INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR Allmänt Övergripande ansvar Verksamhetens ansvar Farmacevtiskt ansvar Avdelningschefens ansvar Läkarens ansvar Sjuksköterskans ansvar Övrig personal ORDINATION REKVISITION Beställningsrutiner Transport av rekvisitioner Expedition Uttransport Fakturering och statistik FÖRVARING Ansvar Förråd Kassation Användningstider och hållbarhet Narkotikakontroll Litteratur Medicinska gaser IORDNINGSTÄLLANDE Hanteringsmodell Befogenhet Iordningställande av dos Tillredning Hanteringsanvisningar för läkemedelsformer ÖVERLÄMNANDE/ADMINISTRERING Allmänt Perorala läkemedel Läkemedel för injektion och infusion Biverkningar

2 7. KVALITETSSÄKRING Intern inspektion Extern inspektion ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Förskrivning i öppen vård Utskrivning från sluten vård KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Allmänt Ansvar Journaler Delegering När den enskilde själv ansvarar för sin medicinering När den enskilde inte kan ansvara för sin medicinering Rutiner för läkemedelshantering Rekvisition Förvaring Hantering av kasserade läkemedel Ordination, iordningställande administrering Ordination Iordningställande Administrering Kontrollvaror Läkemedelsintag Hanteringsanvisningar för läkemedelsformer Medicinska gaser Dosdispensering Dosdispensering från apotek (Apodos) Uttag och iordningställande utfört av sjuksköterska Kvalitetsgranskning HJÄLPMEDEL Bilaga Felanmälan - Dosexpedition SOSFS 2000:1 (M) Författningar REGISTER

3 FÖRORD Läkemedelshantering Läkemedelshanteringen omfattar alla arbetsmoment från ordination och beställning av läkemedel till och med administreringen av läkemedlet till patienten. Den omfattar ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande samt överlämnande/administrering av läkemedel. En ny författning som omfattar läkemedelshantering gäller sedan mars Nio tidigare föreskrifter om läkemedelshantering har förtydligats och sammanförts i denna nya författning: SOSFS 2000:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården; Den nya författningen är mer kortfattad än tidigare författningar och koncentrerar sig på grundläggande regler för att garantera patientens säkerhet i det praktiska vårdarbetet. I samma typ av vårdsituation gäller nu enhetliga regler vid delegering av läkemedelshantering, oavsett vem som är vårdgivare. Länssjukvården Kommunal hälso- och sjukvård Läkemedelshanteringshäftet utgör en revidering av det tidigare häftet från Huvuddelen av materialet (kap. 1-8) är hämtat från "Läkemedelshantering - instruktioner från Örebro läns landsting", och dessa kapitel berör i första hand länssjukvården samt i vissa delar primärvården. Kapitel 9, "Kommunal häso- och sjukvård" bygger på material sammanställt av läkemedelskommittén i Norrbotten. Läkemedelskommittén vill framföra ett stort tack till läkemedelskommittéerna i Örebro läns landsting och Norrbottens läns landsting som ställt detta material till vårt förfogande. Arbetsgrupp En arbetsgrupp har på Läkemedelskommitténs uppdrag bearbetat och anpassat materialet till lokala förhållanden. I arbetsgruppen har ingått: Karl Axel Nordin, MAS, Bergs kommun Björn Stalby, informationsapotekare, Sjukhusapoteket Sven Strömgren, sjuksköterska, Medicinkliniken Innehållet i läkemedelshanteringshäftet kommer att finnas tillgängligt som pdf-fil på läkemedelskommitténs hemsida: Synpunkter på innehållet i detta häfte kan lämnas till läkemedelskommittén under adress: Sjukhusapoteket, Östersund (tel 063/ ). Östersund i mars 2001 Jan Håkansson Ordförande i läkemedelskommittén 4

4 1. ANSVAR ANSVAR 1.1. Allmänt Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras ett mycket grannlaga arbete av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, liksom kuranta läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. Tidigare författningar som reglerar läkemedelshanteringen är nu sammanslagna i nya föreskrifter och tillämpas inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdsslagen, dvs både öppen och sluten vård inom landsting och kommuner inkl. tandvård. SOSFS 2000:1 (M). Vårdteam SOSFS 2000: Övergripande ansvar Författningen föreskriver att vårdgivaren (sjukvårdshuvudmannen) skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Läkemedelskommittén har att utarbeta lokala rutiner för läkemedelshantering. Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande och överlämnande/administrering (inkl journalföring) av läkemedel till patienten. Vårdgivaren Läkemedelskommittén 1.3. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel SOSFS 2000:1 (M) 2 kap. 2 Verksamhetschefen Verksamhetschefen har inom sin enhet ansvaret för att det finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshanteringen. SOSFS 2000:1 (M) 2 kap. 2 Verksamhetschefen har således ett övergripande ansvar som denne aldrig kan frånsäga sig, men har enligt HSL:s 30 möjligheten att delegera enskilda ledningsuppgifter till medarbetare som har formell kompetens för uppgiften. Delegering 5

5 ANSVAR Det finns alltså möjligheter att utse flera delegater inom en enhet. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå vad uppdraget gäller och hur länge det ska vara. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått delegationen har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll. Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar, hur arbetsuppgifterna genomförs. Verksamhetschefen bör vidare ange i instruktionen om överlåtande av arbetsuppgift från någon med formell kompetens till någon med reell kompetens får förekomma. Läkemedelshanteringens olika moment ska med jämna mellanrum kvalitetssäkras. Att detta sker och på vilket sätt ska verksamhetschefen initiera. Denne bör ha en fastställd plan över tid och form för uppföljning vid de olika enheterna Farmacevtiskt ansvar Kvalitetsgranskning Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t. ex. utföras av en farmacevt. SOSFS 2000:1 (M) 2 kap. Inspektionen omfattar rådgivning och tillsyn av såväl läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring som de lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras samt rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordning-ställande och överlämnande/administrering. Inspektionen är en del av den föreskrivna kvalitetssäkringen. Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. För att ett effektivt kunskapsoch erfarenhetsutbyte ska kunna ske, bör ett sådant samarbete organiseras på ett lämpligt sätt. 1.5 Avdelningschefens ansvar Avdelningschefen Ansvaret för avdelningens/enhetens läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala regler och direktiv bör därför åläggas den legitimerade sjuksköterska som är avdelningschef/avdelningsföreståndare. I detta ansvar ligger att - svara för att allmänna författningar om läkemedelshanteringen och av sjukvårdshuvudmannen och chefsöverläkaren fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas, - svara för att personalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i läkemedelshanteringen, - svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedels-hanteringen bedrivs enligt chefsöverläkarens direktiv och vid behov i samarbete med farmacevt, - svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, rapporteras till områdeschefen, - följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. 6

