CAD-ANVISNINGAR Gävle Gavlefastigheter:s CAD-Anvisningar

Transkript

1 CAD-ANVISNINGAR Gävle

2 2(13) 1.0 Bakgrund Syfte Dessa anvisningar skall styra upp vilken struktur cadprojekteringen och ritningsutformning skall ha under projekteringsfasen samt när de lämnas som relationshandlingar. Följande punkter är viktigast under de två faserna Projekteringsfaserna Cad-filerna skall vara så uppbyggda att alla i projekteringsgruppen kan använda varandras filer. Ritningens utformning, läsbarhet och enhetlighet Cad-filerna skall enkelt anpassas till Relationshandlingar Relationshandlingar Handlingarna skall vara anpassade för Gavlefastigheters dokumenthanteringssystem Cad-filerna skall vara så uppbyggda att de kan användas i framtida projektering. Handlingarna-filerna skall kunna användas i förvaltningen. 2.0 Minimikrav på system, programversion De levererade filerna skall klara nedanstående grundläggande systemkrav. Vidare skall filerna kunna läsas av nedanstående program och klara följande punkter. Lagrad information skall tolkas på samma sätt som när den skapades. Strukturen i filerna skall förbli oförändrad, alltså följa dessa anvisningar. Vid utskrift på skärm, skrivare, plotter mm skall inte utskriften ha förvanskas. Filerna skall vara i Auto-Cad dwg-format Version bestäms vid projekteringsstart, dock min dwg-2000 format. Till relation lämnas version enligt punkt 6.0

3 3(13) 3.0 Cad-projektering Då byggprojekt redovisas med cad skall lagerhanteringen följa publikationerna Cad-lager SB- Rekommendationer 11 version 1:99 och Cad-lager inredning SB-Rekommendationer 12 version 2:02, som är en tillämpning av SS-ISO med användning av BSAB 96 för benämning av standardens elementkod. I denna skrift benämns Rekommendationer 11 SB-R11 och Rekommendationer 12 SB-R12. För redovisningsformen gäller Bygghandlingar 90 nr 1 reviderad utgåva BH90-1, för redovisningstekniken Bygghandlingar 90 nr 2 reviderad utgåva BH90-2 och för redovisning av mått Bygghandlingar 90 nr 3 reviderad utgåva BH90-3 Som grundläggande krav för leverans av digitala handlingar till Gavlefastigheter ligger BH90-8 utgåva Cad-struktur Projekteringen skall göras modellorienterat. Det innebär att man avbildar hela byggnaden eller minst ett plan i samma modell. Med den som underlag tar man ut olika ritningar med hjälp av xref-tekniken. Nedan visar en struktur på hur modellritningar från olika konsulter sammanfogas för att få ut olika typer av ritningar. Detta är ett exempel på uppdelning av information till ritningar mellan olika konsulter. Hur uppdelningen skall göras bestäms från projekt till projekt av t.ex Cad-samordnaren. Modellritningar Lev. Av X Anger vilka modellritningar som behövs för att skapa olika ritningar Planen A X X X X X Bärande delar K X X X X X VA-installation VA X El-installation E X X X Ventilation Vent X X X Planritning Undertaksritning Planritning Belysning Planritning VA-install. Planritning Ventilation 3.11 Insättningspunkt För att man skall kunna kombinera ihop de olika modellerna till en ritning, måste man ha en gemensam insättningspunkt. Denna bestäms vid projekteringsstart och märks ut på modellen. Insättningspunkten läggs i lager X------A1- (BASAB 96 X A1-) där X= Ansvarig part. Detta är utseende på insättningspunkten.

