Verksamhetsplan, allmän del

Transkript

1 Verksamhetsplan, allmän del Barnavårdsföreningen i Finland r.f

2 Innehållsförteckning 1. Våra styrdokument Värdegrunden Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik Kort om Barnavårdsföreningen i Finland Tidigt familjestöd Måltidspedagogik och egna kök Projekt inom föreningen Vårt pedagogiska program Mångsidig kompetens och lärområden Planering och genomförande av verksamhet Övergripande mål för verksamhetsåret Samarbete med vårdnadshavarna Vårdnadshavarnas delaktighet Samarbetsformer Tystnadsplikt Utvärdering Utvärdering på daghemsnivå Utvärdering på individnivå

3 1. Våra styrdokument Småbarnspedagogiken styrs på en nationell nivå av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en normgivande föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen. Den har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs, utvecklas och utvärderas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av vård, fostran och lärande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken bygger på tanken on barnets rätt till småbarnspedagogik. Arbetet med barn på Barnavårdsföreningens daghem styrs av Barnkonventionen. Konventionens huvudprinciper är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnet bästa ska beaktas vid beslut som rör barn, alla barn har rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Utgående från de nationella grunderna har en lokal plan för småbarnspedagogik skrivits för Helsingfors. Alla Barnavårdsföreningen enheter följer denna lokala plan. Planen kompletteras med en verksamhetsplan för enheten, som utarbetas varje verksamhetsår. Grupperna på våra daghem kommer överens om arbetssätt och arbetsfördelning i gruppavtalen. För varje barn utarbetas en egen plan för småbarnspedagogik i samarbete med vårdnadshavarna. Bild 1 Förhållandet mellan styrdokumenten 2

4 2. Värdegrunden Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Andra viktiga värden som lyfts upp i de nationella grunderna är: Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Helsingfors stads sektor för fostran och utbildning har enligt Helsingfors stads strategi för som mål att se till 1) Hela staden som lärmiljö 2) Helsingfors jämlikt för alla lärande 3) En välmående, lärande och bildad helsingforsare Inom den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen har Helsingfors stad en enhetlig svensk lärstig från småbarnspedagogiken till den fria bildningen i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Barnavårdsföreningens värdegrund styr verksamheten på våra daghem. Våra grundvärden är: Bild 2 Vår värdegrund 3

5 3. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik 3.1. Kort om Barnavårdsföreningen i Finland Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation grundad Vi arbetar för en bättre barndom, ett starkare föräldraskap och ett barnvänligt samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och sex daghem med totalt 252 vårdplatser och fyra eftermiddagsklubbar. Vi har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av oss. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Daghemmen leds av en daghemsföreståndare, som har stöd av en vice föreståndare. Till daghemsföreståndarens uppgift hör att leda personalen och verksamheten. Daghemsföreståndaren har helhetsansvar för daghemmets verksamhet. För att stödja daghemsföreståndaren i sin uppgift har BF en chef för småbarnspedagogik, vars uppgift är att leda småbarnspedagogiken som helhet. Till strukturerna hör gemensamma möten för alla föreståndare tillsammans med chefen för småbarnspedagogik en gång per månad. Diskussionen inom föreståndargruppen spelar en avgörande roll för reflektion, verksamhetens utvärdering och utveckling. Alla föreståndare tar del av föreningens ledarskapsdagar (2-3 st./år) där fokus ligger på att stödja ledarskapet Tidigt familjestöd Tidigt familjestöd är en arbetsmodell som underlättar barnets dagvårdsstart, ökar barnets trygghetskänsla i daghemmet och bygger upp samarbetet mellan vårdnadshavare och personal. Anknytningsteorin ligger som grund för modellen. Till modellen Tidigt familjestöd hör: att varje barn har en egenvårdare att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök till familjen innan dagvårdsstarten att barnet mjuklandar tillsammans med vårdnadshavarna och egenvårdaren i sin egen takt att egenvårdaren och vårdnadshavarna samarbetar för barnets bästa Modellen underlättar barnets anpassning till daghemmet och ger en bra grund för samarbetet mellan personalen och familjen. Egenvårdaren observerar barnets utveckling och fäster speciellt uppmärksamhet vid den emotionella anpassningen. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt med familjen och att få information om barnet. Viktigt är att höra om vårdnadshavarnas förväntningar och deras egna erfarenheter av dagvård. Vårdnadshavarna får mer information och kan bearbeta sin möjliga oro inför dagisstarten med personalen och tillsammans med vårdnadshavarna kan vi fundera på hur vi kan göra starten så trygg som möjligt för barnet. Under hembesöket läggs grunden för en tillitsfull relation mellan alla parter. På BF:s daghem har alla barn egenvårdare hela daghemstiden. När barnet växer och byter grupp byts egenvårdaren. Egenvårdarens uppgift är fortsättningsvis att stödja barnet och familjen. Egenvårdaren 4

6 ser till att just de barn som hen ansvarar för blir sedda och hörda varje dag. För att se till att informationen om barnet löper bra också vid gruppbyte ordnar vi överföringssamtal med vårdnadshavarna Måltidspedagogik och egna kök Ett barn som deltar i småbarnspedagogik ska erbjudas hälsosam och lämplig kost som fyller barnets näringsbehov Måltiderna ska vara ordnade och handledda för alla barn som är på plats. står det i lagen om småbarnspedagogik. Varje måltidssituation är en situation där vård, fostran och lärande möts. Barnen bekantar sig med nya smaker och konsistenser. Samtidigt övar barnet grundläggande färdigheter kopplade till ätande. Måltiden har en stark social betydelse och utgör en av de viktigaste formerna av träning i sociala färdigheter. Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Maten på daghemmen uppfyller de allmänna hälso- och näringskraven. Mat ska serveras i tillräckliga mängder och tillräckligt ofta allt enligt vårddagens längd. Näringsrekommendationerna är förnyade 2016 av Statens näringsdelegation. På nätet hittar du dem här: Tillsammans kring matbordet. Barnavårdsföreningen har egna tillredningskök på alla enheter. Matlistorna är komponerade med näringsrekommendationerna som grund. Varje vecka äter barnen en vegetarisk lunch och en lunch med fisk. Vid varje måltid serveras frukt, grönsaker eller bär. Vi strävar till att öka användningen av ekologiska produkter och använder i huvudsak inhemska, rena råvaror. Principerna för tillredning av mat på våra daghem: Vi följer näringsrekommendationerna Ogärna tillsatsämnen Salt enligt rekommendationerna Inget tillsatt socker i maten, inte heller konstgjorda sötningsmedel Ogärna halvfabrikat Så mycket inhemska råvaror som möjligt Ekologiskt inom ramarna för budgeten Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. Vid planering av måltidssituationen och serveringssättet tänker vi på barnets delaktighet. De äldre barnen övar sig att ta mat själva och att lära sig att själva bedöma mängden de äter. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen uppmuntras att smaka på maten, men vi trugar inte och ingen blir tvingad att äta. Till varje måltid erbjuds knäckebröd som komplement till måltiden. Den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av den näring brödet ger. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder Projekt inom föreningen Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum Barnavårdsföreningen firar sitt 125-årsjubileum år Jubileumsåret kommer att uppmärksammas på våra daghem på olika sätt, bland annat genom att lyfta fram barns rättigheter och hur det är att vara barn förr och nu. 5

7 Lockande lärmiljö Lockande lärmiljö är ett statsfinansierat projekt på Barnavårdsföreningens daghem. Målet med projektet är att öka personalens kunnighet i att tillsammans med barnen utveckla pedagogiskt innovativa lärmiljöer samt att ge barnen fler möjligheter att upptäcka och utforska i leken. Lockande lärmiljö fokuserar specifikt på inomhusmiljön och att daghemmet ska vara en plats där barnen känner sig trygga att utforska sina egna intressen och ta egna initiativ. Vi arbetar för en inkluderande, uppmuntrande och tillåtande daghemsmiljö. Du kan följa projektets blogg här: lockandelarmiljo.blogspot.com Stöd för föräldrar Under året kommer vi på några daghem pilotera ett program som stöder föräldraskap. Ett första programpaket har kört igång i Berghäll i oktober

8 4. Vårt pedagogiska program 4.1. Mångsidig kompetens och lärområden Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för barnens mångsidiga kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Barnens värderingar, attityder och vilja att agera påverkar barnens sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden kompetenser som överskrider och förenar olika kunskaps- och färdighetsområden. Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som ökar barnens mångsidiga kompetens. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom olika lärområden. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. Med följande bild vill vi förklara hur vi tänker om förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden. På daghemmet erbjuds barnen möjlighet att bygga upp en mångsidig kompetens. Vi erbjuder en lärmiljö med mångsidig verksamhet som omfattar alla lärområden. Temat eller det vi undersöker eller vill förstå bättre utgår från barnens intresse och byggs på av den kunskap och erfarenhet vi vuxna har. Bild 3 Kompetenser och lärområden 7

9 4.2. Planering och genomförande av verksamhet Daghemmets pedagogiska verksamhet beskrivs i den enhetsvisa verksamhetsplanen. Under augusti observerar personalen gruppen och de enskilda barnen. Under september och oktober förs samtal med vårdnadshavarna i vilka vi kommer överens om målen för barnets kompetensutveckling för verksamhetsåret. Samtidigt arbetar personalen med verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ställs målen för verksamhetsåret upp. Målen utgår från lagen, planerna och från barnens och gruppen behov. Under året planerar personalen utgående från målen i nationella och lokala planer och verksamhetsplanen och från sina observationer i gruppen. Den pedagogiska verksamheten dokumenteras, vilket ger oss ett redskap för reflektion och utvärdering. Utvärderingen påverkar planeringen av kommande verksamhet, vilket utvecklar verksamheten. I slutet av verksamhetsåret utvärderas det vi gjort, förverkligandet av verksamhetsplanen och de planer som skrivits för barnen. Denna process beskrivs i följande bild. Bild 4 Daghemmets pedagogiska verksamhet Under hela året arbetar vi med sakkunniga från olika områden. Specialpedagogen gör besök på enheterna, handleder personal och träffar föräldrar. Vi samarbetar också med t.ex. talterapeuter, ergoterapeuter och rådgivningspsykologer. Barnskyddet är också en samarbetspart när vi försöker hjälpa barn och familjer i vardagen. 8

10 4.3. Övergripande mål för verksamhetsåret De övergripande målen för detta verksamhetsår är en kombination av Helsingfors stads mål för småbarnspedagogiken och Barnavårdsföreningens internt överenskomna fokusområden. Rörelse Tillräcklig fysisk aktivitet är en förutsättning för barnets normala tillväxt och utveckling. Rörelse främjar inlärningen, ger barnet glädje och upplevelser av att lyckas. Att röra sig med andra barn utvecklar den fysiska funktionsförmågan, interaktionsfärdigheterna och de sociala relationerna. Vi vill erbjuda barnet en daghemsmiljö som uppmuntrar till mångsidig rörelse. Vi försöker undvika längre stunder av stillasittande och strävar till att dagen ska ha inslag av både lätt motion och fartfyllda aktiviteter och på så sätt lägga en god grund för en rörlig livsstil. Barnets delaktighet För oss är det viktigt att lyfta fram det enskilda barnet som en aktiv aktör med en stark känsla av att vara inkluderad och respekterad del i en större gemenskap. Vi ger utrymme för barnets spontanitet och behov i stunden. Barnets delaktighet innefattar bland annat: En känsla av att vara viktig och saknad Bli hörd och sedd, bekräftad Bli respektfullt bemött Få höra till en gemenskap, få vara med, inkluderad Tillgänglighet Engagemang, att vilja vara med Vara aktiv, få göra själv Att göra tillsammans Diskutera, få information Möjlighet att påverka, känsla av att kunna/få påverka Att ta och få ansvar Flexibilitet, att kompromissa, vara lyhörd Lärmiljön Arbetet med att utveckla daghemmets lärmiljö har aktiverats genom projektet Lockande lärmiljö och kommer under hela verksamhetsåret att vara en pågående process på Barnavårdsföreningens daghem. Lärmiljöerna ska vara trygga och tillgängliga för barnen och uppmuntra till aktivitet. Pedagogisk dokumentation Det enskilda barnets förkunskaper, intressen, styrkor och behov är utgångspunkten för hur vi bygger upp daghemsverksamheten. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan vi strukturerat följa med, utvärdera och utveckla verksamheten för att stöda varje barn på individuell nivå och samtidigt integrera mångsidiga kompetenser och lärområden för att garantera en kvalitativ och målmedveten pedagogisk verksamhet. 9

11 5. Samarbete med vårdnadshavarna 5.1. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets välfärd och fostran. Vårdnadshavarna och personalen diskuterar och skapar en gemensam praxis som främjar barnets växande, utveckling och inlärning. För att komma överens om frågor gällande barnets vård, fostran och lärande ordnas också ett särskilt möte där vårdnadshavarna och personalen tillsammans gör upp barnets plan för småbarnspedagogik. Samarbetet utgår från barnets behov och kombinerar kunskaperna och erfarenheterna hos två för barnet viktiga aktörer. Gemensamma samtal påverkar planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Samarbetet förutsätter lyssnande, dialog, respekt och ömsesidigt förtroende. God kommunikation och gemensamma tillställningar ökar vårdnadshavarnas delaktighet i daghemmet. Vårdnadshavarna har möjlighet att årligen besvara en kundenkät och i den anonymt komma med respons till daghemmet. Responsen behandlas av föreståndaren och personalen. När vi bygger upp följande verksamhetsplan tas responsen i beaktande vid uppställandet av mål för det kommande verksamhetsåret Samarbetsformer Information och tillställningar På våra enheter ordnas fester och andra evenemang. Många enheter erbjuder också möjlighet till morgonkaffe för hela familjen. På alla enheter ordnas ett föräldramöte på hösten. Under föräldramötet informeras vårdnadshavarna om daghemmet verksamhet. Samtidigt ges möjlighet för diskussion. Varje daghem har ett för dem specifikt sätt att berätta om sin verksamhet. Informationen sänds främst via e-posten i vecko- eller månadsbrev. Årligen har vårdnadshavarna möjlighet att svara på en kundenkät och anonymt komma fram med sina åsikter om småbarnspedagogiken på våra daghem. Barnets plan för småbarnspedagogik I samråd med vårdnadshavarna görs en plan för varje barn. Planen är ett skriftligt dokument och den utarbetas av gruppens lärare inom småbarnspedagogik i samarbete med egenvårdaren och vårdnadshavarna. Vid daghemmen ansvarar en person med behörighet som lärare inom småbarnspedagogik för att planen görs. Barnets plan ska ange målen för småbarnspedagogiken på ett sätt som stöder barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt åtgärderna för att uppnå målen. Dessutom skrivs barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur de ska genomföras in i planen. Planen innehåller: Styrkor i barnets utveckling och lärande Mål för småbarnspedagogiken för barnet, hur vi arbetar mot målen och utvärdering av målen Barnets behov av stöd, stödåtgärder och hur vi arbetar i praktiken Barnets och vårdnadshavarnas hörande när planen byggs upp Vid behov en plan för läkemedelsbehandling Uppföljning av planen En plan utarbetas inom 3 månader när barnet börjar på daghemmet. Under september-oktober för personalen diskussioner med vårdnadshavarna och skriver planer för de barn som fortsätter. Planen 10

12 ska också revideras om det sker förändringar i barnets liv eller beteende. Personalen och vårdnadshavarna har ett samtal, som båda förbereder sig inför med en blankett. Under samtalet diskuteras barnet och barnets behov och personalen gör anteckningar. På basen av anteckningarna gör personalen en skriftlig plan, som ges till vårdnadshavarna för kommentarer och godkännande. Övriga myndigheter, sakkunniga och andra behövliga parter som stöder barnets utveckling och lärande kan delta i uppgörandet av den individuella planen för småbarnspedagogik. I maj-juni utvärderas förverkligandet av barnets plan tillsammans med vårdnadshavarna. Föräldraföreningar På alla våra daghem har vårdnadshavarna organiserat sig genom en föräldraförening. En aktiv föräldraförening skapar tillfällen för vårdnadshavarna att lära känna varandra och varandras barn. Föräldraföreningen främjar interaktion och samarbete mellan barnens vårdnadshavare och daghemmet. Föräldraföreningen kan stödja hemmet och daghemmet i syfte att skapa en hälsosam och trygg uppväxtmiljö för barnen och främja barnens välmående. Genom föräldraföreningen kan vårdnadshavarna föra fram åsikter i frågor som gäller verksamheten och daghemmets utveckling. Föreningen fungerar också som ett forum för samarbete och kamratstöd för barnens vårdnadshavare. BF erbjuder föräldraföreningar möjlighet att använda daghemslokalerna även kvällstid för föräldraföreningsmöten och olika jippon för hela familjen. Daghemmen har en representant med på föräldraföreningens möten för att främja kommunikationen mellan daghemmet och föräldraföreningen. Mer info om föräldraföreningar hittar du på Föreningen Hem och skolas sidor Tystnadsplikt Personalen på våra daghem har tystnadsplikt. Personalen på daghemmen kan delge varandra uppgifter som är belagda med tystnadsplikt. Detta sker endast om uppgifterna är nödvändiga för att vården skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. I samarbetet med andra instanser som t.ex. rådgivning, barnskydd, förskola, terapeuter eller psykologer ber vi alltid skilt om vårdnadshavarnas lov till att överföra information. Vårdnadshavarna har rätt att få all information om barnet. Om personalen ska kontakta barnskyddet eller polisen i någon fråga som gäller familjen underrättas familjen alltid först om detta. Vårdnadshavarna har inte rätt att få uppgifter om andra barn eller familjer på daghemmet och inte heller uppgifter om personalen. Tystnadsplikten omfattar bland annat följande saker: kunskap om barnets eller familjemedlemmarnas hälsotillstånd information om familjeförhållanden uppgifter om familjens ekonomiska situation kännedom om familjens sociala problem och kontakter med myndigheter uppgifter om familjens övertygelse t.ex. politiskt, livsuppfattning eller religion vårdnadshavarnas deltagande i föreningsverksamhet information om familjens fritidssysselsättningar 11

13 6. Utvärdering Syftet med utvärderingen och kvalitetsutvecklingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen, planerna och att erbjuda det bästa för barnen. Med hjälp av utvärderingen ska kvaliteten på småbarnspedagogiken främjas, verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov synliggöras och verksamheten utvecklas. Utvärderingen sker både externt och internt. Den interna utvärderingen av verksamheten sker systematiskt och regelbundet. Utomstående utvärdering består av Helsingfors stads uppföljningsbesök och annan övervakning. Vår interna utvärdering sker på olika plan: föreningens, daghemmets och individnivå Utvärdering på daghemsnivå Utvärderings- och kvalitetsutredning på daghemmet sker termins- och årsvis. De styrande dokumenten, förutom de nationella och kommunala planerna, är verksamhetsplanerna och gruppavtalen. Verksamhetsplanen utarbetas årligen och utvärderas under verksamhetsåret och varje vår efter verksamhetsårets slut. Gruppavtalen är ett dokument som styr gruppernas arbete och utvärderas vid jul och slutet av vårterminen. Vi fäster också uppmärksamhet vid lärmiljöns kvalitet och utvärderar den med ett utvärderingsverktyg en gång per år och i den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen. Feedback från vårdnadshavarna får vi förutom i den dagliga kontakten, i samtal med vårdnadshavarna, på föräldramöten och via de årliga kundenkäterna. Responsen utnyttjas i daghemmen, bland personalen och av ledningen i BF:s småbarnspedagogik. Vi upplever att feedback är värdefullt med tanke på kontinuerlig utveckling av verksamheten. De centrala resultaten av vårdnadshavarnas utvärdering delges dem och Helsingfors stad. Mätare för verksamhet och kvalitet på daghemmets nivå: förvekligandet av styrande dokument förverkligandet av målen i gruppavtalet kundenkät årligen, annan respons av vårdnadshavare, föräldramöten lärmiljöns kvalitet (Eccers) bruks- och beläggningsprocent regelbundna möten och utvecklingstillfällen 6.2. Utvärdering på individnivå Utvärderingen på individnivå grundar sig på lagen om småbarnspedagogik och innebär utvärdering av hur barnets plan för småbarnspedagogik genomförs. Det är viktigt att utvärdera genomförandet av barnets plan för småbarnspedagogik innan planen uppdateras. I samband med utvärderingen ska barnet, vårdnadshavaren och personalen fundera över hur mål och de överenskommelser som man gemensamt skrivit in i planen har beaktats och uppnåtts. Under utvärderingen ska barnet också vara delaktigt. Mätare för verksamhet och kvalitet ur barnets och vårdnadshavarnas synvinkel: samtal med vårdnadshavarna om barnets plan för småbarnpedagogik daglig kontakt med vårdnadshavarna barnets delaktighet i uppgörande av barnets plan för småbarnspedagogik barnets delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten 12

14 enkät till vårdnadshavarna 1 gång/år Personalens målinriktade och systematiska självvärdering har en central roll i att upprätthålla och utveckla kvaliteten inom småbarnspedagogiken. Utvärderingen kan fokusera på bland annat personalens kommunikation med barnen, stämningen i gruppen, de pedagogiska arbetssätten, verksamhetens innehåll eller lärmiljöerna. Den pedagogiska dokumentationen har en viktig betydelse för självvärderingen och utvecklingen av det egna arbetet. Mätare för verksamhet och kvalitet ur personalens synvinkel: pedagogisk dokumentation utförs individuella utvecklingssamtal hålls individuell reflektionstid finns personalen går på fortbildningar 13