Läkemedelshantering Inom hälso- och sjukvård och tandvård. i Östergötland

Transkript

1 Läkemedelshantering Inom hälso- och sjukvård och tandvård i Östergötland

2 1. INLEDNING 5 2. KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR Övergripande ansvar Lokal instruktion Ansvar på vårdnivå Medicinskt ansvarig sjuksköterska Läkarens ansvar Tandläkarens/tandhygienistens ansvar Sjuksköterskans ansvar Annan vårdpersonals ansvar Studerande/handledning under tillsyn Farmaceutiskt ansvar Delegering av arbetsuppgifter Annan hälso- och sjukvård - ansvar för den enskilde ORDINATION Krav Ordinationstyper Ordinationshandling/ Dokumentation Sluten hälso- och sjukvård Annan hälso- och sjukvård Tandvård Övrigt Ordination av läkemedel inom sluten vård Förskrivning av läkemedel inom annan hälso- och sjukvård inklusive tandvård och vid utskrivning från sluten vård Dosexpedition REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL Rekvisition Övrig beställning Expedition av läkemedel på rekvisition Uttransport Fakturering FÖRVARING Ansvar Läkemedelsförråd Förvaringsanvisningar Förvaring av läkemedel speciellt för sluten vård Förvaring av läkemedel speciellt för annan hälso- och sjukvård inklusive tandvård Narkotikakontroll Medicinska gaser Gasbehandling i hemmet Kassation/retur IORDNINGSTÄLLANDE Allmänt Gemensamt för all hälso- och sjukvård Iordningställande inom sluten vård Iordningställande inom annan hälso- och sjukvård Iordningställande inom tandvård Praktiskt handhavande Tillredning ADMINISTRERING Ansvar Praktisk hantering Perorala läkemedel Läkemedel för injektion och infusion. 49 2

3 Speciellt för annan hälso- och sjukvård Biverkningar HANTERINGSANVISNINGAR FÖR LÄKEMEDELSFORMER ÖVERFÖRING MELLAN OLIKA VÅRDFORMER Utskrivning från sjukhus till annan vårdform Utskrivning från sjukhus till hemmet Insändande/remittering till sjukhus KVALITETSSÄKRING Lokala instruktioner Avvikelser anmälningsskyldighet Farmaceutisk kvalitetsgranskning BILDER Bilagor 1. Checklista för lokal instruktion i sluten vård 2. Checklista för lokal instruktion på mottagning, ambulanssjukvård 3. Checklista för lokal instruktion distriktsvård, kommunal sjukvård och privat sjukvård 4. Checklista för lokal instruktion för tandvård 5. Ansvarsfördelning gällande läkemedelshantering 6. Dosrecept (Ordinationskort) Apodos 7. Beställning av patientbundna förpackningar till dospatienter 8. Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning 9. Kontroll av infusions-, dialys och spolvätskor 10. Exempel på ifylld narkotikajournal 11. Returblankett för retur av läkemedel till apoteket 3

4 Förord Läkemedelskommittén har som en av sina huvuduppgifter att utarbeta riktlinjer för säker läkemedelshantering. Läkemedelshanteringen regleras av föreskrifter och allmänna råd som ofta är mycket översiktliga och därför måste kompletteras med mer detaljerade instruktioner för olika nivåer inom vården. De viktigaste bestämmelserna har samlats och förklarats i denna manual som är en uppdatering av häftet Hanteringsinstruktioner för läkemedel i Östergötlands läns landsting och de olika kommunernas läkemedelshanteringsinstruktioner. Uppdateringen görs till följd av förändringar i de föreskrifter som reglerar läkemedelshanteringen inom all hälso- och sjukvård samt tandvård. Manualen är gemensam för all hälso- och sjukvård, såväl sluten och öppen vård som tandvård och bygger på föreskrifterna SOSFS 2000:1 samt SOSFS 2001:17 (Ändringar i 2000:1). De ersätter SOSFS 1992:6 som reglerade kommunal hälso- och sjukvård resp. SOSFS 1995:19 som reglerade landstingens med fleras hälso- och sjukvård. Verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att lokala skriftliga instruktioner utarbetas. Det är läkemedelskommitténs förhoppning att denna manual skall vara ett värdefullt hjälpmedel vid utarbetandet av lokala instruktioner, vid utbildning och som uppslagsbok i det dagliga arbetet. Ett stort tack till alla i arbetsgruppen och referensgruppen för engagerat och ambitiöst arbete och till Läkemedelskommittén och kommunerna i Kalmar län, vars manual varit förebild. Linköping, 18 mars 2003 Claes Hallert Ordförande, Läkemedelskommittén i Östergötland Synpunkter på manualen kan ställas till Susanne Fridberg, Landstingets läkemedelsenhet Tel: , e-post: susanne.fridberg@lio.se Arbetsgrupp Anneli Jönsson, Hematologkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Susanne Fridberg, Läkemedelsenheten, Linköping Alice Larsson, Ekholmens vårdcentral, Linköping Inga-Lill Hjort, Akutmottagningen, Lasarettet i Motala Gun Persson, Apoteket Ekorren, Lasarettet i Motala Ing-Britt Johansson, Närsjukvården, Finspång Birgitta Lindholm, Norrköpings kommun Referensgrupp Eva Malmberg, Apoteket, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Annette Nordström, Ortopedkliniken, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Christer Liedgren, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Margareta Berndtson, RC Käkkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Lena Lundmark, Linköpings kommun 4