4 3.12 Informationstabell På filen där modellen finns läggs en informationstabell in enligt nedan. Den läggs i lager X A2- (BASAB 96 X A2-). Filens namn Modell plan1.dwg Projektbeteckning Söder 7:1 Gävle Kommun Ombyggnad Modellen visar Plan 1 Modellen har ritats med. AutoCad dwg-format 2000 Cadprogram och version. Modellen har ritats med ADT 2004 applikation Modellen är ritad i 3-d Nej Insättningspunktens koordinater i 0,0 ritningens lokala koordinatsystem. Modellfilens senaste ändring Senaste revideringar Övrig information T.ex. Att man ej kan garantera att ritningsmåtten stämmer överens med verkligheten 3.2 Filuppdelning 3.21 Modell ritning och flikar: Terminologin som används är enligt följande: Modell är den fil där man ritar sin byggnad Ritning är en färdig ritning med ram och ruta som man tagit ut ur modellen Flikar är de flikar som finns i en del cad-program. Med hjälp av dessa kan man lägga upp flera ritningar i samma fil. Ritningsfil är en fil med en eller flera upplagda ritningar i. Då man använder sig av tekniken med flikar gäller följande regler: Filen med modellen som redovisar plan över byggnaden bör inte innehålla flikar med ritningar för utskrift. Ritningsfiler kan skapas där man x-refar in modellen och sedan skapar olika typer av ritningar för utskrift i form av flikar, t.ex. A-ritningar: A-planer uppdelade i delar, undertaksplaner, rivningsplaner VS-ritningar: planer på vatten och avlopp, planer över värme El-ritningar: Kraft och belysning, data och tele. Elevationsritningar, sektioner, detaljritningar, uppställningar o.d. kan modellen och ritningen för utskrift ligga i samma fil, genom att utnyttja flikar Filnamn: Filnamnet skall ge en information vad filen innehåller. SS utgåva 2 redovisar ett system för ritningsnumrering, som även hänvisas till i BH90-2. Filnamnet skall i största möjliga utsträckning följa dessa regler 4(13)

5 5(13) Uppbyggnad av ritningsnummer enligt SS Numreringen skall utföras enligt metod A i denna standard Numret byggs där upp i 4 delar enligt följande: Projektörsbeteckning: Är beteckning på ansvarig projektör. Här används den standardiserade beteckningen för projektörer enligt SS Ritnings innehåll: Utgörs av två tecken som anger vad som redovisas på ritningen se tabell A.3 i SS Exempel K21.X-XXX K = konstruktör, 21 = platsgjuten betong. Ritningenskategori: Består av ett tecken (siffra) enligt tabell A.4 i standarden. Exempel K21.1-XXX K = kontruktör, 21 = platsgjuten betong,.1 = planritning. Löpnummer alternativt lägeskod: Antal tecken anpassas till projektes storlek. Teckenantalet skall dock vara lika för samtliga ritningar i projektet. Löpnumret numreras 01,02 resp. 001, 002 för nummer med två eller tre tecken. Lägeskod tillämpas i första hand på planritningar. De skall byggas upp hierarkiskt, t.ex. husdel, våning. Exempel E E = elprojektör, 63 = Elkraftsystem,.1= planritning, = Husdel 2 och 3 = våning Filnamn vid projekteringsskede Filnamnet skall tala om vad filen innehåller. Följande principer bör gälla för de olika filtyperna: Modellfilen döps enligt BH90-2, följer samma princip som ritningsnumreringen, t.ex. Aplan1 döps till A40-p001, Elplan2 till E63-p001. Fil som endast innehåller en ritning ges samma namn som ritningsnummer Fil som innehåller flera ritningar i form av flikar ges ett sådant namn så att innehållet beskrivs, t.ex. A (A-sektioner med ritningsnummer A , A och A finns i denna fil) Filnamn för relationshandling I Gavlefastigheters ritningsadministration ingår ytterligare tecken i filnamnet, Objekt- och husnummer. Denna omdöpning av filerna utförs av Gavlefastigheter

6 6(13) 3.3 Kataloguppbyggnad och sökvägar Följande kataloguppbyggnad skall gälla då relationshandlingar skall levereras om inte annat anges i beställningen. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Objektnr FVE.nr A Undermapp till projektörsmapp K Ritningsförteckn Byggnadsnummer Dwg-filer BY-nr VENT Plottfiler-relation Plottfiler-information VS Definitionsfiler Beskrivningar EL Övriga handlingar Orginalfiler Som visas ovan har varje konsult en egen huvudkatalog, Under den katalogen skapas konsultens egna kataloger i en viss struktur. Behöver konsulten ytterligare kataloger skapas dessa på nivå 4 och därunder. Förklaring vad mapparna kan innehålla: Ritningsförteckning: Ritningsförteckningar eller andra typer av förteckningar. Plottfiler relation Plottfiler information Filer som används till att skriva ut ritningar från, t.ex. cals-filer eller pdf-filer. För att skilja mellan Relations- och Informationshandlingar se 6.0 Dwg-filer Här lagras modellfiler och övriga dwg-filer. Definitionsfiler Här kan man lägga eventuella lagerdefinitionsfiler, plottstylesfiler o.d. Beskrivningar Byggbeskrivningar, rumsbeskrivning o.d Sökvägar Då sökvägar används i ritningar skall de anges relativt. Om konsult 2 i ovan angivna katalogträd vill använda en modellfil i den gemensamma modellfilskatalogen, för att skapa en ritning i sin ritningskatalog skrivs sökvägen:..\modell\filnamn.

