Verksamhetsplan för daghemmet Anna

Transkript

1 Verksamhetsplan för daghemmet Anna Barnavårdsföreningen i Finland r.f

2 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet Vårt daghem Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Personalen på vårt daghem Lärmiljön Vår verksamhetskultur Leken Barnets delaktighet Pedagogisk dokumentation Trygghet och säkerhet på daghemmet Daghemmets mål Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten Topasernas övergripande mål Smaragdernas övergripande mål Rubinernas övergripande mål

3 1. Basuppgifter om daghemmet Daghemmets namn: Anna Enhetens adress: Andra Linjen 12, Helsingfors Föreståndare: Petra Oksanen Viceföreståndare: Linda Rehnström Personalstyrka: 3 lärare inom småbarnspedagogik varav en är föreståndare, 5 barnskötare inom småbarnspedagogik varav en är reservperson på daghemmet Anna och daghemmet Brita Maria Renlund, 1 assistent, 1 biträde,2 kokerskor Barnmängd: 49 platser 2. Vårt daghem Daghemmet Anna har inlett sin verksamhet hösten 2012 och fått sitt namn till minne av Barnavårdsföreningens grundare Anna af Schultén. Vi har 49 platser på daghemmet för barn i åldern 0-5 år. Vi har öppet enligt familjernas vårdbehov mellan kl Vårt daghem finns i en gammal trävilla i Berghäll. Vi har verksamhet på två våningar med många olika slags utrymmen för mångsidig verksamhet. Utelekarna sker på någondera av daghemmets två gårdar. På samma gård ligger Barnavårdsföreningens daghem Brita Maria Renlund, som vi samarbetar med. Vi utnyttjar också mångsidigt närmiljön, som består av bl.a. parker, strand, torg, bibliotek och trevliga promenadvägar. Vårt mål är att ta hand om varje barn och familj så att de känner sig trygga hela dagen. Tillsammans med vårdnadshavarna vill vi fostra och stöda barnen så att de med god självbild och självkänsla kan gå vidare i livet. Det barnet är, gör och upplever här och nu är värdefullt. Vi erbjuder mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som utgår från barnens intressen och behov. På Daghemmet Anna vill vi skapa, växa, mötas och glädjas tillsammans varje dag. Här växer barn och vuxna tillsammans. 2

4 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Barnavårdsföreningens värdegrund: Vår främsta uppgift är att främja barnets välbefinnande. Barnets bästa står alltid i centrum. Verksamheten utgår från det enskilda barnet och ett äkta respektfullt bemötande är centralt i dagens alla stunder. Vi vill att varje barn och familj ska känna sig välkommen, att vi lyssnar och att en öppen famn alltid står till förfogande. Personalen är mån om att varje barn ses som en unik individ med individuella styrkor, förmågor, intressen och behov. Barnet har rätt till en bra barndom där det själv har möjligheter att fungera som en aktiv aktör. Vi vägleder, stöder och möjliggör för barnet att aktivt delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. På Daghemmet Anna förverkligas småbarnspedagogiken i grupper av olika storlek. Smågruppsverksamhet gör det möjligt att bemöta barnet individuellt, ökar barnets trygghetskänsla och möjliggör barnens delaktighet. Att jobba i smågrupper medför också en lugnare miljö med chansen till djupare växelverkan mellan barn och personal. På Daghemmet Anna arbetar vi för en hållbar utveckling. Vi vill öka barnens förståelse för naturen och strävar efter att vår verksamhet är ekologiskt medveten. Barnen ges möjligheter att vistas i och göra upptäckter i naturen och att lära sig respektera allt levande. Hållbar utveckling syns hos oss bl.a. i våra val gällande livsmedel, materialanskaffningar, sopsortering och återanvändning av material Personalen på vårt daghem På daghemmet Anna har vi i år en personal som består av tre lärare i småbarnspedagogik varav en är föreståndare, fem barnskötare i småbarnspedagogik varav en är reservperson på Daghemmet Anna och daghemmet Brita Maria Renlund, en assistent, ett daghemsbiträde och två kockar. Förutsättningen för att vi ska kunna erbjuda barnen en trygg och kvalitativ småbarnspedagogik, är att det råder en trygg och förtroendefull växelverkan mellan personalen och vårdnadshavarna och att 3