6 Dessa uppgifter ska framgå av avdelningens instruktion som verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet. Andra uppdrag som olika sjuksköterskor kan tilldelas är t ex Förrådsansvarig Uppdrag ANSVAR - att rekvirera läkemedel till läkemedelsförrådet... undervisning i speciella tekniker i samband med administrering av läkemedel information om gällande föreskrifter inom enheten och gällande författningar kvalitetsuppföljning genom cirkelarbete m m kontroll av narkotikajournalerna. Det får anses lämpligt att avdelningschefen själv ansvarar för uppföljning av de olika uppdragen samt rapporteringen till områdeschefen/ verksamhetschefen. Vilka personer som fått uppdrag ska framgå av avdelningens skriftliga instruktion 7

7 ANSVAR Anamnes Behandlingsplan Ordination Information Medicinlista Läkemedel 1.6. Läkarens ansvar Ansvaret för patientens läkare ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. Många gånger måste behandlingen inledningsvis vara symtomatisk, tills utredning visar på klarlagd sjukdomsorsak. Det är viktigt att så tidigt som möjligt upprätta en behandlingsplan, som ska dokumenteras i den journal läkaren för. Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag, som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen - ibland flera gånger under ett dygn - ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. Patientens läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta en medicinlista för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta delges patienten själv eller dennes vårdare, liksom erforderliga recept. Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, ex tempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Ev. behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen. 8

8 1.7. Sjuksköterskans ansvar Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande (dispensering) av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå verkningsmekanismerna samt behärska metoder för undervisning av patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan i sin journal dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen journalför sjuksköterskan effekten av behandlingen. Formell kompetens ANSVAR Annan personal får biträda sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. SOSFS 2000:1 (M) 4 kap. 1 Huvudregeln är, att sjuksköterskan själv utför ovan nämnda arbetsuppgifter. Därmed svarar hon för att en hög patientsäkerhet uppnås i den praktiska läkemedelsbehandlingen. Genom arbetsfördelning kan hon be om assistans med vissa arbetsmoment, t ex tillförsel av utvärtes preparat, ögondroppar eller uppdelad, märkt läkemedelsdos. Detta förutsätter, att det inte finns risker för patientsäkerheten och att den som får arbetsuppgiften har en praktisk möjlighet att utföra den på ett korrekt sätt. Assistans Jfr "Yrkesverksamhetslagen (1998:531)": 2 kap. 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina uppgifter. 2 kap. 7. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denna har förutsättningar att fullgöra uppgiften. 9

9 ANSVAR Reell kompetens 1.8. Övrig personal Med övrig personal förstås undersköterska/skötare och studerande. För deltagande i läkemedelshanteringen fordras reell kompetens eller handledning under tillsyn. Reell kompetens erhålls genom utbildning och uppföljning av kunskaper och färdigheter. Utbildning Innehåll och former för utbildningen ska finnas angivna i klinikens eller enhetens arbetsorganisation. Som framgår i beskrivningen av sjuksköterskans ansvar ovan kan hon genom arbetsledning be om assistans med vissa arbetsuppgifter. Den som åtar sig arbetsuppgiften ansvarar själv för utförandet, t ex vid överlämnande/administrering. Sjuksköterskan ansvarar för innehållet av läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten alltid ansvarar för identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn. 10

10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har gjorts. Problem ORDINATION En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen skall anges som antal tabletter eller andra avdelade läkemedeldoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det blir nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Internationella enheter skall vid läkemedelsordinationen förkortas med E. SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7 Entydig ordination Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper Kontinuerlig ordination (L) Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. Tillfällig ordination 11

11 ORDINATION Muntlig ordination Telefonordination I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt signeras den av ordinerande läkare. Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv. Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifter används. SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 6 Generella direktiv Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antal tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedlet som ordineras enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2000:1(M) 3 kap. 9 För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas. De generella direktiven förvaras lämpligen i pärmen "Läkemedel på avdelning" och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. Utbyteslista En aktuell lista över läkemedel som kan utbytas mot andra med samma innehåll, synonymer, fås från apoteket. Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga behandlings-pm, t ex för akutbricka). Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter som ordinerats en annan synonym. Rapportsystem Alla ordinationer ska anges på journalhandling. Läkemedelsbehandlingen dokumenteras på separat journalblad upptagande enbart läkemedel (läkemedelsjournal). Journalen ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får ej förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t ex för antikoagulantia, diabeteslista, cytostatikakort och dagliga ordinationsblad på IVA). Detta innebär att - såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument - journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag - registrering sker när ordinerade läkemedel tillförts. 12

12 Ordinationshandling framtagen av läkemedelskommittén tillgodoser författningsmässiga krav. ORDINATION Läkemedelsjournal: Sedan 1997 använder länssjukvården läkemedelsjournal utformad av Standard System som i ovanstående exempel. 13

13 ORDINATION Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen finns att beställa från levererande apotek. Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheter, t ex för barnsjukvård, kirurgi och medicin. > användes för att markera vilka läkemedel patienten står på vid intagningstillfället. Datum : användes då nya läkemedel ordineras Två olika > : metoder används för att skriva ordinationer: "Gångermetoden" och "Plusmetoden" Exempel: Doseringstider "Plusmetoden" "Gångermetoden" 1 x x x x Vid avvikande doseringsintervall används nedanstående system för ökad klarhet. Doseringsintervall Utgångspunkt för angivna doseringsintervall är 8.00 v. 2 t. varannan timme v. 3 t. var tredje timme o.s.v. v. 2 d. varannan dag v. 3 d. var tredje dag o.s.v. v. 1. v varje vecka v. 2 v. varannan vecka o.s.v. v.1 m. varje månad v. 2 m. varannan månad v. 3 m. var tredje månad o.s.v. 14

