HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING

Transkript

1 HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING ANVISNINGAR FÖR DIGITAL HANTERING RUTINER FÖR SAMORDNAD DOKUMENTHANTERING

2 ALLMÄN ANVISNING Sida 2 av 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE ANSVAR OCH UPPHOVSRÄTT DATASÄKERHET KVALITETSSÄKRING UPPHANDLING INDELNING AV DOKUMENT I KLASSER OCH TYPER SPRÅK TEKNISK UTFORMNINGSSTANDARD KONTAKTPERSONER OCH FASTSTÄLLANDE ALLMÄNT OM DOKUMENTUTFÖRANDEN DEFINITIONER FILINNEHÅLL UTFORMNING AV RITNINGAR REVIDERING AV BEFINTLIG DOKUMENTATION REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR ALLMÄNT ALLMÄN BESKRIVNING AV RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER SAMBAND MELLAN RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER FÄRGER OCH LINJEBREDDER AutoCAD Övriga CAD-applikationer LAGER KOORDINATSYSTEM Höjder Plushöjder Modellens insättningspunkt Ritningsblankettens insättningspunkt MÅTTSÄTTNINGAR TEXTSTILAR OCH TEXTHÖJDER RITNINGSBLANKETTER Storlek, format Disposition, översikt, förklaringstexter mm Placering ritningsram NAMNRUTA I MODELLFILER OCH I RITNINGSDEFINITIONSFILER LOKALISERINGSPLAN TILL NAMNRUTAN KOMPLEMENTFILER GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM AutoCAD Andra CAD-program och applikationer REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN TEXTDOKUMENT ALLMÄNT FOTTEXT TEXTSTILAR OCH TEXTHÖJDER GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM... 13

3 ALLMÄN ANVISNING Sida 3 av 24 5 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN PÄRMAR ALLMÄNT DOKUMENTTYPER NAMNGIVNING GEMENSAMT FÖR ALL FILNAMNGIVNING REGLER FÖR NAMNGIVNING AV DOKUMENT Regler för namngivning av dokument TelgeBostäder (TB) Regler för namngivning av dokument TelgeFastigheter (TF) NAMNGIVNING AV MODELLFILER Namngivning av modellfiler TelgeBostäder (TB) Namngivning av modellfiler TelgeFastigheter (TF) Namngivning av komplementfiler: KATALOGSTRUKTURER MÅL FÖR KATALOGSTRUKTURERING PROJEKTSTRUKTUR LEVERANSER TILL OCH FRÅN ARKIVET LEVERANS AV DOKUMENTATION DATAFORMAT FÖR ÖVERFÖRING Gällande filtyper Gällande filformat LEVERANS AV DOKUMENT FÖR GRANSKNING KONTROLL AV INLEVERANS LEVERANS AV SLUTDOKUMENTATION OMFATTNING AV DOKUMENTLEVERANSER FÖLJEBREV VID DOKUMENTLEVERANSER TABELLER TEKNIKOMRÅDEN OCH BETECKNINGAR LÖPNUMMER / LÄGESKOD RUMSNUMRERING OCH LÄGENHETSNUMRERING NAMNGIVNING AV RUM MODELLENS INNEHÅLL KOMPLEMENTFILENS INNEHÅLL TEKNISKT SYSTEM HANDLING / SKEDE FORMAT SKALA BYGGNADSFÖRTECKNING EXEMPEL EXEMPEL PÅ IFYLLNING AV METADATA I NAMNRUTA EXEMPEL PÅ HANDLINGSFÖRTECKNING Bilagor - Checklistor och kontrollplan Rumsnamn TB - Rumsnamn TF

4 ALLMÄN ANVISNING Sida 4 av 24 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Denna handbok fungerar som ett regelverk för hur dokument skall levereras mellan Telge och berörda projektörer och övriga dokumentleverantörer. Regelverket gäller för alla, interna som externa, parter som förändrar dokumentationen. Observera att handboken inte är en projekteringshandbok utan ett regelverk rörande dokumentation hos Telge. Regelverket skall framförallt tillämpas vid in- och utlåning av dokumentation som skall förändras. Det står varje part fritt att projektera efter sedvanlig egen ordning, men alla dokument måste följa handbokens regelverk då dokumentationen återlämnas till Telge. Kraven gäller också förändringar som genomförs i underhållssyfte, internt eller externt. Syftet med handboken är att skapa enhetliga regler för Telge, underlätta samordningen mellan olika projektörer samt förenkla in- och utleveranser till/från det digitala arkivet hos Telge. 1.2 Ansvar och upphovsrätt Ansvariga för att handboken tillämpas, är arkivsamordnare och projektledare inom Telge samt hos kontrakterade leverantörer. Telge har nyttjanderätten till leverantörens arbetsresultat som redovisas i dokumenten. Telge äger rätten till all utlånad dokumentation, som förvaras hos leverantören under projekttiden. Dokument som är utlämnade för revidering får inte delges tredje part utan tillstånd från Telge. Upphovsmannarätten skall beaktas. Ägande- och nyttjanderätten till nyproducerade handlingar, övergår vid överlämnande av färdigställt material till Telge. Telge äger rätt att fritt och utan inskränkning disponera handlingar i fastighetsförvaltningen och i samband med framtida ombyggnader. Ansvarig för handbokens upprättande och revision är Telge. Denna handbok är föremål för revision då ansvariga på Telge fattar ett sådant beslut. 1.3 Datasäkerhet Respektive part ansvarar för att rutiner för säkerhetskopiering och virusskydd upprättas och efterlevs på betryggande sätt, till skydd för det utlånade och i projektet nyskapade materialet. Förlust av information beroende av dåliga rutiner accepteras ej. Skadestånd kan komma att utkrävas. 1.4 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av att dokumentationsarbetet utförts enligt denna handbok, skall vid återlämnandet till Telge dokumenteras i en kontrollplan. Denna skall hanteras av den ansvarige projektledaren, eller av denne utsedd, och skall översiktligt redovisa hur kvalitetssäkringen har upprätthållits. Kontrollplanen skall utgöra ett verktyg för övervakning av utförda egenkontroller via checklistor som skall följas. Exempel på kontrollplan och checklistor finns som bilaga till denna handbok. Anpassning av dessa till aktuellt projekt kan krävas i syfte att undvika missförstånd.

5 ALLMÄN ANVISNING Sida 5 av Upphandling Etableringen av handboken skall göras redan vid upphandlingen av projektet och ingå som en del i upphandlingsunderlaget. Godkännande, fakturering och betalning av dokumentationsarbetet skall kopplas till upprättat kontrakt och signerade kontrollplaner skall användas som underlag för godkännande av dokumentationsleveranserna. 1.6 Indelning av dokument i klasser och typer I projektet skall vissa typer av dokument tas fram och dessa skall specificeras i aktuell dokumentförteckning för projektet. Dokumenten skall indelas i följande dokumentklasser: Ritningar (ex: plan-, sektions- och detaljritningar) Textdokument (ex: protokoll, tekniska beskrivningar, manualer) Pärmar (ex: anläggnings-, drifts-, materialpärmar) Ovanstående dokumentklasser har gemensamma krav och sina respektive särkrav beskrivna i nedanstående text. En ytterligare nedbrytning i dokumenttyper skall göras, vilket görs i samband med bestämning av vilka dokument som omfattas i aktuellt projekt. 1.7 Språk Dokumentation skall vara upprättad på svenska. I undantagsfall kan engelsk text accepteras, detta skall godkännas skriftligen av Telge. Samtliga ritningshuvuden och förklarande texter på skall vara på svenska. 1.8 Teknisk utformningsstandard Dokumentation över bygg- och anläggningar skall utföras enligt svensk standard, rekommendationerna i Bygghandlingar 90, de1 1-8 och god svensk praxis. Det är viktigt att dokumentleverantören har god kännedom om dessa standarder. Vid avvikelser från vad som anges i denna handbok gäller handboken i första hand. 1.9 Kontaktpersoner och fastställande Telges kontaktperson i frågor som rör denna handbok är: Telge Bostäder AB Telge Fastigheter AB Mikael Lisinski Josef Kazemi Tel Tel E-post: mikael.lisinski@telge.se E-post: josef.kazemi@telge.se Fastställande för Telge: Södertälje den Tommy Grönberg Chef Affärsområde Teknik

6 ALLMÄN ANVISNING Sida 6 av 24 2 ALLMÄNT OM DOKUMENTUTFÖRANDEN 2.1 Definitioner Dokument Handling Schema Ritning Dokument är samlingsnamnet för handlingar, textdokument och ritningar och avser traditionella dokument som är identifierbara, klassade efter typ av innehåll, versionshanterade och läsbara av människa. Normalt produceras dessa på skrivaren/plottern/bildskärm. Handling är en samling dokument som uppnått, eller tilldelats, en viss legal status, exempelvis Godkänd för användning i en process. Schema avser symbolisk representation av funktioner eller objekt där skala inte är angiven eller nödvändig för förståelse Ritning som begrepp används här endast för det färdiga dokumentet som det redovisas på pappret, eller förekommande fall på bildskärmen. Ritningen är alltså en presentation, inte lagrade data. En ritning kan digitalt presenteras som en plott- eller rasterfil. Dokumentfil Ritningsfil Applikationsfil Arkivfil Metadata Ritningsorienterad CAD Modellorienterad CAD Objektorienterad CAD Dokumentfil och Ritningsfil är en digital representation av ett dokument. En applikationsfil är den fil som aktuell applikation skapar och behöver för redigeringsarbeten. Exempel är dwg-fil från AutoCAD och doc-fil från MS Word. En arkivfil är en rasterfil som genereras från applikationsfilen. Anledningen är att få ett arkivbeständigt format. Information om textdokument, ritningar, schemor, ritningsdefinitioner, modeller, plott- och rasterfiler lagras i separata metadatafiler som innehåller metadata. Metadata är information som beskriver ett dokuments egenskaper. Ritningsorienterad CAD är en efterbildning av det manuella sättet att framställa ritningar. Varje CAD-fil innehåller då en ritningsblankett med namnruta samt linjer och texter som avbildar byggnaden. Modellorienterad CAD innebär att man samlat avbildar hela eller delar av byggnaden eller anläggningen, med utgångspunkt från byggnadens indelning. Avbildningen kan bestå av grafiskt orienterad information, men också beskrivningar och förteckningar i text och siffror. Modellen presenteras i sin tur på ritningar och i andra dokument. Objektorienterad CAD innebär att man skapar ritningar med hjälp av objekt med tilldelade egenskaper, inte linjer.

