Verksamhetsplan för daghemmet B.E von Schantz
|
|
- Roger Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan för daghemmet B.E von Schantz Barnavårdsföreningen i Finland r.f
2 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet Vårt daghem Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Personalen på vårt daghem Lärmiljön Den fysiska miljön Utomhusmiljön Vuxnas roll Vår verksamhetskultur Verksamhetens grundpelare Verksamhetskulturen utifrån grunderna för planen för småbarnspedagogik Leken Barnets delaktighet Pedagogisk dokumentation Trygghet och säkerhet på daghemmet Daghemmets mål Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten Isbjörnarnas övergripande mål Pingvinernas övergripande mål Utvärdering Utvärdering på daghemsnivå Utvärdering på individnivå
3 1. Basuppgifter om daghemmet Daghemmets namn: Enhetens adress: Föreståndare: Viceföreståndare: Personalstyrka: B.E von Schantz Smedsgatan 19 A Amelie Lund Laura Johansson 4 +1 kock Barnmängd: 21 Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte: Vårt daghem 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet På B.E von Schantz värdesätter vi barnets lek. Det ska finnas tillräckligt med tid för barnen att leka och att ha lugn och ro. Det är viktigt att alla barn blir bemötta som de individer de är och det ska också finnnas tid och möjlighet för barnen att mötas enskilt eller i små grupper med vuxna och andra barn. Vi minskar på övergångssituationerna under dagen för att skapa en så stressfri miljö som möjligt. Det är viktigt att barnets grundbehov är tryggade. Tiden som barn är värdefull och personalen värdesätter barnens tid på Schantzen. Daghemmet är en plats där barnen ska få vara barn, där de har möjlighet att lära sig nya saker och där de får vara nyfikna på sig själva och omvärlden. Personalen jobbar målmedvetet, utvärderar sin verksamhet och håller sig uppdaterad inom småbarnspedagogiken. Verksamheten ska vara motiverad och genomtänkt. På Schantzen är gemenskapen viktigt för både barn och vuxna. Vi värnar om den och arbetar aktivt med respekt. Personalen är förebilder både mot varandra och gentemot barnen. Grunden för samarbetet med barnet och familjen börjar redan före barnets mjuklandning i samband med hembesöket. Det är viktigt med en god och trygg relation mellan barnet, familjen och personalen. Personalen är närvarande och visar intresse för vad barnet gör och berättar. Personalen är också uppmärksam på att miljön och materialet på daghemmet är tryggt, säkert och tillgängligt. Det är också viktigt att personalen är tillgänglig för barnen, det ska alltid finnas en vuxen som barnet kan komma till. Personalen jobbar för en genomskilnlig verksamhet där verksamheten synliggörs på daghemmet, men även via Instagram och regelbundna infobrev. 2
4 Barnavårdsföreningens värdegrund: 2.2. Personalen på vårt daghem Daghemmet har två barngrupper, Isbjörnarna och Pingvinerna. Pingvinerna består av barn i 0-3 års ålder, och Isbjörnarna av barn i 3-5 års ålder. Daghemmet har 28 platser. Personalen består av två lärare inom småbarnspedagogik, varav den ena även är daghemmets föreståndare, samt två barnskötare och en reservperson som arbetar både på Schantzen och daghemmet Arbetets vänner. Dessutom har daghemmet en egen kock som tillreder maten i daghemmets egna kök, samt en städare som städar daghemmet kvällstid. Vi strävar även efter att de tillfälliga vikarierna, som hoppar in när den ordinarie personalen är borta, är bekanta för både barn och vuxna. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i Barnavårdsföreningens interna fortbildningstillfällen 2 gånger per år, dessutom ordnas gemensamma träffar för pedagogerna 2 gånger per år Lärmiljön Den fysiska miljön Lärmiljön är under ständig utveckling utifrån barnens behov och intresse. Det är viktigt att lärmiljön är tillgänglig för barnen och att det som finns framme är material som barnen får lov att använda. Barnen ska kunna ta fram material själv och vi stävar efter att erbjuda material som inspirerar barnen till lek och nyfikenhet. Genom att i stor mån erbjuda ofärdigt material får barnen möjlighet att vara kreativa och skapa fantasifulla lekar. Vi väljer material med eftertanke och strävar efter att alla 3
