F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik. Johan Jönsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik. Johan Jönsson"

Britt-Marie Jansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik Johan Jönsson

2 Ytterligare genomgång av några bra att kunna saker i AutoCad (ritar Ö1) Genomgång av Övningsuppgift 3 Lite ritteknik Årets barnsjukdomar workspace, pdf, enstaka felinläsningar av program (kontakta Peter Valuer)

3 Bra att kunna Toolbar Standard Find-letar bokstäver/siffror/ord, ändrar automatiskt om man vill Match Properties- linjer/hatch ärver egenskaperna från andra linjer/hatch Toolbar Draw order Flyttar linjer framåt eller bakåt

4 Bra att kunna-forts. Toolbar Inquiry DISTANCE ANGLE VOLUME Toolbar Mesaurement Tools RADIUS AREA

5 Region/Mass Properties Bra att kunna-forts. Ej flyttat till origo Flyttat till origo Geometrin kan vara godtycklig, under förutsättning att linjen är sammanhängandepolyline Gör så att det blir en sammanhängande yta med Region Yttröghetsmoment= = Tröghetsradie=i = Yttröghetsmoment runt huvudaxlarna = =

6 Bra att kunna-forts. List Locate Point: Ger x,y,zkoordinat

7 I denna fil ska ni rita i. Här finns detaljritningar på de delar ni ska rita av. Bilder från byggskedet.

8 Genomgång av underlaget till Övningsuppgift 3 Två olika sätt att redovisa K-handlingar Ska ni göra i övningsuppgift 3 Sektion Hela sektioner på byggnaden- från grund till nock Nackdel-dålig upplösning/detaljrikedom samt missar info om vad som händer mellan sektionerna. Uttnyttjar planerna (grund, bjälklag- och takplan) för att markera sektionernas läge och redovisar detaljrika sektioner i mindre skala A-ritning-fasader Så är det gjort i verkligheten Grundplan Bjälklagsplan Takplan Grundplan/sektioner Bjälklagsplan/sektioner Takplan/sektioner

9 Puts Material- ritning vs. verklighet Tegelblock Lättklinkerblock Dräneringsrör Nätarmerig Cellplast Fiberduk Makadam Betong

10 Fransk bult Betongpanna Råspont Ankarskruv Bult och mutter Vinkelbeslag Stenull Träregel Spikplåt U-block Lösull Gipsskiva Prefab tegelskift

11 Linjetyper Skiljer på 3 olika linjetyper Symbollinjer: teoretiska linjer utan materiell motsvarighet Materiallinjer: grafisk bild av verkligheten Hjälplinjer: är I första hand en länk mellan text, mått och figurer Linjebredder Arv från tuschpennornas tid 0.13, 0.18, 0.26, 0.35, 0.50, 0.70mm Normalt används det relativa förhållandet 0.5, 1 och 2 Vilket leder till antingen 0.13, 0,26, 0.5 eller 0.18, 0.35, 0.70 I praktiken används vanligtvis 0.18, 0.25, 0.35, 0.5 cyan, röd, grön, vit

12 KONTURLINJE=0.5 MÅTTSÄTTNING=0.5 TEXT=0.5 KONTURLINJE=0.18 MÅTTSÄTTNING=0.18 TEXT=0.18 KONTURLINJE=0.25 MÅTTSÄTTNING=0.18 TEXT=0.25

13 Var och hur används de olika linjerna Linjekaraktärer Heldragen Streckad Punkstreckad Dubbelpunktstreckad Snitt genom objekt Bortom och dolt Hitom och synligt Hitom och dolt

14 Vilka skalor används i byggprocessen RITNINGSTYP SKALA 1:1000 1:500 1:100 1:50 1:20 Översiktsplaner X X Situationsplaner X Planer X X Fasader X Sektioner X X Detaljritningar X Förteckningsritningar X X Armeringsritningar X X Schemor använda sig av skalor för byggritningar skalan ska vara anpassad till aktuellt objekt beroende på vilket syfte ritningen ska ha Exempel på andra skalor: 1:200 1:10 1:5 1:2 1:1

15 Måttsättning Normalt två olika sätt Baslinjemåttsättning (Sve iso) Pilmåttsättning (utgår från en sekundärlinje) (Sve iso pil) Ex. på pilmåttsättning Ex. på baslinjemåttsättning Varför man ska använda pilmåttsättning Sekundärlinje ( fysisk linje ), viktigast linjen på bygget

16 Redovisning av snitt Ex. Småhus Gäller konstruktör Grundplan (står på golvet och tittar neråt) Bjälklagsplan/takplan (står på golvet och tittar neråt på en spegel) Gäller arkitekt Tittar alltid neråt Snittpositioner SPEGLAD PARALLELLPROJEKTION

17 Ritningsstorlek Absolut vanligaste ritningsformatet är A1 och A3, båda finns i förlängda versioner. Normalt görs A3-ritning utav A1 dvs. halvskala viks till A4-format (lättare att hantera)

18 Reserverat område för förklaring och namnruta revideringsmoln Status Lokaliseringsfigur Projektbenämning Projektörer Ritningens innehåll Aktuell skala/or Revidering nr. 3

19 Hantering av ritningsnumrering Position 1. Projektörsbeteckning Position 2-3. BSAB-kod för byggdel (ibland utnyttjas fler fält) Position 4. Ritningskategori Position 5-7. Numrering enligt lägeskod alternativt löpnummer A Ex. Arkitekt, sammansatta byggdelar, planritning, hus 1, del 1, våning 2 A Arkitekt E Elprojektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör R VA-projektör S Styr och övervakning V VVS-projektör W VS-projektör BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar (mer info i kommande föreläsning) Vilken typ av ritning såsom ex. planritning (1), detaljritning (6) Uppbyggnad av lägeskod skall dokumenteras och förklaras med en lokaliseringsfigur (specifikt för varje projekt). Löpnummer ex. Bottenplan (1), grundplan (2)

20 Hantering av ritnings/modellfiler och layouter Följer samma mönster som vid namngivning av ritningsnummer (på namnruta) Om ritningsnr. är: V Kallas ritnings/modell-filen V-57_1-111.dwg (eftersom punkt inte är giltigt i ett filnamn), Samma numrering gäller layoutfliken, V-57_1-111 Om modellfil redovisar helt våningsplan och tre olika layouter ska presenteras Modellfilen är döpt till A-40_1-102.dwg Layout 1: A-40_1-112 (namngivning sker på flik, se nedan) Layout 2: A-40_1-122 Layout 3: A-40_1-132

21 Hantering av lager Ansvarig part Element A E P Position Projektörsbeteckning Presentation A Arkitekt E Elprojektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör R VA-projektör S Styr och övervakning V VVS-projektör W VS-projektör BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar, enl tid. Position 3-6. BSAB-kod för byggdel Position 7-8 beskriver egenskapskoder Kompletterande beskrivning ( Position Presentationsformen A F 2 Ex. namnruta till en ritning ritad av ansvarig arkitekt. Beskrivande information Ex. Namnruta (F2) Ytmarkering/hatch (H1) Sektionspilar (J2) Beskrivande grafik (E) vanligast

22 Andra frågor? Repetera från F1? Utskrift återigen?

Relevanta dokument

F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik. Johan Jönsson

F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik Johan Jönsson Bygghandlingar Ritningar Linjens betydelse Skalor Måttsättning Namnruta Ritningsnumrering Lagerhantering Ritnings/modellfiler och layouter