5 index SOSFS 2001:17 SFS 1998:531 LYHS 1. INLEDNING Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ger ut föreskrifter och allmänna råd rörande läkemedelshanteringen inom öppen och sluten, offentlig och enskild hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Den senaste författningen SOSFS 2001:17 gäller sedan januari Författningen ger direktiv för ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i sjukvårdsförvaltningen och mellan olika befattningshavare. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS): Kap Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvar för hur han eller hon fullgör sina uppgifter. Kap Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra denna. Särskilda Särskilda föreskrifter och allmänna råd reglerar i tillämpliga delar 0föreskrifter läkemedelshanteringen inom ambulanssjukvården (SOSFS 1999:17), och allmänna råd strålskyddslagen (SFS 1988:220), kontroll av radioaktiva läkemedel, (LVSF 1999:4), delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt inom tandvård (SOSFS 1997:14), delegeringen inom tandvården (SOSFS 2002:12), kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel (SOSFS 2001:16) samt cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 1999:11). Föreskrifter finns även i SOSFS 1996:32 rörande informationsöverföring och samordnad vårdplanering samt i SOFS 1996:24 rörande kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård. index 2. KVALITETSSYSTEM OCH ANSVAR 2.1. Övergripande ansvar Vårdgivare Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen. Vårdgivare är enligt SFS 1998:531, kap. 1 3, en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård och tandvård, t.ex. kommun, landsting och privata vårdgivare. Föreskrift Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. [SOSFS 2001:17] 5

6 Kommun/Landsting Läkemedelskommittén Varje kommun/landsting ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård. Lokala instruktioner för läkemedelshanteringen ska utarbetas och fastställas av verksamhetschef/mas/klinikchef inom tandvård/motsvarande. Läkemedelskommitténs ordförande och övriga kommittémedlemmar utses av landstingsdirektören. Landstinget i Östergötlands län har en läkemedelskommitté. Den är rådgivande och informerande i läkemedelsfrågor för såväl landstingets slutenvård som för annan hälso- och sjukvård och tandvård. Kommitténs arbete bygger på en samverkan mellan läkemedelskommittén, verksamhetschef/mas/klinikchef/motsvarande, läkemedelsförskrivarna och apotek. index 2.2. Lokal instruktion Lokal instruktion ska finnas för varje enhet. Det är verksamhetschefen/mas/klinikchef som initierar detta arbete. Instruktionen skrivs lämpligen av den som har arbetsuppgiften som daglig rutin men fastställs av verksamhetschefen/mas/klinikchef. I instruktionen skall framgå hur de olika momenten i läkemedelshanteringen skall gå till och hur ansvaret är fördelat. De lokala instruktionerna för läkemedelshantering skall uppta: ansvarsfördelning/delegering ordination rekvisition/beställning förvaring av läkemedel inklusive narkotika iordningställande/administrering hanteringsanvisningar informationsöverföring kvalitetssäkring/avvikelsehantering kontroll av narkotika distributions- och mottagningsanvisningar Vid skrivning av lokala instruktioner kan hänvisas till denna manual. Se även checklistor för lokal instruktion, bilagorna 1-4. Uppföljning Enhetlighet Uppföljning av hur läkemedelshanteringen sköts skall genomföras fortlöpande på verksamhetschefens/mas/klinikchefens initiativ (se även farmaceutiskt ansvar kap och 10.3). Då det ofta förekommer att patienter flyttas mellan olika vårdenheter och vårdformer är det önskvärt att rutinerna för läkemedelshanteringen så långt som möjligt utformas enhetligt inom sluten vård och annan hälso- och sjukvård. 6

7 Vårdgivarna ser till att respektive enhet får kännedom om läkemedelsföreskrifterna och övriga generella läkemedelshanteringsbestämmelser. index 2.3. Ansvar på vårdnivå Allmänna råd Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas åt annan befattningshavare. [SOSFS 1997:8] Uppgifter som enligt dessa föreskrifter skall utföras av verksamhetschefen fullgörs inom tandvården av en chef med motsvarande funktion, och inom den kommunala hälso- och sjukvården av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan. [SOSFS 2001:17] Föreskrifter Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelhanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. [SOSFS 2001:17] Verksamhetschef/ MAS/klinikchef inom tandvård/ motsvarande Avdelningschef/ kommunal sjuksköterska/motsv. Verksamhetschef/MAS/klinikchef inom tandvård/motsvarande har ansvaret för att det finns skriftliga, lokala instruktioner och att dessa tillämpas. Av särskild stor betydelse för patientsäkerheten är att enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i fråga om den praktiska läkemedelshanteringen. Avdelningschef/vårdchef/kommunal sjuksköterska/ motsvarande har ansvaret för den praktiska läkemedelshanteringen och att fastställda rutiner tillämpas. Inom tandvården ligger detta ansvar hos klinikchefen. I ledningsansvaret ligger att: Svara för att allmänna författningar om läkemedelshantering och av sjukvårdshuvudman och verksamhetschef/mas/tandvårdschef fastställda lokala instruktioner är kända och tillämpas. Medverka till att all vårdpersonal får kontinuerlig kompetensutveckling inom läkemedelsområdet. Svara för att kvalitetssäkringsarbetet vad gäller läkemedelshanteringen bedrivs enligt fastställda lokala instruktioner och vid behov i samarbete med farmaceut och/eller ansvarig läkare. 7