14 3. REKVISITION 3.1. Beställningsrutiner Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är en månads förbrukning, under förutsättning att utrymme för detta finns i avdelningsförrådet. Frekvens REKVISITION Speciella rekvisitioner erhålls från levererande apotek. Rekvisitioner med denaturerad sprit och narkotika (grupp II och III) får inte uppta andra läkemedel. Mängden narkotika ska anges med siffror och bokstäver. Beställning skickas till apoteket med telefax. Originalet sparas på avdelningen till varorna levereras med följesedel Rekvisitioner Kontrollvaroror Telefax Rekvisition av andra läkemedel än de i FASS upptagna och de av Apoteksbolagets produktionsenheter tillverkade (ATL), ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. Produktresuméer (ATL-texter) för läkemedel från produktionsenheterna liksom de för de flesta licenspreparat finns att få från apoteket. Ex-tempore Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på licens efter ansökan från apoteket till Läkemedelsverket, under förutsättning att licensmotivering lämnats till apoteket (blankett finns i pärm på avdelning). Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient måste födelsedata och namn samt dosering anges av läkare. Dessa uppgifter och ordinerande läkare anges på den etikett som skrivs på apoteket. Licenspreparat I vissa fall kan s k generell licens beviljas för t ex en klinik eller en avdelning. Genom hänvisning till diarienumret kan alla läkare inom denna klinik/avdelning utnyttja licensen. Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av den person (sjuksköterska el. motsv.) som namngivits i den lokala instruktionen. Rekvisition av extemporeläkemedel (t ex. TPN, cytostatika, infusorer)och licenspreparat skall undertecknas av läkare. Underskrift Levererande apotek, öppethållandetider, leveranstider etc finns närmare angivet i pärmen "Läkemedel på avdelning". Levererande apotek 15

15 REKVISITION Antidoter Vid överdosering av läkemedel och vid vissa förgiftningar kan specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett särskilt förråd på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus Transport av rekvisitioner Läkemedelsrekvisitionen skickas till apoteket enligt de gällande lokala rutiner som återfinns i pärmen "Läkemedel på avdelning". Normalt faxas rekvisitioner till apoteket Expedition På apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner. Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Restbevakning Om ett läkemedel ej finns i lager eller tillfälligt är slut, görs en markering på följesedeln. För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmacevten behöva ringa till avdelningen. Så snart varan kommer hem till apoteket, skickas den till avdelningen tillsammans med ett beställningskort. För ex temporeberedningar och licenspreparat kan man emellertid få räkna med längre leveranstid Uttransport Leveransavtal Leveranskontroll Uttransport av läkemedel sker genom Landstingets försorg enligt ett leveransavtal, som ingåtts mellan Landstinget och Apoteket AB. Apoteksleveransen ska vid överlämnande kvitteras och därefter kontrollerar sjuksköterskan på avdelningen att plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. Fakturaunderlaget följer alltid med varorna som följesedel och kontrollen sker lämpligen mot denna, som sedan sparas i särskild pärm. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till avdelningarna och mottagningarna. 16

16 3.5. Fakturering och statistik På apoteket prissätts rekvisitionerna och fakturaunderlag sänds med som följesedel. Sjukhusapoteket är anslutna till en stordator som bearbetar de uppgifter som registreras. Dessa uppgifter utgör underlag, dels för fakturering och dels för den förbrukningsstatistik som tas fram Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga via apoteket. Exempel på sådana tjänster från apoteken är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen av vissa grupper av läkemedel. Prissättning Statistik REKVISITION Vissa analyser sänds kvartalsvis till sjukhusledningen och områdescheferna. För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att dessutom kunna erhålla sortimentslistor. Kvartalsrapporter Avdelningarna och mottagningarna erhåller via ekonomiavdelningen faktura över månadens inköp från apoteket. Avdelningschef eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Vid felaktigheter, ska apoteket snarast meddelas för rättelse. Avdelningens/mottagningens exemplar av fakturan sparas i särskild pärm. Fakturakontroll 17

17 FÖRVARING 4. FÖRVARING 4.1. Ansvar Ansvarig sjuksköterska Vad ansvaret för rekvisition och förvaring innebärframgår av den lokala instruktionen på avdelningen/enheten. I detta ansvar ingår rent praktiskt bl.a. rekvisitionen av läkemedel ordningen i läkemedelsförrådet kontroll av narkotika att indragningsskrivelserna och meddelandena från apoteket åtgärdas kontrollen av nycklar kontrollen av leveranser från apoteket att listan över bassortimentet hålls aktuell. Nycklar Läkemedel, rekvisitioner och receptblock ska förvaras inlåsta. Endast sjuksköterska (motsv) som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser får inneha nycklar till läkemedelsförrådet. Kontrollen av antalet nycklar till läkemedelsförrådet, liksom förvaringen av dessa, måste ske på ett helt tillfredsställande sätt. Stor restriktivitet med antalet nycklar ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att nycklarna dagligen inventeras. Utförd kontroll antecknas lämpligen i en nyckellista, som förvaras i pärmen "Läkemedel på avdelning".om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart. Vid stängning av avdelning för längre period rådgör avdelningschefen med apoteket hur läkemedlen ska förvaras Förråd Bassortiment Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via försäljningsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. Bassortimentslistan bör gås igenom och revideras varje år. I detta arbete bör ingå avdelningsläkare, läkemedelsansvarig sjuksköterska och farmacevt. Lokaler Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt. 18

18 Läkemedel lagerhålles på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande alternativ: FÖRVARING Läkemedelsförråd a) speciellt läkemedelsrum. I detta finns kylskåp och eventuellt svalskåp samt plats för infusionsvätskor, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Fördelar med detta är - läkemedelsrum - att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet - att arbetet kan utföras ostört - att endast en nyckel behövs för hela förrådet. b) medicinskåp, medicinkylskåp och eventuellt medicinsvalskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion). - medicinskåp c) läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte direkt används. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. d) vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. Byte av vagn sker med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul. Basförråd av sprutor och kanyler förvaras i låst utrymme. Om de ej förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år. - läkemedelsvagn - vätskevagn Sprutor och kanyler I häftet "Läkemedelsrum. Funktion - utformning - utrustning" finns riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas för att upp-fylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Detta häfte kan fås från levererande apotek, som alltid ska kontaktas i god tid innan ett läkemedelsrum inrättas. Kontakta apoteket vid all planerad ombyggnad som berör läkemedelshanteringen. OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras åtskilt från läkemedel. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, bör dessa medel vara inlåsta. Medel för tekniskt bruk får ej fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar, såsom begagnade läkemedelsförpackningar. Tekniska medel 19