5 lärområden synliggörs i lärmiljön; det ska finnas möjlighet att uttrycka sig med konst och musik, material som berikar och stödjer barnets språkutveckling samt material och en miljö som inspirerar till rörelse, kommunikation och gemenskap. Materialet är genomtänkt och placerat för att kunna kombineras på olika sätt. Lärmiljön är öppen för förändring och ska var formbar efter barnens behov, samtidgt som lärmiljön ska vara tydlig. Barnen har alltid möjlighet att använda materialet på olika sätt. Personalen är öppen inför barnens tankar och idéer och hjälper dem i mån av möjlighet att förverkliga sina tankar. För att stärka gemenskapen på daghemmet ställer vi iordning lärmiljön med eftertanke; aktiviteter och material ska bjuda in till gemensamma lekar och ge möjlighet för barnen att mötas även i åldersblandade grupper Utomhusmiljön På för- och eftermiddagarna vistas barnen i Smedsparken, eftersom daghemmet inte har en egen gård. Parken är utrustad med leksaker, gungor, sandlådor och klätterställningar av olika slag och den ger möjlighet till mångsidig lek. I parken växer stora ekar och kastanjer, som speciellt om hösten ger upphov till roliga lekar bland löven. Det finns ett mindre inhängnat område i parken, som bidrar till ökad trygghet för de yngsta barnen. I parken vistas även andra daghem, så barnen har möjlighet att stifta bekantskap med många barn. Staden en viktig del av vår lärmiljö och vi strävar efter att besöka olika lekparker och andra platser i vårt närområde Vuxnas roll Att vara närvarande och lyhörd är två viktiga uppgifter för personalen. Närvaro kan betyda ren fysisk närvaro, särskilt när det handlar om att locka och inspirera till lek eller för att handleda barnen och inge trygghet. Personalen är närvarande för att kunna se och förstå vad barnen är intresserade av, vilka behov de har och för att barnen ska ha möjlighet att vara delaktiga. Att vara lyhörd handlar om att se och uppmärksamma barnens behov, deras tankar och deras intresse. Närvaro och lyhördhet bidrar till en lärmiljö där barnen får vara engagerade och där deras behov, styrkor och intressen syns Vår verksamhetskultur Verksamhetens grundpelare Tid & Närvaro Personalen ger tid till barnen; tid att fundera, tid att uttrycka sig och tid för att vara, Att det finns tid till lek är viktigt, och på Schantzen vill vi också ge tillräckligt med tid för smågruppsverksamhet. Vi vill också ge tid till det enskilda barnet och satsar mycket på närvarande vuxna, som ger sig själv tid till att lyssna på barnen. Positivitet 4
6 På Schantzen vill vi betona barnens styrkor och behov. Vi fokuserar på det barnen kan och att de får möjlighet att lära sig av varandra. Utgångspunkten är att barnen kan men att de kan vara i behov av handledning. Det är viktigt att barnen får känna att de lyckas. Gemenskap På Schantzen finns barn i olika åldrar och vi vill att alla barn ska få möjlighet att mötas och känna att de hör till gemenskapen på daghemmet. Genom att äldre och yngre barn möts får de möjlighet att lära av och lära varandra. Vi jobbar för att barnen ska lära sig att att glädjas åt varandras olikhet. Känslofostran Det är viktigt att alla barn känner att en vuxen är engagerad i dem och att de får verktyg för att hantera sina känslor, bemöta andras känslor och förhålla sig till konflikter. Vid konflikter är personalen noggrann med att barnen själva ska få öva sig på att berätta om vad som har hänt och att barnen övar sig på att uttrycka hur de känner sig, både till personal och till andra barn. Vuxna bekräftar barnens känslor och jobbar för att stärka barnetns självkänsla och självförtroende Verksamhetskulturen utifrån grunderna för planen för småbarnspedagogik En lärande gemenskap På Schantzen ger vi alla barn möjlighet att mötas och delta i olika aktiviter tillsammans. Barnen uppmuntras till att hjälpa och stödja varandra. Alla barn ska få synas, höras och ta del av gemenskapen. Genom att ta fasta på barns nyfikenhet så uppmuntras de till att tänka och berätta om sina funderingar för de andra i gruppen. En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Barnen ska få lekro och möjlighet att leka i smågrupper. Personalen ser till att barnen får tillfälle att leka i olika konstillationer och arbetar för att stärka gemenskapen mellan alla barn. Personalen är närvarande och ger tid till barnen och anpassar verksamheten efter gruppens och det enskilda barnets behov. Konflikter tas itu med direkt och med hjälp av närvarande vuxna som deltar i barnens lek kan många konflikter förebyggas och barnen får verktyg att hantera varandras oliika åsikter. Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Barnens initiativ och åsikter ska få synas och höras i verksamheten. Vuxna bär ansvaret i verksamheten men är lyhörda inför barnens tankar, intressen och behov. Verksamheten utgår från barnen och daghemmet är till för dem Leken Leken är en viktig del för barnens lärande och för deras välbefinnande, därför ges tiden mycket utrymme under barnens dag. Leken ska få ta plats, höras, synas och bejakas av personalen. Det är personalens uppgift att uppmuntra till lek samt att stödja, handleda och utmana leken. Det är viktigt att barnen har ro att leka och att de har tid, utrymme och möjlighet till sina lekar. På schantzen satsar vi på smågruppsverksamhet, vilket innebär att barnen vistas inomhus och utomhus i små grupper tillsammans med närvarande vuxna. 5
7 Personalen ser till att materialet är lättillgängligt och att det inspirerar till lek, samt att det är tillräckligt utmanande och anpassat efter barnens behov. Genom leken utvecklar barnen sina sociala färdigheter, de bearbetar känslor, sin vardag och sina upplevelser. Barnet får genom leken uppleva gemenskap med andra barn, men även vuxen-barn emellan Barnets delaktighet Vår utgångspunkt i verksamheten är att barn är lika mycket värda som vuxna. Barnens åsikter, tankar och funderingar ska ligga till grund för innehållet i verksamheten. Barnen ska ges möjlighet till självständighet och inflytande, där personalen bär huvudansvaret för att verksamheten fungerar utifrån barnets bästa. Barnens delaktighet beaktas också ur olika perspektiv, där känslan av att vara delaktig, sedd och hörd är viktig. Barnen ska få uppleva att de hör till en grupp, både den egna gruppen men också till daghemmet och gemenskapen på Schantzen. Grupptillhörigheten kan se olika ut och det är lika viktigt att barnen känner sig som en del av den grupp de äter i, har samling i eller leker i. Verksamheten ska erbjuda aktiviteter och verksamhet som får barnen att känna sig engagerade. Den vuxnas närvaro är viktig för att stödja barnen i olika aktiviter för att de ska få känna sig engagerade. Den verksamhet som erbjuds åt barnen ska ge möjlighet till dem att mötas och uppleva aktiviter tillsammans. Personalen beaktar gruppkonstellationer och beaktar sitt eget handlande alla barn ska uppmärksammas. Vi jobbar för att barnen ska känna gemenskap och att alla i gruppen ska uppskatta varandra. Personalen är närvarande i barnens kamratkultur och är aktivt med för att stödja och handleda barnen Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation sker regelbundet med personalen och med barnen. Det hjälper personalen att synliggöra processer istället för att fokusera på resultat. Genom att dokumentera verksamheten och tillsammans reflketera över vad som händer, vad barnen lär sig och intresserar sig för kan verksamheten utvecklas. Barnets egen verksamhet och gruppernas gemensamma verksamhet dokumenteras t.ex. genom fotografier eller videoklipp för att tillsammans med personalgruppen och vårdnadshavare kunna utvecklas och utvärderas. Reflektionerna är viktiga och dokumenteras. Barnen ska ha möjlighet till att vara delaktiga i reflektionen och dokumentationen. Barnens tankar behöver synliggöras och uppmärksammas för att verksamheten ska utgå från deras intresse Trygghet och säkerhet på daghemmet Det är viktigt för oss att barnen känner sig trygga på daghemmet. Personalen arbetar nära barnen och värderar närvaron högt. Även om barnen får möjlighet att leka ifred, finns det ändå en vuxen nära. Lärmiljön är utformad med tanke på tillgänglighet men även trygghet och säkerhet är viktigt. Material som används på Schantzen ska vara säkert och barnvänligt. Vi använder inte gammal elektronik som 6
8 leksaker, smått material (till exempel pärlor) finns tillgängligt på en sådan höjd att de minsta barnen inte stoppar det i munnen. Utomhus strävar personalen efter att vara nära barnen i deras lekar i smedsparken, samtidigt är det viktigt att se till att alla daghemmets barn har det bra vid utevistelse. Barn och vuxna bär alltid västar med daghemmets namn på under utevistelsen. För att garantera barnens och personalens säkerhet görs en säkerhets- och räddningsplan upp som uppdateras årligen. Vi gör utrymningsövningar tillsammans med barnen åtminstone 1 gång per termin. 3. Daghemmets mål Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten Mål och motivering av målet: Att organisera för och utveckla arbetssätt som stöder den pedagogiska dokumentationen och reflektionen på enheten. Pedagogisk dokumentation är ett arbetssätt som kräver övning och tid, personalgruppen behöver möjlighet att fördjupa sig i vad pedagogisk dokumentation handlar om. Arbetssätt: Reflektionsmöten som grund för reflektion kring verksamheten, genomförande av pedagogisk dokumentation, till diskussion om pedagogisk dokumentation. Litteratur, tidigare projekt/seminarium som stöd för arbetet. Delaktighet/samarbete: Personalen gör arbetet tillsammans, målet är förankrat hos personalen och utarbetat i samförståelse med viceföreståndaren. Förväntat resultat: Personalen har utvecklat metoder och arbetssätt för att samla in dokumentation Det finns system för hur och när personalen reflekterar över dokumentationen Personalgruppen har förståelse för vad pedagogisk dokumentation är och har provat på projekt där den pedagogiska dokumentationen är bärande. Tidsplan: November - december: Fokus på att utveckla metoder och arbetssätt för att samla in dokumentation, samt för att reflektera om dokumentationen Januari-juni: Fördjupning, arbete med projekt i verksamheten Uppföljning: Alla möten dokumenteras, tankar, erfarenheter och reflektioner samlas i en pärm. Föreståndaren ansvarar för att följa upp processen. 7
9 Utvärdering och utveckling: Utvärdering och utveckling sker fortlöpande. I december görs en mellanutvärdering med fokus på att ta ställning till hur arbetet behöver fortsätta och hurudan fördjupning som behövs Isbjörnarnas övergripande mål Personal: Amelie Lund (Lärare inom småbarnspedagoigk) (Barnskötare inom småbarnspedagogik) Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Målet för isbjörnarnas verksamhet är att stärka gruppens känsla av gemenskap, där barnen känner sig uppskattade och uppskattar varandra. Det är viktigt att barnen har möjlighet till att kommunicera både tankar och känslor till varandra, att barnen har förståelse för varandras olikheter och att de beaktar varandra. Beakta andra - Lyssna på andra - Känna glädje av andras närvaro - Glädjas över gemenskapen Uttrycka sig - Vänligt mot kompisen - Motivera det man säger - Uttrycka sig mer än nej! - Fråga vad kompisen menar Våga tycka olika - Förståelse för vad lika och olika är - Barnen vågar välja efter egen vilja och tanke Barnens delaktighet: Barnen är delaktiga i det arbete som rör dem själva och i verksamhetens utformning. Diskussion och reflektion förs tillsammans med barnen gällande isbjörnarnas målsättning. Barnen ska ha möjlighet att påverka innehållet. Lärområden och arbetssätt: För att nå målsättningen för Isbjörnarna kommer tre områden att lyftas i verksamheten; att beakta andra, att uttrycka sig och att det är okej tycka olika. Delmål Beakta andra Uttrycka sig Våga tycka olika Arbetssätt Gemensamma övningar med fokus på glädje och att få lyckas Personalen ger positiv feedback till barnen Ledda lekar med fokus på att lyssna och att ha roligt. T.ex. sagotering. Barnen uppmuntras till att lyssna på varandra genom olika aktiviteter och med hjälp av Språkligt fokus att berätta, att beskriva saker, att beskriva känslor, att beskriva tankar Personalen är goda förebilden Personalen uppmuntrar barnen till att uttrycka sina tankar och känslor Ledda lekar med fokus på Ledda lekar med fokus på att välja olika, att motivera sitt val Likheter och olikheter uppmärksammas i vardagliga situationer Barnen får möjlighet att reflektera kring lika olika rättvist orättvist 8