8 Svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t.ex. tillgrepp av läkemedel rapporteras till verksamhetschef/mas/tandvårdschef. Följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. De uppgifter, som åläggs avdelningschefen/kommunal sjuksköterska/motsvarande skall beskrivas i enhetens lokala instruktion. Läkemedelsansvarig sjuksköterska På varje enhet skall utses en sjuksköterska/motsvarande med speciellt ansvar för läkemedelsförrådet och rekvisition av läkemedel till enheten (gäller ej tandvård). Denna sjuksköterska benämns läkemedelsansvarig sjuksköterska. Ersättare för läkemedelsansvarig sjuksköterska skall utses vid den ordinarie befattningshavarens frånvaro. Eftersom uppgiften som läkemedelsansvarig är förknippad med rekvisition av läkemedel bör antalet ersättare begränsas. Läkemedelsansvarig sjuksköterska, liksom dennes ersättare kan utses av vårdenhetschefen, men utnämningen skall fastställas av verksamhetschefen/mas. Namn på läkemedelsansvarig sjuksköterska, inklusive ersättare, skall upptas i enhetens lokala instruktion. Namnen skall delges apoteket. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan (se bilaga 5) kan ha ansvar för följande uppgifter: att rekvirera läkemedel att kontroll av leveranserna från apoteket sker att registrera hemkommen narkotika att kontroll av nycklar till läkemedelsförrådet sker att ha ordning i läkemedelsförrådet att åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apotek att hålla eventuell lista över bassortiment aktuell att vara kontaktperson för apotekets kvalitetsgranskande farmaceut Andra uppdrag Andra läkemedelsuppdrag som olika sjuksköterskor kan tilldelas är: att kontrollera narkotikajournalerna (får ej vara samma person som är läkemedelsansvarig) att undervisa i speciella tekniker i samband med administrering av läkemedel att informera om gällande instruktioner inom enheten och gällande författningar att svara för kvalitetsuppföljning Vilka som fått uppdrag skall framgå av enhetens lokala instruktion. För tandvård se

9 index 2.4. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Enligt 24 Hälso- och sjukvårdslagen ska det i varje kommun finnas minst en medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för: 1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälsooch sjukvårdspersonal, när en patients tillstånd fordrar det, 2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, 3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (Lex Maria-händelser). En sjuksköterska som avses i 24 första stycket i hälso- och sjukvårdslagen (1982:723) skall utöver de skyldigheter som anges där, enligt förordning till lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531), även svara för: 1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde 2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen (1985:562). 3. att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om 4. att rutinerna för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande Vid medicinskt ansvariga sjuksköterskans frånvaro, där frånvaron är längre än att hon/han kan ta ovanstående ansvar, ska annan sjuksköterska förordnas för uppgifterna. Se även kap Ansvar på vårdnivå. index Anamnes Ordination samlad bild 2.5. Läkarens ansvar Läkaren fastställer diagnos och ordinerar därefter ev. erforderlig läkemedelsbehandling. I ansvaret ligger också att ta upp en läkemedelsanamnes på medicinering som ordinerats av andra läkare och ta ställning till om denna skall fortsätta. För apodosansluten patient bör information inhämtas från senaste dosrecept (ordinationskort) där också fortsatt ordination sker. Läkemedelsordinationerna skrivs på en särskild ordinationshandling som skall ge en samlad bild av patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationen skall vara entydigt utformad så att det inte uppstår några tolkningssvårigheter när de enskilda doserna skall tillföras patienten. Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger 9

10 anvisningar om patientens vård och behandling samt följer patientens tillstånd om han/hon finner att det behövs. I läkarens ansvar ingår bedömning huruvida den enskilde har möjlighet att själv sköta sina läkemedel. Om så inte är fallet, skall för patient inom annan hälso- och sjukvård kontakt tas med ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska i den kommunala hälso- och sjukvården. Patientinformation Informationsöverföring Läkarens ansvar omfattar även information om syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar skall observeras. I ansvaret ligger också uppföljning av behandlingsresultatet och att ofta - ibland flera gånger under dygnet - ta ställning till förändrad eller fortsatt terapi. I författningen SOSFS 1996:32 rörande informationsöverföring och samordnad vårdplanering regleras på ett detaljerat sätt att utskrivningsmeddelandet bör vara en sammanfattande information av de medicinska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som patienten erhållit. Vid utskrivning av patient skall läkaren lämna förhållningsregler inklusive ordinationshandling för den fortsatta läkemedelsbehandlingen och eventuell uppföljning. Ordinationshandlingen lämnas till patienten, närstående eller skickas till ansvarig sjuksköterska inom kommun eller primärvård. Kostnadsaspekten Kostnadsaspekten på läkemedel blir allt viktigare, vilket ökar angelägenheten av att läkaren beräknar hur många tabletter eller kapslar som behövs för en planerad behandlingsperiod och förskriver lagom stor mängd, gärna startförpackning vid nyförskrivning och i möjligaste mån följer gällande rekommendationslista. Om mindre vanliga läkemedel skrivs ut bör läkaren förvissa sig om att de finns tillgängliga på apotek och tala om för patienten var de kan köpas. En del mindre apotek har inte läkemedel utanför standardsortimentet i lager. index Anamnes Patientinformation Kostnadsaspekten 2.6. Tandläkarens/tandhygienistens ansvar Tandläkaren/tandhygienisten har ansvaret att fastställa diagnos och därefter ev. ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger också att ta reda på vilka läkemedel patienten använder och vid behov ta kontakt med ansvarig läkare. Anamnes och ordinationer journalförs. Tandläkarens/tandhygienistens ansvar omfattar även information om syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar skall observeras. I ansvaret ligger också uppföljning av behandlingsresultatet och ta ställning till förändrad eller fortsatt terapi. Kostnadsaspekten på läkemedel blir allt viktigare, vilket ökar angelägenheten av att tandläkaren/tandhygienisten beräknar hur många tabletter eller kapslar 10