19 FÖRVARING Tre grupper Läkemedel placeras lämpligast i tre från varandra skilda grupper: a) Läkemedel för injektion b) Övriga läkemedel för invärtes bruk c) Läkemedel för utvärtes bruk Kallt Svalt Vissa läkemedel kräver kylförvaring ( ) och märks från apoteket med "K". Dessa ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer.. Temperaturen varierar emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Temperaturen i medicinkylskåpet skall dokumenteras dagligen i enlighet med den lokala instruktionen. Läkemedel som ska förvaras svalt ( ) förvaras vanligen i kylskåp och märks från apoteket med "K". Rumstemperatur Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15 C. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur, Jectofer inj m fl) eller på partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. De läkemedel som ska förvaras i rumstemperatur är förtecknade i pärmen "Läkemedel på avdelning". Utanför förrådet I vårdsalen Originalförpackning Läkemedelsprov Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2000:1(M) kap.6 2 Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten är väl förtrogen med och själv får inta. Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är ej tillåten. Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för behandling av patient (LVFS 1995:25). Returer 4.3. Kassation Ansvarig för läkemedelsförrådet ser till att läkemedel, som inte längre är avsedda att användas, avlägsnas. Därför bör denna varje månad se till att läkemedelsskåpen städas för att kassera brutna förpackningar, som blivit överflödiga eller för gamla. Returnera obrutna förpackningar av läkemedel som satts ut eller finns i för stora lager. Datum och signum noteras. 20

20 FÖRVARING Skötselanvisningar för läkemedelsförråd (anslås i läkemedelsförrådet) Syfte 1 Läkemedel ska vara i fullgott skick. 2 Läkemedel ska vara överskådligt ordnade. 3 Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid. Rutin vid 1 Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (2-8 C). städning 2 Brutna förpackningar: Kassera överflödiga (= efter högst 2 år) och för gamla (enl utgångsdatum el lista över användningstider). 3 Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat utgångsdatum. Där utgångsdatum ej är passerat, returneras de till apoteket, så snart de inte används regelbundet. 4 Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller dylikt, kontakta apoteket. 5 Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar och sätter in dem i Apotekspärmen till nästa inspektion av farmacevt. Genomgång av förråd ska ske en gång i månaden och dokumenteras. Även obrutna förpackningar som passerat utgångsdatum ska kasseras, men genom att i god tid returnera läkemedel som ej används, kan dessa återanvändas på annan avdelning. Kreditering Avdelningen kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade om: - förpackningen är obruten - läkemedlet kostar minst 50 kronor - läkemedlet är lagervara på apoteket eller efter omsättning - läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet - speciell blankett fylls i. Kylskåpsvaror krediteras endast i undantagsfall. Blanketter för kreditering finns i pärmen "Läkemedel på avdelning". Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) ska förpackningen sändas tillbaka till apoteket för kostnadsfritt utbyte. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos tillverkaren via den reklamation som apoteket gör. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkts utförande, utformning av förpackning/etikett etc bör också lämnas i form av en reklamation till apoteket. Reklamation 21

21 FÖRVARING Indragning Indragning av läkemedel meddelas via särskilda indragningsblanketter som skickas med fax från apoteket. Indragningen ska verkställas omedelbart efter skrivelsens ankomst Blanketten signeras av förrådsansvarig sjuksköterska efter kontroll (och ev retur av läkemedlet) och förvaras sedan i pärmen "Läkemedel på avdelning" till nästa inspektion av farmacevt. Omedelbar indragning Kassation I pärmen "Läkemedel på avdelning" finns ett särskilt PM angående rutiner för omedelbar indragning av läkemedel, medicinsk-teknisk utrustning m m i Jämtlands läns landsting. Vid kassation av läkemedel gäller följande Läkemedel som kasserats därför att: - utgångsdatum har överskridits - användningstiden har överskridits - de återkallats via indragningsskrivelse - de undergått synbara förändringar ska lämnas in på apoteket i plomberad medicinlåda. Läkemedel som delats ut i medicinbägare, men måste kasseras pga ändrad ordination, ska kastas i särskild burk märkt "Kasserade läkemedel". Fylld burk sändes försluten till apoteket för destruktion. Burkarna rekvireras från Emefte. Flytande läkemedel: Töm "skvättar" i plastflaska med tät förslutning. Inte större flaska än 1000 ml. Märk flaskan med etiketten "Kasserade läkemedel" och skicka den till apoteket minst en gång i veckan, för att innehållet inte ska börja "jäsa". Läkemedelsrest i bruten ampull hanteras som konventionellt avfall efter att ha lagts i plåtbehållare för skärande och stickande avfall. Näringslösningar och dialysvätskor utan läkemedelstillsats kan hällas ut i avloppet. Läkemedel i infusionspåsar-flaskor ska inte lämnas på apotek bl.a. på grund av risken för läckage. Lägg detta tillsammans med annat specialavfall som smittförande eller biologiskt avfall. Om kanyl sitter ihop med slang och påse ska allt behandlas som skärande/stickande avfall. Nålen ska förses med hylsa för att förhindra att påsen punkteras. Cytostatika: Se särskild instruktion i cytostatikapärmen Vid tveksamhet beträffande kassation, rådfråga apoteket Användningstider och hållbarhet Användningstider För användningstider och hållbarhet hänvisas till bladet: "Lagrings- och användningstider för läkemedel i bruten förpackning på avdelning" Bladet finns i pärmen "Läkemedel på avdelning" men kan också beställas från apoteket. 22