7 7(13) 3.4 Lagernamn Genom att redovisa olika information med bestämda lagernamn, blir det mycket lättare och få fram denna information. Lagernamn skall följa publikationen CAD-lager SB-Rekommendationer 11 version 1:99 (SB-R11) och CAD-lager inredning SB-Rekommendationer 12 version 2:02 (SB-R11). Annat lagernamnssystem kan i undantagsfall få användas efter godkännande av projekteringsledaren. Används annat system lämnas en förteckning över lagrens betydelse. Systemet bör vara uppbyggt, så man får fram en tillräcklig uppdelning av ritobjekt, i form av lagernamn. Nivån bestäms av projekteringsledaren i samråd med IT-samordnaren Lagernamn enligt SB-R11 Där byggs lagernamnet upp genom en kod på 11 tecken. Koden är indelade i 4 grupper ansvarig, BSAB-kod för byggdel, presentation och status för byggdel. De finns två principer för uppdelning av BSAB-delen. Uppdelning på byggdelar och produktionsresultat. I dessa anvisningar används uppdelning på byggdelar (tabeller 2.222b-f och 2.223a-t. Tabellen nedan visar lagernamnets uppbyggnad med ett antal exempel. I övrigt hänvisas till SB-R11 Ex Kod för lagernamn Nr Ansvarig Element BSAB-kod för byggdel Presentation Status 1 A B E - N 2 K D T 2 N 3 V B E - E 4 E F E - R Lagerdel Visar Ex 1 Ex 2 Ex 3 Ex 4 Ansvarig part Vem som ansvarar för lagret A- Arkitekt K - Konstrukt. V - VVS-projektör E- El-projektör BSAB-kod Anger vilken 27B--- 27D--- 52B--- 63F--- byggdel som lagret Stomminnerväggasystem Pelarstomme Tappvatten- Belysningssystem redovisar Presentation Om lagret är grafik, text, Status måttsättning o.d. Om lagret är delar som är nya, rivas o.d. E- Grafik (linjer o.d.) N Ny vägg T2 Pelarlittrering N Ny pelare E- Grafik (linjer o.d.) E- Befintliga ledningar E- Grafik (linjer o.d.) R Ledningar som ska rivas

8 8(13) 3.5 Cad-underlag för projektering Då projekteringen startar är det viktigt att rätt underlag användes. Modellfilen som skall användas för att rita på skall stämma överens med verkligheten och innehålla bara sånt som verkligen byggts, inga tidigare planerade byggnationer. Där Gavlefastigheter har gällande modellfiler, används dessa för projektering. De åligger dock projektören att kontrollera att filerna stämmer överens med verkligheten för de områden som har betydelse för projekteringen. Då modellfilen ej överensstämmer i mindre omfattning skall underlaget rättas till, medan vid större avvikelser skall detta anmälas till projektledaren för att kunna ta ställning till om extra ersättning kan tas ut för att uppdatera filen. Modellfilen skall sedan levereras som relationshandling, så att Gavlefastigheterhar rätt underlag till nästa projektering. Utformning av relationshandlingen framgår under Grafik 4.01 Linjer Varje konsult får fritt välja vad som styr linjetjocklekar vid utplottning, pennummer, plotstilstabell o.d. Men för att Gavlefastigheter skall få rätt linjetjocklek när man plottar ut en ritningsfil skall en definitionsfil som styr linjetjocklekar levereras med relationshandlingen Texter Texter på ritningar skall vara läsbara i halvskala. De innebär att texthöjden ej ska vara mindre än 2,0 mm i helskala. Används en textstil som ej ingår i Auto-Cad standardstilar, levereras stildefinitionen med relationshandlingarna. 5.0 Ritningsblanketter I bilaga A och B visas utformningen av ritningsblankett, ritningsruta, orienteringsfigur samt vilken kompletterande information som ska finnas på ritningen. Observera att varje ritningsblankett skall förses med en skalstock 5.1 Ritningens namn Vid namngivning av ritningen tillämpas reglerna enligt 3.221

9 9(13) 6.0 Relationshandlingar De handlingar som kan vara av intresse för underhåll, framtida ombyggnader o.d. uppdateras till verkliga förhållande då relationshandlingar skapas. Dessa märks RELATIONSHANDLING. Alla övriga handlingar som tagits fram för att kunna upphandla och bygga entreprenaden, uppdateras ej, men levereras dock med på CD:n. Ritningsfiler skall lämnas som Cals-filer, (pdf-filer får frivilig lämnas med) och beskrivningar, ritningsförteckningar o.d. som pdf-filer. På CD:n samlas verkliga relationshandlingar under mappen relationshandlingar och övriga under mappen informationshandlingar. Relationshandlingar levereras på CD-skiva, med struktur enligt 3.3 Sökvägar 6.1 Relationshandlingars innehåll 6.11 Modellfiler Alla rivna objekt tas bort från filen Alla objekt redovisas som befintliga objekt. Byt t.ex. lagernamn till namn för befintligt objekt, skrafferade väggar byts till oskrafferat.. All litterering, texter som ej är relevanta, o.d. tas bort. Filen levereras i version dwg eller 2007-format. Brandgränser skall vara redovisade 6.12 Ritningsfil för ritningsuppdelning Skall användas så att man erhåller samma uppdelning av byggnaden i framtida objekt. Ingen utskrift från dessa filer behöver göras. I stället används cals-filer för utskrift av ritningar. Ritningsrutans innehåll avseende ansvariga projektörer tas bort Relationsritningar (cals-filer) Planer, fasader sektioner och situationsplaner uppdateras till relationsritningar Alla rivna objekt tas bort. Allt som visar att något är ett nytt objekt, t.ex. skrafferade väggar, görs om till befintligt objekt (skraffering tas bort. Litterering, undertak, ej relevant text o.d. tas bort. Revederingsmarkeringar och revideringsrutor tas bort. Ritningen dateras om och märks som Relationshandling Informationshandlingar (cals-filer) Skall vara sista gällande bygghandling. Ingen ändringar görs på dessa. Ruta, status och datering ändras ej Övriga handlingar Branddokumentation med brandritningar skall inlämnas som Relationshandling. Speciella handlingar för respektive konsultområde. Utförs enligt separat bilaga.

10 10(13) 6.15 Projekt ritade i 3-d Där projekt har ritats i 3-D t.ex Archicad, Revit, Magicad är det intressant att spara denna information för Gavlefastigheter för framtida bruk. Relationshandlingar enligt ovan skall dock levereras. Därutöver levereras följande: Fil i ritprogrammets orginalformat. Fil i IRC-format Filer lagras i mappen Orginalfiler 6.2 CD-skivans innehåll Fil Lagras som Lagras i mapp Modellfil (plan, sektioner fasader o.d.) dwg-fil 2004-format Dwg-filer Filer med ritningsuppdelning dwg-fil 2004-format Varje ritning: cals-fil Dwg-filer Plottfil\Relationshandling Relationsritningar Cals-filer Plottfiler-relation Sista gällande bygghandlingar cals-fil Plottfil-information Definitionfiler, lagerdefinitionsfiler, Filformat anpassad för Definitionsfiler plottstylesfiler o.d. programmet Ritningsförteckning pdf-format Ritningsförteckning Beskrivningar pdf-format Beskrivningar 3-d ritningar se 3.15 Orginalfiler CD-skiva skall förses med etikett På etiketten skall följande finnas: Projektbeteckning och objektnamn. Vilket fack som avses A, K, VVS eller EL Datum Filstruktur 7.0 Revisionshistorik Denna version av Cad-manual ersätter Gävle Kommuns Cad-anvisningar daterad Följande har skett i denna uppdatering: Punkt Avser Revidering 3.0 Cad-Projektering Hänvisning till BH90-8 version Katloguppbyggnad Mappen orginalfiler 6.11 Modellfiler Brandgränser skall vara redovisade 6.14 Övriga Handlingar Branddokumentation 6.15 Projekt ritade i 3-d Nytt 6.2 Cd-skivans innehåll 3-d ritningar

11 BILAGA A 11(13) Ritningsram

12 BILAGA B 12(13) Ritningsruta och orienteringsfigur Ritningsruta kan fås från Gavlefastigheter

13 BILAGA C 13(13) Lagerstruktur för OR-ritningar OR-ritningar upprättas enl SBF 110:6 i tillämpliga delar Relationsritningsunderlag över objektet/fastigheten i dwg- och cals- format från GFAB skall användas En orienteringsritning/situationsplan skall redovisas på varje blad och återfinnas i samma lager som informationstexten. Lagerstruktur hela fastigheten i ett lager för upprättande av OR-ritningar ett textlager ett lager för norrpil varje enskild apparattyp skall ha ett eget lager alla tekniska nr för detektorer skall vara på ett separat lager larmknappar har ett eget lager varje sektion på ett lager branddetektor/adressenhet på ett lager sirener har ett eget lager bladnumreringen bör vara på ett separat lager Relationshandlingar upprättas i Auto-Cad 2004-format. Utförs enligt dessa Cadanvisningar punkt 6