11 som behövs för en planerad behandlingsperiod och förskriver lagom stor mängd, gärna startförpackning vid nyförskrivning och i möjligaste mån följer gällande rekommendationslista. Om mindre vanliga läkemedel skrivs ut bör tandläkaren/tandhygienisten förvissa sig om att de finns tillgängliga på apotek och tala om för patienten var de kan köpas. En del mindre apotek har inte läkemedel utanför standardsortimentet i lager. index Kompetens Sjuksköterska 2.7. Sjuksköterskans ansvar En legitimerad sjuksköterska har kompetens att självständigt ansvara för förvaring, iordningställande och administrering av läkemedel till patienten. Hon/han skall också känna till indikationer och förstå läkemedlens verkningsmekanismer samt kunna informera patienten om läkemedlens användning. Den sjuksköterska, som ansvarar för den enskildes vård och omsorg, ansvarar i enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att ordinationer och anvisningar genomförs, utvärderar effekten av ordinerade läkemedel och behandlingar samt håller erforderlig kontakt med läkaren. Ordinationshandling Föreskrifter Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ordinationskortet* eller på en annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen skall signeras och det skall framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. [SOSFS 2001:17] Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård får en sjuksköterska genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att detta är förenligt med en god och säker vård av patienten. [SOSFS 2001:17] * ordinationskort heter numera dosrecept Sjuksköterska med förskrivningsrätt (SOSFS 2001:16) Barnmorska med förskrivningsrätt (SOSFS 1996:21) Legitimerad sjuksköterska som har vidareutbildning enligt SOSFS 2001:16 och med godkänt resultat genomgått en särskild kurs i farmakologi och sjukdomslära, får förskriva läkemedel enligt bilaga till 2001:16 under förutsättning att övriga villkor i författningen uppfylls. Legitimerad barnmorska har behörighet att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte under förutsättning att hon har av Socialstyrelsen föreskriven utbildning. 11

12 index 2.8. Annan vårdpersonals ansvar Huvuduppgiften för dessa yrkesgrupper är vård och omsorg. Annan person får assistera en sjuksköterska, läkare eller tandläkare genom att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande av administrering av läkemedel. Detta innebär inte en delegering, utan man arbetar tillsammans och sjuksköterskan, läkaren eller tandläkaren har det fulla ansvaret. I vårdpersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska och/eller arbetsledare Studerande/handledning under tillsyn Under sin praktiktid är studerande att anse som hälso- och sjukvårdspersonal och omfattas därmed av SFS LYHS 1998:531. Alla studerande skall ha en behörig handledare som har tillsynsansvar för den studerande. Med behörig handledare avses sjuksköterska (motsvarande) eller vårdlärare. Studerande får endast iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal och på dennes ansvar. Det är därför viktigt att handledaren ger klara och entydiga instruktioner samt kontrollerar hur uppgiften utförs. Legitimerad personal under specialistutbildning har rätt att utföra läkemedelsuppgifter som han/hon är behörig till enligt sin grundutbildning och har då ett eget ansvar för dessa. index Farmaceutiskt ansvar Det är viktigt att farmaceutens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering tas tillvara i nära samarbete med vården. Lämpliga samarbetsformer bör utvecklas. I det farmaceutiska ansvaret ingår: att leverera läkemedel i fullgott skick, ge anvisningar om förvaring och information om användning att utföra tjänster enligt avtal med landsting och kommuner t.ex. information och utbildningar om läkemedel, läkemedelsstatistik, läkemedelsgenomgångar och kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen 12

13 att utveckla samarbete med vården för praktiska rutiner t.ex. förenkla beställningsrutiner och lagervård, ta fram baslistor över frekventa läkemedel, vara stöd vid införande av databeställningar och iordningställa vätskevagnar (bild, se kap 11). att vara rådgivare till vården i kvalitetssäkringsarbetet för läkemedelshantering index Delegering av arbetsuppgifter Allmänna råd Formell-reell kompetens Med delegering avses i denna författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Han/hon skall genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegera. [SOSFS 1997:14] Delegering allmänt Delegering av arbetsuppgifter kan ske oberoende av om den som delegerar och den som mottar arbetsuppgiften tillhör samma organisatoriska verksamhet eller ej. Förutsättningen för en sådan delegering är emellertid att mottagaren av uppgiften har sin arbetslednings tillåtelse att utföra arbetsuppgiften. Det innebär att den som avser att delegera över en verksamhets- eller vårdgivargräns måste samråda med mottagarens arbetsledning. Föreskrifter Förutsättningar för delegering: Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad. Ett beslut om delegering är personligt. Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser. Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra för uppgiftsmottagaren vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt Om uppgiftsmottagaren anser att hon eller han inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften får denna inte delegeras. [SOSFS 1997:14] Ett delegeringsbeslut skall utfärdas att gälla för viss tid - högst ett år - eller för ett bestämt tillfälle. 13

14 Delegering/ Administrering/ iordningställande Föreskrifter Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård får en sjuksköterska genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att detta är förenligt med en god och säker vård av patienten. Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerheten för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta huruvida iordningställande eller administrering av läkemedel får delegeras eller om vissa begränsningar skall finnas. Grundläggande bestämmelser om delegering finns i 2 kap. 6 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) Delegering inom hälso- och sjukvård och tandvård. Allmänna råd För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. Sjuksköterskan bör kontrollera att den person som är föremål för delegering har tillräcklig kompetens och erfarenhet, är noggrann och har gott omdöme samt är lämplig i övrigt. [SOSFS 2001:17] Delegering inom tandvård Föreskrift Inom tandvården kan arbetsuppgifter överlåtas till annan personal genom delegering om det är förenligt med en god och säker vård av patienterna. [SOSFS 2002:12] Delegering över huvudmannaskapet Allmänna råd Vid delegeringar över verksamhets- och vårdgivargränser gäller följande: Verksamhetschefen (motsvarande) där mottagaren av delegeringen arbetar har i dessa fall ansvar för att delegeringen är i överensstämmelse med patientsäkerheten. Verksamhetschefen (motsvarande) där den som meddelat delegeringen arbetar har ansvar för att denne genomfört delegeringen på ett korrekt sätt. Det är därför i dessa fall av vikt att verksamhetscheferna (motsvarande) samverkar i frågor som rör delegeringar över verksamhets- eller vårdgivargränser. [SOSFS 1997:14] Vårdpersonalens ansvar Dokumentation Den som fått ett delegerat ansvar gällande uppgift i läkemedelshanteringen har ett eget ansvar för att följa gällande författningar och bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter i SFS LYHS (1998:531). Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå: vilka arbetsuppgifter som delegerats vem som delegerat uppgiften till vem uppgiften delegerats delegeringsbeslutets giltighetstid datum då beslutet fattades 14

15 Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet. Beslut om ändrade delegeringar och om återkallande av delegeringsbeslut skall också dokumenteras. Den som delegerar skall så snart det är möjligt underrätta verksamhetschefen/ MAS/motsvarande eller den som inom verksamhetsområdet ytterst svarar för att delegeringar inte strider mot patientsäkerheten, om delegeringsbeslut som han eller hon fattat. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan skall underrättas om de delegeringar som sker inom verksamhetsområdet. Omprövning/ Återkallande Upphörande Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den arbetsuppgift som han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård. Ett delegeringsbeslut skall omprövas när omständigheterna påkallar det och skall omedelbart återkallas om beslutet inte längre är förenligt med en god och säker vård. Återkallande av delegeringsbeslut ska meddelas verksamhetschef/mas. Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning upphör beslutet att gälla. Efterträdaren skall ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla. Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst. Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare. För övrigt gäller lokala övergripande eller generella rutiner/instruktioner. index Eget ansvar Annan hälso- och sjukvård än slutenvård ansvar för den enskilde Ansvar för den enskildes läkemedelsbehandling Grunden för läkemedelshantering inom annan hälso- och sjukvård ska vara att den enskildes egna förutsättningar och möjligheter att själv sköta sin medicinering ska tillvaratas och stödjas. När så är möjligt ska den enskilde själv ansvara för omhändertagande och förvaring av de egna läkemedlen. När en person är helt medveten om sin medicinering - vad gäller läkemedlets art, dosens storlek, tabletternas storlek och tabletternas utseende - kan uttag och överlämnande av läkemedel utföras av anställd på den enskildes uppdrag, utan formell delegation. Hjälpbehov När misstanke föreligger om att personens medvetenhet sviktar, ska personalen informera ansvarig läkare, sjuksköterska och närstående om situationen. Patientansvarig läkare bedömer huruvida den enskilde har möjlighet att själv ansvara för sin medicinering. För att läkemedelshanteringen skall vara säker, måste den enskildes förmåga att sköta sina läkemedel bedömas individuellt. Då den enskilde inte själv kan sköta sin medicinering, får den sjuksköterska, som svarar för den enskildes vård, söka finna en praktisk lösning i samråd med behandlande läkare, personal eller närstående. Övertagandet av ansvar skall antecknas i såväl sjuksköterskans som läkarens journal. 15

16 index 3. ORDINATION 3.1. Krav Ordination av läkemedel får endast göras av läkare/tandläkare, tandhygienist samt av sjuksköterska/barnmorska med förskrivningsrätt. Ordinationen skall ges skriftligt på ordinationshandlingen och styrkas med den ordinerandes signum. Föreskrifter En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: läkemedlets namn läkemedelsform styrka dosering administrationssätt tidpunkterna för administrering Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. [SOSFS 2001:17] Ändamål/ Ändamålet med behandlingen skall anges, enligt Receptförskrifterna (se indikationer LVFS 1997:10). index 3.2. Ordinationstyper Följande ordinationstyper finns: Patient med långvarigt behov av läkemedel Patient med tillfälligt behov av läkemedel Stående ordination Tillfällig ordination Kontinuerlig ordination Ordination vid behov Tillfällig ordination Ordination enligt generella direktiv Stående ordination En stående ordination är antingen en kontinuerlig ordination eller en ordination vid behov och avser en planerad behandling. 16

17 Tillfällig ordination Muntlig ordination Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle och är ej planerad, d v s den är ej ordinerad i förväg. I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar ordinationen. Så snart som möjligt signeras den av ordinerande läkare. Patientansvarig läkare/tandläkare skall informeras om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv. Teleordination Föreskrifter Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används. [SOSFS 2001:17] Generella direktiv Föreskrifter Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. [SOSFS 2001:17] Antalet läkemedel som upptas på listan för generella direktiv bör begränsas till ett fåtal. För patienter som upprepade gånger får läkemedel med stöd av generella direktiv bör stående ordination övervägas. All överlämning/ administration av läkemedel enligt generella direktiv ska dokumenteras. Sjuksköterskan måste observera vilka läkemedel som patienten erhåller enligt den normala ordinationen, så att inte dubbelmedicinering sker. De generella direktiven skall hållas aktuella genom årliga revideringar. Observera att både den lokala instruktionen för läkemedelshantering och generella direktiv för läkemedelsbehandling skall fastställas av verksamhetschef/mas eller motsvarande. Synonymlista inom slutenvården Apoteket kan medverka till att en synonymlista utarbetas och hålls aktuell. Hänvisning till denna kan göras i den lokala instruktionen vad gäller utbyte till rekommenderat preparat utan läkarkontakt. Synonymlistan skall fastställas av verksamhetschefen. 17

18 index Patientjournal 3.3. Ordinationshandling/ dokumentation En patientjournal skall enligt patientjournallagen innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Varje anteckning i journalen skall innehålla uppgift om vem som svarar för uppgiften och bekräftas genom signering Sluten hälso- och sjukvård Inom den slutna vården har patienten en gemensam journal för medicinsk vård och omvårdnad, men vanligt är att anteckningarna förs i olika delar av journalen. Både patienter och personal flyttar ofta mellan olika vårdenheter och vårdformer. Det är nödvändigt att kunna säkerställa patientens trygghet och säkerhet i vård och behandling. Det är därför önskvärt att rutiner för dokumentation av ordinationer utformas likartat inom den slutna vården och i annan hälso- och sjukvård Annan hälso- och sjukvård än slutenvård Enligt patientjournallagen är sjuksköterska och läkare skyldiga att föra journal. En komplett bild av den enskildes läkemedelsbehandling erhålls via följande handlingar: ordinationshandling dosrecept (ordinationskort) omvårdnadsjournal signeringslista stående läkemedel signeringslista vid tillfälligt behov av läkemedel signeringslista vid särskild läkarordination index Journal Tandvård Enligt patientjournallagen är tandläkare och tandhygienist skyldiga att föra journal. Uppgifter som ska dokumenteras vid patientbehandling inom tandvården regleras av SOSFS 1996:18. 18

19 Föreskrifter Uppgifter införs om utfärdade intyg, remisser och receptförskrivningar. Uppgift om förskrivning av receptbelagda läkemedel skall liksom uppgift om given injektion omfatta preparatets namn, koncentration, mängd eller volym samt dosering. Anteckning om överkänslighet för viss medicin eller visst preparat skall finnas i journalen och dessutom på försättsblad till journalen eller första journalbladet. [SOSFS 1996:18] index Datajournal Övrigt Det blir allt vanligare att dokumentation och journalföring sker med hjälp av datajournaler. Läkemedelsjournaler och signeringsrutiner ska följa de regler som finns för ordination och signering Ordination av läkemedel inom sluten vård Läkemedelsjournal Inom vårdformer där läkemedel inte ordineras på recept eller dosrecept (ordinationskort) skall läkemedelsordinationerna föras på en särskild ordinationshandling. Inom sluten vård dokumenteras läkemedelsbehandlingen på ett särskilt journalblad, läkemedelsjournal. Det är en fördel ur säkerhetssynpunkt, att man inom olika enheter använder samma typ av läkemedelsjournal. Läkemedelsjournalen skall ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag får inte förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t.ex. för antikoagulantia). Detta innebär: att såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument, att läkemedelsjournalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag, att signering sker vid ordination och när ordinerade läkemedel tillförts, att läkemedel som ges genom generella direktiv dokumenteras av sjuksköterska med notering som visar att läkemedlet getts enligt generella direktiv. Anestesiverksamhet Föreskrift Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. [SOSFS 2001:17] 19

20 index Receptblankett 3.5. Förskrivning av läkemedel inom annan hälso- och sjukvård än slutenvård inklusive tandvård samt vid utskrivning från slutenvård Receptskrivningsregler finns utförligt beskrivna i Läkemedelsboken (LB) och i särtryck från Apoteket. Lagtexten finns i Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel LVFS 1997:10. Förskrivning sker på fastställda receptblanketter. Dessa är obligatoriska. I de fall där patienten är med i Apodossystemet måste ev. ändringar göras på gällande dosrecept (ordinationskort). Se Följande receptblanketter finns: Vanlig receptblankett. Skall vara försedd med arbetsplatskod. I landstinget i Östergötland rekommenderas även förskrivarkod på vanliga recept. Båda koderna ska vara i form av en streckkod. Receptblankett för särskilda läkemedel enligt förteckning II-V. Skall vara försedd med arbetsplatskod och förskrivarkod. Saknas förskrivarkoden kan receptet inte expedieras på apotek. E-recept. Recept som skickas elektroniskt till apoteken. Samma regler för arbetsplatskod och förskrivarkod i form av streckkoder som ovan. Dosrecept (Ordinationskort) Ordinationshandling för patienter med dosdispenserade läkemedel. E-dos. Elektronisk kommunikation för dosexpedition mellan dosapotek/apotek och förskrivare och ansvarig sjuksköterska. För mer information kontakta närmaste dosapotek. Receptblanketter skall förvaras oåtkomliga för obehöriga. Informationsöverföring Utskrivningsmeddelande För att trygga enskilda patienters rätt till en god och säker vård krävs rutiner för informationsöverföring i samband med överflyttning till annan vårdform. Föreskrifter och allmänna råd finns i SOSFS 1996:32 Informationsöverföring och samordnad vårdplanering. I de fall läkaren bedömer att patienten är i behov av fortsatt stöd och hjälp efter en sjukhusvistelse skall kontakt tas med socialtjänst och annan hälso- och sjukvård. När patienten skrivs ut, skickas ett utskrivningsmeddelande till mottagande vårdgivare. Ansvaret för patienten får anses ha övergått i och med att utskrivningsmeddelandet når mottagarna (SOSFS 1996:32). Utskrivningsmeddelandet skall innehålla bland annat: aktuell ordinationshandling underskriven av läkare anvisningar för patientens fortsatta medicinska behandling och omvårdnad. 20

21 Även för patienter som skrivs ut till ordinärt boende utan hjälp från hälso- och sjukvårdspersonal rekommenderas en aktuell ordinationshandling för en säker läkemedelsanvändning. Information om förskrivna läkemedel skall lämnas av läkare/sjuksköterska eller klinikfarmaceut. Viktig information bör också lämnas skriftligt. Det är viktigt att de utskrivningshandlingar som skickas med den enskilde samt till patientansvarig läkare, stämmer överens. index Apotek Dosexpedition Dosexpedition innebär färdigställande av dosdispenserade läkemedel (Apodos) för utlämnande från apotek eller direktleverans (efter avtal) till särskilt boende eller enskilda personer. Dosexpedition kan ordineras av läkare på medicinska grunder. Dosrecept (ordinationskort) gäller ett år och förnyas av patientansvarig läkare/specialistläkare. Dosrecept (ordinationskort), se bilaga 6. Viktiga förutsättningar Dosexpedition är ett säkert, kostnadseffektivt och praktiskt hjälpmedel. För att det skall fungera bra förutsätts: att patienten har en läkare med huvudansvar för patienten, d v s patientansvarig läkare att patienten/anhörig givit sitt samtycke till att bli doskund att patientens medicinering är någorlunda stabil och i huvudsak har läkemedel som kan dosdispenseras att patienten alltid medför sitt dosrecept (ordinationskort) så att alla, som är inblandade i vården av patienten, känner till grundmedicineringen Patienten betalar för sina dosexpedierade läkemedel 1 gång per månad. De hjälpmedel, som används är dosbrickor och dospåsar (bild, se kap 11). Båda doseringshjälpmedlen är av engångstyp. På doseringshjälpmedlen anges patientnamn, intagningstillfälle, vilka läkemedel brickan/påsen innehåller, ordinerande läkare och när iordningställandet skett. Ordinationsändring Ordinationsändring meddelas lokalt dosapotek. Förskrivare ska göra ändringar på dosreceptet (ordinationskortet), se bilaga 6, som faxas eller sändes elektroniskt (e-dos) till dosapoteket. Normalt görs ändringen i samband med nästa läkemedelsleverans. Om ändringen är akut måste det anges. För läkemedel som inte kan dosdispenseras, som skall prövas eller som ges vid behov, skall förpackningsstorlek och antal expeditioner anges. Dosapoteket meddelas alla ändringar i patientens medicinering. Efter ordinationsändring får patient/närstående, patientansvarig läkare och patientansvarig sjuksköterska en ny kopia av dosreceptet (ordinationskortet). 21

22 index 4. REKVISITION OCH BESTÄLLNING AV LÄKEMEDEL 4.1. Rekvisition Ansvar Rekvisitionshandlingar Ansvar och rutiner för beställning av läkemedel skall framgå i den verksamhetsanpassade lokala instruktionen. Sjuksköterska med rekvisitionsrätt svarar normalt för beställning av alla läkemedel inklusive kontrollvaror. Inom tandvården har tandläkare rekvisitionsrätt. Tandhygienist får rekvirera läkemedel enligt särskild förteckning. Det finns idag ett antal olika möjligheter att rekvirera läkemedel från apoteket: Via dator på avdelningen (WebbAbest) Speciella rekvisitionsblock Förtryckta rekvisitionsblanketter Apoteket fyller på avdelningens läkemedelsförråd Vagnar med läkemedel (t.ex. vätskor) Se kap. 5 Elektronisk beställning görs med hjälp av dator med webbläsare. Avdelningens behöriga sjuksköterskor kopplar via sin webbläsare in sig mot det lokala apotekets varulager. Behöriga sjuksköterskor förses av apoteket med användaridentitet och lösenord. Beställning görs ur eget bassortiment eller egna standardbeställningar eller man söker varor ur Apotekets varuregister. Avdelningen får tillgång till information om vad som finns i lager på apoteket, styrkor och storlekar, priser, rekommenderade preparat, vilka avdelningar som har beställt mitt efterfrågade preparat den senaste tiden etc. Möjlighet finns också att skicka meddelanden inom systemet. Speciella rekvisitionsblock rekvireras från levererande apotek. Den gröna beställningskopian behålls av avdelningen, tills läkemedlen kommit. Fullskrivna block behöver ej sparas. Rekvisitionsblocken är av två typer: 1. Läkemedelsrekvisition (vit) för vanliga läkemedel 2. Läkemedelsrekvisition, kontrollvaror (gul): för odenaturerad sprit och narkotika enligt förteckning II - V (LVFS 2000:7). Endast ett preparat får rekvireras per blankett. Styrka och mängd anges med både siffror och bokstäver, gäller även e-beställning. På varje block finns användarinstruktion. Rekvisitionsblocken förvaras inlåsta. Förtryckta rekvisitionsblanketter kan användas för beställning av ett begränsat sortiment t.ex. infusions- och spolvätskor. 22

23 Apoteket kan också sköta påfyllning av ett överenskommet standardsortiment på avdelningen eller på en läkemedelsvagn (bild se kap. 11). Baslista Ett hjälpmedel för enheten/avdelningen kan vara att ta fram det bassortiment, som används frekvent och som normalt skall finnas i lager. Man bör ta hänsyn till förteckningen över upphandlade läkemedel, REK-lista och LIKA-lista. Apoteket kan hjälpa till att via leveransstatistik ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. På så sätt kan man förenkla rekvisitionsförfarandet, optimera lagret och minska risken för att ej rekommenderade preparat beställs. Läkemedel med liten åtgång bör beställas i små förpackningar t.ex. som endos (bild, se kap 11). Om läkemedlet finns som endos kan man beställa det antal tabletter som behövs till aktuell patient under vistelsen på avdelningen. Underskrift Rekvisition kontrolleras, dateras och undertecknas eller sändes (WebbAbest) av den som är behörig att rekvirera läkemedel. Beställare skall vara namngivna i den lokala instruktionen. En lista över de som får rekvirera läkemedel skickas till apoteket. Listan skall vara underskriven av verksamhetschef/mas/motsvarande och revideras vid behov eller minst årligen. Dosering, ej godkänt läkemedel Licenspreparat Rekvisition av annat än godkänt läkemedel (läkemedel som ej finns upptaget i FASS t.ex. apoteksberett läkemedel, s.k. extempore, eller licenspreparat) skall uppta dosering och/eller anvisning om användandet. För många sådana läkemedel kan apoteket tillhandahålla någon form av produktresumé. Om en avdelning/mottagning ofta beställer ett sådant läkemedel kan behörig läkare skriva en generell doseringsanvisning för detta. För licenspreparat kan dosering enligt licensmotivering användas. Vilka som har rekvisitionsrätt för ej godkänt läkemedel skall finnas i avdelningens lokala instruktion. Läkemedel som inte är godkända i Sverige måste ha tillstånd från Läkemedelsverket (LV) för att få utlämnas från apotek. Sådant tillstånd kallas licens. En licens kan gälla för enskild patient eller för användning till en patientgrupp som behandlas vid en klinik eller därmed likvärdig inrättning s.k. generell licens. För att licens skall beviljas krävs: att förskrivande läkare/tandläkare förutom att skriva rekvisition/recept på preparatet lämnar en skriftlig motivering för dess användning. Motiveringen skrivs på en särskild blankett som hämtas på Läkemedelsverkets webbplats. att expedierande apotek ansöker hos Läkemedelsverket om tillstånd till försäljning. Förskrivaren meddelas endast om licensen avslås eller om komplettering begärs. Klinisk prövning Reglerna för kliniska prövningar finns angivna i LVFS 1996:17. Såväl godkända som icke godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. En 23

24 klinisk prövning får inte påbörjas innan tillstånd har meddelats av Läkemedelsverket och den har godkänts av forskningsetisk kommitté. Läkemedlen skall levereras via apoteket, som bl.a. skall kontrollera att de är korrekt märkta och lagerhålls under kontrollerade former. Endast efter dispens från Läkemedelsverket kan annat leveranssätt väljas. Lån mellan vårdenheter När apoteket är stängt kan läkemedel lånas från annan enhet. Vid lån mellan vårdenheter bör helst en originalförpackning eller endosförpackade läkemedel (bild, se kap. 11) överlämnas i stället för lösa tabletter i en påse. Om enstaka doser utlämnas, skall relevanta uppgifter antecknas på läkemedelspåsen. Av säkerhetsskäl skall lånade lösa tabletter eller motsvarande aldrig återlämnas, utan i så fall återlämnas motsvarande dos i originalförpackning. När apoteksleveransen kommer skall lånade tabletter i påse kasseras. Narkotika måste föras in i narkotikajournalen på både den utlånande och inlånande avdelningen. Sjuksköterskorna från de inblandade enheterna skall kontrasignera i varandras narkotikajournaler. Jourhavande farmaceut Antidoter Finns inte möjlighet att låna ett läkemedel för akut behov från annan avdelning, när apoteket är stängt, kan jourhavande farmaceut nås via landstingets växel. För expedition under jourtid debiteras en kostnad. Antidotförråd/Akutskåp Vid överdosering av vissa läkemedel kan förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar specifika antidoter sättas in. På sjukhusen finns speciella reservförråd som innehåller antidoter mot förgiftningar samt akutläkemedel. Dessa finns på följande platser. Universitetssjukhuset Linköping: Intensivvårdsavdelningen Vrinnevisjukhuset Norrköping: Intensivvårdsavdelningen Lasarettet i Motala: Akutmottagningen Se även lokala instruktioner. Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet om förgiftning eller överdosering, tfn , Observera att dessa nummer endast är till för sjukvården och ej får lämnas ut till allmänheten. Giftinformationscentralen kan även nås på 112. Levererande apotek Avdelningar och mottagningar får sina läkemedel från apotek enligt ett speciellt leveransavtal. Uppgifter om levererande apotek, öppettider, leveranstider etc. erhålls från apoteket. Läkemedelsrekvisitioner skickas till apoteket enligt lokala rutiner. 24