10 närvarande vuxna att uttrycka sig Språkens rika värld Att stärka förmågan att anpassa språket enligt situationen. Barnen ska få öva sig i att berätta, förklara och diskutera. När barnen får leva sig in i olika situationer, använda humor och lära sig goda vanor stärks deras språkliga uttrycksförmåga. Jag och vår gemenskap Personalen undersöker tillsammans med barnen till exempel människors, könens och familjernas mångfald. Målet är att barnen ska lära sig förstå att människor är olika men ändå lika värda. De övriga lärområdena integreras i verksamheten och med fokus på att bjuda in till gemenska, att ha roligt tillsammans och möjliggöra reflektion kring olika begrepp. Pedagogisk dokumentation: Den pedagogiska dokumentationen förverkligas med personalgruppen och tillsammans med barnen. Den pedeagogiska dokumentationen ska som arbetssätt föra verksamheten framåt. Genom text, bild och reflektioner får barn och personal tillsammans syn på vad som år aktuellet i verksamheten och är ett stöd i utvärderingen. Personalen för anteckningar, tar bilder, videor och observerar varandra för att utveckla och utvärdera verksamheten. Barnen ska uppmuntras till att dokumentera med hjälp av bild, berättande och video. Lärmiljö: Lärmiljön ska bjuda in barnen till gemensamma aktiviteter och material finns tillgängligt och är utformat för detta ändamål. Atmosfären på daghemmet är positiv och barnen ska känna sig hörda och sedda. Ett positivt klimat stärker relationerna mellan barn och barn och vuxna. Familjernas delaktighet: Barnens lek och relationer är viktig för många familjer. Familjerna ska ha möjlighet till insyn i verksamheten (hur vi gör, vad vi gör och varför vi gör) och möjlighet till att stödja det egna barnet i sociala relationer och barnets självkänsla. Samarbete (t.ex. bibliotek, museer, teater, mm): Teatermuséet för workshops Samarabete med daghemmet AV, till exempel utflykter eller andra aktiviteter. Förväntat resultat: 9
11 Beakta andra - Lyssna på andra - Känna glädje av andras närvaro - Glädjas över gemenskapen - Barnen reflekterar och diskuterar över rättvisa och orättvisa Uttrycka sig - Vänligt mot kompisen - Motiverar det man säger - Uttrycker sig mer än nej! - Frågar vad kompisen menar Våga tycka olika - Förståelse för vad lika och olika är - Barnen vågar välja efter egen vilja och tanke Tidsplan: Hösten 2018 Våren Mellanutvärderingar regelbundet. Plan för uppföljning: Mellanutvärdering i december Mål och metoder samt utvärdering följs upp regelbundet på reflektionsmöten och under personalens egen tid för planering, utveckling och utvärdering. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Genom den pedagogiska dokumentationen kan personalen få syn på hur verksamheten fungerar och hur barnen fungerar tillsammans. Personalen dokumenterar arbetssätten och om barnen har haft möjlighet att utvecklas inom ramarna för målsättningen. En mellautvärdering görs i december och verksamheten följs upp regelbundet. Genom regelbunden reflektion och pedagogisk dokumentation utvecklas även arbetssätten samt barnens och familjernas delaktighet. Personalen utvärderar: Har verksamheten erbjudit de former som står under arbetssätt? Hur har personalen fungerat som förebild? Hur har lämiljön använts för att kunna nå målsättningen? 3.3. Pingvinernas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Personalen i Pingvinernas grupp består av Laura Johansson (Lärare inom småbarnspedagogik) och Alexey Shumilin (Barnskötare inom småbarnspedagogik). Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Målsättningen för året är att verksamheten ska stödja och utveckla barnens självständighet. 10
12 Det är ett behov för många barn, men intresset för och behovet av självständighet ser olika ut beroende på individen. De yngre barnen övar på grundläggande färdigheter och de äldre barnens intresse handlar t.ex. att självständigt ta för sig i lek och övrig verksamhet. Barnens delaktighet: Barnen erbjuds möjligheter till självständighet och till att påverka sin verksamhet i anknytning till deras behov och utvecklingsnivå. Personalen skapar situationer där barnen har förutsättningar till att lyckas. Lärområden och arbetssätt: Barnen skall ha möjlighet till att öva självständighet inom alla lärområden. Delmål Uttrycka egna behov Följa instruktioner Kreativitet/ Initiativförmåga Arbetssätt Bejaka och bekräfta barnens behov och det de själva uttrycker Personalen skapar trygga och tillitsfulla relationer med det enskilda barnet Personalen utvecklar en lärmiljö där barnen har möjlighet att uttrycka sina behov (material tillgängligt, uppmuntrande atmosfär) Öva på att tillsammans benämna olika saker och fenomen Ge positiv feedback och uppmuntra Ge korta, tydliga instruktioner Ge tid åt barnet att utföra saker själva, fokus på vardagskompetens Ledda lekar med fokus på att lyssna och följa instruktioner Ge barn möjlighet till att välja själv, presentera olika alternativ Barnens delaktighet: Sporra vidare från det barnen uttrycker intresse för. Personalen synliggör barnens idéer för barnen Närvarande vuxen i leken: Personalen lyssnar på barnens förslag och uppmuntrar barn att vara påhittiga i leken och förverkliga barnens förslag Pedagogisk dokumentation: - Den pedagogiska dokumentationen förverkligas med personalgruppen och tillsammans med barnen. - Genom att regelbundet reflektera över de situationerna vi skapar för barnen; har de möjlighet att vara självständiga? Lärmiljö: Material finns tillgängliga för barnen. Borden och stolarna är låga och på barnens nivå. Pappershanddukar, pottor, och annat som barnen använder dagligen är tillgängligt för dem. Tillgänglighet - Material finns på barnens nivå - Materialet är tydligt och strukturerat, så att barnen har tid att bekanta sig med dem i lugn och ro - Personalen ger tid för lek och samvaro Personalens roll - Personalens uppgift är att ge möjligheter till självständighet i alla situationer under dagen - Personalen ger tid för barnen att prova, utforska och lära sig att utföra saker 11
13 själv Familjernas delaktighet: Under början av hösten har familjerna haft möjlighet att uttrycka önskemål om vad som är viktigt för deras barn, under uppgörnet av barnens individuella planer har även självständighet varit ett aktuellt tema. Samarbete: Möjligt samarbete med köket, där framförallt de äldre pingvinerna kan få möjlighet till att vara delaktiga i vissa situationer sammankopplade med förberedlesen för lunch och/eller mellanmål. Förväntat resultat: Utrycka egna behov - Trygghet: Personalen är närvarande och ser och hör varje barn - Barnet vågar uttrycka sina känslor - Barnet berättar verbalt, visar, pekar på det hen behöver åt en vuxen Följa instruktioner - Förstår det personalen säger, tecknar, visar - Följer korta, enkla instruktioner i lek och vardagssysslor Kreativitet & Initiativförmåga - Lärmiljön är tillgänglig och barnen har möjlighet att själva ta fram material till lek - Lärmiljön är tillgänglig och barnen har möjlighet att själva utföra vardagliga sysslor som; påklädning, ta mat, duka och duka av, gå på toaletten, tvätta händer - Barnet hittar på vad hen vill göra - Förverkligar egna och andras förslag i leken Tidsplan: Hösten 2018 Våren Mellanutvärderingar Plan för uppföljning: Mellanutvärdering i december Mål och metoder samt utvärdering följs upp regelbundet på reflektionsmöten och under personalens egen tid för planering, utveckling och utvärdering. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Genom den pedagogiska dokumentationen kan personalen få syn på hur verksamheten fungerar och hur barnen fungerar. Personalen dokumenterar arbetssätten och om barnen har haft möjlighet att utvecklas inom ramarna för målsättningen. En mellanutvärdering görs i december och verksamheten följs upp regelbundet. Personalen utvärderar: Hur har delmålen och arbetssätten uppnåtts? Hur ser vardagssituationerna och planerade verksamheten ut? Har barnen möjlighet att handla självständigt? Fundera över möjligheterna som erbjuds inom den fysiska, sociala och psykiska lärmiljön. 12
14 Hur pratar personalen? Hurudana instruktioner ger vi, hur utmanar vi, hur uppmuntrar vi barnen? 4. Utvärdering Syftet med utvärderingen och kvalitetsutvecklingen av verksamheten är att stödja genomförandet av lagen, planerna och att erbjuda det bästa för barnen. Med hjälp av utvärderingen ska kvaliteten av småbarnspedagogiken främjas, verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov synliggöras och verksamheten utvecklas. Utvärderingen sker både externt och internt. Den interna utvärderingen av verksamheten sker systematiskt och regelbundet. Utomstående utvärdering består av Helsingfors stads uppföljningsbesök och annan övervakning. Vår interna utvärdering sker på olika plan: föreningens, daghemmets och individnivå Utvärdering på daghemsnivå Utvärderings- och kvalitetsutredning på daghemmet sker termins- och årsvis. De styrande dokumenten, förutom de nationella och kommunala planerna, är verksamhetsplanerna och gruppavtalen. Verksamhetsplanen utarbetas årligen och utvärderas under verksamhetsåret och varje vår efter verksamhetsårets slut. Gruppavtalen, som är dokument som styr gruppernas arbete utvärderas vid jul och slutet av vårterminen. Vi fäster också uppmärksamhet vid lärmiljöns kvalitet och utvärderar den med ett utvärderingsverktyg en gång per år och i den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen. Feedback från vårdnadshavarna får vi förutom i den dagliga kontakten, i samtal med vårdnadshavarna, på föräldramöten och via de årliga kundenkäterna. Responsen utnyttjas i daghemmen, bland personalen och av ledningen i BF:s småbarnspedagogik. Vi upplever att feedback är värdefullt med tanke på kontinuerlig utveckling av verksamheten. De centrala resultaten av vårdnadshavarnas utvärdering delges dem och Helsingfors stad. Mätare för verksamhet och kvalitet på daghemmets nivå: förvekligandet av styrande dokument förverkligandet av målen i verksamhetsplanen kundenkät (vårdnadshavarna) lärmiljöns kvalitet (Eccers) bruksprocent 4.2. Utvärdering på individnivå Utvärderingen på individnivå grundar sig på lagen om småbarnspedagogik och innebär utvärdering av hur barnets plan för småbarnspedagogik genomförs. Det är viktigt att utvärdera genomförandet av barnets plan för småbarnspedagogik innan planen uppdateras. I samband med utvärderingen ska barnet, vårdnadshavaren och personalen fundera över hur mål och de överenskommelser som man gemensamt skrivit in i planen har beaktats och uppnåtts. Under utvärderingen ska barnet också vara delaktigt. 13
15 Mätare för verksamhet och kvalitet ur barnets och vårdnadshavarnas synvinkel: samtal med vårdnadshavarna om barnets plan för småbarnpedagogik daglig kontakt med vårdnadshavarna barnets delaktighet i uppgörande av barnets plan för småbarnspedagogik barnets delaktighet i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten enkät till vårdnadshavarna 1 gång/år Personalens målinriktade och systematiska självvärdering har en central roll i att upprätthålla och utveckla kvaliteten inom småbarnspedagogiken. Utvärderingen kan fokusera på bland annat personalens kommunikation med barnen, stämningen i gruppen, de pedagogiska arbetssätten, verksamhetens innehåll eller lärmiljöerna. Den pedagogiska dokumentationen har en viktig betydelse för självvärderingen och utvecklingen av det egna arbetet. Mätare för verksamhet och kvalitet ur personalens synvinkel: pedagogisk dokumentation utförs individuella utvecklingssamtal hålls reflektionstid i grupp 1/gång vecka personalen går på fortbildningar 14
Verksamhetsplan för daghemmet Brita Maria Renlund
Verksamhetsplan för daghemmet Brita Maria Renlund 2018 2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 20.10.2018 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden
Läs merVerksamhetsplan för Tallbo daghem
Verksamhetsplan för Tallbo daghem 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2018 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet...
Läs merVerksamhetsplan för daghemmet Anna
Verksamhetsplan för daghemmet Anna 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2018 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet...
Läs merVerksamhetsplan för Tölö daghem
Verksamhetsplan för Tölö daghem 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2018 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 3 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet...
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merVerksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans
Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merLokal arbetsplan Lekåret
Lokal arbetsplan Lekåret 2012-2013 Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merNeglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs mer1. Beskrivning av Stormhattens förskola
Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merKvalitetsberättelse
Kvalitetsberättelse 180921 Vår förskola Klintforsens fsk, Kräftan Pedagogisk lärmiljö Omsorg och rutiner: Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider, intressen
Läs merTrollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA
Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merVerksamhetsplan, allmän del
Verksamhetsplan, allmän del 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 31.10.2018 Innehållsförteckning 1. Våra styrdokument... 2 2. Värdegrunden... 3 3. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 4
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merKarlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merBroby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår ht-16-vt-17 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVästerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan
Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan 2010-2011 Verksamhetsbeskrivning Fritidshemmets verksamhet bygger på den läroplan som finns för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs mer2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola!
2015-05-29 Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016 Ängens förskola! Förutsättningar Förskolan Ängen: Består av två avdelningar Smörblomman med barn i åldrarna ett till
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merArbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Läs merFörskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merMed utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.
Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola Upprättad januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Klintforsens fsk Kräftan 170915 Vår grundverksamhet: - Omsorg och rutiner. Vi pedagoger börjar läsåret med att göra en grovplanering utifrån barnens vistelsetider,
Läs merVerksamhetsplan Daghemmet Domus
Verksamhetsplan Daghemmet Domus 2017-2018 1 Enhetens adress: Brändövägen 4-8, 00570 Helsingfors Föreståndaren: Dan Engström Viceföreståndare: Nina Airio Personalstyrka: 9 Barnmängd: 37 Datum då verksamhetsplanen
Läs merVätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg och förskola Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merHemlings förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hemlings förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan
Läs merVerksamhetsplan för daghemmet Arbetets Vänner
Verksamhetsplan för daghemmet Arbetets Vänner 2018-2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 31.10.2018 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden syns
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merBeskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merVerksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015
Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merSlottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs merLäsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012
Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs mer