22 Tiderna gäller under förutsättning att uttag sker aseptiskt och att innehållet inte har förändrats synligt. Patientens tillstånd (prematura barn, större brännskador) kan kräva ännu kortare användningstider. Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna flerdosförpackningar. Användningstiderna är begränsade dels av bakteriologiska skäl och dels av kemiska skäl såsom nedbrytning vid kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Den bakteriologiska hållbarheten är begränsad även hos konserverade läkemedel, eftersom konserveringsmedel har varierande effekt mot olika mikroorganismer. Den kemiska hållbarheten som anges av tillverkaren är ibland kortare än den bakteriologiska (t ex för vitaminlösningar) och avgör då användningstiden. Användningssättet (t ex operation) kan också motivera en kortare användningstid. Som allmän regel bör gälla, att en förpackning inte förvaras längre än två år i läkemedelsförrådet, såvida inte särskilda skäl motiverar fortsatt lagerhållning (t ex obrutna beredskapsförpackningar, som av fabrikanten påsatts längre hållbarhetstid och som förvarats på ett betryggande sätt). Patientnamn Hållbarhet Två år FÖRVARING 4.5. Narkotikakontroll Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild journal för varje preparat. Om endast en del av en ampull ges, förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Även kross ska omgående föras in i förbrukningsjournalen. Kontrasignering krävs när större mängder kasseras. Inom sluten hälso- och sjukvård och i övrigt när läkemedel inte ordineras på recept eller ordinationskort för dosdispensering skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförrådet och förbrukningen av dessa dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av sådana läkemedel skall utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. SOSFS 2000:1 (M) 5 kap. 2 Narkotika Kontroll över narkotikaförbrukningen skall utföras regelbundet av annan 23

23 FÖRVARING sjuksköterska än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Dessutom utför farmacevt stickprovskontroll i samband med inspektion. Fulltecknat häfte sparas till farmacevtens inspektion, dock minst ett år efter sista anteckningen. Övriga anvisningar står på första bladet av förbrukningsjournalen Litteratur I anslutning till läkemedelsförrådet bör finnas erforderlig litteratur. På varje avdelning och mottagning ska finnas ett exemplar av följande: Läkemedel på avdelning På Östersunds sjukhus finns på varje avdelning pärmen "Läkemedel på avdelning". Där återfinns generella direktiv, nyckellista, generella skriftliga direktiv, meddelanden från apoteket, inspektionsprotokoll m.m. FASS "Läkemedel i Sverige". Observera att i denna uppslagsbok endast ingår godkända läkemedel. Man kan sålunda inte få information om licenspreparat eller om s k ex-temporeläkemedel i denna. Kopior av FASStexter på nyligen godkända läkemedel kan vid behov fås från apoteket. Läkemedelsboken LB är ett hjälpmedel för läkare och övrig sjukvårdspersonal. Den vänder sig i första hand till läkare i öppenvård och läkare under utbildning men bör även vara till nytta för läkare på sjukhus, särskilt när dessa stöter på problem utanför sin specialitet. Z-läkemedel Z-läkemedel är utarbetad av Jämtlands läns läkemedelskommitté. Denna är avsedd som en rekommendationslista för läkemedel i vardagssjukvården. För kommentarer se förordet. JÄMTmedel Läkemedelskommitténs periodiska informationsblad som kommer fyra gånger per år. Tillsatser till infusionsvätskor Handledning vid tillsatsarbete. Kan beställas från apoteket. Cytostatikapärmen Cytostatikapärmen, lokala anvisningar för hantering och arbete med cytostatika. Handboken "Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete vid Östersunds sjukhus" 24

24 4.7. Medicinska gaser Medicinska gaser är läkemedel och ordineras av läkare, som också anger behandlingstid och mängd. Avdelningschefen 1) ansvarar för : att personalen har tillräcklig kompetens att nödvändig utrustning finns att säkerhetskraven uppfylls. 1) Beträffande patienter i hemsjukvården ansvarar förskrivande läkare för att den personal som hanterar medicisk gas uppfyller ovanstående krav. Läkemedel SOSFS 1991:13 SPRI råd 6.1 FÖRVARING För medicinska gaser gäller följande hantering och förvaringsföreskrifter. Gasflaskor skall enligt farmaceutisk standard vara vitmålade. Under en övergångsperiod (hösten-00) kan gråmålade flaskor förekomma, men efter 1/1 01 skall alla medicinska gasflaskor vara vitmålade. På den översta delen=flaskbröstet finns en fastställd färg som markerar innehållet. Färg på flaskbröstet Vitt Blått Vitt/svart Grått Vitt/blått Vitt/brunt Vitt/grått Vitt/svart Medicinsk gas Medicinsk oxygen Medicinsk lustgas Medicinsk luft Medicinsk koldioxid Medimix Oxygen/helium Carbogen Medicinsk lungtestgas Färger Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan avläsas. Vid mottagning av gasflaska bör följande kontrolleras att flaskan är vitmålad = medicinsk gas att flaskbröstets färgmarkering överensstämmer med den gas som ordinerats att ventilen är förseglad (dvs. obruten flaska) och att den ej har synliga skador att produktionsetiketten (blå etikett) anger vilken gassort flaskan innehåller att batchnummer och bäst före-datum finns Doseringsanordning Mottagningskontroll av gasflaskor Obs: Om flaskan är ofullständigt märkt skall den returneras! 25

25 FÖRVARING Förvaring Fylld gasflaska får inte utsättas för onormal uppvärmning (max 65 o C). Dörren till förvaringsutrymmet skall på utsidan ha en varningsskylt för gasflaskor och en med förbud för öppen eld och rökning. I lägenheter går det bra att sätta gasskylten på nedre delen av ytterdörrens insida. Rökning och öppen eld är förbjuden i rum där oxygenbehandling pågår. Efter avslutad behandling måste vädring och sanering genomföras innan öppen eld tänds. Oxygen får aldrig komma i kontakt med fett eller olja. Explosionsrisk Förvara oxygenflaskan i stabil vagn eller kedja fast den vid väggen. Detta kan vara svårt att genomföra i ett hem. Man kan skydda flaskor som inte är i bruk genom att ställa dem på säker plats, som är mörkt med varningstriangel. Obs! Den flaska som används skallstå i stabil transportvagn. Oxygenkoncentrator Utrustningen, verktyg, händer etc. skall vara fria från handbalsam och smörolja. Tvätta händerna före byte av tryckregulator. Fett och olja kan självantändas i syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand. Oxygen kan också tillföras med oxygenkoncentrator, ett alternativ till användning av oxygenflaska i hemmet. Tryckregulator Enligt Lagen om medicintekniska produkter (SOSFS 1993:584) räknas tryckregulatorer som en medicinteknisk produkt och skall därför hanteras och kontrolleras i enlighet med rutiner för medicintekniska produkter. Inspektion På SÄBO där det finns en gasanläggning och gasflaskor skall dessa, samt det utrymme där de förvaras, inspekteras. 26

26 5. IORDNINGSTÄLLANDE IORDNINGSTÄLLANDE 5.1. Hanteringsmodell Som framgår av SOSFS 2000:1 skall arbetsrutinerna för iordningställande och överlämnande vara så utformade att följande krav ska kunna tillgodoses: Ny författning Läkemedlet ska iordningställas med originalhandling som underlag Iordningställande och överlämnande/administrering av läkemedel ska göras av samma person Signering i läkemedelsjournal ska göras av sjuksköterska för varje enskilt läkemedel som tillförts patient. Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 2 och 3. När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en receptarie eller apotekare skall en sjuksköterska, läkare, tandläkare eller den som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 3. SOSFS 2000:1 (M) 4 kap. 1 Patientnära En hanteringsmodell med endosförpackade läkemedel, där iordningställande och överlämnande sker hos patienten, uppfyller de krav författningen ställer. Med denna modell uppnår man en integrering av läkemedelsadministreringen med övriga vårduppgifter hos patienten. Endos 27

27 IORDNINGSTÄLLANDE (Foto på endosförpackning) Som delar i systemet ingår endosförpackningar och en läkemedelsvagn. Endos är separat förpackade läkemedel (t ex tabletter/kapslar), som är märkta med preparatnamn, beredningsform, styrka, användningstid och tillverkningskod. (Foto på läkemedelsvagn) (Foto vid patientens säng) Fördelar Med modellen uppnår man bl a följande: Sjuksköterskans arbetstid omprioriteras till mer patientnära arbete. Läkemedlet kan vid överlämnandet säkert identifieras av både patient, sjuksköterska och övrig behjälplig personal. Iordningställande efter originalhandling samt kontroll och signering av överlämnande/administrering sker vid patientens säng av ansvarig sjuksköterska. Läkemedelsvagn används som förvaringsplats (för sprutor, kanyler, 28

28 IORDNINGSTÄLLANDE patientens läkemedel etc), som transporthjälpmedel och som arbetsyta. Icke-frekventa läkemedel kan erhållas från apoteket i avpassade mängder, som endast förvaras i patientens låda i vagnen. Doser som inte förbrukas kan återanvändas. Det finns andra läkemedelshanteringssystem som uppfyller författningens krav på försluten enhet. Apodos och medicinbägare med lock är exempel på sådana system. Försluten enhet När man använder medicinbägare ska bägaren förses med patientens namn, födelsedatum och ev. andra uppgifter samt ett lock. Bägarna har olika färg allt efter utdelningstid: - ofärgad kl 8 - gul kl 14 - blå kl 20 - röd kvälls- och nattetid Dispensering av läkemedel för en - flera dagar görs, när patineten ska tränas att själv sköta intaget av läkemedel, t ex inför utskrivning. Läkemedlen läggs då i en dispenser eller för en vecka (t ex Dosett). Träning 5.2. Befogenhet De personer, som har rätt att inneha nycklar till läkemedelsförrådet, har också befogenhet att iordningställa patientdos (sjuksköterska, försteskötare/överskötare, barnmorska, medicinsk-teknisk assistent). Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälsooch sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämns i 1 SOSFS 2000:1(M) 4 kap. 1 Studerande Med utgångspunkt från yrkesverksamhetslagen har socialstyrelsen utfärdat nya föreskrifter och allmänna råd om delegering: "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård" Delegering 29

29 IORDNINGSTÄLLANDE 5.3. Iordningställande av dos Som nämnts under punkt 5.1 är det sjuksköterska (motsv) som ska iordningställa doser. Assistans Injektionsvätskor Annan personal får biträda en sjuksköterska, läkare eller tandläkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningsställande och administrering av läkemedel. SOSFS 2000:1 (M) 4 kap. 1 För injektionsläkemedel gäller - i de fall administreringen inte sker i direkt anslutning till iordningställandet - att sprutan skall vara signerad och märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka och tidpunkt för iordningställandet. Om patienten skall ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett och samma tillfälle, skall varje spruta alltid märkas med signerade uppgifter om patientens identitet samt läkemedelsnamn och styrka. Speciellt i samband med anestesi och intensivvård bör tryckta uppdragningsetiketter användas till injektionssprutorna, liksom en lokalt utfärdad instruktion för arbetet. Även neutrala etiketter finns att beställa från apoteket. Bild på etiketter Engångssprutor Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta och får ej återfyllas. Detta gäller även sprutor till infusionspumpar, för att förhindra smittspridning. Därför ska också uppdragskanylen alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle. Infektionsrisk Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom gummimembranet. Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst en vecka, oavsett mängd läkemedel som återstår. Tekniken för uppdragning av injektionsvätskor finns beskriven i Handboken. Doseringshjälpmedel Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna utan med något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket). Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller delad, får ej återföras till originalförpackning efter uttag. För unit dose-förpackade tabletter gäller särskilda rutiner. Flytande perorala läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare. När extra stora krav ställs på mätnoggrannhet, t ex inom pediatriken, kan koninsats och spruta användas. Observera dock risken med perorala läkemedel i spruta. 30

30 IORDNINGSTÄLLANDE Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men med tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet. Tänk på att vid små volymer dra upp en extra mängd injektionsvätska, för att kunna fylla den kanyl som ersätter uppdragskanylen vid injektionen. All uttagen medicin okulärbesiktigas liksom även själva glasförpackningen av injektions- och infusionsvätskor. Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel. På infusionsvätskor skrivs dessutom bl a klockslag för infusionens början, se sid 33. För vissa läkemedel - såsom infusionsvätskor i plast, spolvätskor - finns särskilda bruksanvisningar, vilka tillhandahålls av levererande apotek. Uppdragningskanyl Brytningsdatum Bruksanvisningar Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas. Detta gäller patienter på permission, dagpatienter, hemsjukvård och mottagningar (även inom primärvården). Om en patient får läkemedel med sig från en mottagning ska detta antecknas i journalhandling. Det finns olika sätt att dosera läkemedel som ska tas med hem, t ex läkemedelspåse eller Dosett. Det vanligaste sättet är att dela ut medicin i läkemedelspåsar, vilka då måste uppta alla väsentliga upplysningar: Permission Läkemedelspåse Bild på läkemedelspåse 31

Beställning skickas till apoteket med telefax. Originalet sparas på avdelningen till varorna levereras med följesedel

Beställning skickas till apoteket med telefax. Originalet sparas på avdelningen till varorna levereras med följesedel 13 ORDINATION 14 3. REKVISITION 3.1. Beställningsrutiner Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är en månads

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...

Läs mer

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper 9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun 1(10) Irene Elofsson, MAS Antagen av MAS 09 06 30 Reviderad 10 09 14 11 07 04 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun Instruktionen har utarbetats av medicinskt

Läs mer

4. Ordination av läkemedel.

4. Ordination av läkemedel. 4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

4. FÖRVARING FÖRVARING. 4.1. Ansvar. 4.2. Förråd

4. FÖRVARING FÖRVARING. 4.1. Ansvar. 4.2. Förråd REKVISITION 17 4. FÖRVARING 4.1. Ansvar Ansvarig sjuksköterska Vad ansvaret för rekvisition och förvaring innebärframgår av den lokala instruktionen på avdelningen/enheten. I detta ansvar ingår rent praktiskt

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Läs mer

Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring

Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring 1 MAS Flik 8.3. Maj 2006 uppdat feb 2012. Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring 1. Ordination Det finns tre olika typer av ordination:

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering

Riktlinje för läkemedelshantering Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS

Läs mer

Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård

Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård Upprättad 2004 Reviderad 2015 (version 6) Reviderad av: Elisabeth C Ekman

Läs mer

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun 1 (18) 2014-01-29 Ersätter 2013-11-21 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun Innehåll 1. Inledning... 3 Grund för läkemedelshantering... 3 Egenvård... 3 Övertagande av läkemedelsansvar...

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Läkemedelshantering inom särskilda boendeformer och dagverksamheter. Lokal Instruktion

Regel för Hälso- och sjukvård: Läkemedelshantering inom särskilda boendeformer och dagverksamheter. Lokal Instruktion Region Stockholms Innerstad Sida 1 (30) MEDICINSKT ANSVARIGA 2013-08-06 SJUKSKÖTERSKOR Regel för Hälso- och sjukvård: Läkemedelshantering inom särskilda boendeformer och dagverksamheter Sjuksköterskor

Läs mer

Säkrare läkemedelshantering i öppen vård

Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Utbildningsmaterial: Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Introduktion Lagar och föreskrifter Ansvarsfördelning Förslag till arbetsordning Definitioner Litteratur Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS

Läs mer

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter. 1 (5) B0103 1.0 Medverkande Ahmad Rayegani, läkemedelsansv. ssk Ida Lorenzson, MAS Åtgärdsplanen skickad till anne-louise.vintberger@solom.se, verksamhetschef ahmad.rayegani@solom.se ida.lorenzon@sollentuna.se

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Rutin för kassation av läkemedel

Rutin för kassation av läkemedel Rutin för kassation av läkemedel Hemsjukvård Hantering av kassation av läkemedel i hemsjukvården ska hanteras på samma sätt som läkemedel hos patienter på SÄBO. Kassation av läkemedel Kassationen av läkemedel

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall

Rutin för hantering av vårdens farliga avfall 1(11) Rutin för hantering av vårdens farliga avfall Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Innehåll Rutin för hantering

Läs mer

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter. 1 (7) B0103 1.0 Medverkande Sanjay Loyal, sjuksköterska Sandra Otarola, verksamhetschef Ida Lorenzson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Åtgärdsplanen skickad till sanjay.loyal@aleris.se sandra.otarola@aleris.se

Läs mer

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS

Läs mer

5 IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Allmänt

5 IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Allmänt 5 IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Allmänt Med iordningställande av läkemedel menas: Uppdelning av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Dokumentbeteckning 2016-06-03 Dnr 4.1.1-14967/2016 1(41) Avdelningen för regler och behörighet Lisa van Duin lisa.vanduin@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ 1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Kontrollera förvaring och läkemedel

Kontrollera förvaring och läkemedel Godkänt den: 2017-02-05 Ansvarig: Henrik Toss Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Syfte och omfattning...2 Kontrollera kyl- och frystemperaturer dagligen...2 Temperaturavvikelse...2 Folktandvården...2

Läs mer

Datum 2014-05-20. Äldrenämnden

Datum 2014-05-20. Äldrenämnden 6.0 KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-05-20 Diarienummer ALN-2014-0243.37 Äldrenämnden Riktlinje för läkemedelshantering Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-10 Beslutad av 1(10) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Delegering Denna

Läs mer

Sjukhusens läkemedelsförsörjning

Sjukhusens läkemedelsförsörjning Sjukhusens läkemedelsförsörjning Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:8) om sjukhusens läkemedelsförsörjning (Version 1, juli 2012) Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03

Läs mer

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:9) om detaljhandel vid öppenvårdsapotek;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:9) om detaljhandel vid öppenvårdsapotek; Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:9) om detaljhandel vid öppenvårdsapotek; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel 1 (5) Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Läkemedelsenheten och svar Dosdispenserade läkemedel 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten

Läs mer

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens

Läs mer

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2

CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...

Läs mer

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4 UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING PÅ.ÄLDREBOENDE, datum

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING PÅ.ÄLDREBOENDE, datum Riktlinje Utgåva nr 1 sida 1 av Dokumentets namn Mall för lokal instruktion för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarigsjuksköterska

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak Dnr 17769/2011 1(17) Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak Begreppen i denna sammanställning är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Ordinationsorsak. Begreppen

Läs mer

Situation Cosmic Rutiner utanför Cosmic. Kommentar. Signerat läkemedel på fel patient. Ssk

Situation Cosmic Rutiner utanför Cosmic. Kommentar. Signerat läkemedel på fel patient. Ssk Dokumentnamn: emedelshantering i, MT-kliniken Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum (HMC) Utfärdande enhet: MT-kliniken (Mag-tarmmedicinska kliniken) Framtagen av: (Namn, titel) Rikard Svernlöv, överläkare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Avdelning I Inledande bestämmelser

Avdelning I Inledande bestämmelser Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus

Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus Reviderad av LGS 2015-10-15 Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus Delregional överenskommelse mellan region och kommun när en patient med funktionsnedsättning från 18 år har behov

Läs mer

Riktlinjer gällande läkemedelshantering inom kommunal vård och omsorg SN-2015/147

Riktlinjer gällande läkemedelshantering inom kommunal vård och omsorg SN-2015/147 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande Datum SN-2015/147 2015-05-18 Socialnämnden Riktlinjer gällande läkemedelshantering inom kommunal vård och omsorg SN-2015/147 Förslag

Läs mer

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC

Läs mer

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter. 1 (5) B0103 1.0 Medverkande Karin Borgström, verksamhetschef Jennie Nordin, läkemedelsansvarig sjuköterska Ida Lorenzson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Åtgärdsplanen skickad till karin.borgstrom@aleris.se

Läs mer

Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal

Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal Sida 1 (6) 2015-06-08 Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal vid förändring av patients hälsotillstånd samt överföring till annan vårdinrättning MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Avdelning I Inledande bestämmelser

Avdelning I Inledande bestämmelser Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2015-09-25 Ingrid Olausson, Mas Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Utvecklingsledare HSL Ingrid Olausson, Mas Ulrika Ström, Mar Riktlinje för delegering av medicinska

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Ansvarig för rutin: Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) MAS Beslutad (datum och av vem): Förvaltningsledningen Version Version 2 Process: HSL Giltig till och med: 2016-03-15 Riktlinje för

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2012-12-17 Att: Socialstyrelsen Generaldirektörens stab Emil Bergschöld Dnr: 53935/2012 106 30 Stockholm Enkät om Socialstyrelsens

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9 Delegering - medicinskrättslig. 2 SOCIALFÖRVALTNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 9 Delegering - medicinskrättslig 3 9.1 Allmänt 3 9.2 Ansvar 3 9.2.1 Formell/reell

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjerna SOSFS 2000:1 ändrad och omtryckt i 2001:17 Läkemedelshantering inom hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinjer från 2013. Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län

Riktlinjer från 2013. Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län Riktlinjer från 2013 Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Dessa riktlinjer vänder sig till sjukvården i öppen- och slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska

Läs mer

Sökord: Läkemedel. Målgrupp: Sjuksköterskor, läkare i öppenvården Godkänd av: (Namn, titel) Henrik Hjortswang, verksamhetschef

Sökord: Läkemedel. Målgrupp: Sjuksköterskor, läkare i öppenvården Godkänd av: (Namn, titel) Henrik Hjortswang, verksamhetschef 1. Ansvar... 2. Ordination... 3. Rekvisition och beställning... 4. Förvaring... 5. Iordningställande... 6. Administrering... 7. Hanteringshandvisningar... 8. Informationsöverföring... 9. Kvalitetssäkring...

Läs mer

Lokal läkemedelsinstruktion

Lokal läkemedelsinstruktion Dokumentnamn: Lokal läkemedelsinstruktion Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Läkemedelsgruppen, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018-01-04 (MAS) Lokal läkemedelsinstruktion

Läs mer

Farligt avfall inom vården

Farligt avfall inom vården Farligt avfall inom vården Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Version Ändrad av Ändring V1.1 Nina Myrestam Uppdaderade

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Utbildning i läkemedelshantering inför delegering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140224 Gemensam

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun Socialförvaltningen MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Delegering Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård. Syrgasbehandling i särskilda boenden. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor. Medicinskt Ansvariga

Regel för Hälso- och sjukvård. Syrgasbehandling i särskilda boenden. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård Syrgasbehandling i särskilda boenden Sida 2 (5) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 1 SYRGASBEHANDLING

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal

Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal Sid 1(8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal Språket

Läs mer

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Innehållsförteckning Metodstöd, delegering av läkemedelshantering... 3 Uppgift 1... 4 Uppgift 2... 5 Uppgift 3... 6 Uppgift 4... 7 Uppgift 5... 8 Uppgift

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering

Rutin för samordnad vårdplanering 1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Samverkan mellan vårdcentraler och hemtjänstföretag i Solna kommun gällande delegeringar och egenvård med hjälp.

Samverkan mellan vårdcentraler och hemtjänstföretag i Solna kommun gällande delegeringar och egenvård med hjälp. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (12) Ansvarig för rutin Vårdcentraler i Solna Hemtjänst företag i Solna MAS i Solna stad Gäller från 2013-11-27 Reviderad 2015-08-04 Samverkan mellan vårdcentraler och hemtjänstföretag

Läs mer

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats Allmänt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) med ändringsföreskrifter reglerar

Läs mer

Pharmaxim. Till berörd personal. Inledning

Pharmaxim. Till berörd personal. Inledning Till berörd personal Inledning Som du säkert känner till har ledningen för din butik beslutat att ni ska sälja receptfria läkemedel i butiken. Även om mycket i arbetet liknar andra produktgrupper som hygien

Läs mer

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter. 1 (7) B0103 1.0 Medverkande Maclina Loyal, läkemedelsansvarig sjuksköterska Ida Lorenzson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Åtgärdsplanen skickad till goran.forslund@vardaga.se maclina.loyal@vardaga.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR DOSEXPEDITION Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR Vården måste hålla ihop och samarbeta för patientens bästa. Patientsäkerhet = säker läkemedelsbehandling = säker läkemedelsuppföljning = säker läkemedelshantering.

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 1/5 MILJÖREDOVISNING FÖR ÅR 2007 Beskrivning av miljöledningssystemet Miljöledningssystem enligt standarden ISO 14 001:2004 ska vidareutvecklas inom Lasarettet

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk.

Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk. Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk. Patientinformation. Linde: Living healthcare 02 Medicinsk syrgas för Hortons huvudvärk. Till dig som fått medicinsk syrgas för behandling av Hortons huvudvärk. Den

Läs mer

\~~1A. Ändringar Hela instruktionen anpassad till införandet av KLAS, Kommunikationslösning för licensansöknmgar.

\~~1A. Ändringar Hela instruktionen anpassad till införandet av KLAS, Kommunikationslösning för licensansöknmgar. .. "f'"~ VÄSTRA GÖTALANDSREGONEN Licenshantering - läkemede l som distribueras av RG L Dokumentansvarig Fredrik Vonclracek, Kvali tetsansvarig äpotekare, Sjukhusäpoteket VG R _\_~~~J:;-~ -- - -- \~~1A

Läs mer

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (2) 07-09-10 Handläggare: Barbro Trygg Tfn: 08-508 18 122 Farsta stadsdelsnämnd Hälso- och sjukvårdsansvar

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer