KRAVSPECIFIKATION. för Utförande av teknisk dokumentation. Utgåva nr. 7 Fastställd

Transkript

1 KRAVSPECIFIKATION för Utförande av teknisk dokumentation Utgåva nr. 7 Fastställd Denna kravspecifikation är upprättad av Landstinget i Uppsala län. Datum:

2 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7-1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Revideringshistorik Syfte Systemkrav Hjälpfiler LSU Fastighetsdokumentation startsida LSU Dokumentportal ARBETSSÄTT/PROCESSER Organisation LSU Fastighetsdokumentation CAD-samordning CAD-samordnare CAD-ansvarig konsult Leveranser under projektering Utväxling av datafiler Datakommunikation Underlag från LSU Entreprenadområdesgräns Samordning, rumsfunktionsritning Ändringar under projektering STRUKTUR I RITNINGSFILER Modellfiler Origo/koordinatsystem Ritningsdefinitionsfiler Komplementritningar Ritningsblanketter Namnrutor Lokaliseringsfigur Schemaritningar Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar Samband mellan ritningar, externa referenser Katalogstruktur... 16

3 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Lageruppdelning Objekt Allmänt Block Linjetyper Text Färger/Linjebredder Utrymmen Databaskoppling Namngivning Modellfiler Drift- och underhållshandlingar Komplementritningar Ritningsdefinitionsfiler Skrivna dokument Märkning Ändringar vid relationshandling LEVERANSBESTÄMMELSER Leveransomfattning Samordning av discipliner Arkivbeständiga original Ansvar Leveranstid Teknisk specifikation Filformat Driftmiljö Dokumentation... 23

4 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7-3 BILAGOR: Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Stödpunkter för första CAD-samordningsmöte Bilaga 3: Egenkontroll leverans med tabeller för ingående delar Bilaga 4: Landstinget i Uppsala län, modifierat BSAB-system Bilaga 5: LSU Dokumentportal (projektportal) Bilaga 6: Dokumentation Brand Bilaga 7: Manual för användning av LSU sidhuvud (skrivna dokument). Bilaga 8: Manual till LSU 2011, (CAD-applikation) Bilaga 9: Manual till LSU 2011 AFF (CAD-applikation)

5 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION INLEDNING 1.1 Bakgrund Landstingsservice i Uppsala län, nedan kallat LSU nyttjar i stor utsträckning de fördelar den digitala informationen ger i projektskedet så även i förvaltningsskedet. Filerna används dels för dokumentation av byggnadsbeståndet, dels för egen framställning av ritningsmaterial, dels tillsammans med LSU förvaltningssystem samt som underlag för kommande projektering av om- och tillbyggnader Revideringshistorik Ändringar i detta dokument (utgåva 7) har gjorts avseende i huvudsak: Ändrade krav på leverans av objektsinformation. Ändrade krav avseende filversioner. Omarbetad disposition för hela kravspecifikationen. Del 2 exempel har arbetats in i del 1. Nya bilagor avseende manualer till LSU Syfte Denna kravspecifikation syftar till att beskriva vilket material (handlingar) som överlämnas under projekteringen samt som resultat av projekteringen. Målet är att säkerställa att LSU har ett välstrukturerat och så långt möjligt likformigt material som underlag för fastighetsförvaltningen. Vidare ges här vissa förutsättningar för projekteringen. I det senare avseendet är det viktigt att projektörerna använder rationella metoder och tar tillvara de möjligheter programmen erbjuder. Projektering skall utföras så att 3D-samordning möjliggörs. 1.3 Systemkrav Inom LSU används idag AutoCAD Architecture Dokumentportalen använder Java teknik för att funktionen lägga till och hämta handlingar ska fungera. Information om godkänd version finns på support inställningar.

6 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Hjälpfiler Det finns ett antal filer och filpaket att ladda ned på som stöd i framtagandet av dels ritningar, dels textdokument. LSU 2011 är ett installationspaket med mallfiler, funktioner och verktyg gjorda för att underlätta projektering och ritningsadministration. Dessa finns för 32- och 64- bitars operativsystem. LSU 2011 AutoCAD Architecture.exe för arkitekter och konstruktörer, LSU 2011 AutoCAD.exe för övriga discipliner, LSU 2011 AutoCAD MEP.exe för installation. LSU 2011 AutoCAD Civil 3D.exe för mark. LSU 2011 AutoCAD.exe för mark. LSU 2011 TEXT.zip funktion för att skapa intelligenta sidhuvuden. Nedan redovisas lösa filer som ingår i installationspaket ovan men vilka kan komma att behöva bytas under ett projekts pågåendetid. Ritning.cvl metadata om byggnader som används i namnrutan och sidhuvud. Office.cvl LSU_Styles.dwg innehåller definitioner för att hantera utrymmen 1.5 LSU Fastighetsdokumentation startsida På visas viktig information såsom nyheter och driftstatus för dokumentportalen. Där finns även LSU kravställande dokument, hjälpfiler och manualer att ladda ned. 1.6 LSU Dokumentportal LSU tillhandahåller en webbaserad dokumentportal. Denna portal ska användas i projekt av alla ingående aktörer för att hämta, lämna och utbyta dokumentation. Åtkomst till portal sker via SMS-inloggning för användare utanför LSU s nät. Beskrivning angående ansökan till och användande av dokumentportalen se bilaga 5.

7 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION ARBETSSÄTT/PROCESSER 2.1 Organisation LSU Fastighetsdokumentation LSU Fastighetsdokumentation är upprättare av detta dokument och är beställarens kravställare i dessa frågor. LSU Fastighetsdokumentation fungerar också som stöd i frågor som rör dokumenthantering. LSU Fastighetsdokumentation, tillika beställarens CAD-ansvarige, granskar att handlingar överensstämmer med kraven i denna kravspecifikation vid slutleverans CAD-samordning Det är av största vikt att alla i projektet som ansvarar för framtagande av digitalt material samordnar sitt arbete i avseende att kvalitetssäkra och underlätta projektering och leverans av relationshandlingar enligt denna kravspecifikation. I varje projekt skall det utses en CAD-samordnare samt en CAD-ansvarig för respektive konsultkategori. CAD-samordnaren ansvarar i samråd med beställarens CAD-ansvarige att erforderlig dokumentation för CAD-arbetet i projekteringen tas fram CAD-samordnare CAD-samordnare utses för varje projekt av projektledare i samråd med LSU fastighetsdokumentation. CAD-samordnaren har till uppgift att vara kvalitetsansvarig gällande allt framtaget digitalt material i projektet samt att säkerställa att respektive projektör genomför kontroller och uppfyller de krav som ställs i kravspecifikationen. CAD-samordnaren skall ha god kunskap om innehållet i denna kravspecifikation samt dokumenterad kunskap om CAD-projektering och CAD-samordning. Den som utses som CAD-samordnare skall även ha tillgång till den mjukvara som krävs enligt denna kravspecifikation. CAD-samordnaren har också till uppgift att komplettera och distribuera gemensamt ritningsmaterial (mallar och komplementritningar) vid projektstart samt att sammanställa och kontrollera leverans av teknisk dokumentation under projektering samt efter avslutat projekt. CAD-samordnaren är ansvarig för att kalla, leda och dokumentera startmöte enl. dagordning se bilaga 2. Under projektet bör flera CAD-möten hållas.

8 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION CAD-ansvarig konsult CAD-ansvarig skall utses av respektive projektör, denne ansvarar för att allt framtaget digitalt material inom den egna organisationen följer denna kravspecifikation avseende kvalitet och utförande. CAD-ansvarig skall ansvara för samgranskningen av digitalt underlag, samt att daglig backup och viruskontroll genomförs. CAD-ansvarig skall dessutom delta i alla CAD-samordningsmöten. 2.2 Leveranser under projektering Utväxling av datafiler CAD-samordnaren planerar i samråd med projektledare och LSU fastighetsdokumentation i vilken omfattning utväxling av digitala filer skall ske mellan konsulterna och övriga parter i projektet inkl. fastighetsdokumentation Datakommunikation Allt utbyte av filer ska ske via LSU dokumentportal Underlag från LSU Underlag för upprättande av handlingar skall alltid levereras av LSU. Det är varje aktörs ansvar att söka och ta del av vilken information som påverkas i uppdraget. Vid om-, till- och nybyggnad samt ändringsarbeten skall samtliga för förvaltningen berörda befintliga handlingar kontrolleras och inarbetas. Beställaren kan i de flesta fall tillhandahålla digitalt material som informationsmaterial inför projekteringen Entreprenadområdesgräns Entreprenadgränser för aktuellt projekt skall redovisas i modellarean, detta utföres med tillhandahållen funktion. I anslutning till entreprenadgränsen skall även funktionen för LSU projektnummer användas. I denna skall förutom projektnummer även preliminärt startdatum och slutdatum för projektet skrivas in. Projekterande arkitekt ansvarar för att detta utföres och levereras till dokumentportalen vid projektstart.

9 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Samordning, rumsfunktionsritning Under projekteringen (i förslagshandlingsskedet) skall konsulterna ta fram en samordningsritning, s.k. rumsfunktionsritning, vilken ligger till grund för godkännande av brukaren. CAD-samordnaren svarar för verkställigheten. Denna ritning skall sammanställas av planritningen samt fast och lös inredning, utrustning, ventilationsdon, belysningsarmaturer och el- och teleapparater i rum. Modellfilen för rumsfunktionsritningen består enbart av externa referenser till alla de filer som innehåller underlag för densamma. A, K, V, E och I preparerar underlagsfiler enligt figur 1. Rumsfunktionsritningen skall alltid skrivas ut i färg. Figur 1.

10 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Ändringar under projektering CAD-samordnaren utvecklar ett tillförlitligt sätt för konsulterna att redovisa och informera varandra och övriga parter om ändringar under projekteringen och under byggtiden. Metod för hantering av ändringar i projektet redovisas för beställarens CAD-ansvarige. 3 STRUKTUR I RITNINGSFILER Dokumentutformning för digitala handlingar skall utföras enligt följande. All projektering skall vara modellorienterad. Varje våningsplan samt yttertaksplan, respektive situationsplan och markanläggningsplan ritas i en fil (modell) per disciplin samt teknikområde inom disciplin. Samtliga sektioner ritas i en fil (modell) och fasaderna i en annan per teknikområde eller sammanslagna fackområden. För att ta fram ritningarna, d.v.s. den pappersburna redovisningen av projektet skapas s.k. ritningsdefinitionsfiler. Man gör en fil av detta slag för varje ritning som skall plottas. I den infogas som referensfiler den eller de modellfiler som erfordras. I ritningsdefinitionsfilen styrs lager permanent för den redovisning som skall göras. På samma sätt behandlas ritarbetet inom övriga grupper av ritningar såsom sektioner och fasader. Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar kan naturligtvis även de utföras på samma sätt. 3.1 Modellfiler Med modellfil avses den fil där man ritar en plan- eller vyrepresentation av projektet eller delar därav. Ritarbetet utförs i det som i AutoCAD kallas modellarea. Arbetsskalan sätts normalt till 1:50 för hus/inst. och 1:200 för mark, vilket är utgångsvärde för texthöjdsättning och linjeskala. Man väljer 3,5 mm för normal text, vilket ger acceptabel storlek även vid plottning i halva skalan. Detta gäller rumsbeteckningar, förklaringstexter o.dyl. För övriga texter kan 2,5 mm texthöjd användas. Indelning i byggdelar och installationssystem i modellfilerna genomförs enligt beställarens anvisningar. Vid leverans av relationshandlingar skall stommen vara infogad i A:s modellfiler även om den har projekterats och ritats enbart i byggkonstruktionsfilerna under projekteringsskedet. För hus/inst. tillämpas 1 ritenhet i CAD-systemet = 1 mm och för mark används 1 ritenhet = 1 m. Modellarean skall förses med namnruta innehållande information om modellen. Namnruta skall hanteras med tillhandahållen funktion. Modellarean skall inte innehålla ritningsblankett eller beskrivande text.

11 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7-10 Figur 2 visar principen för inplaceringen av namnrutan för att den skall komma på lagom avstånd från modellen. Linjerna och måtten som är inritade kring vyn hör enbart till denna illustration. Figur 2. Namngiven vy med UCS rätvinklig i förhållande till huset, med namnruta och entreprenadgräns med projektnummer ritade i modellen. Modeller som ej ryms på beslutat ritningsformat (vanligen A1) delas upp på erforderligt antal ritningar vid plottning.

12 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7-11 Konnektionslinjer samt begränsningslinjer för utsnitten och indelning av planritningarna läggs in av arkitekt för samtliga de indelningar som är aktuella för projektet, normalt 1:50, 1:100 och 1:200. Konnektionslinjer samt begränsningslinjer läggs i skilda lager. Dessa linjer utnyttjas av samtliga konsulter för att få lika indelning av planritningarna. Principen för sådan delning visas i figur 3. Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Skala 1:50 Överlapp Skala 1:100 Skala 1:200 Figur 3.

13 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Origo/koordinatsystem Planritningar/modeller för hus och mark skall vara orienterade i samma riktning och utgå från ett gemensamt origo, enligt det i kommunen gällande systemet. Höjdsättning skall redovisas enligt det i kommunen gällande systemet. Avvikelser får endast ske i samråd med LSU. För att underlätta editering och läsning av filerna skall det finnas en eller flera namngivna vyer med UCS orienterad i byggnadernas huvudriktningar. Namn för namngivna UCS skall alltid vara husets beteckning ex Ritningsdefinitionsfiler Ritningsdefinitionsfiler redovisar i pappersarean utsnitt av modellen i en eller flera vyer. En ritningsdefinitionsfil skall motsvara en (1) ritning enligt ritningsförteckningen. Modellfilen är kopplad som referensfil (overlay) i ritningsdefinitionsfilens modellarea. Ritningsblankett, skallinjal och norrpil läggs in som block i pappersarean. Gällande namnruta så skall funktion för insättning av namnruta från LSU användas. Eventuella textfält såsom föreskrifter och förklaringar m.m. läggs in som externa referenser (Xref) i pappersarean. Ritningsdefinitionsfiler som definierar plottning av situationsplan, planer, sektioner och fasader för ritningsformatet A1, utförs samordnat av arkitekt och levereras till övriga konsulter i projektet efter att ha godkänts av CAD-samordnaren. Redovisningsskalan för husplaner skall vara 1:100 samt 1:50 med motsvarande detaljeringsnivå. För situationsplan skall skalan normalt vara 1:400. Ritningsblanketten skall i pappersarean vara i 1:1. Installationskonsulterna utför ritningsdefinitionsfiler för anläggningsdelar i mark baserade på modellfil mark. Den konsult som ansvarar för mark utför ritningsdefinitionsfiler för markanläggningar i format A1, skala 1:200. Dessa levereras till installationskonsulter efter att ha godkänts av CAD-samordnaren. Installationskonsulter och konstruktören utför ritningsdefinitionsfiler för skala 1:50 baserat på arkitektens ritningsdefinitionsfiler. Det förutsätts att bygghandlingar, oberoende av entreprenadform, utförs i enlighet med Bygghandlingar 90 och så att de blir användbara som förvaltningsunderlag. Ritningsdefinitioner för scheman såsom huvudledningsscheman, nätscheman och flödesscheman utförs dels per byggnad, dels för den sammansatta modellen. Alla ritningsdefinitionsfiler skall ha skallinjal graderad i meter inlagd och korrekt plottningsskala/skalor skriven i namnrutan. Detta sätt att ta fram ritningarna skall gälla oberoende av projektets storlek, typ av ritning etc.

14 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION 7-13 Princip för layout gällande ritningsdefinitionsfil se figur 4. Figur Komplementritningar Denna kategori omfattar filer avseende ritningsblanketter, skallinjal, lokaliseringsfigur, norrpil för projektet samt beställarens logotyp. Dessa utförs som egna ritningsfiler och används som block i ritningsdefinitionsfilen. Alla konsulter skall använda samma uppsättning filer i ett och samma projekt, filerna skall ha gemensam insättningspunkt i origo. Ritblanketter, symbol, funktion för insättning av namnrutor, norrpil och skallinjaler m.m. tillhandahålls av LSU via installationspaket för applikation LSU Lokaliseringsfigur upprättas för det aktuella projektet Ritningsblanketter Blankett i format A1, A1L och A3 tillhandahålls. A3 blanketten avses att användas i samband med schemaritning.

15 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Namnrutor Två typer av namnrutor förekommer, typ 1 och typ 5 (avsedd för A3 blankett). Dessa namnrutor består av ett block med attribut. Namnrutor skall alltid sättas in med funktion för insättning av namnruta som erhålls från LSU. Gällande användning av denna funktion se dokumentation för applikationen LSU Utformning av namnruta avseende textinnehåll m.m. skall samordnas vid projektstart. Figur 5. Namnruta typ 1. med attribut. Exempel på ifylld namnruta Skallinjal Skallinjal, längd 100 mm vid utskrift i plottningsskalan, med decimeter- och metergradering tillhandahålls. Den inplaceras på samtliga Layouter med tillhandahållen funktion.

16 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Lokaliseringsfigur Lokaliseringsfigur ritas med plan och en eller flera sektioner samt norrpil. Planen förses med symboler för entréer. Hus, husdelar och våningsplan betecknas enligt överenskommelse. Figuren infogas normalt invid namnrutan. Skrafferingar för aktuell del och plan utförs med linjer i 45 graders riktning mot x- axeln. Lokaliseringsfigur sätts in som block, i förekommande fall med lageruppdelad skraffering för aktuell del och plan. Skalan skall anpassas så att figuren ryms inom en yta av 70 x 54 mm (b x h) intill namnrutan (enligt exempel i avsnitt 3.2 figur 4). Figur 7. Exempel på lokaliseringsfigur 3.4 Schemaritningar Med schemaritningar avses den schematiska, ej skalenliga, redovisning av installationsdelar som beskriver delarnas funktion och samband i bild och text. Dessa ritningar skall vara utförda med ritningsblankett normalt i format A3 (alternativt A1) samt i skala 1:1 i förhållande till utskrift. Där scheman betjänar flera byggnader skall gemensamt schema upprättas. Följande typer av ritningar skall utföras: Driftkort Huvudledningsschema Nätschema Flödesschema Scheman enligt drift- och underhållsmallar 3.5 Detaljer, uppställningar och förteckningsritningar LSU har idag inget krav på utförandet av dessa handlingar. Dock så skall dessa tillhandahållas LSU.

17 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Samband mellan ritningar, externa referenser Varje modellfil skall omfatta en disciplin indelat i teknikområden enligt BSABkoder i bilaga 4, vilket är konsultens ansvarsområde. Genom att utnyttja funktionen referensfiler kan helhetsbilden redovisas på ritningarna. Referensfiler skall anges med relativ sökväg, d.v.s. utan angivande av enhet och överordnade kataloger, exempelvis..\k\filnamn.dwg. Referensfiler får ej vara länkade i flera led. Detta ger exempelvis att en modellfil som refereras till en annan modellfil skall vara av typen overlay. 3.7 Katalogstruktur Relationshandlingar skall planeras för en katalogstruktur enligt figur 8. Katalogen på projektnivå namnges med koden för distrikt, område och hus (Byggnadsnummer). Komplementritningar läggs i katalogen ADM. Skrivna dokument läggs i katalogen DOKUMENT under resp. konsultdisciplin. PROJEKTNIVÅ DISCIPLINNIVÅ DOKUMENTNIVÅ Modellfiler Ritningsdefinitionsfiler Skrivna dokument Figur 8.

18 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Lageruppdelning Objekt skall ritas på skilda lager beroende på vad de representerar. Lagerstrukturen skall följa CAD-lager SB11 utgåva 2. Lageruppdelning skall medge att samordningsritningar för t.ex. undertak kan tas fram. Lager 0 får ej användas, observera särskilt detta i samband med insättning av referensfiler och block. Tomma lager skall vara borttagna ur ritningsfilerna. Vid ändringar av befintliga byggnader bör alla förändringar lagerindelas så att de kan identifieras. Det kan göras enligt CAD-lager SB11 som bygger på lagerstandarden ISO där 11:e positionen används för status. Tillämpningen skall göras i samråd med beställarens CAD-ansvarige. Vid leverans av relationshandlingar skall samtliga lager för byggnads- och installationsdelar ha status befintligt och följa CAD-lager SB11 utgåva Objekt Allmänt All projektering för hus och mark skall utföras med de funktioner applikationerna tillhandahåller, d.v.s. man skall automatiskt kunna identifiera rum, byggdelar, system, objekt etc. Ingående objekt i modeller skall levereras enligt objektsmodell OMF 2011, vilket innebär att objekt skall vara fullt kompatibla med AutoCAD Architecture 2011 eller AutoCAD Mep 2011 och den svenska lokaliseringen av dessa produkter, om inte annat överenskommes med beställarens CAD-ansvarige Block Block skall inte vara nästade, attribut i komplementritningar ex. namnruta och projektinfoblock som tillhandahålls av beställaren skall användas via funktion för dessa, exempel på namnruta enligt avsnitt Linjetyper Endast linjetyper (linjekaraktärer) som anges i Bygghandlingar 90 del 8 får användas, om ej annat överenskommits med beställarens CAD-ansvarig Text Endast AutoCAD: s standardfonter (*.SHX) får användas i digitala handlingar som ligger till grund för framställning av ritningar.

19 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Färger/Linjebredder Endast AutoCAD: s 255 standardfärger får användas som plottfärger i ritningsfiler, dock skall vedertagen praxis gälla vid valet av färger och linjebredder. Alla objekt skall vara ritade med färg enligt lager Utrymmen LSU har en egenutvecklad palett med verktyg för att rita och mängda utrymmen i AutoCAD Architecture Endast ingående verktyg i denna palett får användas för utrymmen och littera till utrymmen. Gällande rumsnummer så skall dessa ha 4 tecken, där det första tecknet anger vilket plan som rummet ingår i och resterande tecken är löpnummer. Vid ombyggnadsprojektering där underlag erhållits från LSU får inte befintliga rumsnummer ändras. Mer information avseende utrymmen finns i bilaga 8 Manual LSU 2011 som innehåller verktyg för utrymmen m.m Databaskoppling För närvarande anges inga krav på kopplingar mellan objekt i CAD-filerna och externa databaser. Den enda kopplingen till extern data idag är den som används av funktionen för namnruta som erhålls från LSU. Utöver detta så exporteras objektsinformation gällande utrymmen till Landlord som är LSU databas för fastighetsförvaltning Namngivning Följande regler gäller för namngivning av filerna. Syftet är att ge samtliga ritningsfiler inom LSU förvaltning unika namn. Uppgift om beställarens beteckning på system, distrikt, område och hus m.m. lämnas vid projektstart av beställarens CAD-ansvarige.

20 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Modellfiler Tabell gäller modellfiler, d.v.s. planer, sektioner, fasader samt textritningar och lokaliseringsfigur. Den kombinerade koden för Distrikt, Område samt Hus ger byggnadsnummer. Ex = Distrikt 1, Område 1 samt Hus 43. Position som ej används fylls i med understreck ( _ ).Tabell Anvs. Part, BSAB Plan/Typ Distr. Omr. Hus 4 tkn 1 tkn 1 tkn 1 tkn 2 tkn an n n n an n n n n an=alfanumeriskt 0* 0* n = numeriskt 999 = Lokaliseringsfigur * avser Sit.plan an = alfanumeriskt 0 = sit.plan Våningsplan 0-9 A = 10 B = 11 osv. Z = Sektion Y = Fasad X = Textritning W = Lokaliseringsfigur V = huvudledningsschema, nätschema samt flödesschema Dokumentation på tillämpning av förvaltaren modifierat BSAB-system, se bilaga 4. Förteckning över filnamn för projektet upprättas av konsult i samråd med beställarens CAD-ansvarige. Dessa skall inlämnas med relationshandlingar och övrig dokumentation. Exempel: V57_31234.DWG Ventilation plan 3, distr. 1, omr. 2, hus 34 A40_Z2345.DWG Hus, sektioner, distr. 2 omr. 3, hus 45 L10_01100.DWG Markkomplettering, distr. 1 omr. 1 M10_01100.DWG Grundkarta, distr. 1 omr _W3456.DWG Lokaliseringsfigur, distr. 3, omr. 4, hus 56. E DWG Säkerhet plan 5, byggnad Drift- och underhållshandlingar Beskrivning av hur drift- och underhållshandlingar skall utföras finns i separata kravställande dokument. Se och resp. teknikområde under styrande dokument. Drift- och underhållshandlingar såsom t.ex. driftkort, el-scheman, apparatlistor mm namnges enligt mallar för resp. teknikområde.

21 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Komplementritningar Komplementritningar är namngivna enligt nedanstående tabell. Lokaliseringsfigur ges unikt namn enligt tabell Tabell Namn Omfattning/kommentar LSU_Ax_(_) för ritningsblanketter där x = 1, A1 samt A3 LSU_ST1 Namnruta med attribut LSU_ST5 Namnruta med attribut LSU_REV Ändringstabellen LSU_xxxx för skallinjalen (där xxxx = skalan) LSU_NORR norrpil LSU_Projnr Projektnummer avsett att användas i anslutning till entreprenadgräns Observera att samtliga komplementritningar sätts in via funktion i LSU Namnruta med attribut sätts in på ritningsdefinitionsfiler såväl som på modellfiler Ritningsdefinitionsfiler Ritningsdefinitionsfiler skall namnges i enlighet med aktuell svensk standard (Metod A), för de ritningar de motsvarar, samt enligt LSU anpassning av löpnummer för skala, våning och del enligt tabell Ritningsnumrering skall följa aktuell svensk standard (Metod A), med LSU anpassning av löpnummer för skala, våning och del enligt tabell Vid omritning av äldre fastigheter skall beställarens gällande kravspecifikation följas. Tabell (LSU anpassning av Svensk standard för ritn. Nr.) System Ritningskategori Skala Plan Del Enl. standard Enl. standard 1 tkn 2 tkn 2 tkn n n n n 0 = sammansatta ritningar 1 = planritningar 2 = sektioner (snitt, profil) 3 = fasadritningar 4 = uppställningsritningar 5 = förteckningsritningar 6 = detaljritningar 7 = samordningsritningar 8 = scheman 3 = 1:400 4 = 1:200 5 = 1:100 6 = 1:50 01 = Plan 1 För mark gäller distr. och område 01 = Del 1 Ex. L (Markkomplettering, distr. 1 omr. 1) M (Grundkarta, distr. 1 omr. 1) A (Arkitekt, Sammansatt, Plan, Skala 1:50, Våning 1, Del 1)

22 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Skrivna dokument Alla skrivna dokument i Word och Excel-format skall utföras med det sidhuvud som LSU tillhandahåller. Detta sidhuvud fylls i via ett makro (dokumentegenskaper). I bilaga 7 finns beskrivet hur detta sker. De textfiler för dokumentationen som medlevereras skall namnges enligt liknande princip som ritningsfilerna. Avseende filformat se avsnitt Tabell Kod Typ Distr. Omr. Hus 1 tkn 1 tkn 1 tkn 2 tkn an an n n n Pos. 1 = Ansv. Konsult F = Filförteckning R = Ritningsförteckning E = Egenkontroll leverans Ex. A_ F1234. Arkitekt, filförteckning, distr 1, omr 2, hus Märkning Alla ritningsfiler skall innehålla textuppgift med namn på de konsulter som framställt ritningsfilen och senare gjort bearbetningar av dem. Textfiler skall ha motsvarande uppgifter läsbara i filen; se avsnitt Ändringar vid relationshandling. Samtliga ändringsbeteckningar och markeringar från byggskedet skall vara borttagna på relationshandlingar. Gällande aktuell ändring i namnruta så skall denna ange ändring A med beskrivningen RELATIONSHANDLING, proj.nr. samt datum och signatur. 4 LEVERANSBESTÄMMELSER 4.1 Leveransomfattning Omfattningen av gällande leverans av relationshandlingar bestäms i detalj av projektledare i samråd med beställarens CAD-ansvarige, för varje uppdrag. Nedan anges de principer som skall gälla. Materialet skall levereras som filer enligt följande beskrivning. Informationen skall vara uppdaterad som relationshandlingar och märkt RELATIONSHANDLING. Omfattning av handlingar och ingående delar utföres enligt tabeller i bilaga 3 gällande modeller, ritningsdefintionsfiler samt textdokument etc.

23 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Samordning av discipliner Alla konsulter skall samordna redovisningen så att man genom att sammanställa filerna kan få en komplett bild av arbetenas omfattning. Detta innebär bl.a. att modellfilerna inom alla teknikområden skall ha gemensamt origo och att varje fackområde bara ritas en gång och av den konsult som ansvarar för det Arkivbeständiga original Leverans av utskrifter på arkivbeständigt material utförs endast efter särskild beställning. 4.2 Ansvar Konsulten ansvarar för att levererad datafil överensstämmer med denna kravspecifikation samt de kompletterande regler som avtalats för uppdraget. Konsulten ansvarar också för att redovisningen överensstämmer med ändringar enligt tillhandahållet underlag för relationshandlingar. Konsultens ansvar för fel i datamedia begränsas till utbyte av felaktigt datamedia. Konsulten ansvarar utöver utbytet ej för skada som orsakats på grund av sådana fel. 4.3 Leveranstid Observera att relationshandling skall levereras i tid för slutbesiktning. 4.4 Teknisk specifikation Detta avsnitt syftar till att beskriva dels vilka filformat som skall överlämnas, dels informera om den driftmiljö i vilken de överlämnade relationshandlingarna kommer att användas och vilka typer av filer som skall levereras.

24 KRAVSPECIFIKATION KRAVSPECIFIKATION Filformat CAD-filer skall levereras som AutoCAD DWG-filer (filversion 2010) med objektsmodell OMF 2011 eller senare, om ej annat överenskommes med beställares CAD-ansvarig. Textfiler skall leveras i det format de är utförda i. Ritningsdefinitionsfiler skall även levereras som PDF-filer i Acrobat typ PDF/A lägst version 5.0, upplösning 400 dpi. Databasformat är för närvarande ej fastställt. I det fall överenskommelse gjorts angående leverans av filer utförda med MagiCAD applikation ska dwg-filen samt tillhörande konfigurations- och symbol- filer levereras Driftmiljö Operativsystem hos LSU är för närvarande MS Windows XP. Aktuell maskinvara är persondatorer baserade på Intels processorfamilj 80x Dokumentation Skriftlig dokumentation för samtliga konsulter skall levereras till LSU dokumentportal och i skilda dokument redovisa följande: Filförteckning Ritningsförteckning Egenkontroll leverans Dokumentationen levereras enligt avsnitt 1.9 i bilaga 3. Dokumenten skall vara försedda med filnamn och datering både utskriven och läsbar i filerna. Namn på företaget samt adressuppgifter och ansvarig handläggare skall finnas på första sidan. Filerna namnges enligt avsnitt , tabell