5 det finns funktionella och bärande strukturer på daghemmet. Det är viktigt att ha klara strukturer i arbetsgemenskapen så att alla vet vad som förväntas och vilka uppgifter var och en har. Personalens välbefinnande och välmående är lika viktigt som barnens. Det är viktigt att alla i personalen får känna sig betydelsefulla, uppskattade och delaktiga i arbetsgemenskapen. Välbefinnandet främjas genom gemensamma värderingar och strukturer som hela arbetsgemenskapen har utarbetat och förbundit sig till. På Daghemmet Anna arbetar vi för en atmosfär som är präglad av glädje, respekt för varandras åsikter, öppenhet och ärlighet, ett positivt förhållningssätt till reflektion, utveckling och nya möjligheter, tillvaratagande av varandras styrkor samt omtanke och stöd. Då personalen mår bra mår också barnen bra. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har regelbunden arbetshandledning, möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas pedagogerna 2 gånger per år Lärmiljön Med lärmiljöer avses lokaler, platser, gemenskaper, metoder, redskap och tillbehör som stödjer barnens utveckling, lärande och kommunikation. Begreppet lärmiljö omfattar bland annat den fysiska, psykiska och sociala dimensionen. Informations-och kommunikationstekniken är också en del av en mångsidig och inkluderande lärmiljö för barnet. Personalen på Daghemmet Anna är måna om att upprätthålla och utveckla en varm, positiv och öppen atmosfär mellan barn och vuxen, mellan de vuxna och barnen sinsemellan. I en trygg, respektfull och uppmuntrande miljö där kulturell mångfald synliggörs och där jämställdhet, likabehandling och delaktighet främjas i all verksamhet, växer, utvecklas och lär sig barnen i växelverkan med andra. Vi arbetar även mycket för att varje barn skall känna tillhörighet till gruppen och gemenskap till sina vänner. Miljö och material har en betydande roll i det småbarnspedagogiska arbetet. På daghemmet Anna vill vi erbjuda en trygg och säker lärmiljö som skapar upplevelser, väcker barnens nyfikenhet och lockar till lek, forskning och kreativitet. Lärmiljöerna är mångsidiga, föränderliga, inspirerande, tillåtande och ger möjlighet till olika aktiviteter. Lärmiljöerna planeras och utformas tillsammans med barnen. Barnens idéer, behov, intressen och initiativ beaktas i utformningen Vår verksamhetskultur Verksamhetskulturen är en helhet som omfattar värderingar, officiella och inofficiella regler, handlingssätt, beteendemönster, kunskap och föreställningar, lärmiljöer och arbetssätt, kommunikation och atmosfär. Det brukar sägas att man kan känna stämningen på daghemmet så fort 4

6 man stiger in genom dörren. Den verksamhetskultur som råder återspeglas i sättet att bemöta varandra. Den genomsyrar all verksamhet. På daghemmet Anna är vi medvetna om betydelsen av en god verksamhetskultur då det gäller att främja barnets uppväxt och utveckling, lärande och välbefinnande. Vi utvecklar och utvärderar verksamhetskulturen kontinuerligt eftersom den påverkar starkt kvaliteten i den småbarnspedagogiska verksamheten. Det är viktigt att alla- personalen, vårdnadshavarna och barnen deltar i utvecklingen av verksamhetskulturen. Vi behöver göra saker tillsammans och uppleva att vi är delaktiga. Vi är måna om att ta tillvara på arbetsgemenskapens, såväl barnens och personalens olika styrkor och att atmosfären skall vara positiv, öppen, inkluderande, uppmuntrande, stödande, innovativ, tillåtande och konstruktiv. Vi strävar efter att skapa en verksamhetskultur där alla vågar pröva på nya verksamhetsformer och sätt att genomföra verksamheten samtidigt som det är tillåtet att misslyckas. På Daghemmet Anna arbetar vi för en verksamhetskultur som värnar mångfald och välbefinnande samt uppmuntrar till lärande, lek, kommunikation och delaktighet. För oss är det viktigt att glädjas, få skratta och ha roligt tillsammans Leken Barnet leker inte för att lära sig utan lär sig genom att leka. På Daghemmet Anna är leken den främsta verksamhetsformen och pedagogiska arbetsmetoden. I leken får barnet möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Vi erbjuder en trygg miljö för barnen, som utmanar, uppmuntrar och lockar till lek och aktivitet. Vi ger leken tid, rum och medel så att den får utvecklas. Hos oss får leken synas och höras. Lekande barn och vuxna ges lekro. Personalen är lyhörd och observerar leken samt har olika roller i leken. Personalen stöder barnets lek, tryggar förutsättningarna för leken och hjälper barnet att utvecklas genom leken. Genom att leka, fyller barnen sina ryggsäckar med många skatter och rikedomar i form av lärdomar och utveckling för framtiden Barnets delaktighet Grunden till barnens delaktighet ligger i de vuxnas bemötande av barnen. Att bli sedd, hörd och respekterad är det viktigaste för att du skall känna dig delaktig. Vi arbetar medvetet för en atmosfär där barnen känner sig trygga och vågar uttrycka sina åsikter, tankar och känslor. För oss är det viktigt att alla skall känna sig som en del av en grupp och att allas initiativ och åsikter värdesätts. Det är också viktigt att barnen får vara med och påverka sin vardag och vi vill kontinuerligt utveckla arbetssätt och lärmiljöer så att barnen har möjlighet att vara delaktiga. Vi tar vara på barnets inlevelseförmåga och spontanitet genom att vara lyhörda, respektera och förverkliga dess idéer, funderingar, intressen och tankar i vår verksamhet. På daghemmet Anna är barnen med och planerar, förverkligar och utvärderar dokumentation, verksamheten och lärmiljöer. Delaktighet handlar om att 5

7 göra tillsammans. Ett utforskande förhållningssätt ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Vi undersöker, upptäcker, formulerar frågor och är nyfikna tillsammans. Barnen är delaktiga i uppgörandet av sin egen plan för småbarnspedagogik, där barnets önskemål och intressen beaktas och kartläggs Pedagogisk dokumentation Frågor är gåvor Pedagogisk dokumentation är ett centralt arbetssätt för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla den småbarnspedagogiska verksamheten på Daghemmet Anna. Dokumentationen utvidgar personalens förståelse för barnet, dess individuella styrkor, intressen, behov, tankar, utveckling och inlärning men synliggör samtidigt också personalens agerande och ger möjlighet till egen pedagogisk utveckling. Genom att dokumentera barnens lek, kommunikation, konfliktlösning, skapande och konstruktioner blir man som vuxen mer lyhörd och respektfull för de förmågor barnet besitter. Fokus i dokumentationen ligger på processerna och inte på produkten. Dokumentationen gör barnens verksamhet och lärprocesser synliga förutom för de vuxna även för barnen själva. Viktigaste är dialogen och reflektionen kring det vi dokumenterat och hur den utvecklar vår verksamhet. Meningen är att vi ska förstå något mera än vi gjorde innan. Syftet med pedagogisk dokumentation är att vara nyfiken, upptäcka, utvecklas och lära tillsammans. Med hjälp av pedagogisk dokumentation förverkligar vi småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen och gör barnen och vårdnadshavarna delaktiga. När vi jobbar med pedagogisk dokumentation handlar det om att skapa en samarbetskultur där allas röster blir hörda. Därför är det viktigt att både barn och vuxna blir delaktiga i hela processen, från själva dokumenterandet till reflekterandet och i planeringen framåt. Att dokumentera för att fånga händelser i verksamheten kan göras på många olika sätt och fokus kan ligga på olika saker efter behov. På Daghemmet Anna dokumenterar vi bl.a. genom att lyssna, uppmärksamma och anteckna, fotografera, filma, observera, använda dokument för planering och intervjua Trygghet och säkerhet på daghemmet En trygg tillvaro är grundläggande för all vår verksamhet på Daghemmet Anna. Vi strävar efter att fungera och relatera till barnet på ett äkta och närvarande sätt så att barnet känner sig tryggt och bekräftat. Barnet vågar utforska sin omgivning eftersom barnet kan lita på att en vuxen är tillgänglig, finns där som tröst och trygghet ifall barnet behöver. En öppen famn, ögonkontakt, värme, empati och situationskänslighet är viktigt för oss i vår växelverkan med barnet. Även strukturer, regler och rutiner skapar trygghet för barnen. Utgångspunkten i uppgörandet av regler är barnens trygghet och välmående. Barnen är med och skapar gemensamma regler i sin grupp. På Daghemmet Anna är vi måna om att personalresursen är tillräcklig och att material samt utrymmena både inom-och utomhus är trygga och säkra. 6

8 Daghemmet har en säkerhets- och räddningsplan som utarbetas och uppdateras kontinuerligt. Säkerhetsplanen omfattar planering av den övergripande säkerheten på daghemmet. Räddningsplanen utgår från riskidentifiering och -bedömning. I räddningsplanen beskrivs de centrala säkerhetsriskerna och förfarandesätten för att förebygga och hantera dem. I planen beskrivs hur personalen ska agera och utveckla sin verksamhet för att förebygga skador och olyckor, samt hur man ska gå tillväga om det trots allt sker en olycka. På Daghemmet Anna har de flesta i personalen utbildning i första hjälp. 3. Daghemmets mål Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten Under verksamhetsåret kommer vi att fästa särskild uppmärksamhet på att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Mål och motivering av målet: Vi vill utveckla pedagogisk dokumentation till ett systematiskt arbetssätt för att stöda och öka förståelse för barns egna lärstrategier och intressen samt förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen. Arbetssätt: Skapa förutsättningar/system för pedagogisk dokumentation- ha olika dokumentationsverktyg i närheten. Dokumentation, reflektion, planering samt förverkligande utförs tillsammans med barnen. Utvecklande och ibruktagande av konkreta arbetsverktyg t.ex. reflektionsmodell. Reflektionsmöte med den egna gruppen en gång per vecka och hela husets reflektionsmöte varannan vecka. Lärmiljö: Pedagogisk dokumentation synliggörs i lärmiljön. Då verksamheten dokumenteras ligger fokus även på lärmiljön; Hur används miljön och material, vad lockar, intresserar barnen, vad behöver vi utveckla, tillföra, ändra-hur kan vi utmana? Delaktighet/samarbete: Var och en i personalen bär en viktig roll och ett ansvar för hela processen, från själva dokumenterandet till reflekterandet och i planeringen framåt. Förväntat resultat: Ökad medvetenhet samt nya insikter hos personalen gällande pedagogisk dokumentation samt egen pedagogisk utveckling. Att personalen använder pedagogisk dokumentation systematiskt som ett reflektivt arbetssätt för att utveckla och utvärdera verksamheten tillsammans med barnen och kolleger och kan koppla arbetet till Planen för småbarnspedagogik. Vi har utarbetat och tagit i bruk en konkret reflektionsmodell. Tidsplan: Ett fortgående tema med början under hösten

9 Hösten 2018: Utarbetande av reflektionsmodell tillsammans med lärarna inom småbarnspedagogik, gruppavtal, reflektionsmöten i olika sammansättningar, 2 st. pedagogiska eftermiddagar, arbetshandledning. Under dessa tillfällen utvärderar, utvecklar, reflekterar vi tillsammans samt delar med oss av erfarenheter och praktik gällande pedagogisk dokumentation. Våren 2019: Ibruktagande av reflektionsmodellen, reflektionsmöten i olika sammansättningar, 2 st. pedagogiska eftermiddagar, arbetshandledning. Uppföljning: På mötena med lärarna inom småbarnspedagogik följer vi upp situationen i grupperna och planerar vidare Utvärdering och utveckling: I samband med pedagogiska utvecklingseftermiddagar samt i arbetshandledningen kommer utvärdering och utveckling att finnas som en del av programmet Topasernas övergripande mål Personal: I gruppen jobbar en lärare inom småbarnspedagogik och två barnskötare inom småbarnspedagogik. Läraren inom småbarnspedagogik är också daghemmets föreståndare Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas. I Topaserna har vi 12 barn i åldern 1-3 år. Utgående från barnens behov har vi valt att fästa särskild uppmärksamhet vid att stöda den språkliga utvecklingen. Barnens delaktighet: Vi är måna om att alla barn blir sedda och hörda. Vi är lyhörda för barnens tankar och åsikter. Verksamheten planeras utgående från barnens intressen. Barnen är med och planerar, förverkligar, och utvärderar verksamheten. Lärområden och arbetssätt: Lärområdena beaktas i den mångsidiga och målinriktade verksamheten i gruppen. Det övergripande målet integreras med lärområdena i olika projekt och teman som intresserar barnen. Daglig kommunikation, vi skapar och ger tid och utrymme för kommunikation, vi lyssnar, vi sätter ord på det som intresserar barnen. Vi använder oss bl.a. av lek, bilder, fotografier, teater, böcker, sång, rim och ramsor för att stöda och uppmuntra barnens språkutveckling Personalen är medveten om sin roll som språklig modell i alla situationer under dagen. Alla situationer under dagen är pedagogiskt betydelsefulla för att utveckla språket. Vi fungerar i smågrupper. Pedagogisk dokumentation: Genom att dokumentera får personalen syn på barnens intressen samt behov och kan vidareutveckla verksamheten, sina arbetssätt, förhållningssätt och lärmiljön för att stöda språkutvecklingen, Lärmiljö: 8

10 Vi skapar en lugn, positiv och stressfri miljö där barnen får öva och lära sig i lugn och ro. Vi erbjuder en inspirerande, mångsidig och föränderlig lärmiljö som bidrar till att utveckla språket och är tillgänglig för barnen. Familjernas delaktighet: Tillsammans med vårdnadshavarna har det för varje enskilt barn gjorts upp en plan för småbarnspedagogik där vi har kommit överens om vad och hur vi tillsammans stöder och stärker barnets språkutveckling. Vi strävar till att ha en öppen kommunikation, gläds över framsteg tillsammans och utvärderar planen vid behov. Samarbete: Förutom vårdnadshavarna så samarbetar vi med BF:s sakkunniga inom special- och småbarnspedagogik. Vi samarbetar också med granndaghemmet Brita Maria Renlund på gården alla dagar samt genom besök hos varandra i små grupper. Förväntat resultat: Barnets språk utvecklas enligt individuella förutsättningar och berikas av nya ord. Barnen kan uttrycka mera sina tankar, behov och intressen. Tidsplan: Hösten 2018 och Våren 2019 Plan för uppföljning: Kontinuerligt på gruppmöten, reflektion kring dokumentationen både tillsammans med barn och personal. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Kontinuerlig utvärdering och utveckling med hjälp av pedagogisk dokumentation. Fokus kan ligga på att utvärdera lärmiljön, personalens förhållningssätt och kommunikation, strukturer eller arbetsmetoder för att utveckla verksamheten så att de stöder språkets utveckling. Utgående från dokumentationen vi fört under året utvärderar vi i slutet av vårterminen 2019 i vilken grad målen uppnåtts Smaragdernas övergripande mål Personal: Personalen i gruppen består av en lärare inom småbarnspedagogik, en barnskötare inom småbarnspedagogik och en assistent. Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från behoven i gruppen har vi valt att satsa på social kompetens och impulskontroll. Barnen kan genom att utveckla den sociala kompetensen och impulskontroll få en större förståelse för varandras likheter och olikheter. Att bygga varaktiga och bra relationer till både jämnåriga, yngre och äldre kompisar är viktigt för alla och att kunna uttrycka önskemål genom kommunikation med kompisarna är en förutsättning för en fungerande lek. Barnens delaktighet: Vi är måna om att alla barn blir sedda och hörda. Vi är lyhörda för barnens tankar och åsikter. Verksamheten planeras utgående från barnens intressen. Barnen är med och planerar, förverkligar, och utvärderar verksamheten. 9

11 Lärområden och arbetssätt: Lärområdena beaktas i den mångsidiga och målinriktade verksamheten i gruppen. Det övergripande målet integreras med lärområdena i olika projekt och teman som intresserar barnen. Under det pågående verksamhetsåret kommer vi att jobba med StegVis som är ett pedagogiskt program där man behandlar känslor och lär sig tolka andras känslor. Vi kommer att förankra det vi lär oss i StegVis genom situationer i vardagen och på så sätt fördjupa. Vi kommer också att använda oss av sagor i ämnet som sedan kan diskuteras efteråt. Mångsidig användning av digitala verktyg som stöder språket, kommunikation och växelverkan. Pedagogisk dokumentation: Både barnen och personalen är med och fotograferar, filmar, observerar och gör anteckningar. Vi reflekterar tillsammans med barnen och/eller pedagogerna i gruppen kring det vi har dokumenterat. Lärmiljö: Lärmiljön är i ständig växelverkan med verksamheten och barnens behov samt intressen. Vi strävar efter att utnyttja digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt som stöder kommunikationen och utvecklande av känslofärdigheter och impulskontroll. Familjernas delaktighet: Under samtalen med vårdnadshavarna har vi talat mycket om hur barnen beter sig mot varandra och hur de uppfattar andra barn och vuxna. Vi har kommit till att vi under verksamhetsåret lägger vikten på utvecklande av känslofärdigheter i gruppen. Familjerna har uppskattat månadsbrevet och månatliga morgonkaffet och upplever att det är låg tröskel att ta kontakt. Samarbete: Samarbete sker med granndaghemmet genom regelbundna träffar i smågrupper i båda husen där barnen får öva på att umgås och ta kontakt med både bekanta och lite mer främmande barn. Samarbete sker även med rådgivningen gällande de aktuella Hyve-samtalen vid 4-årsgranskningen och med Barnavårdsföreningens sakkunniga inom special- och småbarnspedagogik samt mellan grupperna inom vårt daghem. Förväntat resultat: Att barnen ska få färdigheter i att känna igen sina egna och kompisarnas känslor, miner och börja förstå att man kan ha olika förhållningssätt till en sak. Ökad förmåga att sätta ord på sina känslor och tolka andras känslor. Barnen blir mera medvetna om sitt och andras sätt att reagera på olika saker som händer i omgivningen. I och med en ökad social kompetens och impulskontroll kan också barnen lättare tolka varandra och de vuxna både på dagis, i familjen och ute i samhället i kontakten med nya människor. Tidsplan: Läsåret Plan för uppföljning: Längs med året under gruppmötena och en noggrannare uppföljning i början av

12 Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Kontinuerlig utvärdering med barnen och på gruppmöten med hjälp av pedagogisk dokumentation. Fokus kan ligga på att utvärdera lärmiljön, personalens förhållningssätt och kommunikation, strukturer eller arbetsmetoder för att utveckla verksamheten och arbetet med social kompetens och impulskontroll. Utgående från dokumentationen vi fört under året utvärderar vi i slutet av vårterminen 2019 i vilken grad målen uppnåtts Rubinernas övergripande mål Personal: Personalen i gruppen består av en lärare inom småbarnspedagogik och en barnskötare inom småbarnspedagogik. Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från barngruppens behov har vi i år valt att satsa särskilt på känslohantering. Barnen leker ofta rollekar där många barn är med, men behöver tidvis stöd för att inkludera alla barn så att ingen blir ensam utanför. Ibland sker besvikelser i lekarna då allt inte går enligt planerna och då kan känslostormarna bli stora Barnens delaktighet: Vi är måna om att alla barn blir sedda och hörda. Vi är lyhörda för barnens tankar och åsikter. Verksamheten planeras utgående från barnens intressen. Barnen är med och planerar, förverkligar, och utvärderar verksamheten. Lärområden och arbetssätt: Lärområdena beaktas i den mångsidiga och målinriktade verksamheten i gruppen. Det övergripande målet integreras med lärområdena i olika projekt och teman som intresserar barnen. Vi använder oss av Start-materialet för att tydliggöra känslor. Start hjälper barnen att utveckla sin sociala och emotionella kompetens. De lär sig att känna igen olika känslor hos sig själva och hos varandra och får redskap till att komma över besvikelser, att uttrycka sina känslor i ord och att visa empati gentemot andra. Barnen får jobba kring känslor hela året på olika sätt. Vi kan t.ex. skapa konstverk som gör oss glada, lyssna på ljud som kanske gör oss rädda, bli överraskade av rolig verksamhet, prova och känna på saker som äcklar oss osv. Vi läser sagor alla dagar och många sagor tangerar känslor på ett eller annat sätt. Vi sjunger också sånger om känslor. Barnen kommer att få skapa egna känslobarometrar, där de kan beskriva hur de känner sig från dag till dag. Vi har mjuka tygtavlor med människoansikten, där barnen får forma och uttrycka känslor i figurernas ögonbryn, ögon och mun. Vid konflikter eller besvikelser pratar vi med barnen och försöker tillsammans lösa situationerna. Vi funderar på vad som händer, varför man känner som man gör och hur man kan göra för att nästa gång inte bli lika upprörd. 11

13 Smågruppsverksamhet ger barnen möjlighet till längre, lugnare lekar och ostört fantasiflöde. Då får barnen möjlighet att lära känna varandra på ett djupare plan och har i förlängningen lättare att känna igen känslor och kunna förutse hur olika situationer påverkar dem själva och kompisarna. Pedagogisk dokumentation: Vi dokumenterar olika situationer, både i skrift och på foto/film. Dokumentationen blir pedagogisk då vi går tillbaka och tittar på det vi dokumenterat och reflekterar över hur vi fungerar i olika situationer och hur man kunde göra saker på ett annat, kanske bättre, sätt. Barnen får vara med och reflektera över sina alster och sina foton. Då får de se hur de har utvecklats, vuxit, känt sig mm. Personalen använder sig av olika blanketter för pedagogisk dokumentation, för att kartlägga sina arbetssätt. Lärmiljö: Vi skapar positiva, uppmuntrande och tillåtande lärmiljöer där allas barns åsikter och tankar beaktas och värdesätts. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och trygga i gruppen. Vi utvecklar våra fysiska lärmiljöer utgående från barnens intressen, behov och lekar. Lärmiljöerna är föränderliga och flexibla, och barnen får vara med och utforma dem. I våra utrymmen ska det finnas möjlighet till många olika slags lekar. Då lärmiljöerna är ändamålsenliga och intressanta utvecklas både leken och den sociala kompetensen. Familjernas delaktighet: På samtalen med vårdnadshavarna har det framkommit att även de önskar att vi under verksamhetsåret fokuserar på barnens känslohantering och sociala samspel. Vi har med varje familj kommit överens om hur vi tillsammans stöder det enskilda barnet i detta. Samarbete: Vi samarbetar med vårt granndaghem Daghemmet Brita Maria Renlund på gården alla dagar, samt genom besök hos varandra i små grupper. Detta gör att barnen lär känna varandra och kan leka fina lekar tillsammans över gruppgränserna, samtidigt som de läser av varandra och situationerna. Barnen får glädjas tillsammans och möjligen också hantera besvikelser då inte allt alltid går som de tänkt sig. Vi verbaliserar känslorna och funderar vidare på dem tillsammans. Vi kommer att besöka biblioteket för att låna böcker bl.a. om känslor. Vi besöker också Linjeparken och samarbetar med personalen där samt med alla familjer vi möter. Vi har fått finansiering från Kulturfonden för Kultur på dagis och kommer att få besök av en dramapedagog, som håller fem tillfällen av dramaverkstad för barnen inom temat känslor och känslohantering. Vi samarbetar även med Barnavårdsföreningens sakkunniga inom special- och småbarnspedagogik samt med rådgivningen genom Hyve4-granskningarna. Mest samarbetar vi med föräldrarna och med de andra grupperna på vårt daghem. Förväntat resultat: Barnen känner sig trygga och vågar uttrycka alla känslor på dagis. De får redskap i att hantera även oförutsägbara plötsliga känslor och kan lugna ner sig med hjälp av andning och verbaliserande av känslorna och tankarna. De utvecklar sin förmåga att lyssna, respektera varandra och leka tillsammans. De lär sig också att avläsa och tolka andras känslor. 12

14 Tidsplan: Läsåret Plan för uppföljning: Uppföljning sker längs med året på våra gruppmöten, hela husets gemensamma pedagogiska utvecklingseftermiddagar och på våren tillsammans med vårdnadshavarna under utvärderingssamtalet av barnens planer för småbarnspedagogik. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Vi dokumenterar verksamheten och barnen i olika situationer längs med året för att kunna reflektera över det vi upplever. Utveckling sker kontinuerligt enligt barnens behov och intressen. Vid årsskiftet och i slutet av vårterminen kommer vi särskilt att utvärdera verksamhetsmålet. 13