 Samordningsförbundet RAR i Södermanland"

Transkript

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Resultat: Samhället som helhet... 4 Resultat: Övriga aktörer... 5 Inledning... 8 Bakgrund och förutsättningar... 8 Syfte och mål... 8 Avgränsningar och antaganden... 9 Rapportens struktur... 9 Projektets klassificering Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet alla deltagare Känslighetsanalyser Jämförelser med likartade projekt Jämförande värden Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Uppföljande utvärdering, år två Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Slutsatser Avslutande diskussion och sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Presentation av TUNA-projektet, Samordningsförbundet RAR Bilaga 2. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering Bilaga 3. Vad är NyttoSam?

3 Förord payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet RAR i Sörmland att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 30 individer som deltagit i TUNA-projeket (i fortsättningen kallad TUNA). Deltagarnas försörjningssituation och användande av samhällets resurser har följts upp av projektet. Uppföljningen ligger sedan till grund för utvärderingen. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat projektet förändrats relativt situationen före dess medverkan i projketet. Slutsatserna i denna utvärdering avseende det ekonomiska resultatet bygger första hand på det urval av deltagare som följts upp. För den socioekonomiska analysen gäller en helhetssyn och TUNAs påverkan, samarbete och samverkan med omvärlden. I denna del är det viktigt att beskriva hur samhällets olika resurser, system och organisation har använts på ett för projektet och deltagarna optimalt sätt. TUNA har som målgrupp personer med psykisk ohälsa som står långt ifrån arbetsmarknaden och som inte är självförsörjande. Projektet erbjuder en strukturerad rehabiliteringskedja för deltagarna. Målet är främst att deltagarna skall komma vidare till ett arbete, utbildning eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet är beställt av Samordningsförbundet RAR i Sörmland, medan LSG i Eskilstuna är projektägare. Genomförare av projektet är Försäkringskassan. Projektet har en mycket viktig målgrupp, som idag och på sikt är en potential för att öka arbetskraftsutbudet och balansera de stora pensionsavgångarna som sker i framtiden. Huvuddelen av Sveriges kommuner står inför samma utmaning att hitta modeller och arbetsformer för att på sikt rädda och finansiera välfärden. Målet med utvärderingen är att visa på nyttan med projektet och synliggöra vilka effekter projektet haft för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för verksamheten jämförts med vilka intäkter verksamheten leder till på lite längre sikt kan verksamheten bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av vårt datorbaserade program NyttoSam 1. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Nyttan med denna rapport är också att den skall påvisa vilka mervärden, framgångsfaktorer, lärande och på vilket sätt TUNA arbetat nyskapande för att Samordningsförbundet RAR skall kunna utveckla arbetet med att minska utanförskap och ohälsa hos personer som står utanför arbetsmarknaden. 1 Se bilaga 3. Vad är NyttoSam? 3

4 Sammanfattning Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, se kapitel 3, Ekonomisk analys, samt kapitel 4, Slutsatser och diskussion. Projektet ekonomiska aspekter har bedömts utifrån två tidshorisonter, på kort sikt ( ett år) och på medellång sikt (fem år). Resultaten har också bedömts ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Samhället som helhet Kommunen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten totalt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Intäkten är på kort sikt (ett år) 2,5 milj.kr vilket motsvarar kr per deltagare. På medellång sikt (fem år) är intäkten 12,5 milj. kr. Lönsamheten är på kort sikt positiv 1,1 milj. kr, motsvarande cirka kr per deltagare. På medellång sikt är lönsamheten prognostiserad till 11,1 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter det första året kvarstår i ytterligare fyra år. Lönsamheten på kort sikt är relaterat till att hela kostnaden för åtgärden belastar år ett. Se alternativ redovisning av resultatet i avsnittet om känslighetsanalyser. Lönsamheten kan även utryckas som att en kronas insats gett 1,80 kr i avkastning på kort sikt och 9 kr på medellång sikt. Återbetalningstiden är sju månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 13 procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat med fem procent och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med drygt hälften, 62 procent. Allt räknat på ett års basis. 4

5 Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkterna kr på kort sikt. Orsaken till det positiva resultatet är minskat behov av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och minskad omsorg och handläggning. Lönsamheten är negativ kr främst genom att åtgärdskostnaden belastar första året. Återbetalningstiden är 21 månader. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till kr. För landstinget är intäkterna 1,4 milj. kr. Lönsamheten är positiv på kort sikt, 1,1 milj. kr. På fem års sikt är resultatet prognostiserat till cirka 6,5 milj. kr. Lönsamheten är främts kopplad till att några av deltagarna har västentligt minskade behov av olika vårdinsatser i efterläget och att kostnaderna redovisas efter ett år. Återbetalningstiden är tre månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med kr. Orsaken till de ökade kostnaderna är dels att Arbetsförmedlingen bidragit med många åtgärder i verksamheten, dels att Arbetsförmedlingen är med och finansierar verksamheten. Försäkringskassan har minskade kostnader för elva av de totalt 30 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan ett positivt resultat på kort sikt på cirka kr. Återbetalningstiden är 23 månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet på cirka kr. Anledningen till detta är framför allt de ökade kostnaderna för Arbetsförmedlingen och att Försäkringskassan vardera finansierar 25 procent av kostnaderna för projektet. På medellång sikt är lönsamheten positiv, 1,4 milj. kr, med en återbetalningstid på 23 månader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med kr på kort sikt per deltagare och år. Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt TUNA visar att ett systematiskt och strukturerat organiserat arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan vara framgångsrikt på kort sikt och sannolikt också på lite längre sikt. Eftersom målgruppen är personer med psykiska funktionshinder krävs tillgång till ett brett utbud av samhällets resurser för att lyckas. TUNA har dels haft en bra egen kompetens och arbetsmodell och genom samverkan fått tillgång till kompletterande externa resurser för att stötta deltagarna. Vi har sett i tidigare utvärdering att medicinsk kompetens kring målgruppen med psykiska funktionshinder underlättar arbetet och är en av framgångsfaktorerna Det ekonomiska resultatet för TUNA innebär att samhället har en återbetalningstid på endast sju månader. Därefter är det fortsatta goda intäkter om förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ett ytterligare förbättrat resultat. Det senare förutsätter främst att fler av deltagarna ökar sin produktivitet eller att fler kommer in i arbete. Den uppföljande utvärderingen vi genomfört på 5

6 14 av deltagarna indikerar att deltagarnas utanförskap fortsatt att minska andra året efter att de lämnat TUNA. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtida intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för kommunen på lite längre sikt. Landstinget är den aktör som relativt sett minskat sina kostnader mest. Genom att flera av deltagarna i projektet rehabiliterats framgångsrikt har de kunnat gå vidare med mindre beroende av vårdinsatser, vilket särskilt gäller några av deltagarna. Utmaningen i framtiden är att individerna får stöttning även i fortsättning för att både behålla hälsan och att fortsätta att utvecklas positivt mot en egen försörjning. I denna typ av projekt är det inte heller ovanligt att behov av åtgärder upptäcks under projekttiden, som sedan kvarstår under en tid efter projektet. Staten har fått ökade skatteintäkter genom att deltagarna kommit i arbete, Försäkringskassan har minskat sina utbetalningar genom att deltagarna fått en förbättrad hälsa och Arbetsförmedlingen har genom sin roll ökade kostnader för stödet till deltagarna. Ett mycket viktigt resultat av denna utvärdering är att deltagarna i genomsnitt fått en bättre ekonomi. Det kan på sikt lägga grunden till bättre levnadsvillkor och livskvalitet, som även påverkar övriga närstående. Denna del utvärderas inte av oss, men är alltid viktig att lyftas fram. Utvärderingen visar att projekt TUNA är en satsning som skapar nytta, vilket i ett nästa steg underlättar att gå från ett fokus på kostnader till att se värdet i sociala investeringar. Det är också intressant att se att det fungerar bra att arbeta med en målgrupp som kan gå vidare till arbete samtidigt som det finns andra projekt som kan ta över om ytterligare rehabilitering krävs. Den typen av både arbetsrelaterade och rehabiliteringsinriktade mål saknas i de flesta projekt som payoff utvärderat. Det är inte för dyrt att minska utanförskap utan det som kostar mest är att inte göra något eller att göra som vanligt. För att veta om deltagarna kommit i någon form av sysselsättning och egenförsörjning är det mycket viktigt att följa upp dem ytterligare, särskilt eftersom det inte är ett mål projektet. En sådan uppföljning visar på troliga effekter och nyttan av projektet på lite längre sikt. Vår framtida välfärd kräver att fler i arbetsför ålder kan komma i ett arbete och samtidigt minska konsumtionen av offentliga resurser. Därför är det viktigt att TUNA lyckas få fler av deltagarna i ett arbete och egenförsörjning Försörjningsbördan i Sverige, ett mått på hur många som skall försörjas av personer i arbetsför ålder ligger idag på rikssnittet. På sikt står dock även Eskilstuna inför samma utveckling som flertalet kommuner vilket innebär att all tillgänglig arbetskraft måste tas tillvara. 6

7 Allt färre skall försörja allt fler genom att vi lever allt längre och det är för få som arbetar. Det är därför extra viktigt att ge den potentiella arbetskraften, som målgruppen för TUNA är ett exempel på, möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Fler i jobb ger fler jobb. Till sist är det viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets utfall ekonomiskt kopplat till bl. a socioekonomiska effekter. Konkret innebär det att se vilka mervärden, framgångsfaktorer, innovativa arbetsformer som varit bärande för verksamheten kopplat till de ekonomiska värdena. Några frågor att fundera vidare på: Vad har vi lärt oss och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna? Vad hade hänt med målgruppen om vi inte haft projekt TUNA eller gjort som vanligt och hur skall stödet se ut i fortsättningen? Vad sätter vi för ekonomiska mål för kommande projekt och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller en social fond skapas för sociala satsningar? Hur tar vi tag i de förbättringsområden som lyfts fram av projektet, t ex kontakten med arbetsgivarna? 7

8 Inledning TUNA- projektet drivs av Försäkringskassan i Eskilstuna. Projektet är finansierat av Samordningsförbundet RAR i Sörmland. payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet RAR att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 30 personer som deltagit i projektet TUNA. Bakgrund och förutsättningar Målgruppen för projekt TUNA har varit personer med psykisk ohälsa, som dels står långt från arbetsmarknaden och dels saknar egenförsörjning. Åtgärdstiden har i genomsnitt varit 45 veckor, med en stor spridning mellan deltagarna på 13 och 58 veckor. Åldern för deltagarna har varierat mellan 21 och 59 år, med en medelålder på 36 år. Andelen kvinnor är 60 procent. Urvalet till denna utvärdering är gjort av de deltagare som varit med från projektstart i november 2008 och avslutat sitt deltagande i TUNA senast under mars Totalt ingår 30 personer i utvärderingen. Dessa är representativa vad gäller ålder och kön relativt övriga deltagare som inom samma tidsintervall avslutat sitt deltagande i TUNA. Dessutom har deltagarna i urvalet i stort kommit i arbete i samma omfattning som samtliga avslutade deltagare. Det innebär att urvalet har en relativt sett hög representativitet. Slutsatserna i denna utvärdering bygger ändock i första hand på de personer som ingått i urvalet. Syfte och mål Syfte Erbjuda en strukturerad rehabiliteringskedja för personer bosatta i Eskilstuna kommun med dokumenterad psykisk ohälsa en ökad chans att komma ut i förvärvslivet. Detta skall ske genom att: Projeket skall förbereda personerna för återgång i arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering Projektet är för personer som inte är klara för att söka arbete/studier eller att aktualiseras till Rehabiliteringssamverkan Deltagande i TUNA skall öka förutsättningarna för en lyckad rehabilitering genom Rehabiliteringssamverkan Projektet syftar dessutom till att öka det strukturella samverkanssamarbetet. Mål 40 procent av deltagarna kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering. 10 procent av deltagarna kommer i arbete eller utbildning. 8

9 Ett övergripande mål är att förbättra samverkan för att unvika att personer hamnar i en gråzon mellan olika berörda aktörer Mer information om TUNA Ytterligare information om TUNA finns på webben; Kontakt: Pernilla Öjemar, Läs också i bilagan i denna rapport om en närmare beskrivning av TUNA. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för föreliggande beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för TUNAs klassificering. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhälls- 9

10 ekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Hur lönsamheten påverkas av eventuella externa faktorer redogörs redovisas i två olika känslighetsanalyser. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns en presentation av TUNA, tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 10

11 Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör TUNA klass T8. Kriterierna för att tillhöra klass T8 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är medelstora. Verksamheten har kostat kr per deltagare. 11

12 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff - tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelse med likartade projekt/verksamheter Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ett antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projekt TUNAs samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 30 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i TUNA var ca 1,5 milj. kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av omfattande vårdresurser. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag 12

13 Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 2,0 % Faktisk produktion i efterläge 6,3 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 13 % produktion 5 % vård, omsorg och handläggning 62 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 19,6 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 2,5 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 13 procent 3. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 254 milj. kr och 606 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 20,2 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! 3 2,5/19,6 milj. kr = 13 procent 13

14 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr Föreläge E2erläge Skillnad Poten;al Ökad produk;on Minskad resursförbrukning Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 13 procent. De blå staplarna i figur 1 ovan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential (2,5 milj. kr) frigjorts främst genom att behovet av olika resurser minskat i efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som de facto förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar två procent av den totala produktionspotentialen 4 i föreläget medan den ökat till drygt sex procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (19,6 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (16,9 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (2,7 milj. kr). Genom ökad produktion och framför allt minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 13 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 2,5 milj. kr, fördelat på 0,8 milj. kr på ökad produktion och 1,7 milj. kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger. 4 Vad som maximalt kan produceras om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid 14

15 Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter TUNA genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Kommunen kr kr kr kr Landstinget kr kr kr kr Staten kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 30 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 2,5 milj.kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 12,5 milj. kr. Intäkt per deltagare på kort sikt är kr. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna lägre intäkt än männen på kort sikt; kr respektive kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagare där gränsen går vid 35 år uppvisar en högre intäkt per deltagare på kort sikt för de yngre med kr i jämförelse med kr i genomsnitt för den äldre gruppen. 15

16 Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr Kostnader Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit 1,4 milj. kr inklusive och 1,1 milj.kr exklusive indirekta skatter 5. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står kommunen och landstinget för 25 procent vardera och staten för 50 procent via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommun kr kr Landsting kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Anm. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. 5 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 16

17 Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är positiv på kort sikt 1,1 milj. kronor. På medellång sikt är lönsamheten 11,1 milj.kr. Projektkostnaden belastar resultatet efter ett år. Lönsamheten efter fem år är en prognos baserad på utfallet efter första året. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 7 Kommunen kr kr kr kr kr 21 Landstinget kr kr kr kr kr 3 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 23 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr --- Försäkringskassan kr kr kr kr kr 23 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr TUNAs återbetalningstid är sju månader. Den positiva lönsamheten beror till viss del på att flera av deltagarna kommit in i arbete men främst på att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Värdet av detta överstiger verksamhetens kostnad redan efter sju månader. Avkastningen per satsad krona är 1,80 kr på kort sikt och 9 kr på medellång sikt. 6 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 17

18 Kommunen Kommunen uppvisar ökade intäkter på kort sikt med kr. På fem års sikt är intäkten kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Intäkterna kommer från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, omsorg och handläggning. Dessutom har skatteintäkterna ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna. Lönsamheten är på kort sikt negativ kr och på medellång sikt positiv kr. Återbetalningstiden är 21 månader. Eftersom projektet delfinansierats av kommunen påverkar detta lönsamheten negativt första året, men intressant att notera att lönsamheten på lite längre sikt är god. Detta förutsätter att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. Landstinget Landstinget uppvisar positiva intäkter på såväl kort som medellång sikt, 1,4 milj. kr respektive 6,8 milj. kr. Intäkten efter ett år motsvarar drygt kr per deltagare. Det är främst minskade vårdinsatser som resulterat i ökade intäkter. Orsaken till detta är att denna typ av projekt för många av deltagarna 23 stycken - lett till ett minskat vårdbehov. Lönsamheten är på kort sikt 1,1 milj. kr för landstinget. På medellång sikt är lönsamheten 6,5 milj. kr. Återbetalningstiden är så kort som tre månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med närmare kr efter ett år. Inklusive åtgärdskostnaden kr. Arbetsförmedlingen uppvisar detta resultat pga. ökade kostnader för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta utanförskapet. Värt att notera att detta ger en mycket stor potential att på sikt minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket också minskar Arbetsförmedlingens kostnader. Försäkringskassan Försäkringskassan har minskade kostnader för elva av de totalt 30 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan intäkter på kort sikt på cirka kr. På medellång sikt är intäkterna drygt 1,8 milj. kr. Lönsamheten är positiv både på kort och medellång sikt, kr respektive 1,5 milj kr. Återbetalningstid 23 månader. Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har ökade intäkter på kr efter ett år och på fem år på 2,3 milj. kr. Lönsamheten är negativ på kort sikt, kr. Efter fem år positiv, 1,4 milj. Hälften av kostnaderna för projektet kommer via staten, vilket påverkar lönsamheten för staten totalt. Återbetalningstiden är 23 månader. 18

19 Individerna/hushållen och försäkringsgivarna. Deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. Försäkringsgivarna (avser främst avtalsförsäkringar) får ökade intäkter motsvarande kr på kort sikt som en följd av projektet. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande cirka sju st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i TUNA, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 1,9 milj.kr medan kostnaden alltjämt är 1,4 milj.kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med två månader till nio månader. Känslighetsanalys 2. En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (högsta och lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att ett enda enskilt värde som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett orepresentativt sätt. Genom att projekt TUNA har haft en deltagare som minskat sitt, i föreläget, stora vårdbehov kraftigt har det uppstått en mycket stor intäkt kopplad till denna deltagare. Exkluderar man nu detta extremvärde i kombination med att vi tar bort det allra sämsta värdet sjunker intäkten från totalt 2,5 milj.kr till 1,8 milj.kr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från sju till tio månader. Känslighetsanalys, 3 En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att TUNAs kostnad avskrives på exempelvis tio år. Kostnaden per år blir då /10 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 2,4 milj. kr. På fem års sikt är lönsamheten cirka 11,8 milj.kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är 1,1 milj. kr och 11,1 milj. kr. 19

20 Jämförelser med likartade projekt Den klassificering av våra utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga projekt och verksamheter, dvs. verksamheter som har liknande förutsättningar. TUNA tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T8. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i verksamheten är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för TUNA med de 14 övriga projekt eller verksamheter inom klass T8 som payoff utvärderat de senaste tre åren framgår följande (snittvärdet för de 14 övriga i parentes): payoff- ;d, månader Tuna Medelvärde Diagram 1. Återbetalningstid, sju månader (tio månader). Detta innebär en kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. lönsamhet på kort sikt, kronor Tuna Medelvärde Diagram 2. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebär högre lönsamhet på kort sikt än genomsnittet inom klassen. 20

21 lönsamhet på medellång sikt Tuna Medelvärde Diagram 3. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Detta innebär en något högre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen. poten;al, kronor Tuna Medelvärde Diagram 4. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär en högre potential än genomsnittet inom klassen. verkningsgrad, procent Tuna Medelvärde Diagram 5. Verkningsgrad 13 procent (14 procent). Detta innebär en något lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än genomsnittet inom klassen. 21

22 åtgärdskostnad, kronor Tuna Medelvärde Diagram 6. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Detta innebär en något lägre kostnad per deltagare än genomsnittet inom klassen. kostnad per verkningsgrad, kronor Tuna Medelvärde Diagram 7. Kostnad per verkningsgrad, kr (5 100 kr). Detta innebär en lägre kostnad per verkningsgrad (högre effektivitet) än genomsnittet inom klassen. Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Ett alternativt sätt att redovisa de viktigaste nyckeltalen utifrån vår utvärdering av verksamheten TUNA är att skapa ett s.k. polärt diagram där genomsnitten för nyckeltalen i aktuell klass erhåller värdet 100, se figur 3. Avvikelserna från det faktiska utfallet i utvärderingen redovisas därefter procentuellt. Avvikelserna är beräknade på följande sätt: Potential; / = 10 procent 7. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet Siffran kommer från = kr 22

23 Åtgärdskostnaden; / = -3 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 97. Lönsamhet på kort sikt; 5 400/ = 18 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 118. Lönsamhet på medellång sikt; / = 3 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 103. Återbetalningstid; -3/10 = -30 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 70. Verkningsgrad; -1/14 = -7 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 93. Kostnad per verkningsgrad; /5 100 = -29 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 71. kostnad/v- grad verkningsgrad återbetalnings; d poten;al åtgärdskostnad uoall lönsamhet kort medelvärde lönsamhet medel Figur 3. Figur som illustrerar de olika nyckeltalens utfall relativt medelvärdet för övriga projekt och verksamheter inom klass T8. Potential, lönsamhet på kort och mellanlång sikt ligger över snittet medan åtgärdskostnaden, återbetalningstid, verkningsgrad samt kostnad per verkningsgrad ligger under snittet. Uppföljande utvärdering, år två För 14 av de totalt 30 deltagarna har det varit möjligt att genomföra en s.k. uppföljande utvärdering. Det innebär att det gått tillräckligt lång tid sedan de 14 lämnade projektet så att vi kunnat göra en uppföljande utvärdering två år efter de lämnat projektet, dvs. ett år efter den förra utvärderingen. I detta fall har vi studerat den förändring som uppstått mellan efterläge två (två år efter de lämnat projektet) med efterläge ett (ett år efter de lämnat projektet). 23

24 De väsentligaste resultaten redovisas i tabellen nedan. Tabell 6. Förändringar i utnyttjad potential och verkningsgrad för samhället som helhet mellan efterläge ett (12 månader efter avslutat projekt) och efterläge två (24 månader efter avslutat projekt). Uppgifterna gäller medelvärdet för de 14 deltagare som ingår i den uppföljande utvärderingen. Förändring Utnyttjad potential/intäkt kr Verkningsgrad 13 % Resultatet för de 14 deltagarna är entydigt och pekar på en ganska kraftig förbättring mellan år ett och år två efter att deltagarna lämnat projekt TUNA. Genom att fler har kommit i mer arbete i kombination med minskat behov av olika stödresurser har intäkterna således ökat med ytterligare drygt kr på ett år. Det innebär i sin tur att den årliga intäkten utgör drygt kr per år eftersom intäkten vid efterläge ett utgjorde cirka kr per deltagare. Detta motsvarar en förbättrad verkningsgrad på 13 procent. Genom att projektets hela kostnad belastade år ett innebär en ökad intäkt på kr även att lönsamheten per deltagare ökat med samma belopp. Självfallet måste utfallet för de 14 tolkas med försiktighet eftersom vi inte vet om dessa deltagare är representativa för hela gruppen. 24

25 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 30 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 12,5 milj. kr 2,5 milj. kr Projekttid Efter 5 år 1,4 milj. kr Summa prognostiserade intäkter på 5 års sikt är 12,5 milj. kr. Åtgärdskostnaden är 1,4 milj. kr. Prognos för lönsamhet på fem år är 11,1 milj. kr. Per deltagare är lönsamheten positiv och utgör kr på fem års sikt. Figur 3. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värden avser de 30 deltagare som ingått i analysen om inget annat anges. 25

26 Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Projekt TUNA är ett projekt i Samordningsförbundet RARs regi och finansiering. Försäkringskassan i Eskilstuna är projektägare. Målgruppen för projekt TUNA har varit personer med psykisk ohälsa, som dels står långt från arbetsmarknaden och dels saknar egenförsörjning. Syftet för TUNA är att erbjuda en strukturerad rehabiliteringskedja för att förbereda personerna för en återgång i arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet för TUNA är att: 40 procent av deltagarna kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering. 10 procent av deltagarna kommer i arbete eller utbildning. Ett övergripande mål är att förbättra samverkan för att undvika att personer hamnar i en gråzon mellan olika berörda aktörer Denna utvärdering tar i första hand fasta på hur TUNA påverkat samhällets, aktörernas och deltagarnas ekonomi relativt kostnaderna för driften av projektet även om vissa delar i genomförandet kommenteras även i denna rapport genom en socioekonomisk analys. För att ta del av ytterligare information kring projektets arbetsformer, typfall, samverkan metoder m.m. läs bilaga 1. Slutsatser TUNA har ett intressant upplägg och ingår som en del av flera åtgärder för att minska utanförskap och ohälsa hos personer som står långt från arbetsmarknaden. Med hänsyn till att målgruppen, personer med psykisk ohälsa, innebär TUNA en del av flera möjliga åtgärder för att personerna på sikt skall nå ett arbete och egenförsörjning. För att kunna jämföra resultatet fullt ut ur ett ekonomiskt perspektiv krävs att det finns både ekonomiska mål (mål som har ekonomiska konsekvenser men som inte är uttryckta i kronor, t ex att 40 procent av deltagarna ska komma i deltidsarbete utan lönesubvention) eller monetära mål (i kronor). För att vi fullt ut skall kunna uttala oss om huruvida TUNA också varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit preciserat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). 26

27 TUNA har liksom de flesta andra projekt payoff utvärderat inga sådana tydliga monetära mål. Däremot har TUNA mål i procent hur många deltagare som skall komma i arbete eller studier. Det andra målet att deltagarna skall gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering i ett första steg när deltagarna minskar sin förbrukning av samhällets resurser. Enligt projektledningen för TUNA kommer projektet i huvudsak nå sina mål, se närmare bilaga 1. Ett alternativt sätt att mer i detalj värdera det ekonomiska resultatet är att jämföra det med liknande projekt som payoff utvärderat. I denna jämförelse framkommer att TUNA har en något lägre verkningsgrad, men kortare återbetalningstid och något högre lönsamhet. Se vidare tidigare beskrivna klassificering och resultatet för ett antal nyckeltal. En sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen finns också inledningsvis i denna rapport. Det är viktigt att finansiärer av olika projekt i fortsättningen drar lärdom av genomförda projekt och verksamheter och försöker sätta tydliga/ställa krav på ekonomiska och monetära mål för att hushålla med våra gemensamma resurser. Detta underlättar också uppföljning och utvärdering i ett nästa steg, vilket också kan ge ett lärande och utveckla åtgärden både under genomförandet och i ett nästa steg vid ett eventuellt implementerande i verksamheterna. TUNA är ett bra exempel på att genom ett arbete i samverkan mellan olika myndigheter kan individen sättas i centrum, en gemensam målbild formuleras, samtidigt som arbetsformer, nyttjande av kompletterande kompetenser, samsyn och en helhetssyn underlättas. Deltagarna till TUNA kommer från en remissgrupp med samtliga berörda aktörer representerade, kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det innebär att det finns ett gemensamt agerande och grundsyn vilken insats deltagaren skall erbjudas. Eftersom även TUNA har en representant i remissgruppen läggs på detta sätt en bra grund för fortsättningen och ytterligare åtgärder underlättas efter att deltagaren är klar i TUNA. TUNA jobbar med utgångspunkt från frivillighet även om det finns krav på ett deltagande från den myndighet som står för försörjningen. Om det inte går att locka fram individens egen motivation blir det svårt att lyckas med denna typ av långsiktiga insats. Om vi lägger ett socioekonomiskt perspektiv på hur TUNA arbetat med samhällets olika strukturer, system, resurser och organisation uppfattar vi att projektet på ett mycket bra sätt lyckats jobba i samverkan mellan olika aktörer och med individen i centrum. Vi ser det som en stor styrka att kunna arbeta gränsöverskridande på det sätt som TUNA arbetat. Förutom ett gemensamt arbete mellan olika berörda aktörer finns även en lokal samverkansgrupp, LSG, från vilken en styrgrupp för projektet utgår. Dessutom finns Samordningsförbundet RAR styrelse att tillgå för att förankra och driva mer övergripande frågor. 27

28 En annan viktig del i projektet har varit att personalen arbetat med en gemensam grundsyn det friska istället för det sjuka. Detta synsätt har sedan kunnat lägga grunden för att arbeta lösningsfokuserat och med en helhetssyn. Kunskapsbaserade metoder har också legat till grund för arbetet i TUNA. För deltagare som befinner sig i ett relativt långt gånget utanförskap och marginalisering krävs tillgång till gedigna och uthålliga resurser som finns tillgängliga över tid. Detta arbetssätt kan vara ett bra alternativ till att jobba traditionellt och kan vara en förebild hur verksamheten skall organiseras i fortsättningen. Vi uppfattar också att TUNA har haft en bra personalsammansättning för att arbeta med denna typ av projekt. Genom att samtlig personal har kompetens kring psykiska funktionshinder, en bred kompetens i övrigt och arbete i team med nära till externa resurser har projektet kunnat drivas på ett professionellt sätt. Avslutande diskussion och sammanfattning Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt TUNA visar att ett systematiskt och strukturerat organiserat arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan vara framgångsrikt på kort sikt och sannolikt också på lite längre sikt. Eftersom målgruppen är personer med psykiska funktionshinder krävs tillgång till ett brett utbud av samhällets resurser för att lyckas. TUNA har haft en bra egen kompetens och arbetsmodell och genom samverkan fått tillgång till kompletterande externa resurser för att stötta deltagarna. Vi har sett i tidigare utvärdering att medicinsk kompetens kring målgruppen med psykiska funktionshinder underlättar arbetet och är en av framgångsfaktorerna Det ekonomiska resultatet för TUNA innebär att samhället har en återbetalningstid på endast sju månader. Därefter är det fortsatta goda intäkter om förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ett ytterligare förbättrat resultat. Det senare förutsätter främst att fler av deltagarna ökar sin produktivitet eller att fler kommer in i arbete. Den uppföljande utvärderingen vi genomfört på 14 av deltagarna indikerar att deltagarnas utanförskap fortsatt att minska andra året efter att de lämnat TUNA. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtida intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för kommunen på lite längre sikt. Landstinget är den aktör som relativt sett minskat sina kostnader mest. Genom att flera av deltagarna i projektet rehabiliterats framgångsrikt har de kunnat gå vidare med mindre beroende av vårdinsatser, vilket särskilt gäller några av deltagarna. Utmaningen i framtiden är att individerna får stöttning även i fortsättning för att både behålla hälsan och att fortsätta att utvecklas positivt 28

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-04-20 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Preliminär slutrapport Projekt Jobbstudion Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport 2011-11-22. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun Slutrapport 2011-11-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Innergården På uppdrag av Samordningsförbundet i Kalmar län Rapport 2015-10-02 Payoff utvärdering och analys AB payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Hikikomori Östersund, 2013-12-23 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll Innehåll...

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab 2010-02-19 payoff Kunskapens väg 6 831 40

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland Slutrapport 2011-10-11 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av Anpassade yrkesutbildningar, Projekt Grenverket Södertörn Projekt Grenverket Nynäshamn och Tyresö På uppdrag av Samordningsförbundet

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport 2011-05-31 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Preliminär slutrapport 2011-05-31 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen Slutrapport 2011-03-31 Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport 2014-11-20. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun Rapport 2014-11-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach Slutrapport 2011-05-12 Samordningsförbundet Sollefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-830

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbete för det goda livet Östersund 2013-09-04 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport 2011-09-28 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors Preliminär slutrapport 2011-09-28 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun ekonomiska uppföljningar, utvärderingar och analyser Delrapport projekt Tolvan Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun 22/11-2007 Sammanfattning Delrapporten, som bygger sin analys på åtta individer

Läs mer

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Delrapport projekt Kuggen Samordningsförbundet i Kramfors 4/3-2008 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Kvantitativ

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund 2010-04-28 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13 41 503

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget Samordningsförbundet Skellefteå 2010-01-13 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt PULS På uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Landskrona - Svalöv Östersund 2013-05-21 payoff kunskapens väg 6, 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment Projektägare är Fagersta kommun med finansiering av Samordningsförbundet i Norra Västmanland

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom Utvärderingar med fokus på hållbarhet Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom På uppdrag av Krokoms kommun och Samordningsförbundet i Jämtlands län Rapport, 2014-04-02 payoff utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA Kristinehamns folkhögskola Slutrapport, 2014-02-19 Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport 2010-11-30 Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2010-12-20 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher Norra Västmanlands samordningsförbund 2009-03-16 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande Samordningsförbundet Göteborg Väster 2009-06-21 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-01-08 payoff.nu Kunskapens väg 6 831

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 7/5-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B)

Läs mer

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten Samordningsförbundet Skellefteå 27/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Praktiksamordning Lindesberg, Nora och Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 28/3 2009 payoff.nu Kunskapens

Läs mer

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering Projektparter Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen På uppdrag av Värmdö

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors Samordningsförbundet i norra Örebro län 2009-03-28 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Heltidsmodellen Östersund, 2014-08-25 Payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll INLEDNING...

Läs mer

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. Utvärdering av sociala investeringar Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige. En samhällsekonomisk utvärdering Östersund 2012-06-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser Utvärderingar av sociala insatser Samhällsekonomisk utvärdering Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund Slutrapport 2012-02-20 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011 Duellen Samhällsekonomisk utvärdering Samordningsförbundet RAR Claes Malmquist, payoff Flen, 10 mars 2011 Program Presentation Utanförskapets ekonomi Vårt uppdrag Resultat av utvärderingen Sammanfattning

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Arbetsmarknadstorget Skellefteå Rapporten är sammanställd av Malin Ferm, Skellefteå kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 Östersund

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 21/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet Samordningsförbundet FINSAM-Falun 2010-03-26 payoff Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-13

Läs mer

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Utvärdering Från bidrag till egen försörjning Sammanfattande slutrapport Sollefteå kommun 2011-10-22 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun 2008-11-18 payoff.nu Box 385 (besöksadress:

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Norrköping, 2015-11-06 Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi GRATTIS till SM-guldet!!!

Läs mer

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar Lärkonferens Medlefors folkhögskola 2011-08-19 Sven Vikberg, payoff AB På min agenda Vår syn på ekonomi Olika perspektiv på samhällsekonomisk utvärdering

Läs mer

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad 2017-10-09 Jonas Huldt och Claes Malmquist Payoff Utvärdering och Analys AB

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering Projekt Orvar Presentation av samhällsekonomiska utvärderingar Projekt Orvar Vårt uppdrag Resultat t av två olika perspektiv Sammanfattning Varför utvärdering Slutsatser och diskussion payoff Claes Malmquist

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Föreningen NNS rapportserie 2015:1 Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Samhällsekonomiskt resultat av insatser

Läs mer

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden Perioden 2007 till 2014 Linköping, 2015-03-25 Claes Malmquist Sven Vikberg Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Insats Trampolinen Trollhättan, 2014-07-02 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt isak Delprojekt isak i Eskilstuna Samordningsförbundet RAR i Sörmland Östersund Preliminär rapport 2014-08-13 payoff kunskapens

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Genomförd som en del av utbildningen för certifiering i NyttoSam Insats Göra Skillnad payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet. Samordningsförbundet Norrköping

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet. Samordningsförbundet Norrköping Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet Samordningsförbundet Norrköping 22/9-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11 B) 831 25 ÖSTERSUND

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Landskrona 2012-12-14 payoff AB, Sven Vikberg Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Förväntningar funderingar? Vad

Läs mer

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet -

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet - Inspirations- och komma-vidare dag Samordningsförbundet Jämtlands län Birka folkhögskola, Ås 2011-09-15 Sven Vikberg, payoff AB Vad, varför

Läs mer

MatchningsArena Timrå

MatchningsArena Timrå Utvärdering av sociala investeringar MatchningsArena Timrå Ett samhällsekonomiskt perspektiv - med utgångspunkt från typfall 2012-05-10 payoff AB kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13

Läs mer

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden DET LÖNAR SIG II EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET Skrift från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:7

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30 Samordningsteam Sala Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30 1 Samordningsteam Sala Verksamheten riktar sig till personer 18-64 år som har behov av en samordnad rehabiliteringsinsats.

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB

UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB RAPPORT Helsingborg Stad UTVÄRDERING AV PROJEKTET HISO JOBB SLUTRAPPORT STOCKHOLM 2011-08-30 Sweco Eurofutures AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1 INLEDNING 4 1.1 SWECO EUROFUTURES UPPDRAG 4 1.2 UPPDRAGETS

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30

Läs mer

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04 Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning RAR:s verksamhetsidé är att löpande erbjuda samverkansaktiviteter, processtöd samt utvärderingar som utarbetas gemensamt med medlemmarna. Omfattningen styrs

Läs mer

Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Vad är

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Utvärdering Finsam Lund

Utvärdering Finsam Lund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Finsam Lund Rapport Sven Vikberg och Jonas Huldt Östersund, 2015-03-17 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se Innehållsförteckning

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2009-11-12 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Futuro Kristinehamn och Grums Samordningsförbundet Samspelet. Delrapport 2011-05-25

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Futuro Kristinehamn och Grums Samordningsförbundet Samspelet. Delrapport 2011-05-25 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Futuro Kristinehamn och Grums Samordningsförbundet Samspelet Delrapport 2011-05-25 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam

Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam På uppdrag av Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Göteborg, 2016-10-27 payoff kunskapens väg 6,

Läs mer

Samhällsekonomiska effekter av samverkan kring arbetslivsinriktade insatser

Samhällsekonomiska effekter av samverkan kring arbetslivsinriktade insatser Samhällsekonomiska effekter av samverkan kring arbetslivsinriktade insatser Vrigstad Ägarmöte Samordningsförbunden i Jönköpings län 2014-02-28 Sven Vikberg, payoff AB Utvärdering av sociala investeringar

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen

PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen PROJEKT UNG KRAFT Delrapport från utvärderingen 2014-03-08 2014- Förord I januari 2012 fick konsultföretaget Sweco Strategy AB 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Sundsvall att bedriva följeforskning av

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer