Läkemedelshantering. Instruktioner Örebro läns landsting
|
|
- Maj Rut Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelshantering Instruktioner Örebro läns landsting
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANSVAR 2. ORDINATION 3. REKVISITION 4. FÖRVARING 5. IORDNINGSTÄLLANDE 6. ADMINISTRERING 7. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET 8. PATIENTEN I VÅRDFLÖDET 1.1. Allmänt Ansvar på landstingsnivå Ansvar på sjukhusnivå Ansvar på verksamhetsnivå Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå Läkarens ansvar Sjuksköterskans ansvar Annan personal Farmacevtiskt ansvar Delegering Ordination Beställningsrutiner Genomgång på apoteket Uttransport Fakturering och statistik Ansvar Läkemedelsförråd Skötselanvisningar för läkemedelsförråd Kassation Användningstider och hållbarhet Narkotikakontroll Medicinska gaser Hanteringsmodell Befogenhet Iordningställande av dos Tillredning Hygien i samband med läkemedelshantering Allmänt Perorala läkemedel Läkemedel för injektion och infusion Biverkningar Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet Extern kvalitetsgranskning Patienten i vårdflödet Läkemedelsanamnes Receptförskrivning Utskrivning från sjukhus Dosdispensering LITTERATUR INTERNET REGISTER... 58
3 FÖRORD Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. Hantering av läkemedel har därför blivit ett av de mest författningsreglerade områdena inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen omfattar en rad olika arbetsmoment (ordination, iordningställande, överlämnande/administrering, rekvisition, förvaring och dokumentation), som systematiskt måste knytas ihop till en säker, rationell och kostnadseffektiv hanteringskedja. Dessutom kan många övergångar i vårdkedjan leda till brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Ett väl utvecklat kvalitetssystem för uppföljning är nödvändigt, som mer utgår från ett systembundet perspektiv än ett personbundet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17, SOSFS 2005:24 och 2006:24) reglerar läkemedelshanteringen inom både landsting och kommuner. Föreskrifterna är mycket översiktliga och måste därför kompletteras med mer detaljerade instruktioner för olika nivåer inom vården. Hänvisningar görs dessutom till en rad dokument, som bl a finns att hämta på Läkemedelskommitténs hemsida: Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting: Ulrika Ekström, apotekare (Apoteket, USÖ) Maria Hallén, sjuksköterska, processledare (Vårdutveckling/IT, Ledningsstaben, USÖ) Leif Kronberg, apotekare (Läkemedelskommittén, USÖ) Birgitta Sundell, sjuksköterska, bitr klinikchef, vård (Kirurgiska kliniken, USÖ) Instruktionerna är framtagna i samverkan med de sjukvårdande förvaltningarna i Örebro läns landsting och sjukhusapoteken i Örebro län. Häftet Läkemedelshantering ( Gröna häftet ) är instruktioner på landstingsnivå och fastställda av Landstingsstyrelsen, Örebro läns landsting den 8 april Foto: Lars-Göran Jansson, Fotoavdelningen, Universitetssjukhuset Örebro 3
4 1. ANSVAR 1.1. Allmänt Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. Det är synnerligen viktigt att enhetliga och säkra arbetsrutiner finns för läkemedelshanteringen såväl inom landstingen och kommunerna som hos de privata vårdgivarna samt i övergångarna mellan dem (se kap 8 Patienten i vårdflödet). Vårdteam SOSFS 2000:1 För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras en samverkan av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, liksom fullgoda läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. Inom den slutna vården har läkemedelssystem utvecklats främst med syfte att öka säkerheten för patienten. Systemen innebär att sjuksköterskan iordningställer, kontrollerar och överlämnar ordinerade läkemedel och signerar vid patientens sängplats. Det patientnära arbetssättet ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att genomföra och följa upp behandlingen. Sjuksköterskan får också goda möjligheter att integrera olika arbetsuppgifter och att ge information och omvårdnad. Socialstyrelsen utgav under mars 2000 nu gällande föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17, SOSFS 2005:24 och 2006:24) om läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården ( markera publikationer/socialstyrelsens författningssamling). Detta är en gemensam författning för all läkemedelshantering inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Således ingår också läkemedelshanteringen inom kommunal hälso- och sjukvård. Föreskrifterna är övergripande och måste därför kompletteras med lokala anvisningar för att förbättra säkerheten för både patienter och personal. Anvisningar ska vara skriftliga och verksamhetsanpassade för olika nivåer i vården. Det är också viktigt att gemensamma anvisningar utformas mellan ex landstinget och kommunerna, då patienterna ofta flyttas mellan vårdorganisationerna. Instruktioner för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns utarbetade under 2007 och är publicerade i separat hanteringshäfte ( markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner) Ansvar på landstingsnivå Vårdgivare Kvalitetssystem Författningen föreskriver vårdgivaren (=landstinget) att tillse att instruktioner och riktlinjer utarbetas för läkemedelshanteringen. Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen, dvs se till att det finns behörig personal, lämpliga lokaler och utrustning som medger att förutsättningarna finns för att kunna följa föreskrifterna. Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. SOSFS 2001:17 För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. SOSFS 2005:12 4
5 Läkemedelskommittén har genom sin instruktion ansvar för att initiera, utarbeta, eller låta utarbeta, riktlinjer för säkerheten i läkemedelshanteringen. Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering och dokumentation av läkemedel till patienten. Hanteringsinstruktionerna ska fastställas av landstingsstyrelsen. Läkemedelskommittén Landstingsstyrelsen 1.3. Ansvar på sjukhusnivå Respektive sjukhusledning tillser att det finns övergripande riktlinjer och instruktioner på sjukhusnivå för läkemedelshanteringen. Detta är motiverat ur både patientsäkerhets- och effektivitetssynpunkt då patienter vårdas på många olika enheter på sjukhuset under ett vårdtillfälle samt skrivs ut till andra vårdformer Ansvar på verksamhetsnivå Verksamhetschefen har inom sitt verksamhetsområde ansvaret för att det finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Här är det av stor betydelse att verksamhetschefen ser till att enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i fråga om den praktiska läkemedelshanteringen. I ansvaret ingår också att utfärda tydliga instruktioner för hur kommunikation och informationsöverföring ska ske vid överföring av patienten till andra vårdenheter inom eller utanför den egna kliniken (se även kap 8 Patienten i vårdflödet). Verksamhetschef Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. 5
6 Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. SOSFS 2001:17 Samlat ledningsansvar Ledningsuppgifter Yrkesansvar Ansvarsfördelning Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL (Hälso- och sjukvårdslag) och SOSFS 1997:8 (Allmänna råd om verksamhetschef inom hälsooch sjukvård). De ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Verksamhetschefen har ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och ska dessutom bevaka att denna uppgift fullgörs på ett tillfredställande sätt. Vid enheter där medicinsk diagnos och behandling utgör det dominerande innehållet i verksamheten är det lämpligt att det medicinska omhändertagandet av patienterna leds av en person med god medicinsk sakkunskap inom det område som är aktuellt. Verksamhetschefen har alltså möjlighet att ge i uppdrag enskilda ledningsuppgifter (t ex för läkemedelshantering) till ansvarig läkare (ansvar för medicinskt omhändertagande t ex vårdprogram, ordination och dess dokumentation, kvalitetsuppföljning), till avdelningschef (t ex lokala rutiner för läkemedelshantering) motsvarande inom sin respektive yrkesfunktion (se kap 1.5 Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå). Dessa personer har sedan rätt att inom sitt ansvarsområde avdela till namngivna personer olika arbetsuppgifter (ex ansvarig för läkemedelsförråd, rekvisition, narkotikakontroll, kvalitetsuppföljning). Det finns alltså möjligheter att utse flera personer inom kliniken. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå uppdragets omfattning och hur länge det gäller. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått uppgiften har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll. Verksamhetschef ger enskilda ledningsuppgifter Läkare Ansvar för medicinskt omhändertagande, t ex vårdprogram,ordination, dokumentation och kvalitetsuppföljning Avdelning Avdelningschef Ansvar för läkemedelshantering och kvalitetsuppföljning Mottagning Operation Motsvarande ansvarsfördelning på varje enhet Läkemedelshanteringsuppdrag Sjuksköterskor Ansvar för läkemedelsförråd Rekvisition av läkemedel Kontroll av narkotika Instruktion 6 I författningen påpekas vikten av att skriftliga instruktioner finns angående rutiner och ansvarsfördelning för verksamhetsområdet. Verksamhetschefen initierar detta arbete. En lämplig disposition anger ansvarsfördelning och innehåll i resp hanteringsmoment som finns beskrivna i föreskriften. Själva utformningen uppdras åt de som har uppgifterna som sitt dagliga arbete och således största inblick och kompetens. Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar, hur arbetsuppgifterna genomförs.
7 Läkemedelshanteringens olika moment ska med jämna mellanrum kvalitetssäkras. Att detta sker och på vilket sätt ska verksamhetschefen initiera. Denne bör ha en fastställd plan över tid och form för uppföljning vid de olika enheterna. Se kap 7 Kvalitet och patientsäkerhet. Rutiner för iordningsställande och administrering av medicinsk oxygen inom ambulanssjukvården skall fastställas av den verksamhetschef som ansvarar för den lokala instruktionen för läkemedelshantering inom ambulanssjukvården. Rutinerna skall dokumenteras i den lokala instruktionen. SOSFS 2005:24 Uppföljning Ambulanssjukvården 1.5. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå Ansvaret för avdelningens/enhetens praktiska läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala rutiner kan åläggas den sjuksköterska, som är avdelningschef och som ansvarar för följande ledningsuppgifter: Avdelningschef Ledningsuppgifter Ansvara för att föreskriften om läkemedelshanteringen och av vårdgivaren ( Gröna häftet ) och verksamhetschef fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas. Fastställa avdelningsanpassade rutiner för avdelningen/mottagningen. Ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt utfärdade direktiv och vid behov i samarbete med farmacevt eller ansvarig läkare. Ansvara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, rapporteras till verksamhetschef. Följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. I avdelningschefens ledningsuppdrag ingår att tillsammans med avdelningsläkare övervaka att ordinationer och ordinationshandlingar följer författningsenliga föreskrifter. I ledningsuppdraget ingår även att utse sjuksköterskor med särskilda uppdrag. Avdelningschefen ska tillse att all vårdpersonal erhåller kontinuerlig kompetensutveckling inom läkemedelsområdet. Dessa uppgifter ska framgå av verksamhetens/klinikens instruktion som verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet med följande arbetsuppgifter: Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet Huvudansvar för att rekvirera läkemedel Ordningen i läkemedelsförrådet Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från apoteket Kontrollera leveranser från apoteket, t ex restnoteringar, leveransmeddelanden, fakturor Hålla lista över bassortimentet aktuell 7
8 Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig skriftlig information cirkulerar bland enhetens sjuksköterskor. Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten och avdelningsmöten. Ansvarig sjuksköterska för läkemedelsförrådet har också ansvar för att utarbeta skriftliga avdelningsanpassade rutiner över rekvisitionsförfarandet, ordningen i läkemedelsförrådet, innehav av nyckel/passerkort, ordning i och uppföljning av läkemedelsvagnar och narkotikahantering/registrering. Läkare Ledningsuppgifter På varje avdelning/enhet ska finnas en av verksamhetschefen utsedd läkare som svarar för följande ledningsuppgifter: Upprätta en bassortimentslista tillsammans med farmacevt och ansvarig sjuksköterska för rekvisition och förvaring Utarbeta spädningsföreskrifter och övriga behandlings-pm Utarbeta och årligen uppdatera lista över ordinationer genom generella direktiv Uppdatera och signera listan över synonyma läkemedel Tillsammans med avdelningschefen övervaka patientsäkerheten vad gäller ordination och ordinationshandling Ansvara för kollegors information/utbildning vad gäller behandling, ordinationsförfarande och dokumentation Ansvara för information till avdelningens personal om nya behandlingsrutiner, kliniska prövningar etc Tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller ordinationshandling Ange vilka läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet 1.6. Läkarens ansvar Anamnes Läkarens ansvar ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta (se kap 8.1 Läkemedelsanamnes). 8
9 Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen, ibland flera gånger under ett dygn, ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. Patientansvarig läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta ett schema för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta delges patienten själv eller dennes vårdare. Se kap 8.3 Utskrivning från sjukhus. Ordination Information Behandlingsschema Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, extempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Ev behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen Sjuksköterskans ansvar Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administrering av läkemedlet till patienten. SOSFS 2001:17 Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå läkemedlets effekter samt ge adekvat information till patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan i journalen dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patien- Formell kompetens 9
10 tens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen dokumenterar sjuksköterskan effekten av behandlingen. Inom den slutna vården ska sjuksköterskan själv utföra samtliga nämnda arbetsuppgifter, då dessa ej får delegeras Annan personal Biträda Sjukgymnast Sjukhusfysiker Studerande Iordningställande eller administrering får inte delegeras inom den slutna vården eller vid mottagningar i öppen vård (se kap 1.10 Delegering). Däremot får det förekomma att annan personal får biträda, dvs ge handräckning på den behöriges ansvar. Att biträda gäller endast i fråga om att utföra enstaka arbetsuppgifter. Om annan personal t ex biträder vid överlämnandet ansvarar sjuksköterskan således för innehållet av läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten ansvarar för identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn. Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Studerande som genomgår verksamhetsanpassad utbildning inom hälsooch sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sjuksköterska, läkare eller tandläkare Farmacevtiskt ansvar Avdelningsservice Nätverksgrupper Kvalitetsgranskning Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. Avdelningsservice innebär att varje avdelning/enhet har en egen farmacevt som kontaktperson på apoteket. Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt utvecklar och förbättrar tillsammans avdelningens dagliga hantering av läkemedel. Det kan t ex röra sig om förenklade beställningsrutiner, genomgång av bassortiment, lagervård, vätskevagnar, information om nya läkemedel/nya förpackningar, läkemedelskostnader (statistik) och annan kvalitetssäkring. Avdelningsservice utförs av annan farmacevt än den som ansvarar för extern kvalitetsgranskning på avdelningen och ingår i avtalet mellan Apoteket och Örebro läns landsting. Andra samarbetsformer är olika typer av nätverksgrupper, där representanter från såväl avdelningar som apotek ingår. Dessa grupper utgör ett forum, där allt som rör läkemedel kan tas upp - alltifrån praktisk läkemedelshantering till information och utbildning. Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras av farmaceut. SOSFS 2001:17 Örebro läns landsting har avtalat att denna kvalitetsgranskning ska utföras av farmacevt anställd i Apoteket. Extern kvalitetsgranskning utförs av annan farmacevt än den som har ansvar för avdelningsservice på avdelningen. 10
11 1.10. Delegering Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent (genom ex legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen eller särskild examensbeskrivning) för en medicinsk uppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska genom praktisk yrkesverksamhet eller fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras. Formell och reell kompetens Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS): 2 kap, 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina uppgifter. 2 kap, 6. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. SFS 1998:531 Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård: En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger. SOSFS 1997:14 Exempelvis ska iordningställande och administrering av läkemedel inom den slutna vården enligt SOSFS 2001:17 göras av sjuksköterska, läkare eller tandläkare. Delegering av dessa uppgifter är således inte tillåten. 11
12 2. ORDINATION Patientsäkerhet Ordination Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har gjorts. En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: läkemedlets namn läkemedelsform styrka dosering administrationssätt och tidpunkterna för administrering Dos Schema Dosering skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. SOSFS 2001:17 Ordinationstyper Tillfällig ordination Muntlig ordination Telefonordination Följande ordinationstyper finns: Stående ordination Tillfällig ordination Kontinuerlig ordination Ordination vid behov Ordination genom generella direktiv Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt bekräftas ordinationen med läkarens signatur. Tillfällig ordination kan göras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. SOSFS 2001:17 Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv och i efterhand signera sin egen ordination eller att han tagit del av en annan konsulterad läkares ordination. 12
13 Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utföras restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Generella direktiv Normalt ska en ordination (stående och tillfällig) ske till namngiven patient. Därutöver finns s k generella direktiv, som ger sjuksköterskan möjlighet att efter egen behovsbedömning ge läkemedel till patient utan att det finns en personligt riktad läkarordination i förväg. Detta ska ske med stor restriktivitet. Läkare ska ta ställning till eventuell fortsatt medicinering vid nästa rondtillfälle. I de fall läkaren kan förutse patientens läkemedelsbehov, som inte är kontinuerligt, ska istället ordination vid behov göras. För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas. De generella direktiven t ex behandlings-pm (smärta mm), synonymlista, läkemedelslista enligt generella direktiv (se exempel på uppställning nedan) förvaras samlade tillsammans med verksamhetens instruktioner och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. Indikation Läkemedel Vuxen dos/ Anmärkning/ max dos Kontraindikation Förstoppning Microlax 1 klysma I första hand ges rektal klysma behandling vid förstoppning Illamående Primperan 1 supp supp 20 mg max 3 ggr/dygn Nästäppa Nezeril 1 endosbehållare endospipetter tömmes i vardera 0,5 mg/ml näsborren 2-3 ggr/dygn Hosta Mollipect 15 ml per dos Slemlösande, bronkvidgande oral lösning 2-3 ggr/dygn Klåda Tavegyl 1 tablett tabl 1 mg max 2 ggr/dygn En aktuell lista över läkemedel som kan utbytas mot andra med samma innehåll, generika/synonymer, finns på Läkemedelskommitténs hemsida (markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga behandlings-pm). Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter, som ordinerats en annan synonym. Utbyte av läkemedel på recept, se kap 8.2 Receptförskrivning. Generika/ synonymer 13
14 Läkemedelsjournal Anestesiverksamhet Inom sluten hälso- och sjukvård, där läkemedel inte ordineras på recept eller dosrecept för dosdispensering, ska läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling (läkemedelsjournal). Den som ordinerar läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer. I ordinationshandlingen ska anges samtliga läkemedel, som ska administreras till patienten. Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av ordinerad och utförd läkemedelsbehandling. Överföringar till andra arbetsunderlag får ej förekomma. Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Detta innebär att läkemedelsjournalen innehåller: såväl stående som tillfälliga ordinationer på samma dokument både ordinations- och dispenseringsunderlag entydig ordination tidpunkter för administrering ordinerande läkares signatur för varje enskilt läkemedel vid ordinationstillfället och vid ordinationsändring sjuksköterskans signatur för varje enskilt läkemedel vid överlämnande/administrering rondansvarig läkares dagliga signering, att denne tagit ställning till patientens samlade medicinering såväl stående som tillfälliga ordinationer på samma dokument 14
15 I vissa fall, t ex vid upp- eller nedtrappning av dos kan ett läkemedel ordineras i mg. Även om olika styrkor används kan ordinationen skrivas i samma receptdel för att få överskådlighet. Läkemedelsnamnet skrivs in i receptrutan och mg samt dostillfällen i kolumnen ant/vol. Läkemedel, som får ordineras på detta sätt, ska anges i klinikens lokala skriftliga instruktion. Läkemedelsjournalen framtagen av läkemedelskommittén tillgodoser författningsmässiga krav. Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal Örebromodellen finns att beställa från levererande apotek eller kan erhållas via Läkemedelskommitténs hemsida ( markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). I klinikens lokala instruktioner förtydligas rutiner för ordination t ex vilka läkemedel som ordineras i verksam substans och vilka spädningsscheman/pm som används. Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheter, t ex för kirurgi och medicin. På varje enhet ska finnas en lista med namnförtydligande på de befattningshavare som enligt föreskriften om patientjournallagen (SOSFS 1993:20) är skyldiga att föra journal. På listan ska anges namn, befattning och signatur. För kvalitetssäkring och uppföljning av läkemedelsjournalens användning rekommenderas det formulär, som finns i Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal Örebromodellen (se ovan). Instruktion Signatur Kvalitetsuppföljning 15
16 3. REKVISITION 3.1. Beställningsrutiner Frekvens Bassortiment Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen. Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är 1 månads förbrukning, under förutsättning att utrymme för detta finns i avdelningsförrådet. Ett bassortiment (avdelningens favoriter ) tas fram tillsammans med avdelningsfarmacevten. För läkemedel med liten åtgång bör liten storlek på förpackningen eller del av förpackning beställas. Del av förpackning (tabl, kaps) levereras av apoteket endosförpackade (se kap 5.1 Hanteringsmodell). Beställningstyp Det finns idag ett antal olika möjligheter att få läkemedel från apoteket. Vilken typ av beställning, som passar bäst för avdelningen/mottagningen, diskuteras med avdelningsfarmacevten. Via dator på avdelningen Speciella rekvisitionsblock Förtryckta rekvisitionsblanketter Apoteket fyller på avdelningens läkemedelsförråd Vagnar med läkemedel (vätskor, röntgenkontrastmedel etc), som fylls på av apoteket (se kap 4.2 Läkemedelsförråd) Elektronisk rekvisition Det vanligaste sättet är att beställa läkemedel via elektronisk överföring från avdelningen till apoteket (e-beställning/webbabest). WebbAbest ett verktyg, som ger tillgång till information om: vad som finns i lager på apoteket styrkor och storlekar priser vilka avdelningar som senast beställt ett efterfrågat läkemedel Handskriven rekvisition Speciella rekvisitionsblock erhålls från levererande apotek. Den gröna beställningskopian behålles på avdelningen, tills läkemedlen kommit. Full- 16
17 skrivna block behöver ej sparas. Rekvisitionsblocken är av två typer, Läkemedelsrekvisition för de flesta läkemedel och Läkemedelsrekvisition, kontrollvaror. Odenaturerad sprit och narkotika (grupp II-V) beställs på gul rekvisition för kontrollvaror. Mängden narkotika ska förtydligas med bokstäver, t ex: två x tio x en ml (se även kap 4.6 Narkotikakontroll). Gäller ej vid elektronisk beställning. Förtryckta rekvisitionsblanketter bör främst användas av avdelningar och mottagningar med ett begränsat men fast läkemedelssortiment. Sortimentet tas fram i samarbete med avdelningsfarmacevten, som sedan förser avdelningen/mottagningen med blanketterna. Förtryckt rekvisition Handskriven rekvisition sänds till apoteket i ett internpostkuvert eller med reguljär post. Brådskande beställningar bör ej sändas på detta sätt. Skulle en akut brist uppstå, trots god planering, kan avdelningar/mottagningar lämna rekvisitionen direkt till apoteket eller sända den via rörpost. Arbetsrutinerna är på vårdavdelning, mottagning och sjukhusapotek så utformade att rekvisition per telefon inte bör förekomma. Undantag från regeln avser i första hand sådana sjukvårdsinrättningar som ligger på stort avstånd från det levererande apoteket och har glesa leveranstillfällen. Där kan komplettering behöva ske genom telefonrekvisition i undantagsfall. Telefax är dock för dessa sjukvårdsinrättningar ett bättre alternativ. Se även möjligheten till elektronisk överföring av rekvisitioner ovan. Apoteket kan också fylla på ett förutbestämt läkemedelssortiment i förrådet. Så kan vara lämpligt på operationsavdelningar, där det föreligger en begränsad sortimentsbredd, men kan även göras på vårdavdelningar och större mottagningar. Rekvisition av annat läkemedel än godkänt läkemedel (t ex viss extempore) ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. Produktresuméer ( FASS-texter ) för övriga extemporepreparat och för licenspreparat finns att få från apoteket. Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på licens efter ansökan från apoteket till Läkemedelsverket (LVFS 2008:1), under förutsättning att licensmotivering lämnats till apoteket av läkare (blankett kan erhållas från Läkemedelskommitténs hemsida (markera läkemedelshantering/blanketter), Läkemedelverkets hemsida (markera hälso- & sjukvård/förskrivning/licens). Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient ska födelsedata och namn samt dosering anges av läkare. Dessa uppgifter och ordinerande läkare anges på den etikett som skrivs på apoteket. Även s k generell licens kan beviljas för t ex en klinik. Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av i särskild instruktion namngiven sjuksköterska. I akuta situationer (t ex jourtid) kan patientansvarig läkare/sjuksköterska underteckna rekvisition med namn och patientansvarig. På t ex mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar läkare för rekvisition av läkemedel. Även läkare som skriver under rekvisitioner ska vara namngiven i enhetens lokala instruktion. För elektroniska beställningar läggs olika behörigheter upp. Icke godkända läkemedel kan också ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska levereras från apotek. Även godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning, ensamt eller tillsammans med ett icke godkänt läkemedel. Så snart en klinisk prövning avslutas eller avbryts ska resterande läkemedel returneras enligt särskilda instruktioner från sponsor/företag/ apotek. Apoteket fyller på Extempore Licenspreparat Underskrift/behörighet Klinisk prövning 17
18 Levererande apotek Patientens egna läkemedel Stängt Lån Rörpost Akutskåp Jourhavande farmacevt Akutväska Varje avdelning och mottagning får sina läkemedel från ett apotek enligt ett speciellt leveransavtal (se kap 3.4 Fakturering och statistik). Levererande apotek, öppethållandetider, leveranstider etc finns närmare angivet på Läkemedelskommitténs hemsida (markera apoteket). Patientens viktigaste medhavda läkemedel får användas endast i väntan på apoteksleverans - efter ordination och under en kortare tid. En förutsättning är, att läkemedlen förvarats i originalförpackning under rätt förhållanden (temperatur; ev torrt, mörkt) och ej ges till annan patient. Den slutna vården ska tillhandahålla läkemedel till inneliggande patienter. Undantagsvis kan efter överenskommelse patientens egna läkemedel (inkl obrutna dospåsar) användas. Rutin för detta ska beskrivas i enhetens lokala instruktioner. När apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att rekvirera läkemedel från annan avdelning eller hämta dem från speciellt utrustat akutskåp. Avdelningar som beställer läkemedel elektroniskt kan med hjälp av datorn söka vilka avdelningar som senast beställt ett efterfrågat preparat. Vid rekvisition mellan avdelningar, lån, ska rekvisitionen av säkerhetsskäl vara skriftlig. Detta innebär, att redan den avdelning som lånar fyller i läkemedlets namn och styrka samt datum och signum på läkemedelspåsen eller på den vanliga rekvisitionen. Därefter bekräftar utlämnaren riktigheten med sitt signum eller lämnar helst ut en originalförpackning. Narkotika måste dessutom föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och den inlånande avdelningen (kontrasignering). Den som lånar läkemedel måste kunna identifiera sig, t ex med sjukhusets interna passerkort. När apoteksleveransen kommer, ska lånade tabletter i påse eller bägare kasseras. Läkemedel får normalt inte sändas med rörpost. I nödsituation kan detta ändå behöva göras. Då ska förpackningen vara märkt som vid lån, mottagande rörpoststation hela tiden vara bevakad och kvittering ske via telefonsamtal genast efter ankomst. Se även lokala rutiner för respektive sjukhus. När läkemedel hämtas i akutskåp ska en rekvisition omgående sändas till ansvarig avdelning/apotek, med anteckning om att preparatet tagits, så att bristen kan ersättas. Lokal instruktion och förteckning över innehållet i befintliga akutskåp finns på Läkemedelskommitténs hemsida (markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). Samma rutiner gäller för eventuellt antidotskåp (se även kap 6.4 Biverkningar). Skulle ett akut läkemedel inte kunna anskaffas på något av dessa sätt, när apoteket är stängt, kan jourhavande farmacevt sökas via växeln. Apoteket vid Universitetssjukhuset har jour för samtliga sjukhus i Örebro län. För läkares behandling av livshotande situationer finns ett antal akutväskor utplacerade. Akutväskan bör förvaras så säkert som möjligt, men vara lättåtkomlig vid akuta situationer. När en akutväska brutits, ska den omedelbart kontrolleras. För handhavande av akutväskor, se lokala rutiner för respektive sjukhus. 18
19 På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs skall det finnas en akutbricka eller akutväska och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig. SOSFS1999:26 Akutask med standardiserat innehåll finns att beställa från sjukhusapoteken. Den är främst avsedd för mottagningar. Sjuksköterskor får använda läkemedlen under förutsättning att ansvarig läkare har utfärdat skriftligt generellt direktiv (se även kap 2 Ordination). Akutask Asken byts ut efter användning. Detta görs genom att en ny ask beställs från sjukhusapotek. Först därefter kasseras läkemedlen i den gamla asken Genomgång på apoteket På apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmacevt. Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Innan läkemedlen skickas till avdelningen görs en kontroll bl a av att läkemedlen som levereras överensstämmer med det som finns upptaget på rekvisitionen. Den person som är ansvarig markerar med sitt signum att kontrollen har utförts, varefter läkemedelslådan plomberas. Om ett läkemedel ej finns i lager eller tillfälligt är slut, görs en markering på följesedeln. För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmacevten behöva ringa till avdelningen. Kontroll Restbevakning 19
20 3.3. Uttransport Uttransport av läkemedel sker genom sjukhusets försorg enligt ett leveransavtal, som ingåtts mellan landstinget och Apoteket AB. Leveranskontroll Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person (se kap 4.1 Ansvar). Sjuksköterskan på avdelningen ska kontrollera, att plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. En följesedel följer alltid med och kontrollen sker lämpligen mot denna, som sedan sparas. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. Tomlåda Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till avdelningarna och mottagningarna. Endast en tomlåda får förvaras på enheten, för att sända returer i, övriga skickas till apoteket Fakturering och statistik Statistik På apoteket registreras rekvisitionerna genom att varunummer, antal, datum och kundnummer rapporteras via företagsnätet till en central dator. Där behandlas alla data, så att dels faktura dels förbrukningsstatistik skapas varje månad. Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga på sjukhusapoteken. Exempel på sådana tjänster från apoteken är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen av vissa grupper av läkemedel. 20
21 Vissa analyser sänds kontinuerligt från apoteket till verksamhetschefen. För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att dessutom kunna erhålla sortimentslistor, inventeringslistor etc. Fr o m 1998 tecknar Apoteket AB sjukhusavtal direkt med Örebro läns landsting. I prissättningshänseende skiljs numera själva läkemedlet från själva apotekstjänsten. Det betyder att sjukhuset betalar exakt det pris på läkemedlet, som apoteket ger i inköp. Landstinget måste dessutom upphandla läkemedel till den slutna vården, vilket innebär att rabatter erhålles på vissa läkemedel. Dessa rabatter betalas ut under löpande eller nästpåföljande år direkt till resp sjukhus. Avdelningarna och mottagningarna erhåller en specifikation över månadens inköp från Apoteket AB. Avdelningschef eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan vid behov kontrolleras mot följesedlar. Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter, ska apoteket snarast meddelas för rättelse. Avtal Rabatter Faktura 21
22 4. FÖRVARING Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet Skriftliga rutiner Ansvarig för rekvisition av läkemedel Nycklar/passerkort 4.1. Ansvar Ansvaret för rekvisition och förvaring ska framgå av avdelningens instruktion. På varje avdelning/mottagning ska finnas av avdelningschef utsedd sjuksköterska med huvudansvar för följande arbetsuppgifter: Huvudansvar för rekvisition av läkemedel Ordningen i läkemedelsförrådet Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från apoteket Kontrollera leveranser från apoteket, restnoteringar, leveransmeddelanden, fakturor Hålla listan över bassortimentet aktuell Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig skriftlig information cirkulerar bland avdelningens sjuksköterskor. Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten. Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet har också ansvar för att utarbeta skriftliga avdelningsanpassade rutiner över Rekvisitionsförfarandet Ordningen i läkemedelsförrådet Innehav av nyckel/passerkort Ordning i och skötsel av läkemedelsvagnar Narkotikahantering och registrering På avdelningen/mottagningen kan ytterligare några sjuksköterskor ansvariga för att rekvirera läkemedel utses av avdelningschef. I uppgifterna ingår att rekvirera läkemedel från apotek. Mallar för ovan beskrivna ansvarsområden/arbetsuppgifter finns att tillgå på Läkemedelskommitténs hemsida (markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner/förslag till lokala instruktioner). I akuta situationer (t ex jourtid) kan patientansvarig läkare/sjuksköterska underteckna rekvisition med namn och patientansvarig. Läkemedel, rekvisitionsblock och eventuella receptblock bör förvaras inlåsta. Endast sjuksköterska (motsv), som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser, får inneha nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet. Kontrollen av antalet nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet, liksom förvaringen av dessa, måste ske på ett säkert sätt. Stor restriktivitet med antalet nycklar/passerkort ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att nycklarna/passerkorten inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll antecknas lämpligen i en nyckellista. Om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart och passerkort spärras Läkemedelsförråd Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga. SOSFS 2001:17 Bassortiment Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via läkemedelsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. Bassortimentslistan bör gås igenom och revideras en till två gånger 22
23 per år. I detta arbete bör ingå avdelningsläkare, sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt. Ur denna bassortimentslista bör akutsortimentet markeras, d v s de läkemedel som alltid måste finnas i lager för att snabbt kunna sättas in. Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Akutsortiment Lokaler Läkemedel lagerhålles på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande alternativ: a) speciellt läkemedelsrum. I detta finns öppna hyllor, kylskåp samt plats för vätskevagn/infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning), sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Fördelar med detta är att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet att arbetet kan utföras ostört b) medicinskåp, medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion). c) läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte direkt används. Läkemedel som inte ingår i avdelningens bassortiment placeras aldrig på hyllor i läkemedelsrum eller i medicinskåp, utan de placeras direkt i läkemedelsvagnen. Detta är mest Läkemedelsrum Medicinskåp Läkemedelsvagn 23
24 kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. Vätskevagn Sprutor och kanyler d) vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. Byte av vagn sker med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter en vätskevagnslista som är en stående beställning, som gjorts upp med avdelningen/enheten. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum. Basförråd av sprutor och kanyler bör vara låsta. Om de ej förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år. I häftet Läkemedelsrum. Funktion - utformning - utrustning finns riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas för att uppfylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Detta häfte kan fås från levererande apotek. Kontakta apoteket vid all planerad ombyggnad som berör läkemedelshanteringen. Medel för tekniskt bruk Tre grupper Bokstavsordning ATC-ordning Kylvaror OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart. Läkemedel kan placeras i tre från varandra skilda grupper: a) Läkemedel för injektion b) Övriga läkemedel för invärtes bruk c) Läkemedel för utvärtes bruk Ett bra sätt är att förvara läkemedel i bokstavsordning inom respektive grupp. Ett annat sätt är att förvara läkemedel i ATC-ordning, dvs i farmakologisk/terapevtisk gruppindelning. Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2 o - +8 o ). De levereras från Apoteket i grön låda märkt Innehåller kylvaror. Dessa ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn av förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel, som ska förvaras svalt (+8 o o ), förvaras vanligen i kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15 o o ), men observera att hållbarhetstiden då förkortas. Rumstemperatur Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15 o. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (ex Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur) eller på parti- 24
25 keltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. Förteckning över läkemedel som ej får förvaras i kylskåp kan beställas från Apoteket. I akutväskor och på akutbrickor förvaras ibland läkemedel som kräver kall eller sval förvaring. Apoteket kan ge direktiv om hållbarheten i rumstemperatur. Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten är väl förtrogen med och själv får inta. Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är ej tillåten. Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för behandling av patient (LVFS 1995:25). Akutväskor Utanför förrådet I vårdsalen Originalförpackning Läkemedelsprov 4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd Genomgång av läkemedelsförrådet bör ske en gång i månaden. Översynsdatum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas på lista eller i loggbok som förvaras i läkemedelsförrådet. Syftet med genomgången är framförallt att: Översyn Läkemedel ska vara i fullgott skick. Läkemedel ska vara överskådligt ordnade. Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid. En enkel rutin för genomgång kan vara att kontrollera följande: Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (+2 o - +8 o ). Brutna förpackningar: Kassera överflödiga och för gamla (enligt utgångsdatum eller lista över användningstider). Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat utgångsdatum. Där utgångsdatum ej är passerat returneras de till apoteket, så snart de inte används regelbundet. Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller dylikt, reklamera läkemedlet genom att skicka det tillsammans med en reklamationsblankett till apoteket (se nedan). Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar. Rutin för genomgång av förråd Genom att i god tid returnera läkemedel som ej används, kan dessa återanvändas på annan avdelning. Lådan plomberas/låses alltid, när den innehåller läkemedel, och överlämnas då personligen till transportör/vaktmästare. Avdelningen kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade om: Kreditering Förpackningen är obruten Läkemedlet är lagervara på apoteket Kostnaden är minst 500 kr Läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet Speciell blankett fylls i - beställs från apoteket 25
SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper
9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...
Läs merBeställning skickas till apoteket med telefax. Originalet sparas på avdelningen till varorna levereras med följesedel
13 ORDINATION 14 3. REKVISITION 3.1. Beställningsrutiner Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är en månads
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merInstruktion för dokumentation i läkemedelsjournal - Örebromodellen
M A J 2 0 0 4 Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal - Örebromodellen 1 Förord För att få en praktisk, effektiv och säker läkemedelshantering behövs gemensamma rutiner och riktlinjer för hur
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs mer9 Förvaring Handbok för läkemedelshantering
1(6) 9 Förvaring Handbok för läkemedelshantering Innehåll 9 Förvaring Handbok för läkemedelshantering... 1 9.1 Läkemedelsförråd... 2 Förrådstyper... 2 9.2 Förvaringsanvisningar i läkemedelsförråd... 3
Läs merRiktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar
Läs merLäkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats
Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats Allmänt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) med ändringsföreskrifter reglerar
Läs merKontrollera förvaring och läkemedel
Godkänt den: 2017-02-05 Ansvarig: Henrik Toss Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Syfte och omfattning...2 Kontrollera kyl- och frystemperaturer dagligen...2 Temperaturavvikelse...2 Folktandvården...2
Läs merRiktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller
Läs merGunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson
1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.
Läs merLäkemedelshantering ny riktlinje 2018
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en
Läs merTENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING
Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merLokal läkemedelsinstruktion
Dokumentnamn: Lokal läkemedelsinstruktion Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Läkemedelsgruppen, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018-01-04 (MAS) Lokal läkemedelsinstruktion
Läs mer4. FÖRVARING FÖRVARING. 4.1. Ansvar. 4.2. Förråd
REKVISITION 17 4. FÖRVARING 4.1. Ansvar Ansvarig sjuksköterska Vad ansvaret för rekvisition och förvaring innebärframgår av den lokala instruktionen på avdelningen/enheten. I detta ansvar ingår rent praktiskt
Läs merRiktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet
Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjerna SOSFS 2000:1 ändrad och omtryckt i 2001:17 Läkemedelshantering inom hälso-
Läs merRapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.
1 (5) B0103 1.0 Medverkande Karin Borgström, verksamhetschef Jennie Nordin, läkemedelsansvarig sjuköterska Ida Lorenzson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Åtgärdsplanen skickad till karin.borgstrom@aleris.se
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs mer2 Med läkemedelshantering avses i dessa föreskrifter ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merRiktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merRiktlinjer för lokal läkemedelshantering för kommunal hälso- och sjukvård Falkenbergs kommun
Riktlinjer för lokal läkemedelshantering för kommunal hälso- och sjukvård Falkenbergs kommun Gäller från 2012-04-15 1 Innehållsförteckning Inledning sidan 3 Grund för läkemedelshantering sidan 3 Regelverk/styrdokument
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merLokala instruktioner för akutläkemedelsförråd och skötselanvisningar.
Lokala instruktioner för akutläkemedelsförråd och skötselanvisningar. Inledning Läkemedel som finns i akutläkemedelsförråd är fastställda av Västra Götalandsregionen.(VGR). Läkemedel i förrådet skall användas
Läs merArbetsordning för läkemedelshantering i äldreboenden (sjukhem, gruppboende, och servicehus) inom Täby kommun
Täby kommun 2003-10-20 9.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Arbetsordning för läkemedelshantering i äldreboenden (sjukhem, gruppboende, och servicehus) inom Täby kommun Bakgrund Socialstyrelsens
Läs merVIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.
VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17
Läs merAntagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering
Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);
Läs mer3.2 Akutläkemedelsförrådets innehåll Aktuell lista över akutläkemedelsförrådens innehåll, se bilaga 1.
Dokumentnamn INSTRUKTION Skapat datum Kjell Enderborn Annica Winroth 2007-03-15 QR112-I-NÄR-075 1 1 (5) 1 Syfte 2 Omfattning Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan
Läs merRapport. Enhet Gillbogården
Rapport 2017-10-30 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd enligt författningar och övriga riktlinjer Kvalitetsgranskningen utförd av Leg. apotekare: Sheila Eriksson Telefon: 073 8067969 E-post:
Läs merRIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2015-03-25 Att: Socialstyrelsen Lisa van Duin E-post lisa.vanduin@socialstyrelsen.se. Synpunkter och förtydligande gällande SOSFS
Läs merRiktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt
Läs merÖvergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun
1(10) Irene Elofsson, MAS Antagen av MAS 09 06 30 Reviderad 10 09 14 11 07 04 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun Instruktionen har utarbetats av medicinskt
Läs merRutin för delegering. Syfte. Definitioner
Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-
Läs merRutin läkemedelsförråd/närförråd
2018-01-29 1 (5) Rutin läkemedelsförråd Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad av Helen Hansson Malmgren Upprättad den 2016-04-18 Reviderad den 2018-01-29 Rutin läkemedelsförråd/närförråd
Läs merLokala rutiner för läkemedelshantering
1(5) Lokala rutiner för läkemedelshantering Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Ansvar Verksamhetschef för IVA är Per Marcusson. Han ansvarar för att Upprätta ändamålsenliga skriftliga
Läs merRiktlinje och rutin för läkemedelshantering
Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRiktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).
Riktlinje 3/ Delegering LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende,
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING PÅ.ÄLDREBOENDE, datum
Riktlinje Utgåva nr 1 sida 1 av Dokumentets namn Mall för lokal instruktion för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarigsjuksköterska
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merNU-sjukvården. Läkemedelshantering inom IVA/IMA/UVA
Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Uppvakningsavdelning Uddevalla sjukhus; Version: 6 Avdelning 25 Intermediärvård Norra Älvsborgs Länssjukhus; Uppvakningsavdelning
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRiktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter
Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.
Läs mer4. Ordination av läkemedel.
4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel
Läs merRiktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)
Läs merBjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering
Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merNamn:... Datum och tid för del:... Plats:...
Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår
Läs merSocialnämndens riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunala socialpsykiatriska särskilda boenden
1 [10] Socialförvaltningen 2015-02-16 Referens Judith Berntsson Nilsson Mottagare Socialförvaltningen Socialnämndens riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunala socialpsykiatriska särskilda boenden
Läs merRapport. Enhet Wesströms väg Sollentuna
Rapport 2017-10-10 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd enligt författningar och övriga riktlinjer Kvalitetsgranskningen utförd av Leg. apotekare: Sheila Eriksson Telefon: 073 8067969 E-post:
Läs merRiktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare
Läs merDelegering. Vem får delegera?
Vem får delegera? Den som överlåter en arbetsuppgift för vilken det krävs formell kompetens till någon som saknar sådan kompetens svarar för att den som fått uppgiften har förutsättningar att fullgöra
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun
Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun Allmänt Inom öppen hälso- och sjukvård är det patienten/ boende som i första hand ansvarar för sin läkemedelsbehandling.
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery, MAS Godkänd av Monica Holmgren, chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merAnsvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning
Ansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Hälsa och Omsorg Handbok för hälso-
Läs merRapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.
1 (7) B0103 1.0 Medverkande Maclina Loyal, läkemedelsansvarig sjuksköterska Ida Lorenzson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Åtgärdsplanen skickad till goran.forslund@vardaga.se maclina.loyal@vardaga.se
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merarbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOSFS 1997:14 (M) A. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 B. Inledning Formell Reell kompetens...
Läs merRiktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merFASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015
FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens
Läs merGäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen
Riktlinje Diarienr VON 198/15 Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Version 3 Dokumentansvarig Karin Paust MAS Gäller från 2015-10-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Godkänd av Monica Holmgren chef Vård
Läs merDelegering av läkemedelshantering enligt HSL
Riktlinje Diarienr VON 198/15 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Version 7 Dokumentansvarig Karin Paust MAS Gäller från 2015-10-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Godkänd av Monica Holmgren chef
Läs merLäkemedelshantering - kvalitetsgranskning
Godkänt den: 2017-10-19 Ansvarig: Astrid Forsström Gäller för: Akademiska sjukhuset Besvara enkäten och gör det gärna i team bestående av avdelningschefer, verksamhetschefer och läkemedelsansvariga. Detta
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING
Referensdokument Mall för lokal rutin/instruktion gällande läkemedelshantering Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Läkemedelshantering Område SÄBO DAV Enhet Äldreboenden, dagverksamhet, korttidsboende
Läs merKungälvs kommun
Kungälvs kommun 2012-02-16 Sektor Vård och äldreomsorg Sektor Arbetsliv och stöd Övergripande instruktioner för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun Allmänt Inom öppen
Läs merRutin för Delegering i Värnamo Kommun
2015-09-29 Omsorgsförvaltningen Anette Claesson, MAS Rutin för Delegering i Värnamo Kommun HSL 1982:763 2 I hälso- och sjukvårdslagen står det att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merAnsvarig verksamhet Läkemedelsenheten. Fastställare Susanne Carlsson
Dokumenttyp Rutin Ansvarig verksamhet Läkemedelsenheten Revision 1 Antal sidor 32 Dokumentägare Apotekare Läkemedelsenheten Fastställare Susanne Carlsson Giltig fr.o.m. 2015-03-16 Giltig t.o.m. 2016-03-16
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Läkemedelshantering Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Författningsändring och implikationer för verksamheten Elma Tajic Läkemedelsenheten
Läs merHantering av läkemedel i läkemedelsförråd och närförråd
Malmö stad Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Hantering av läkemedel i läkemedelsförråd och närförråd Malmö stad Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Hantering av läkemedel
Läs merDelegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merLäkemedelshantering Inom hälso- och sjukvård och tandvård. i Östergötland
Läkemedelshantering Inom hälso- och sjukvård och tandvård i Östergötland 1. INLEDNING 5 2. KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR. 5 2.1. Övergripande ansvar. 5 2.2. Lokal instruktion... 6 2.3. Ansvar på vårdnivå..
Läs merÅtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering
Medverkande Maclina Loyal, sjuksköterska Sara Kalmerlind, sjuksköterska Ida Lorenzson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska en skickad till: maclina.loyal@vardaga.se goran.forslund@vardaga.se sara.kalmerlind@vardaga.se
Läs merRiktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
DIARIENUMMER DNR 2016.052 SIDA 1/11 GILTIGT INOM DOKUMENTANSVARIG SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ERSÄTTER DNR 2013.039 GODKÄNT DATUM GODKÄNT AV 2016-03-22 SOCIALNÄMNDEN
Läs mer1. Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjer om delegering.
Dokumenttyp Rutin Delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 3 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen
Läs merArbetsordning och lokal instruktion för läkemedelshantering i Falu kommun
Arbetsordning och lokal instruktion för läkemedelshantering i Falu kommun 2013-2014 Denna lokala instruktion är ett underlag som ska kompletteras med skriften Läkemedelshantering i Dalarna utgiven av Dalarnas
Läs merLäkemedelshantering Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Dokumentansvarig Gäller för Senast reviderad Skribent
Läkemedelshantering Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-10-29 Senast reviderad 2019-04-01
Läs mer7 Rekvisition Handbok för läkemedelshantering
1(5) 7 Rekvisition Handbok för läkemedelshantering Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS
Läs merDÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET
DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget
Läs merDelegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merMarie D Johansson, Sjuksköterska, Ortopediska kliniken ViN 3. Ann Hertzman, verksamhetschef, Ortopediska kliniken ViN
Dok-nr 08880 Författare Version Marie D Johansson, Sjuksköterska, Ortopediska kliniken ViN 3 Godkänd av Giltigt fr o m Ann Hertzman, verksamhetschef, Ortopediska kliniken ViN 2019-05-03 Lokal instruktion
Läs merRiktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Antagen av vård- och omsorgs nämnden 2016-09-06 Dokumentet gäller som längst fram till 2020-09-06 Dokumentägare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merLäkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård Upprättad 2004 Reviderad 2015 (version 6) Reviderad av: Elisabeth C Ekman
Läs merLäkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare
Medicinskt Termen och liknande befattningsbenämningar orsakar ofta osäkerhet och begreppsförvirring. Vad avses egentligen med de olika benämningarna och vilka författningsbestämmelser finns? Vad innefattar
Läs merLäkemedelshantering. Instruktioner från Landstinget Kronoberg
Läkemedelshantering Instruktioner från Landstinget Kronoberg 1 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kvalitetssystem och lokala instruktioner 2.1. Övergripande ansvar 5 2.2. Ansvar på sjukhusnivå 5 2.3.
Läs mer