Läkemedelshantering. Instruktioner från Landstinget Kronoberg

Transkript

1 Läkemedelshantering Instruktioner från Landstinget Kronoberg 1

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvalitetssystem och lokala instruktioner 2.1. Övergripande ansvar Ansvar på sjukhusnivå Ansvar på enhetsnivå Farmacevtiskt ansvar Läkarens ansvar Sjuksköterskans ansvar 8 3. Ordination 9 4. Iordningställande och administrering 4.1. Allmänt Iordningställande av dos Tillredning Hygien i samband med läkemedelshantering Administrering av perorala läkemedel Administrering av läkemedel för injektion och infusion Biverkningar Rekvisition och kontroll 5.1. Beställningsrutiner Expedition Uttransport Narkotikakontroll Fakturering och statistik Förvaring 6.1. Ansvar Förråd Skötselanvisning för läkemedelsförråd Kasserade läkemedel Användningstider och hållbarhet Medicinska gaser Öppen hälso- och sjukvård 7.1. Förskrivning i öppen vård Dosdispensering Kasserade läkemedel och stickande avfall 38 Hemsidor på Internet 39 Nyheter 40 Register 41 3

4 Förord Detta är utgåva nummer 3, Första utgåvan av detta häfte sammanställdes av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén Landstinget Kronoberg. Innehållet fastställdes av de tre förvaltningarnas ledningsgrupper Innehållet i denna utgåva har reviderats av Pia Törndahl, apotekare, Apoteket, Centrallasarettet Växjö, tel Annette Svensson,sjuksköterska, Länssjukvården, kirurgen avd 34 Växjö, tel Linda Hildebrandt, sjuksköterska, Länssjukvården medicin avd 3 Ljungby tel Avsnittet Hygien i samband med läkemedelshantering har författats i samarbete med Lena Nilsson, hygiensjuksköterska Länssjukvården Kronoberg. Innehållet i häftet har faktagranskats av: Stephan Quittenbaum,överläkare, Länssjukvården medicin Växjö Eva Bergström,avd.chef,Länssjukvården vårdenhet 1 Växjö Marianne Svensson,sjuksköterska, Länssjukvården medicin avd 3 Växjö 1. Inledning Läkemedelshantering omfattar alla moment från ordination, iordningställande, administrering, rekvisition till förvaring av läkemedel. Hanteringsrutinerna bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. I häftet hänvisas till Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering, Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2001:17). Hänvisningar i häftet görs dessutom till en rad dokument som finns att hämta på Landstingets hemsida 4

5 2. Kvalitetssystem och lokala instruktioner 2.1. Övergripande ansvar Författningen föreskriver vårdgivaren att ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Läkemedelskommittén har fått i uppdrag att utarbeta dessa lokala rutiner benämnda Läkemedelshantering, Instruktioner från Landstinget Kronoberg. Vårdgivaren Läkemedelskommittén 2.2. Ansvar på sjukhusnivå Då det ofta förekommer att patienter förflyttas mellan olika vårdenheter inom ett sjukhus är det nödvändigt att rutinerna för läkemedelshanteringen (inklusive ordinationshandlingar) utformas enhetligt inom sjukhuset i dess helhet Ansvar på enhetsnivå Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt ska läggas vid utformning av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelhanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. SOSFS 2001:17 Verksamhetschefen har således ett övergripande ansvar som denne aldrig kan frånsäga sig, men har enligt HSL:s 24 möjligheten att delegera enskilda ledningsuppgifter till medarbetare som har formell kompetens för uppgiften. Verksamhetschefen Det finns alltså möjligheter att utse flera delegater inom kliniken. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå vad uppdraget gäller och hur länge det ska vara. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått delegationen har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll. 5

6 I författningen påpekas vikten av att skriftliga instruktioner finns för varje avdelning/enhet. Instruktionerna bör uppta ansvarsfördelning och innehåll i respektive hanteringsmoment som finns beskrivna i föreskriften. En av instruktionerna ska uppta namnen på: Avdelningsföreståndare/chef, sjuksköterska/or med rekvisitionsrätt för läkemedel och sjuksköterska ansvarig för narkotikakontrollen. Instruktionen finns att hämta på Kopia på denna ska tillsändas apoteket. Verksamhetschefen fastställer alla framtagna instruktioner. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar, hur arbetsuppgifterna genomförs. Verksamhetschefen ska vidare ange i en instruktion om delegering av en speciell arbetsuppgift, från någon med formell kompetens till någon med reell kompetens, får förekomma. Detta måste ske med stor restriktivitet. Särskilda föreskrifter finns om ansvarsfördelning och läkemedelshantering inom ambulanssjukvården (SOSFS 1999:17). Socialstyrelsen anger i sitt allmänna råd, att verksamhetschefen bör se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t.ex. utföras av en farmacevt Farmacevtiskt ansvar Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t.ex. utföras av en farmacevt. SOSFS 2001:17 Kvalitetsgranskande farmacevt tar del av avdelningens instruktioner för läkemedelshantering. Avdelningsföreståndare/chef eller annan utsedd ansvarig för hanteringsrutinerna, ska närvara. Ett protokoll ska upprättas. Detta sänds sedan till avdelningen och ska sparas minst 3 år. Kopia på protokollet, eller eventuellt en sammanställning av flera protokoll, sänds sedan till verksamhetschefen. Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. För att ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte ska kunna ske, bör ett sådant samarbete organiseras på ett lämpligt sätt. Detta kan ske genom att apoteket kontinuerligt ordnar informationsmöten och/eller att farmacevt deltager i avdelningsmöten, för att diskutera beställningsrutiner, bassortimentslista, lagervård, läkemedelskostnader och kvalitetssäkringsrutiner. 6

7 2.5. Läkarens ansvar Patientansvarig läkares ansvar ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. Många gånger måste behandlingen inledningsvis vara symtomatisk, tills utredning visar på klarlagd sjukdomsorsak. Det är viktigt att så tidigt som möjligt upprätta en behandlingsplan, som ska dokumenteras i den journal läkaren för. Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag, som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur eventuella biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen ibland flera gånger under ett dygn ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. I god tid före utskrivningen bör läkare eller sjuksköterska tillsammans med patienten gå igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen. Speciell tonvikt bör läggas vid indikationen för varje läkemedel, vilket också anges på receptet ( för hjärtat, mot värk etc). Man bör på ett tidigt stadium involvera apoteket, så att läkemedlen finns tillgängliga vid utskrivningen. Apoteket kan rekommendera hjälpmedel som apotekens dosexpedition i bricka/påse (ApoDos),Dosett eller Medibox. Läkaren ska utfärda medicinlista i Cambio cosmic. I de fall patienten har dosdispenserade läkemedel s.k. Apo-Dos används dosrecept i stället för medicinlista. Vid ordinationsändringar till Apo-Dospatienter måste man i dagsläget uppdatera både dosreceptet och patientens läkemedelslista i Cambio cosmic. Framöver förutsätts detta lösas tekniskt via samordnad datorisering. Anamnes Behandlingsplan Ordination Information Utskrivning Medicinlista 7

8 Apo-Dos Patientinformation Till patienter som vid inläggning stod på Apo-Dos ordinerar utskrivande läkare läkemedel via e-dos alternativt på dosrecept som faxas till apoteket Disponenten, se kap. 7.2 Dosexpedition från apotek. Apo-Dos patienter, som skrivs ut från sjukhusen i Växjö och Ljungby, kan få hämta nya doser och nya läkemedel på apoteket innan de åker hem, rutiner se under kap Dosexpedition från apotek. Vid utskrivning är det mycket viktigt att undvika avbrott i medicineringen. Instruktion i hur man rätt använder t ex inhalationsläkemedel, injektionsläkemedel, ögonläkemedel, stolpiller ska ha föregått utskrivningen. Patienten bör ha fått tillfälle att själv träna detta moment under överinseende av kunnig sjukvårdspersonal. När en person inte själv kan ansvara för sin medicinering och saknar hjälp från närstående, är det den utskrivande läkarens ansvar att se till att medicineringen utförs på ett säkert och medicinskt riktigt sätt och att eventuella kontakter tages med patientansvarig sjuksköterska i kommunen. Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, ex tempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från apoteket, för att undvika avbrott i behandlingen. Eventuellt behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen, se sid 13. Detta måste då dokumenteras Sjuksköterskans ansvar Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå verkningsmekanismerna samt behärska metoder för undervisning av patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan i sin journal dokumentera patientens behov av hjälp för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras, så att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen journalför sjuksköterskan, om så är möjligt, effekten av behandlingen. Huvudregeln är att sjuksköterskan själv utför ovan nämnda arbetsuppgifter. Därmed svarar hon för att en hög patientsäkerhet uppnås i den praktiska läkemedelsbehandlingen. 8

9 3. Ordination Ordinationen skall ges skriftligt på ordinationshandlingen. Den som ordinerar läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer. En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: läkemedlets namn läkemedelsform styrka administrationssätt dosering tidpunkterna för administrering Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel ska fi nnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Internationell enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som fi nns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Följande ordinationstyper finns: Stående ordination Kontinuerlig ordination Ordination vid behov Tillfällig ordination Ordination genom generella direktiv Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Ordinationen skall i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller tandläkarens signum. Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder fi nns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifter används. SOSFS 2001:17 Tillfällig ordination Muntlig ordination Telefonordination 9

10 Generella direktiv Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall fi nnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Utbytbara läkemedel Ordinationshandling En aktuell lista över läkemedel som kan bytas ut mot andra med samma innehåll, synonymer, utges årligen av Läkemedelskommittén (se Verksamhetschefen kan fastställa i den lokala instruktionen för läkemedelshantering att sjuksköterska får byta till synonymt preparat enligt denna lista. Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter som ordinerats en annan synonym. Det skall dock alltid framgå av journalen vilket preparat som patienten fått. Läkare eller sjuksköterska med delegation ska skriva den nya ordinationen med bläck, signera och datera densamma. Alla ordinationer ska anges på journalhandling. Läkemedelsbehandlingen dokumenteras på separat journalblad upptagande enbart läkemedel. Journalen ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får ej förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t ex för antikoagulantia). Detta innebär att såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag registrering sker när ordinerade läkemedel tillförts. Ordinationshandling för läkemedel framtagen av Läkemedelskommittén tillgodoser författningsmässiga krav. Instruktion för användning av läkemedelsjournalen finns i häftet Läkemedelsjournal Inom Landstinget pågår införandet av datajournaler (Cambio Cosmic) inom sluten och öppen vård. I samband med detta är det viktigt att rutiner för ordination av läkemedel anpassas till det nya systemet. På varje enhet ska finnas en lista med namnförtydligande på de befattningshavare som enligt patientjournallagen (1985:562) är skyldiga att föra journal. På listan ska anges namn, befattning och signatur. 10

11 4. Iordningställande och administrering 4.1. Allmänt Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patient i samband med fysioterapi. Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad personal som omnämns ovan. Den, som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen. Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt. SOSFS 2001:17 Läkemedlet ska iordningställas med originalhandling som underlag Iordningställande och överlämnande/administrering av läkemedel ska göras av samma sjuksköterska. Signering i läkemedelsjournal ska göras av sjuksköterska för varje enskilt läkemedel som tillförts patienten. Vid överlämnandet ska patienten få erforderlig information, t ex om hur läkemedlet ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men också om det finns några problem i samband med intaget (smak, sväljbarhet etc). Inom ambulanssjukvården fi nns vissa läkemedel som även icke legitimerade personer får överlämna till patient. Läkare ger direktiv om vilka läkemedel som är aktuella. SOSFS 1999:17 11

12 4.2. Iordningställande av dos Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Direktiv om märkning skall fi nnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Injektionsläkemedel För injektionsläkemedel gäller i de fall administreringen inte sker i direkt anslutning till iordningställandet att sprutan skall vara signerad och märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka och tidpunkt för iordningställandet. Speciella sprutetiketter, både med och utan förtryckt läkemedelsnamn, finns att beställa på apoteket. Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta och får ej återfyllas. Detta gäller även sprutor till infusionspumpar, för att förhindra smittspridning. Därför ska också uppdragskanylen alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle, se kap Hygien i samband med läkemedelshantering. En mugg märkt med patientens namn ska användas vid iordningställandet, även om endosbaserat läkemedelshanteringssystem används. Denna burk förvaras hos patienten. Tabletter Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna utan med något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket). Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller delad, får ej återföras till originalförpackning efter uttag. 12

13 Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan tabletter i vissa fall krossas. En del tabletter och kapslar måste sväljas hela, på grund av att de har förlängd effekt (Duretter, retard, prolongatum ) eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. På apotekets hemsida under vårdportalen kan man hämta informationen Sväljes hela. Anser den som iordningställer patientdoserna att en tablett bör och kan krossas, sker detta med hjälp av tablettkross, ej mortel. Tablettkrossen rengöres efter användning. Vid all krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas dels genom att det dammar, dels genom att läkemedel kan bli kvar till nästa patient. Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och eventuellt sond, ska en speciell spruta för detta ändamål användas. Flytande läkemedel All uttagen medicin okulärbesiktigas liksom även själva glasförpackningen av injektions- och infusionsvätskor. Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel. På injektionsflaskor skrivs datum och klockslag. Om en patient får läkemedel med sig från en mottagning/avdelning tex vid permission ska detta dokumenteras i journalhandling. Läkemedlen överlämnas till patienten i lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas. Det finns olika sätt att dispensera läkemedel som ska tas med hem, t ex läkemedelspåse eller Dosett. Det vanligaste sättet är att dela ut medicin i läkemedelspåsar, vilka då måste uppta alla väsentliga upplysningar. Permission 13

14 4.3. Tillredning Tillredning av läkemedel får endast göras av personal med farmacevtisk kompetens. Legitimerad sjuksköterska på avdelning/enhet får endast tillreda: läkemedel som på grund av begränsad hållbarhet måste tillredas i direkt anslutning till administrering (till exempel pulver till injektions- och infusionsvätskor). tillsats av läkemedel (till exempel koncentrat till infusionsvätskor) till infusionsvätska, som är avsedd för omedelbar administrering. Användningstider för läkemedel som färdigställts på avdelning får ej överstiga 12 timmar i rumstemperatur (Svensk Läkemedelsstandard, SLS). Undantag är TPN-påsar, där användningstiden är 24 timmar efter vissa tillsatser. Cytostatika Verksamhetschefen är ansvarig för tillredningsverksamheten. Personalen ska ha erforderlig teoretisk och praktisk utbildning i arbetet. Normalt ska dock all tillredning göras på apoteket med de resurser som finns där i form av godkända tillverkningslokaler och personal. I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1999:11 finns föreskrifter om handhavande av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Vad gäller cytostatika finns detaljerad instruktion i Handbok för hälso- och sjukvård. Riktlinjer på länsnivå för beredning av injektion/ infusion med antibiotika och för hantering av cytostatika finns på 14

15 På varje avdelning, där infusionstillsatser görs, ska Apoteket AB:s kompendium Tillsatser till infusionsvätskor finnas (beställs från apoteket). Det innehåller dels allmänna instruktioner vid tillsatsarbete, dels en konkret arbetsinstruktion som ska följas om inte annat sägs i lokal instruktion. Viktigt är, att arbeta aseptiskt, syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen. Använd helst syningsskärm med vit och svart bakgrund. Arbetet ska ske i ostörd miljö. (Se även Handbok för hälso- och sjukvård) Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. För infusionsvätskor gäller att behållaren ska märkas med patientdata, starttid, infusionstid och ev tillsatser och en etikett ska fyllas i och sättas på flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller ej. Tillsatser Infusionsvätskor 15

16 16

17 4.4. Hygien i samband med läkemedelshantering Vid tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination av läkemedlet minimeras. Vid tillredning av vissa läkemedel, t.ex antibiotika och cytostatika, behöver dessutom personen som tillreder skyddas mot direktkontakt med läkemedlet. Se Handbok för hälso- och sjukvård. Riktlinjer: Allmänt Håll god ordning i läkemedelsförrådet bland annat genom regelbunden genomgång och utsortering av läkemedlen (se även kap. 6.3). Städning av golvet i läkemedelsförrådet utförs dagligen. Bänkar avtorkas dagligen med alkoholbaserat medel med rengörande effekt. Även hyllor hålls rena genom regelbunden avtorkning. Kylskåp rengöres en gång/månad. Handhavande av använt och kasserat material samt källsorterat avfall sker med god hygien och enligt sjukhusets föreskrifter. Handhygien Desinfektera händerna före hantering av läkemedel. Använd handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt. Handdesinfektionsmedel ska finnas i läkemedelsrum, på läkemedelsvagn och på patientrum. Tillredning av läkemedel Tillredning av läkemedel bör ske i läkemedelsrummet på en speciellt avsedd plats. Arbetsytan avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel före tillredning. Membran på injektionsflaskor samt ampuller desinfekteras med alkohol före punktion/brytning. Undvik kontakt med den desinfekterade ytan. Flergångsförpackningar märks med datum, klockslag och signum vid första punktionen. På grund av risk för smittöverföring mellan patienter ska flerdosampull/ flaska ej förses med kvarsittande uppdragskanyl/spike och sprutor inte återfyllas. Tag alltid ny spruta vid varje uppdragningstillfälle. Allmänt Handhygien Tillredning 17

18 4.5. Administrering av perorala läkemedel Huvudregeln vid överlämnande av perorala läkemedel är alltså att patienten får sin medicin personligen, bl a för att bibehålla säkerheten. Medicinen ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel: klockan 8 vid dosering 1 gång dagligen klockan 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen klockan 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen I många fall krävs andra intagningstider. Till exempel måste vissa läkemedel, såsom parkinsonmedel, doseras jämnt över dygnet fyra, fem eller sex gånger. Å andra sidan doseras många läkemedel tre eller flera gånger per dygn, trots att deras farmakokinetik medger en eller två gångers dosering per dygn. Läkemedel behöver nämligen sällan ges oftare än sin genomsnittliga halveringstid. Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intas med riklig mängd vätska och ej i liggande ställning. Vissa läkemedel t.ex. Fosamax kan nämligen ge skador i matstrupen, om de fastnar där. Patienter med sväljningssvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer, t ex lösning, suppositorium. 18

19 4.6. Administrering av läkemedel för injektion och infusion Omedelbart före användningen ska den som utför infusion eller injektion kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Jämför arbetsinstruktionen, sid 16. Under infusionens gång bör infusionshastigheten kontrolleras, eftersom denna kan förändras. Samma infusionsflaska/plastpåse får användas högst 12 timmar. Undantag är TPN-påsar där användningstiden är godkänd till 24 timmar. Inspektera insticksstället minst en gång per dygn. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Om infusionen är kontinuerlig byts infusionsaggregatet var timme eller oftare om infusionslösningen eller eventuella tillsatser kräver det. Dock byts aggregatet alltid efter blodtransfusion eller infusion som innehåller fett eller läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. Använda injektionssprutor kastas enligt lokala anvisningar. Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler läggs i en av landstinget godkänd behållare. När denna är fylld till 3/4, stängs locket ordentligt och burken omhändertas enligt lokala anvisningar för skärande/ stickande avfall. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsan p g a risken för stickskador. Även vid sjukvård i hemmet som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal ska begagnade kanyler tas om hand enligt landstingets anvisningar. 19

20 4.7. Biverkningar Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser. Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning noteras i sjuksköterskans journal samt meddelas läkaren. Det räcker med misstanke om biverkning! Förskrivaren rapporterar till Regionala biverkningsenheten. Adress: Avd. för klin. farmakologi Universitetssjukhuset Lund biverkningsenheten.usil@skane.se Övrig information och blanketter finns i FASS. Allvarlig allergi Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas till den regionala biverkningsenheten. Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med penicillin sulfa dextran lokalanestetikum allergen vaccin immunglobulin. På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutbricka eller akutväska finnas, jämte utrustning för att ge konstgjord andning. Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens liv eller hälsa skall markeras i journalen med ordet VARNING antingen för hand med rödpenna, med röd etikett, röd stämpel eller på annat iögonfallande sätt. SOSFS 1982:8. Läkaren ombesörjer efter prövning, att notering av eventuell överkänslighet förs in på blanketten Journalöversikt. Uppgiften signeras där av läkaren. Uppgiften om överkänslighet på Journalöversikt är sedan underlag för införande på övriga journalhandlingar. 20

21 Om patienten utvecklat en så allvarlig överkänslighetsreaktion, att det finns anledning att varningsmärka journalen enligt Socialstyrelsens anvisningar, ska alltså journalen och övriga dokument vara märkta med en varningsetikett. Kunskaperna om lämpliga åtgärder vid extravasal injektion är knapphändiga. Det är av stor vikt att varje fall av extravasal injektion av cytostatika och vidtagna åtgärder och effekten av dessa dokumenteras. Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller bara, om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel, lämnas inte någon ersättning. Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som erhålls från apoteket. Ytterligare upplysningar om ersättning mm kan fås direkt från Läkemedelsförsäkringen, tel Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett speciellt antidotskåp på akutmottagningen på Centrallasarettet Växjö, på IVA och på medicinmottagningen, Lasarettet Ljungby. Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kap Akuta förgiftningar och motgifter i LB. Giftinformations centralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet, tel el 112. Extravasal injektion Läkemedelsförsäkring Antidoter 21

22 5. Rekvisition och kontroll 5.1. Beställningsrutiner Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso-och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Rutiner för beställning ska anges i den verksamhetsanpassade instruktionen. Det finns i dag ett antal olika möjligheter att beställa läkemedel från apoteket. Beställningstyp Via dator på avdelningen Speciella rekvisitionsblock Förtryckta rekvisitionsblanketter ( Läkemedelsrekvisition, Läkemedelsrekvisition, narkotika och Läkemedelsrekvisition, vätskor ) Vagnar med läkemedel (t.ex vätskor) som fylls på av apoteket Det beställningssätt som är under införande inom landstinget är beställning av läkemedel via elektronisk överföring från avdelning till apoteket (e-rekvisition/webbabest). Avdelningen får då ett verktyg som ger tillgång till information om vad som finns i lager på apoteket, styrkor och storlekar, priser, rekommenderade preparat, synonymer, vilka avdelningar som beställt mitt efterfrågade preparat den senaste tiden etc. Ytterligare information om e-rekvisition erhålls från apoteket. Narkotika Med narkotika avses läkemedel upptagna i Läkemedelsverkets narkotikaförtecknig II-V. Grupp II och III är märkta i t.ex. FASS med och grupp IV och V är märkta i t.ex. FASS med Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken (LB). Narkotika och teknisk sprit beställs på separat rekvisition. Ex tempore Rekvisition av ej godkänt läkemedel (t ex vissa ex-tempore) ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet samt namn på ordinerande läkare. Produktresuméer ( FASS-texter ) för vissa extemporepreparat (ATL-blad) och för vissa licenspreparat finns att få från apoteket. 22

23 Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på licens efter ansökan från apoteket till Läkemedelsverket (LVFS 1995:7). Förutsättningen är att läkare lämnat licensmotivering till apoteket. Blankett kan erhållas från apoteket. Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient måste födelsedata, namn, dosering och ordinerande läkare anges. I vissa fall kan s k generell licens beviljas för t ex en klinik eller en avdelning. Då kan alla läkare inom denna klinik/avdelning utnyttja licensen. Licenspreparat Både godkända och icke godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska levereras från apotek. Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av i särskild instruktion namngiven sjuksköterska. För e-rekvisition läggs dessa behörigheter in i systemet. Om ingen av de namngivna sjuksköterskorna finns tillgängliga, kan enstaka läkemedel akut rekvireras av ordinerande läkare på avdelningen. På t ex öppen mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar läkare för rekvisition av läkemedel. Underskift/behörighet Rekvisitionen faxas/skickas elektroniskt till apoteket och ska vara apoteket tillhanda senast klockan 9.00 CLV och LL önskad leveransdag, vardagar måndag fredag. Akuta beställningar och leveranser utanför dessa tider kan ske enligt följande: Rekvisitionen faxas/skickas elektroniskt och berört läkemedel ska vara markerat med Akut i kanten. Det ska också anges om det önskas med lådan (gäller före kl.12.30) eller om det ska hämtas. Under kvällar (efter 17.00) och på helger ska endast mycket viktiga läkemedel beställas (CLV). Akut Beställning av varor per telefon bör ej förekomma. Rekvisitionen behålls på avdelningen och används för att kolla av leveransen. Rekvisitionen kan kastas då den kollats av mot erhållen månadsfaktura. En patient som läggs in på sjukhus kan medföra egna läkemedel. Dessa skall inte användas inom vården. Under förutsättning att ansvarig sjuksköterska bedömer läkemedlet vara helt kurant, kan undantag gälla i följande fall. Egna läkemedel 1. Ovanliga läkemedel, till exempel licenspreparat. 2. Patientens egna läkemedel används till preparatet hunnit levereras från apoteket. 3. Personbunden läkemedelsförpackning t.ex. inhalationsläkemedel, insulinpennor och p-piller. 23

24 Sköter själv Lån Akutläkemedel Grundprincipen är, att patienten inte ska ha hand om några egna läkemedel. Måste undantag förekomma sker detta efter beslut av respektive verksamhetschef. Handhavandet av detta ska finnas i en skriven instruktion. Undantagen skall vara klart definierade och ange klar indikation. Alla läkemedel måste vara ordinerade och dokumenterade vid det aktuella vårdtillfället. Administrering, tidpunkt och dos skall dokumenteras i vanlig ordning vid varje doseringstillfälle. Av journalen ska klart framgå att patienten sköter detta själv. Den som fattar beslutet daterar och signerar i journalen. När apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att rekvirera läkemedel från annan avdelning. Vid lån mellan avdelningar bör endos eller annan originalförpackning lämnas ut. Om detta ej går läggs tabletter/kapslar i en läkemedelspåse. Utlånande sjuksköterska fyller i läkemedlets namn och styrka, utgångsdatum samt datum och signum på läkemedelspåsen, se bild sid 13. Narkotika ska dessutom föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och den inlånande avdelningen (kontrasignering). Om lånade läkemedel måste återlämnas ska detta ske i originalförpackning. När apoteksleveransen kommer, ska tabletter/kapslar i påse kasseras. Förutom antidotskåp på CLV och LL finns det ett akutskåp/apoteksnära förråd inrättat på IVA, Centrallasarettet Växjö. Skåpet innehåller läkemedel som kan komma till användning i brådskande fall då man inte utan svårighet kan få läkemedel från annat håll. När läkemedel hämtas i akutskåp eller antidotskåp ska en rekvisition omgående sändas till ansvarigt apotek, med anteckning om att preparatet tagits, så att bristen kan ersättas. Om akut behov av läkemedel inte kan täckas via akutskåp eller via lån från annan avdelning, då apoteket är stängt, kontakta Televäxel, Centrallasarettet Växjö för vidare information. För behandling av livshotande situationer finns ett antal akutväskor/ brickor/askar utplacerade. När en sådan brutits, ska den omedelbart kompletteras. Innehåll och instruktion för sjuksköterska ska vara skriftligen godkända av ledningsansvarig läkare. 24

25 5.2. Expedition På apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmacevt. Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. I anslutning till detta kan också en diskussion med beställaren ske beträffande preparat som ej rekommenderats av Läkemedelskommittén. Om det finns synonymer till ett beställt läkemedel byter apoteket automatiskt till det av landstinget upphandlade eller av Läkemedelskommitten rekommenderade preparatet. Innan läkemedlen skickas till avdelningen görs en kontroll av att läkemedlen som levereras överensstämmer med det som finns upptaget på rekvisitionen. Den farmacevt som ansvarar för expeditionen markerar med sitt signum att kontrollen har utförts, varefter läkemedelslådan plomberas. Boxar som innehåller kylvaror märks med etikett Innehåller kylvara. Om ett läkemedel inte finns i lager eller tillfälligt är slut, meddelas avdelningen antingen via telefon eller via skriftligt meddelande För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmacevten behöva ringa till avdelningen. Så snart varan kommer hem till apoteket, skickas den till avdelningen. Skulle det dröja mer än en vecka tar antingen apoteket eller avdelningen kontakt. Restnotering 5.3. Uttransport Apoteksleveransen ska överlämnas till sjuksköterska. Sjuksköterskan på avdelningen ska kontrollera, att plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. 25

26 5.4. Narkotikakontroll Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. SOSFS 2001:17 Narkotikaförbrukningen ska föras i en särskild journal för varje preparat. Journalerna kan köpas på apoteket. Om endast en del av en ampull ges, antecknas kasserad mängd i anmärkningskolumnen. Kontrasignering krävs när större mängder kasseras. Vid lån ska både utlånande och inlånande avdelning kontrasignera varandras förbrukningsjournaler. När det gäller förbrukningen av narkotika typ IV och V, t ex bensodiazepiner, räcker det att föra in den mängd som tillförts förrådet. Varje enskilt uttag behöver ej bokföras. Uttag av större mängd, t ex för längre tid eller till läkemedelsvagn, kan dock föras in varje gång. Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kap Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken (LB). Kontroll av narkotikan utförs regelbundet, t.ex. en gång per månad, av annan sjuksköterska än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Då kollas narkotikajournal mot rekvisitionerna och behållningen. Vad gäller grupp IV och V räcker det att göra en rimlighetsbedömning av åtgången. Dessutom utför farmacevt stickprovskontroll i samband med inspektion. Fulltecknat häfte sparas till farmacevtens inspektion, dock minst ett år efter sista anteckningen. Övriga anvisningar står på första bladet av förbrukningsjournalen. Hur kontrollen ska gå till på varje enhet ska stå i en lokal instruktion. 26

27 5.5. Fakturering och statistik Avdelningarna och mottagningarna erhåller via ekonomiavdelningen faktura över månadens inköp från apoteket. Avdelningens exemplar av fakturan kan sparas i särskild pärm. Månadsfakturorna är uppställda i kronologisk ordning och kan bl a användas till: rimlighetskontroll av debiterade kostnader uppföljning av läkemedelsterapin vid avdelningen underlag för beräkning av beställningskvantitet vid rekvisition av läkemedel. Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga på sjukhusapoteken. Exempel på sådana tjänster från apoteken är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen av vissa grupper av läkemedel. Ur den samlade databasen, som bygger på den fakturering som skett, kan t.ex.följande frågor besvaras. Vad har köpts? Vem har köpt? Hur mycket har köpts? När köptes det? Vissa analyser sänds kontinuerligt från Läkemedelskommitten till verksamhetschefen och sjukhusledning. För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att dessutom kunna erhålla sortimentslistor, inventeringslistor etc. 27

28 6. Förvaring 6.1. Ansvar En namngiven sjuksköterska bör ansvara för läkemedelsförrådet. Läkemedel, rekvisitionsblock och ev receptblock ska förvaras inlåsta. Endast sjuksköterska (motsv) som iordningställer/administrerar läkemedelsdoser ska inneha nycklar till läkemedelsförrådet. Nycklar Kontrollen av antalet nycklar till läkemedelsförrådet, liksom förvaringen av dessa, måste ske på ett helt tillfredsställande sätt. Stor restriktivitet med antalet nycklar ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att nycklarna inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll antecknas lämpligen i en nyckellista. Om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart. Används kodlås/kortlås är det viktigt att rutiner finns för hur detta ska hanteras. Bassortimement Lokaler 6.2. Förråd Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via försäljningsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. Bassortimentslistan bör gås igenom och revideras 1 2 gånger per år. I detta arbete bör ingå avdelningsläkare, rekvisitionsansvarig sjuksköterska och kvalitetsgranskande farmacevt. Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är väsentlig ur säkerhetssynpunkt. 28

29 Läkemedel lagerhålles på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande alternativ: a) Speciellt läkemedelsrum. Fördelar med detta är att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet att arbetet kan utföras ostört att endast en nyckel behövs för hela förrådet (låst narkotikaskåp behövs alltså inte) b) Medicinskåp och medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion). c) Läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte direkt används. Enstaka endosläkemedel som beställs till speciell patient placeras direkt i läkemedelsvagn. Ev. överblivna doser kasseras. Detta är mest kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. d) Vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. Byte av vagn kan ske med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras och vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen/ enheten. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, till exempel i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul. 29

30 Sprutor Tekniska medel Kylskåp Rumstemperatur Basförråd av sprutor och kanyler bör vara låsta. Om de ej förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år. OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart. Medel för tekniskt bruk får ej fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar. Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2 C +8 C). Dessa ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer, Läkemedelsverket rekommenderar att man använder Mini-Max termometer. Temperaturen i kylskåpet ska kontrolleras regelbundet, helst 1 gång per dag. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15 C. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur m fl) eller på partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. Utanför låst förråd Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall fi nnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är ej tillåten (gäller även i läkemedelsvagn!). Apoteket kan hjälpa till vid planerad ombyggnad som berör läkemedelshanteringen. Som vägledning finns Häftet Läkemedelsrum, Funktion-utformning-utrustning att få på apoteket. 30

31 6.3. Skötselanvisning för läkemedelsförråd Ansvarig för läkemedelsförrådet ser till att läkemedel, som inte längre är avsedda att användas, avlägsnas. Därför bör denna varje månad se till att läkemedelsförrådet städas för att kassera brutna förpackningar, som blivit överflödiga eller för gamla. Städning Obrutna förpackningar av läkemedel som satts ut eller finns i för stora lager, kan returneras till apoteket. Avdelningen kan, efter kontakt med apoteket, i vissa fall få förpackningar krediterade. Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) ska förpackningen sändas tillbaka till apoteket för kostnadsfritt utbyte. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos tillverkaren. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkt eller utformning av förpackning/etikett bör lämnas till apoteket. Läkemedel som dras in av särskilda skäl meddelas via indragningsblanketter. Sjuksköterska, ansvarig för läkemedelsförrådet, gör en kontroll och lämnar ev. indragna läkemedel till apoteket. Finns läkemedlet ej på avdelningen slängs blanketten. Reklamation Indragning 6.4. Kassering av läkemedel Apoteket AB har avtalat med Landstinget Kronoberg om omhändertagande av kasserade läkemedel från landstingets vårdenheter. Undantag är läkemedel som är klassade som farligt avfall. Etiketter till burkar och flaskor samt plastkassar märkta med Kasserade läkemedel beställes från apoteken. Det finns också möjlighet att hämta speciella kartonger för kasserade läkemedel på apoteket. För kassering och retur av läkemedel gäller följande: Vanliga läkemedel Med vanliga läkemedel avses: Tabletter/kapslar/stolpiller, lösa eller i blisterkartor Salvtuber Läkemedel för inhalation Ögondroppar Ampuller Flytande läkemedel i glas- eller plastflaskor Injektionssprutor med kvarvarande läkemedel Infusionsvätskor med läkemedelstillsatser Läkemedel 31

32 Omhändertagande Tabletter, kapslar, stolpiller, salvtuber, ögondroppsflaskor, obrutna ampuller, inhalationsläkemedel och liknande läggs i plastkasse, märkt Kasserade läkemedel. Flytande läkemedel i originalförpackning försluts ordentligt, läggs i plastkasse enligt ovan. Innehållet i sprutor eller i nästan tomma flaskor töms i gemensam flaska, högst en liter, märkt med etikett Kasserade läkemedel. Infusionsvätskor med läkemedelstillsats läggs i plastkasse enligt ovan. Emballera så att läckage inte sker. Infusionsaggregatet ska sitta kvar. Kanyler ska vara avlägsnade, sorteras som skärande/stickande avfall. Kasserad narkotika läggs tillsammans med andra kasserade läkemedel, men ska först avidentifieras så mycket som möjligt. Ytterförpackningar avlägsnas och tabletter, lösa eller i blister, och obrutna ampuller läggs i burk med etikett Kasserade läkemedel tillsammans med andra lösa tabletter och ampuller. Flytande narkotika på flaska hälls ihop med andra flytande läkemedel i gemensam flaska enligt ovan. All kassation av narkotika ska föras in i förbrukningsjournal och kontrasigneras. Plastkassar, flaskor och burkar med läkemedelsavfall läggs i grön apotekslåda, som plomberas med buntband. Det ska framgå varifrån lådan kommer. Lägg lapp i lådan om adresslapp utanpå saknas. Lådan får absolut inte märkas med Kasserade läkemedel!! Lådan lämnas/skickas till apoteket. Läkemedelsförpackningar Läkemedelsförpackningar Följande läkemedelsförpackningar sorteras enligt landstingets källsorteringsanvisningar och får alltså inte lämnas till apoteken! Ytterförpackningar, t ex kartonger till blisterkartor och salvtuber Tomma läkemedelsförpackningar. Detta gäller även förpackningar som brutna ampuller, injektionsflaskor och infusionspåsar, ur vilka läkemedlet tömts så gott det går även om små rester återstår. Förpackningar innehållande rena elektrolyt-, glukos- eller näringslösningar utan läkemedelstillsatser. De töms i avloppet på avdelningen/mottagningen. 32