7 ALLMÄN ANVISNING Sida 7 av 24 Modellfil Xref Basfil Ritningsdefinitionsfil Ritningsblankett Komplementfil Plottfil Utskriftsfil Rasterfil Projektnummer /namn vid leveranser Kostnadsställe Modellfiler (också kallade CAD-modeller eller Xref s) innehåller avbildning av byggnaden eller anläggningen och all information som är direkt lägesanknuten till denna. Vissa modellfiler är gemensamma basfiler, vilka utgör projektgemensamma underlag till respektive projektörs egen information. Ritningsdefinitionsfil (också kallad vyfil eller ritdef) innehåller den information som krävs för att koppla ihop utsnitt ur modellen med grafik, som hör till ritningsblanketten. Modellens grafik kopplas med hjälp av externa referenser. Ritningsblanketten kan kopplas till ritningsdefinitionsfilen som en extern referens eller sättas in som ett block. Vid leverans till Telge alltid som block. Komplementfiler som knyts till ritningsdefinitionsfilen är gemensamma för projektet och kan vara namnruta, lokaliseringsfigur, standardtexter och teckenförklaringar i ritningens textfält. Plottfil, utskriftsfil eller rasterfil är en lagrad version av de data som sänds till en plotter eller skrivare vid utskrift. Denna information sparas i ett format som enbart beskriver grafiken och inte CADfilernas logiska struktur. En plottfil är inte möjlig att redigera direkt som en CAD-fil. Filerna är vid korrekt upplösning att betrakta som en äkta kopia av den utskrivna pappersritningen då alla typsnitt, linjetyper eller skrafferingsmönster återges korrekt. Anges på CD-skivor och liknande transportmedia vid leverans av filer: Projektnummer/-namn, Projektskede, Kostnadsställe, Husnamn, Tekniskt system och Datum för projektskede Telges kostnadskonto för fastighet eller liknande. 2.2 Filinnehåll Dokumentfiler skall innehålla all nödvändig information som krävs för att visa dess innehåll komplett. Det gäller framförallt ritningar vars ritningsformulär skall kunna skrivas ut på papper utan krav på förtryckt blankett. Varje ritningsfil skall innehålla endast en ritning per fil, dvs ett dokument. En ritningsfil kan vara uppbyggd som en ritningsdefinitionsfil med underliggande externa referensfiler, vars filstruktur i sådana fall skall bibehållas. 2.3 Utformning av ritningar Ritningar skall utföras enligt Telges mallar för ritningar och övriga dokument. Förändringar av blanketter och mallar får inte göras utan Telges godkännande. Notera att befintlig dokumentation från Telge inte alltid skall revideras till ett utförande enligt denna handbok. Konsekvensen för varje aktuellt projekt måste beaktas, se nedan.

8 ALLMÄN ANVISNING Sida 8 av 24 Följande lista sammanställer generella krav gällande ritningar och som upprättas: 1. Ritningsunderlag skall alltid upprättas i CAD-miljö enligt denna handbok. 2. Ritningar skall upprättas enligt svensk standard. 3. Ritningsfilen (ritningsdefinitionsfilen för CAD-modeller) skall innehålla all information om ritningen, även ritningsformuläret, och kunna skrivas ut komplett på papper utan förtryckt formulär. 4. Dokument skall granskas och godkännas inom respektive levererande företag, enligt företagets egna instruktioner (egenkontroller). Telge kommer att returnera alla dokument som inte kan godkännas. 5. All text på dokumenten skall vara på svenska. 6. Dokumentklassen avgör vilka pappersformat som är godkända. 7. Ritningens ritstämpel/namnruta skall vara komplett ifyllda. 8. Vid revideringar skall ändringsnotering fyllas i. Omritad ritning skall förses med senaste ändringsnotering samt ursprungsdatum överförda från ursprungsoriginalet. 9. Vid slutleveranser av ritningar skall dessa vara märkta Relationshandling. 10. Överlämnade modellfiler ska vara objektorienterade. 2.4 Revidering av befintlig dokumentation Beroende på omfattningen och kvaliteten på befintlig CAD-dokumentation görs i varje projekt ett val i vilken omfattning handboken skall följas. Telge avgör omfattning för aktuellt projekt. Beslut om att frångå handboken skall protokollföras. 3 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR 3.1 Allmänt Följande krav avser hantering i AutoCAD. Vid framtagandet av planritningar skall modellorienterad CAD tillämpas. All geometri ritas i gemensamt koordinatsystem. Alla modeller skall ritas i skala 1:1 och i enheten meter eller millimeter. Lagerstrukturen skall vara välordnad och följa kraven enligt denna handbok. 3.2 Allmän beskrivning av ritningsdefinitions- och modellfiler Ritningar byggs upp genom att modellfiler kopplas till en ritningsdefinitionsfil. Utsnitt (vyer) ur modellen redovisas sedan i ritningsdefinitionsfilen. Det är ett krav att använda en vy/layout per ritningsdefinitionsfil. En modell utgörs av en väl avgränsad del, t ex ett våningsplan eller ett system (ex belysningssystem), och får ej innehålla andra vyer/layouter än AutoCAD standard. Varje konsult ritar sitt teknikområde på egna modellfiler. Finns arkitekt skall dennes modellfil infogas som extern referens i övrigas modeller.

9 ALLMÄN ANVISNING Sida 9 av Samband mellan ritningsdefinitions- och modellfiler Syftet med att arbeta med externa referenser är att ha endast ett original av varje del av objektet och av varje teknikområde, så att ändringar av dem endast behöver utföras på ett ställe. Vidare får modellerna ej innehålla andra layouter än AutoCAD standard beroende på att modellfilen i sin tur infogas i andra teknikområdens modellfiler. I en ritningsdefinitionsfil infogas modellfiler och komplementfiler som externa referenser. Externa referenser skall: vara av typen Overlay (för att inte cirkelreferenser skall uppstå). ha relativa sökvägar (anpassade efter angiven mappstruktur) Stomlinjer, (i katalog P) Modellfil (tex. Planlösning i katalog A) Ritningsblankett Lokaliseringsplan Namnrutan är ett attributblock Ritningsdefinitionsfil, (i katalog RITDEF) Ritningsblankett, lokaliseringsplan, norrpil och måttstock skall sättas in i ritningsdefinitionsfilen som block (i pappersarean). Ritning, (i katalog RITNING) En ritning är en eller plottad ritningsdefinition. Modellfiler sätts in som externa referenser i ritningsdefinitionsfilen Figur 1 Förhållandet mellan ritningsdefinitionsfiler, modellfiler och komplementfiler

10 ALLMÄN ANVISNING Sida 10 av Färger och linjebredder AutoCAD För byggnadsritningar gäller Bygghandlingar 90 som standard för färger och linjebredder. Penntjocklekar som skall användas vid utskrift/plottning via AutoCAD är följande: Penna nr Färg Tjocklek mm 1 Röd Gul 1,00 3 Grön Cyan Blå 1,40 6 Magenta Vit/Svart 0.5 Övriga Anmärkning Linjebredder som finns angivna i lagerförteckningarna avser utskrifter i skala 1:50 och 1:100. Vid utskrifter i skala 1:200 skall linjebredder halveras Övriga CAD-applikationer Övriga CAD-applikationer, som använder egna färgsystem, får följa respektive applikations eget färgsystem. 3.5 Lager SB11 lagerstruktur gäller som standard för lagerhantering på byggnadsritningar. Vissa CAD-applikationer använder en egen hård standardisering av lager och denna måste i så fall undantagsvis accepteras. Telge skall alltid kontaktas i sådana situationer och acceptans skall ges skriftligen. Varje teknikområde skall upprätta en lagerförteckning med förklaringar så att andra kan komma åt de lager som de är intresserade av. Detta kan även det egna teknikområdet vara betjänt av. 3.6 Koordinatsystem Ritningar skall upprättas i AutoCAD's koordinatsystem. Objektet skall ritas in med positiva koordinater. Ett projektanpassat koordinatsystem (UCS i AutoCAD), sekundärnät, kan behöva upprättas. Detta för att underlätta hanteringen av CAD-modellerna i projektet. Skall inga CAD-modeller framställas är detta inte nödvändigt. I AutoCAD får systemvariablen Base inte ändras utan skall behålla standardvärdet X=0.0, Y=0.0 och Z=0.0 i WCS Höjder Höjder skall anges i millimeter ovan mark- eller golvplan Plushöjder Plushöjder anges i meter med 2 decimaler.

11 ALLMÄN ANVISNING Sida 11 av Modellens insättningspunkt Alla modellfiler skall ha en gemensam fastlagd insättningspunkt (0,0) som skall användas för respektive byggnad eller områdesmodell. Modellen sätts in i modellarean (model space). Nollpunkten för modellfilerna sätts längst ner till vänster utanför byggnaden, så att hela byggnaden kan ritas med positiva koordinater. Tänk även på att eventuell måttsättning skall få plats mellan nollpunkten och byggnaden Ritningsblankettens insättningspunkt Ritningsblanketten sätts in i pappersarean (paper space). Origo (0,0) utgörs av blankettens nedre vänstra hörn. 3.7 Måttsättningar Koordinatangivelser och måttsättning skall stämma överens med mätningar som kan göras i datorn eller på ritningskopia. Måttsättningen skall indelas på flera CAD-lager som huvud- och detaljmått. Omfattningen och lagerindelningen görs beroende på presentationen av olika innehåll. 3.8 Textstilar och texthöjder Godkända textstilar är AutoCAD's standardfonter för Windows samt textstilar utförda med Windows standardfonter så kallade TrueType fonter. Undantag kan göras om särskilda skäl finns. Ett sådant undantag kan vara en logotyp som skall visas med sitt original teckensnitt. Används undantagsfonter skall dessa bifogas dokument vid leverans. Texthöjd för normal text på ritningar skall vara minst 2,5 mm vid ritningsskalan 1:50. Text i modellen bör redan i tidiga skeden skrivas med texthöjden anpassad till skala 1:50 när planer, fasader och sektioner i bygghandlingarna skall redovisas i denna skala. Läsbarheten blir då mycket god tack vare CAD-systemens exakta utskrift. Även förminskningar till halv skala blir läsbara. 3.9 Ritningsblanketter Storlek, format Ritningsformatet för ritningar skall samordnas till att vara så lika som möjligt, i regel lika vid redovisningen av likadana objekt. Formaten får vara A1 eller A3 enligt BYGGHANDLINGAR 90. Format A1L bör undvikas, men kan i undantagsfall accepteras. En mallstruktur med mallfil för ritningsdefinitionsfiler tillhandahålls utav Telge. Dessa mallar skall användas i så stor utsträckning som möjligt. Avsteg från dessa skall ske i samråd med arkivansvarig hos Telge Disposition, översikt, förklaringstexter mm. Information som är unik för aktuell ritning läggs direkt i ritningsdefinitionsfilen. Detta gäller exempelvis namnruta, koordinatkryss, skalstock och eventuella förklaringstexter.

12 ALLMÄN ANVISNING Sida 12 av 24 Förklaringstext Ritningsram Namnrutan Lokaliseringsplan Placering ritningsram Ritningsramen skall vara placerad i pappersarean (paper space) med insättningspunkten 0,0. Skalan skall vara 1:1 i pappersarean så att det går att plotta med skala 1= Namnruta i modellfiler och i ritningsdefinitionsfiler. Ritningsdefinitioner skall innehålla ett block med blocknamnet NAMNRUTA. Denna namnruta skall användas på samtliga ritningsdefinitioner, blocknamnet skall alltid vara NAMNRUTA och utöver anvisad plats får inget ändras. Attributnamn får alltså ej redigeras. Namnrutan skall vara placerad i pappersytan i ritningsdefinitionsfiler. Modellfiler skall innehålla namnruta med blocknamnet TelgeModStamp finnas i modellytan. Allt som ritas i modellen skall ritas ovanför modellnamnrutan, alltså aldrig negativt i X-led eller Y-led. Mallfilerna som erhålls av Telge innehåller namnrutor för modellfiler resp. ritningsdefinitionsfiler. Exempel på ifyllning av namnruta visas i kapitel 10 Exempel Lokaliseringsplan till namnrutan Lokaliseringsplan skall alltid upprättas i ritningsdefinitionsfiler, om denna saknas i arkivet. Lokaliseringsplanen skall innehålla ytterkontur på byggnaden, sektionsfigur med marknivå och norrpil. Information om byggnadens objektnamn, byggnadsbeteckning och plandel skall framgå av lokaliseringsplanen Komplementfiler Projektgemensamma modellfiler som saknas men behövs skall upprättas och administreras av arkitekten i projektet. Detta avser exempelvis modulnät och konnektionslinjer Godkända applikationsprogram AutoCAD Ritningar skall levereras i AutoCAD 2007-format eller senare om inget annat anges. Om ritningen framställts i senare version och konverterats till tidigare format, skall detta anges vid ritningsleverans. Telges objektorienterade (3D) ritningar får aldrig konverteras till ett tidigare format eller något annat format som förstör objektinformationen.

13 ALLMÄN ANVISNING Sida 13 av 24 AutoCAD Architecture 2009 eller senare skall användas för A- och K-ritningar. Om elevationshöjder skall användas (3D-ritning) avgörs av Telge beroende av projektets omfattning. Autodesk MEP och applikationen MagiCAD får användas för installationer Andra CAD-program och applikationer Andra CAD-program än de som tillåts enligt denna instruktion får användas endast efter skriftlig överenskommelse med Telge. Om annat CAD-program används, skall följande ritningsfiler levereras: Ritningsfil i det använda programmets filformat. Ritningsfil konverterad till något av de tillåtna CAD-programmens filformat enligt överenskommelse med Telge. Plotfil i PDF/A 4 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN TEXTDOKUMENT 4.1 Allmänt Med textdokument avses dokument där text utgör den övervägande delen av informationen. Normalt framställs dessa med ordbehandlingsprogram. Tabeller och liknande dokument kan också betraktas som textdokument. 4.2 Fottext I fottexten skall Projektnummer, dokumentnamn, datum och utskriftstidpunkt finnas. Utseende skall vara enligt följande: Projekt/dokumentnamn/datum/(utskriftstidpunkt) Med datum avses dokumentets revideringsdatum om dokumentet är reviderat, annars ursprungsdatum. Med utskriftstidpunkt menas datum och tid vid utskriftsögonblicket. 4.3 Textstilar och texthöjder Godkända textstilar är standardiserade teckensnitt, Arial eller Times New Roman, och skall alltid användas. Texthöjd för normal text på handlingar skall vara 12 punkter. 4.4 Godkända applikationsprogram Textdokument skall produceras med Microsoft Office, främst Word och Excel. 5 REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN PÄRMAR 5.1 Allmänt Pärmen skall byggas upp med hjälp av katalogstrukturer där ett antal kataloger (filkataloger) skall motsvara flikarna i pärmen och den sammanhållande katalogen pärmens namn och beteckning.

14 ALLMÄN ANVISNING Sida 14 av 24 I varje flik arkiveras samtliga filer som behövs för att skapa pärmens flik, så även respektive utskriftsfil i PDF-format. Den kompletta pärmen skapas genom att samtliga utskriftsfiler i PDF-format från varje flik, sätts samman till en övergripande PDF-fil, som bildar pärmen. Varje flik skapas som klickbara strukturer i PDF-filen. Katalogstrukturen med samtliga filer packas ihop till en fil och levereras. De utskrivna exemplaren som lämnas över till beställaren skall följa den digitala versionen. 5.2 Dokumenttyper Pärmarna skall klassas som anläggningspärm, driftpärm etc. och upprättas med överenskommen innehållsförteckning. Observera att vissa dokumenttyper som ingår i en pärm, t ex scheman, även skall inlevereras som egna dokumentfiler. 6 NAMNGIVNING 6.1 Gemensamt för all filnamngivning Utgångspunkten för all filnamngivning skall vara att dokumentnummer används. Om blad existerar skall det ingå i filnamnet. När det gäller ritningar skall namnet på motsvarande ritningsdefinitionsfil och ritningsfil skall vara lika förutom för filtillägg såsom dwg, pdf m.fl. Vid namngivning av filer är endast följande tecken tillåtna: 'A - Z', '0-9', '_', Avvikelser får inte förekomma. Uppstår tveksamheter skall Telge kontaktas. 6.2 Regler för namngivning av dokument Ritningsdefinitionsfiler namnges enligt följande (med bindestreck som separator): Regler för namngivning av dokument TelgeBostäder (TB) Teknikområde (1 tkn) Tekniskt system (3 tkn) Löpnummer / lägeskod (4 tkn) Kostnadsställe /objekt Fastnr. 3 tkn (ex. 223) + ByggnadsID 3 tkn (ex. 012) A

15 ALLMÄN ANVISNING Sida 15 av Regler för namngivning av dokument TelgeFastigheter (TF) Teknikområde (1 tkn) Tekniskt system (3 tkn) Löpnummer / lägeskod (4 tkn) Kostnadsställe /objekt Objektnr. 4-5 tkn (ex ) A Namngivning av modellfiler Modellfiler namnges enligt följande (med understreck som separator): Namngivning av modellfiler TelgeBostäder (TB) Teknik omr. Tekniskt system (3 tkn) Modell Löpnummer/ innehål lägeskod (1 tkn) (1 tkn) (4 tkn) Kostnadsställe /objekt Fastnr. 3 tkn (ex. 013) + ByggnadsID 3 tkn (ex. 727) A _ P _ Namngivning av modellfiler TelgeFastigheter (TF) Teknik omr. Tekniskt system (3 tkn) Modell Löpnummer/ innehål lägeskod (1 tkn) (1 tkn) (4 tkn) Kostnadsställe /objekt Objektnr. 4-5 tkn (ex ) A _ P _ Beskrivning Teknikområde: Tekniskt system: Modellens innehåll: Lägeskod/löpnummer: Kostnadsställe /objekt Komplementfilens innehåll: Exempel Se kapitel 9.1 Teknikområden Se kapitel 9.5 Tekniskt system Se kapitel 9.3 Modellens innehåll Se kapitel 9.2 Löpnummer / Lägeskod Se kapitel 9.9 Byggnadsförteckning Se kapitel 9.4 Komplementfilens innehåll

16 ALLMÄN ANVISNING Sida 16 av Namngivning av komplementfiler: Teknikområde Komplementfilens (1 tkn) innehåll (2 tkn) Modellens innehåll (2 tkn) Löpnummer/lägeskod (4 tkn) P M 1 _ P KATALOGSTRUKTURER 7.1 Mål för katalogstrukturering Katalogstrukturerna är konstruerade för att kunna hantera lagring av både befintliga och nya filformat. Framförallt är strukturerna konstruerade med avseende på förvaltning och möjlighet till a-jourhållning av ritningsfiler och hantering av CAD-modeller. 7.2 Projektstruktur En projektstruktur skall upprättas inför varje projekt. Färdiga CAD-ritningar skall sorteras in i kataloger under en katalog med aktuellt byggnads-, anläggningsnummer eller motsvarande objektsnummer enligt nedanstående figur. Anläggnings- eller objektnummer erhålles av Telge. I katalogen Pärmar, lagras alla till projektet tillhörande pärmar. Drift och underhållspärmar lagras i undermappar indelade efter disciplin. Se kapitel 6 Pärmar för instruktioner över pärmars uppbyggnad. I katalogen MODELL, lagras modellfiler per teknikområde, som modellfiler räknas t ex förklaringstexter, detalj-, plan-, sektions-, fasad- och elevationsmodeller. I katalogen P (teknikområde P) lagras projektgemensamma filer (tex. Stomlinjenät). I Katalogen Originalfiler, lagras slutresultatet i originalformat (Tex Revit- och ArchiCADfiler). I katalogen RITDEF, lagras ritningsdefinitionsfiler per teknikområde. I katalogen RITNING, lagras plottade ritningsfiler per teknikområde. Katalogen TEXTDOKUMENT skapas efter behov, i dessa arkiveras motsvarande dokumenttyper efter överenskommelse i projektet Figur 2 Katalogstruktur för dokument

17 ALLMÄN ANVISNING Sida 17 av 24 8 LEVERANSER TILL OCH FRÅN ARKIVET 8.1 Leverans av dokumentation Leverans av digital dokumentation levereras till Telge märkt med Projektnummer/- namn, Projektskede, Kostnadsställe, Byggnadsnamn, Tekniskt system och Datum för projektskede. Leverans kan levereras exempelvis på CD/DVD, via FTP eller mail. Kontakta Telge angående leveranssätt om detta ej beslutats i projektet. Vid överlämnandet skall ifylld och undertecknad kontrollplan för det aktuella projektets dokumentsamling lämnas in. Dokumentleverans skall granskas och godkännas av Telge. Granskningen resulterar antingen i Godkänd eller Underkänd dokumentleverans. Förfarandet upprepas till dess att dokumentleveransen uppfyller ställda krav. 8.2 Dataformat för överföring Gällande filtyper Följande filtyper gäller vid inlämning av dokument till Telges arkiv. Applikation Version Filtyp AutoCAD Architecture (A- och K-ritningar) 2009 eller senare, övriga 2007-format eller senare Adobe Acrobat 9.0 eller senare PDF DWG ElproCAD 16 eller senare DWG Elmaster 5 eller senare DWG MagiCAD - DWG Word Microsoft Office 2007 eller senare DOC Excel Microsoft Office 2007 eller senare XLS Gällande filformat Följande filformat gäller vid inlämning av dokument till Telges arkiv Ritningar Ritningar skall levereras som utskrivna ritningar i PDF/A. Applikationsfilerna såsom ritningsdefinitionsfiler, modeller mm levereras i AutoCAD format. Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) Ritningar Ritningsdefinitionsfiler Skall vara PDF/A plot med upplösning >= 400 dpi Skall vara AutoCAD format PDF/A DWG Modellfiler Skall vara AutoCAD format DWG

18 ALLMÄN ANVISNING Sida 18 av Textdokument, pärmar Textdokument skall levereras i Acrobat format (PDF) samt i originalformat. Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) Textdokument, pärmar Skall även lämnas in i applikationens format. För pärmar skall applikationsfilerna zippas till en sammanhållen zip-fil. PDF + original format 8.3 Leverans av dokument för granskning Inleveranser av granskningsomgångar under projektets löptid skall göras med utskriftsfiler (PDF mm), ej applikationsfiler. Detta gäller för samtliga projektskeden utom slutleverans. 8.4 Kontroll av inleverans Inför slutgiltig leverans skall provfiler från respektive disciplin skickas in till projektledare, eller av projektledare utsedd person, för granskning och godkännande. 8.5 Leverans av slutdokumentation Inleveranser av slutdokumentation sker då projektet avslutats, då alla dokument med filer skall återlämnas. Slutgiltiga dokument upprättas efter ändringar i samband med montage och provning. Ritningar skall vara stämplade RELATIONSRITNING, och med nytt datum i namnrutan. Dessa skall hanteras enligt följande: Endast befintligt utseende skall redovisas, dvs dokument skall inte särskilt redovisa rivning eller demontering. e dokument måste återlämnas med samma filnamn som de utlånade dokumenten har. Detta gäller även dokument som ritats om. Filstrukturen för de utlämnade dokumentfilerna ska bibehållas. 8.6 Omfattning av dokumentleveranser Till Telge skall dokument levereras, om så är beställt, för alla nedanstående skeden i projekteringen: Systemhandling Förfrågningsunderlag Bygghandling Relationshandling 8.7 Följebrev vid dokumentleveranser Vid varje dokumentleverans skall ett undertecknat följebrev med bilagd dokumentförteckning överlämnas. I detta brev skall tydligt framgå aktuellt projekt och aktuella dokument i dokumentförteckningen. Följebrevet kommer att arkiveras och diarieföras som ett bevis för genomförd leverans.

19 ALLMÄN ANVISNING Sida 19 av 24 9 TABELLER 9.1 Teknikområden och beteckningar Projektörsbeteckningar skall tillämpas enligt standard SS tabell A1. Utökade beteckningar tas vid behov fram i samråd med Telge. 9.2 Löpnummer / Lägeskod Löpnummer eller Lägeskod används för att orientera sig inom en byggnad. Lägeskoden kan definieras enligt följande: 01xx 99xx, där beskriver nivån (våningsplan) och xx anger plandel från o Våningsplan = 01 anger lägst användbara våningsplan (t ex källare). = 00 kan användas för att ange planet under lägsta plan (t ex krypgrund). o Plandel = 00 anger hela planet (t ex 0100 anger hela Plan 1). = 01 anger del 1 (t ex 0101 anger Plan 1 del 1). En lägeskod (nivå) som inte är relaterad till en specifik höjdangivelse. o T ex 0001 kan ange Fasad Avvikelser från användning enligt Löpnummer eller Lägeskod dokumenteras. 9.3 Rumsnumrering och lägenhetsnumrering Rumsnumrering skall ges enligt SVENSK STANDARD SS-EN ISO Telge använder sig av 4 siffriga tal, dvs: YXXX Y = Våningsplan (tex 1, 2, 3 etc ) OBS! Skall följa ritningens löpnummer. XXX = Rumsnummer (tex 001, 002, 003 etc ) EXEMPEL: Våningsplan 1: Rumsnummer Våningsplan 17: Rumsnummer Lägenhetsnummer skall ges efter Lantmäteriets Instruktioner för lägenhetsnumrering. 9.4 Namngivning av rum Namngivning av rum skall följa Telge Bostäder respektive Telge Fastigheters enhetsbenämning som redovisas i bilagor Rumsnamn TB och Rumsnamn TF. 9.5 Modellens innehåll Modellfilens innehåll anges enligt Bygghandlingar 90 Del 8 kapitel Komplementfilens innehåll Komplementfilens innehåll anges enligt Bygghandlingar 90 Del 8 kapitel Tekniskt system Tekniskt system är i huvudsak baserad på BSAB-koden i SS För att kunna erhålla korrekta filnamn utan punkt blir koden för Tekniskt system treställig. Koden för Tekniskt system skall skrivas i namnrutans fält för Tekniskt system.

20 ALLMÄN ANVISNING Sida 20 av Handling / Skede Koden för Handling skede skall skrivas i namnrutans fält för Handling. Dokumentets skede anges av följande koder: Sekvens Kod Beskrivning 1 SYSTEMHANDLING Förslagshandlingar 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningshandling för upphandling 3 BYGGHANDLING Bygghandling för genomförande 4 RELATIONSHANDLING Relationshandling för drift 9.9 Format Koden för Format skall skrivas i namnrutans fält för Format. Ritningens pappersformat anges av följande koder: Kod A1L A1 A3 Beskrivning A1L (594x1189 mm) (kräver skriftligt godkännande från Telge) A1 (594x841 mm) A3 (297x420 mm) 9.10 Skala Koden för Skala skall skrivas i namnrutans fält för Skala. Ritningens utskriftsskala (huvudskala) anges av följande koder: Kod 1:1 1:1 1:10 1:10 1:100 1:100 Beskrivning 1:1000 1:1000 1: : :2 1:2 1:20 1:20 1:200 1:200 1:2000 1:2000 1:25 1:25 1:250 1:250 1:400 1:400 1:4000 1:4000 1:5 1:5 1:50 1:50 1:500 1:500 1:5000 1: Byggnadsförteckning Förteckning över gällande fastighetsnummer och byggnadsobjekt (hus/fastigheter) erhålls från Telge.

21 ALLMÄN ANVISNING Sida 21 av EXEMPEL 10.1 Exempel på ifyllning av metadata i namnruta 1. Handling Beskriver vilket skede ritningen befinner sig i. Se kapitel 11.6 Handling Skede. Exempel: RELATIONSRITNING 2. Fastighetsbet. Fastighetsbeteckning. Fastighetens officiella namn. Se kapitel 11.9 Byggnadsförteckning Anges av Telge vid projektets start, skall vara lika med angiven adress i Vitec. Exempel: NOSHÖRNINGEN 5 3. Adress Anger fastighetens adress. Anges av Telge vid projektets start, skall vara lika med angiven adress i Vitec. Exempel: TÄLTVÄGEN 21 A-C 4. Objektnr Fastighetens specifika nummer. Anges av Telge vid projektets start. Exempel TB: 015 Exempel TF: Projektnummer Projektets specifika nummer. Anges av Telge vid projektets start. Exempel TB: TI Exempel TF: Projans. Projektansvarig hos beställaren. Fullt namn på projektansvarig hos Telge. Exempel: KALLE KARLSSON 7. Uppdrag nr. Uppdragsnummer. Anger konsultens egna uppdrags- eller arbetsnummer.

22 ALLMÄN ANVISNING Sida 22 av Ritad/Konstr av Ritad/konstruerad av. Fullt namn på projektören som ritat/konstruerat ritningen. Exempel: KALLE KARLSSON 9. Handläggare Fullt namn på projektörens handläggare. Exempel: KALLE KARLSSON 10. Datum Skapat datum. Datum då dokumentet skapades första gången. Detta datum följer sedan dokumentet under alla dess revideringar. Exempel: Projekteringsl. Projekteringsledare. Fullt namn på projektets projekteringsansvariga. Exempel: KALLE KARLSSON 12. Populärnamn Anger fastighetens populärnamn. (Rad 1) Anges av Telge vid projektets start. Exempel: HOVSJÖSKOLAN 13. Uppdrag Telges benämning på uppdraget. (Rad 2) Anges av Telge vid projektets start. Exempel 1: VIKSÄNGEN ETAPP 8 Exempel 2: OMBYGGNAD KÖK 14. Läge Löpnummer/Lägeskod. Anger var ritningen visar. (Rad 3) Se kapitel 11.2 Löpnummer/Lägeskod. Exempel 1: HUS A, PLAN 2, DEL 1 Exempel 2: FASAD SÖDER, FASAD NORR Exempel 3: SITUATIONSPLAN Exempel 4: SEKTION A-A Exempel 5: DETALJER 15. System Anger vad ritningen visar. (Rad 4) Exempel 1: PLANLÖSNING Exempel 2: UNDERTAK Exempel 3: GOLV OCH SOCKLAR Exempel 3: KANALISATION

23 ALLMÄN ANVISNING Sida 23 av Skala_A1 Skala. Ritningens huvudskala vid utskrift till A1. Om flera olika har använts anges endast ritningens huvudskala. Exempel: 1:50 Referens: BYGGHANDLINGAR 90 Se kapitel 11.8 Skala. 17. Skala_A3 Skala. Ritningens huvudskala vid utskrift till A3. Om flera olika har använts anges endast ritningens huvudskala. Exempel: 1:100 Referens: BYGGHANDLINGAR 90 Se kapitel 11.8 Skala. 18. Ritningsnr. Ritningsnummer. Namn på ritningen, skall vara unikt. Anges av Telge vid projektets start. Exempel TB: A Exempel TF: A Se kapitel 7 Namngivning. 19. Format Blankettformat på ritningen. Exempel: A1 Referens: BYGGHANDLINGAR 90 Se kapitel 11.7 Format 20. Revidering Revideringsbeteckning. Anger om dokumentet ändrats. Börjar med A första gången ändring sker. Exempel: A RevAntal RevAvser RevDatum RevGodkand Revidering antal. Antal revideringsmoln på ritningen. Exempel: 1 Revidering avser. Kort beskrivning varför dokumentet reviderats. Exempel: RELATIONSHANDLING Revidering datum. Datum för revideringen. Exempel: Revidering godkänd av. Anges som signatur. Exempel: HF 21. Konsult Namn på företaget/konsulten som gjort dokumentet. Markeras med en ifylld pil. För att pilen ska synas tänd ett av följande lager: A WA- (Konsult nr 1) t.o.m. A WG- (Konsult nr 7)

24 ALLMÄN ANVISNING Sida 24 av Exempel på handlingsförteckning HANDLINGSFÖRTECKNING Handling nr: Uppdrag: NYBYGGNAD AV BYGGNAD Avser: UPPDRAG NR: UPPRÄTTAD REV. DATUM ANTAL SIDOR Ritningsnummer Innehåll Format Skala Datum V FLÖDESSCHEMAN Flödesschema Luftbehandlingsinstallationer A1 1: LUFTBEHANDLING V Plan 1, del 2 A1 1: Luftbehandlingsinstallationer V Plan 1, del 3 Luftbehandlingsinstallationer V Plan 1, del 4 Luftbehandlingsinstallationer A1 1: A1 1: MÅTTSÄTTNING, LITTERERING A Plan 1, del 1 A1 1: PARTIER A Utvändiga aluminiumpartier A1 1: KANALISATION E Plan 1, del 1 A1 1: BELYSNINGSSYSTEM E Plan 1, del 1 A1 1: