BILAGA 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar

Transkript

1 BILAGA 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar Bilaga till CAD-kravspecifikation med förvaltningsinformation Version 1.0 Senast reviderad Ett samarbete mellan:

2 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systemkrav CAD-filer Dokumentfiler Rasterfiler (ritningar) Bilder/ fotografier Objektorienterad projektering Objekt Metodik UCS Fastighetsinformation Filtyper Mallfiler Modellfiler Objektfiler Ritningsdefinitionsfiler Digitala underlag Övergripande underlag Planunderlag Förteckningar över befintliga filer och ritningar Projektupplägg Förteckningar Modellfilsförteckning Handlingsförteckning Ritningsförteckning Utväxling av filer Projektdatabas (projektnavet) Samgranskning Plottning och utskick Utskriftsformat Utskicksrutiner...13

3 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 3 (13) 1 Systemkrav 1.1 CAD-filer CAD-filer skall i projekten och vid framställande av relationshandlingar levereras i eller vara 100 % kompatibelt med Autodesk OMF-format 2008, AutoCAD Architecture och AutoCAD MEP, med svensk formatering. Beställaren accepterar att projektering utförs i annat format under förutsättning att ovanstående villkor uppfylls under hela projektets genomförande. BSAB 96 skall användas vid kategorisering av byggdelar Mark och kartdokumentation skall levereras i DWG-format. Applikation och kartdatum skall meddelas till Beställaren. 1.2 Dokumentfiler Dokumentfiler såsom protokoll, justeringsprotokoll, instruktioner, beskrivningar, ritningsförteckningar, lagerlistor, och likvärdiga dokument skall överlämnas i format Microsoft Office 2000 eller senare (t.ex. Word och Excel) eller PDF om projektet föreskriver det. Manualer och produktinformation skall lämnas i PDF format, lägst Adobe Acrobat Rasterfiler (ritningar) Rasterfiler skall levereras i enlighet med projektet. 1.4 Bilder / fotografier Fotografier skall levereras i följande format: JPG Tecknade bilder skall levereras i följande format: GIF 2 Objektorienterad projektering Projektering skall ske med 3d-objekt enligt punkt 2.1. I princip gäller det objekt som är byggnadskritiska. Samtliga objekt skall definieras till sin rätta storlek, placering i plan och höjd, och ritade i rätt system.

4 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 4 (13) 2.1 Objekt Projekteringen skall utföras som funktionsgranskade och samordnade 3d objektsmodeller av byggnaden. Varje disciplin ansvarar för sina egna modeller och får inte göra ändringar i andras. Filer som innehåller väggar och pelare kan användas av A och K. Denna gränsdragning skall framgå av projektspecifik manual enligt 1:a CAD-samordningsmöte. Konsulten skall tillse att objekten förses med den information som efterfrågas. Samma information får enbart finnas på ett ställe i de digitala handlingarna. Alla digitala objekt skall använda metersystemet och enheten skall vara i millimeter. Undantaget grundkartan som utförs meter. Objekten skall konstrueras i de system som beskrivs under punkt 1.1 CAD-filer. Samtliga objekt skall ses som originaldata. Alla ändringar och kompletteringar till objekten måste därför utföras i objektfilerna eller modellfilerna. Informationen från objekten som Beställaren kommer att använda i sitt förvaltningssystem skall anges i specifika property sets, som ligger i mallarna. Till objekten skall vid leverans Beställarens property sets vara kopplade och ifyllda. Andra property sets får sättas på objekten under pågående projektering och skall då vara namngivna enligt IFC standard. Samtliga objekt skall alltid ritas bylayer och med lagerstandarden SB11 som finns inlagd i respektive konsults mallfil. Utrymmens placering definieras av ett globalt id. Övriga objekts placering bestäms av ett location propertyset kopplat till utrymmen Arkitekt A skall rita följande objekt: Följande klassifikationer skall anges Vägg Dörr Fönster Glaspartier Trappor Fast inredning Utrymme Brand- och ljudklass Brand- och ljudklass, stängningsanordning och utrymningsväg Öppningsbart, brand, ljudklass och utrymningsväg Brand och ljudklass och utrymningsväg Handikappanpassade Ingen klassifikation Enligt FI Utrymmen Riktlinjer för areamätning Utrymmesobjektet i AutoCAD Architecture s skall användas för att generera areor. Om annat system används skall det vara 100 % kompatibelt med det.

5 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 5 (13) Areamätning Utrymmesobjekt skall läggas på samtliga utrymmen. Beräkningsmallar finns i mallfilen som Beställaren tillhandahåller och skall vara inställd på SIS standard Regler för radering av objekt, med hänsyn till areamätningar Vid ombyggnadsprojekt skall utrymmesobjekt i modellen i första hand ändras, istället för att först raderas och sedan ritas om. Det beror på att samtliga utrymmesobjekt i filen har ett globalt ID (GUID) som aldrig kan återskapas (jämför ett verifikationsnummer i ekonomi). Om exempelvis ett utrymme raderas och ett nytt utrymme ritas med samma rumsnummer är detta två olika utrymmen. Vid nybyggnadsprojekt genereras globala ID efter levereras till Beställaren för publicering första gången, vanligtvis levereras dessa under byggskede alternativt som relationshandling Konstruktör K skall rita följande objekt: Följande klassifikationer skall anges Bjälklag brandklass och ljudklass Balkar brandklass Pelare brandklass Strävor brandklass Håltagning Ingen klassifikation Ventilation V skall rita en komplett och kalkylerbar ventilationsanläggning som objekt, inklusive spjäll, don, ventiler, ljudfällor etc. Följande klassifikationer skall anges Kanal isolering och brandklass Följande data Don luftflöde Rör VS skall rita rörstråk som objekt med tillhörande stick och ventiler som har betydelse vid samgranskning. Apparater och undercentraler som är utrymmeskrävande ritas som objekt El E ritar kabelstegar och kanalisation som objekt. Elcentraler ritas som volymobjekt i installationstäta områden Brand Br skall rita symboler för brandgränser, utrymningsvägar, brandposter och branddörrar.

6 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 6 (13) 2.2 Metodik Information på objekten skall motsvara den information som man känner till. Inga fabrikat skall vara angivna förrän det är beslutat. Samtliga konsulter skall ange befintligt, nytt respektive rives som klassifikation på objekten. V och VS skall rita i rätt system och konsekvent genomfört. E skall enhetligt använda sig av ett genomgående symbolsystem. De olika systemen skall skiljas åt och ligga i sina respektive lager. Vid ombyggnad skall alltid befintliga systemnamn användas. Tekniska system: Välj tekniska system enligt föreskrifter från Beställaren. Vid ombyggnad skall alltid befintliga systemnamn användas. Varje system skall motsvaras av ett unikt lager. Vid tillbyggnad och nybyggnad inom befintlig fastighet skall hänsyn tas till befintligt system. Systemnamnen skall motsvara märkning. För att kunna använda specifika inställningar för visningslägen, är det av yttersta vikt att samtliga objekt ritas by object och by layer. Inga förändringar i display properties på displayconfigurationer får göras eftersom det påverkar utseendet på andra konsulters ritningar. Inställningar för olika visningslägen sker med hjälp av olika displayconfigurationer som finns i mallfilerna. Utseende kan ställas in under materialegenskaper alternativt i egna displayconfigurationer. Konsulter som använder A-underlag gör en egen tag till utrymmesobjektet. A s lager för rumsnamn och -nummer släcks. Den egna tagen kan sedan anpassas till ritningen. Inställningar för olika visningslägen sker med hjälp av olika displayconfigurationer som finns i mallfilerna. 2.3 UCS Filer som levereras från Beställaren har alltid World som aktivt UCS. I vissa fall är det nödvändigt att namnge vissa gemensamma lokala UCS i projektet, vilka namnges vid 1:a CAD-samordningsmötet. Vid leverans skall alltid UCS vara inställt till world, x-axeln till höger och y-axeln uppåt. 3 Fastighetsinformation Numrering av fastigheter, byggnader, planer, delar och rum ligger till grund för all digital orientering inom förvaltningen och skall alltid redovisas på ett korrekt sätt. Från filer och namnrutor läses dessa uppgifter av automatiskt vid överföringen till Beställarens förvaltningssystem. Vid prompter skall dessa uppgifter alltid anges enbart med nedan angivna teckenkoder. Följande koder utgör basen för numrering av projektoch modellfiler.

7 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 7 (13) Fastigheten utgör de fyra första siffrorna, exempelvis objektnummer 1001 för Konsthallen. Byggnadsbeteckningen består av en bokstav. Byggnadsdelen av en siffra. Våningsplanet betecknas med två siffror med 01 för bottenvåning, 02, 03, 04 osv. uppåt och -1, -2 nedåt. Systemet behöver ibland kompletteras med verksamhetsspecifik information, t ex ett annat system för våningsplan. Detta skall i så fall finnas med som information på fritextraderna i namnrutan Rumsnumrering Befintlig rumsnumrering skall alltid beaktas. Förändringar i den måste alltid godkännas av Beställaren. Rumsnumrering skall betecknas med byggnadsbeteckning (1 tecken) + plannummer (2 tecken) - rummets löpnummer (4 tecken) t ex A I förekommande fall skall arkitekten alltid kontrollera att rumsnumrering stämmer mot verkligheten (dvs. att skyltning av dörrar stämmer med nummer på ritningen). 4 Filtyper Mallfiler = dwt- och dwg-filer Modellfiler = plansammanställningar, fasader, sektioner, detaljer och scheman Objektfiler = filer där man ritar objekt Ritningsdefinitionsfiler = filer som innehåller layoutflikar 4.1 Mallfiler Mallfilerna skall användas varje gång en ny fil skall upprättas. Generellt levereras en mallfil per disciplin som innehåller modell och layouter. Mallfiler skall endast användas vid upprättandet av nya filer, i andra fall skall befintliga dwg-filer alltid användas. Beställaren ansvarar för att mallar för upprättande av nya objektfiler, modellfiler och ritningsdefinitionsfiler läggs ned på Beställarens projektdatabas. SF_A.dwt SF_B.dwt SF_K.dwt SF_R.dwt SF_V.dwt SF_E.dwt SF_ritdef.dwt

8 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 8 (13) 4.2 Modellfiler Modellfilerna är sammanställningsfiler med annoteringar, mått etc. Vid 1:a CAD-samordningsmöte beslutas om projektet skall använda objektfiler och modellfiler eller enbart modellfiler. I de fall enbart modellfiler används utgör dessa en kombination av objektfiler och modellfiler. Vid nybyggnad skall en ny modellfil upprättas per byggnad, våningsplan och disciplin. Arkitekten ansvarar för insättningspunkter på planmodellen. Landskapsarkitekten ansvarar för insättningspunkterna på grundkartan. Vid nybyggnadsprojekt skall byggnaden orienteras med norr uppåt på modellfilen. Byggnaden skall alltid placeras i positiv kvadrant så nära 0,0 som möjligt och i rät vinkel mot x-axeln. Varje våningsplan placeras i höjdled i en lokal z-koordinat som är Namn på modellfiler planer Filnamnet skall bestå av: Fastighet (4 siffror) ex 1001 Byggnad (1 bokstav) ex A Byggnadsdel (1 siffra) ex 1 Plan (2 tecken) ex 04 Disciplinkoder i BSAB-96 ex Arkitekt 1001A A A A1-04-Y3 Sammansatt bygg Undertak Inredning Modulnät Konstruktion 1001A Dränering 1001A Grundkonstruktioner 1001A Bärande husstomme Rör 1001A A A A A A A Ventilation 1001A Sammansatt rör Ledningar i mark Gas Avloppssystem Sprinkler Kyl och värmepumpssystem Värmesystem Luftbehandling

9 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 9 (13) El 1001A A A A A A Brand 1001A Kanalisation Kraft Belysning Teletekniska anläggningar Brandlarmanläggning Styr- och regler Brand Observera att det kan förekomma verksamheter hos Beställaren där andra BSAB-koder används. Projektledaren skall vid projektstart kontrollera med teknisk förvaltning vilka BSAB-koder som skall gälla. BSAB-koder på modellfiler skall överensstämma med de på ritningarna. Vid ombyggnad skall A stämma av den befintliga digitala modellens yttermått mot grundkartans uppmätta hushörn. Gäller inte vid mindre ombyggnader i stora byggnader. Erhållna planmodeller skall justeras i erforderlig omfattning. Felmarginal på ca 10 cm accepteras. Större noggrannhet krävs då nybyggnad skall ansluta till befintlig byggnad. Större noggrannhet krävs då nybyggnad skall ansluta till befintlig byggnad. Observera att hushörnet, planmodellens insättningspunkt, 0,0 måste ligga kvar i sin position. Behöver yttermåtten justeras måste det göras på byggnadens samtliga våningsplan. Är dessa inte aktuella för ombyggnadsprojektet, lånar man hem originalen, gör justeringarna och lämnar tillbaka planerna. Gör anteckning på samtliga justerade modellfiler om att mått är justerade efter uppmätning. Övriga modellfiler som namnges byts planbeteckningen ut mot följande koder enligt SS Sammansatt 200 Sektioner 300 Fasader 400 Uppställningar 500 Förteckningar 600 Detaljer 700 Samordning 800 Scheman 1001A Planteringar, vegetation 1001A Sektioner byggnad A, del A Fasader byggnad A, del A Uppställningar fönster och dörrar yttervägg 1001A Schema elkraftsystem Ritningsdiscipliner som inte har krav på objekt skall rita med SB11 lagerstruktur och på ett strukturerat och överblickbart sätt. För mark- och landskapsprojektörer gäller att de skall använda kommunens grundkarta som extern referens.

10 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 10 (13) 4.3 Objektfiler Om objektfiler används skall AMA koder för byggnadsdelar användas i filnamnen. Objektfilerna skall enbart innehålla objekt där objekten konstrueras i objektfilen. Här får ingen annan typ av information förekomma än objekt och multiviewobjekt Namn på objektfiler Exempel på namngivna filer 1001A1-04-K27 Bärande stomme sammansatt 1001A1-04-K27D Bärande stomme 1001A1-04-K27E Balkar 1001A1-04-K27F Bjälklag 1001A1-04-A15 Grundplan 1001A1-04-A40 Sammansatt, väggar, fönster, dörrar etc 1001A1-04-A42 Glasfasader 1001A1-04-A43E Undertak 1001A1-04-A45CB Trappor 1001A1-04-A46B Lös inredning 1001A1-04-A46BB Lös utrustning 1001A1-04-A46C Fast inredning 1001A1-04-A46CC Fast utrustning 1001A1-04-A49 Utrymmen 1001A1-04-V50 Sammansatta VVS- och kylsystem 1001A1-04-V51 Vatten och avlopp utanför byggnad 1001A1-04-V52 Gassystem 1001A1-04-V53 Avloppssystem 1001A1-04-V54 Brandsläckningssystem 1001A1-04-V55 Kyl- och värmepumpsystem 1001A1-04-V56 Värmesystem 1001A1-04-V57 Luftbehandlingssystem 1001A1-04-V80 Styr- och övervakning 1001A1-04-E600 Sammansatt el 1001A1-04-B90 Brand 4.4 Ritningsdefinitionsfiler Om ritningsdefinitionsfiler används i projektet skall dessa var kopplade med extern referens. Modellfil och ritningsdefinitionsfil skall ligga på samma nivå i katalogstrukturen. All information skall vid leverans ligga på layoutfliken. Ritningsblanketten med ram och namnruta skall vara mall från Beställaren (även vid hybridritningar). Observera att ingen annan namnruta accepteras. Formatet på samtliga nya ritningar skall vara A1. A1F accepteras endast då befintliga ritningar med det formatet skall ersättas. Fliken skall ha samma namn som ritningen den representerar. Ritningar skall vara försedda med skalstock, orienteringsfigur i plan och sektion med berörd del skrafferad, norrpil, när så är befogat.

11 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 11 (13) Namnruta Flik och namnruta läses automatiskt in i Beställarens arkivsystem och skall därför fyllas i korrekt. Rutan med Rev. datum skall stämma överens med senaste revideringsdatumet. Inga attribut får ändras. Även dolda attribut skall fyllas i. Se exempel enligt nedan Namn på ritningsdefinitionsfiler Ritningsdefinitionsfiler namnges i enlighet med SS utgåva 2. Namnet på ritningsdefinitionsfilen skall sammanfatta de flikar den innehåller. Exempel A40-1-A-04 Arkitekt Sammanställning bygg-planritning-byggnad-våningsplan E66-8-A El Åskskyddsanläggning-schema-byggnad Namn på ritningar Ritningar skall döpas i enlighet med SS utgåva 2, med undantag av att punkter byts ut mot bindestreck. Vid ombyggnadsprojekt skall de befintliga ritningsnamnen användas. Vid projektstart beslutas på vilket sätt information från gamla ritningar skall överföras till de nya. Vid nybyggnad bestämmer A tillsammans med Beställaren indelning av våningsplanen och hur de skall numreras.

12 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 12 (13) 5 Digitala underlag 5.1 Övergripande underlag Projektledare skall tillse att förteckning över gällande övergripande filer, som grundkarta, yttre VA och el i mark finns tillgänglig för konsulterna. 5.2 Planunderlag Befintliga handlingar som berörs av projektet läggs ned på projektdatabasen vid projektstart. Vid ombyggnader av delar av byggnader skall befintlig ritningsindelning ligga till grund för hur stor del av byggnaden som skall upprättas till fullgod relationsstatus med objektsinformation. Varje påbörjat ritningsutsnitt skall färdigställas så att ny komplett relationsritning erhålles. All information från befintliga ritningar skall överföras. 5.3 Förteckningar över befintliga filer och ritningar I de fall digital ritningsförteckning över relationshandlingar finns, skall den kompletteras i projektet. Där sådan inte finns skall ny upprättas efter mall från Beställaren. En ritningsförteckning upprättas per byggnad och disciplin. 5.4 Projektupplägg Arkitekten skall vid behov upprätta projektspecifika ritningsmallar, dwt-filer, med projektgemensam information och med viewports för ritningsutsnitt i de skalor som skall användas. De olika ritningsutsnitten läggs upp som flikar på mallfilen. Vid ombyggnadsprojekt skall arkitekten iordningställa planutsnitt i samtliga skalor som skall användas. Befintliga ritningsutsnitt skall användas. Arkitekten skall även se till att orienteringsfigur med skrafferat område, skalstock och annan eventuell gemensam information finns med på varje ritningsutsnitt. 6 Förteckningar 6.1 Modellfilsförteckning Förteckning över vilka modellfiler som skall användas förtecknas i projektet. 6.2 Handlingsförteckning Inför varje nytt skede skall konsulten upprätta en handlingsförteckning med de i skedet ingående handlingar som sedan blir numrerade i AF-delen. Handlingsförteckningen skall inte vara en ritningsförteckning utan ritningarna anges som ritningar enligt förteckning.

13 Bilaga 1 Systemkrav, objektmodeller och anvisningar 13 (13) 6.3 Ritningsförteckning Preliminära ritningsförteckningar med grupper av ritningar och ungefärligt antal upprättas vid respektive startskede och detaljeras sedan efter hand. 7 Utväxling av filer 7.1 Projektdatabas (projektnavet) Projektdatabasen utgör projektets samlade information. Samtliga filer som utväxlas i projektet, mellan konsulter, till kopiering etc. skall utväxlas via projektdatabasen. Inga filer som berör projektet får skickas direkt via mejl. Filer som skickas till projektdatabasen skickas en och en eller flera åt gången med separat programvara. Fyll enbart i siffrorna för byggnad och våningsplan om filen gäller en specifik byggnad eller våningsplan. Gäller filen två byggnader, lämnas uppgiften tom. Likaså om det gäller mer än ett våningsplan. Beställaren ansvarar för att projektdatabasen upprätthålls. 7.2 Samgranskning Digital samgranskning skall alltid ske och omfatta samtliga discipliner. CAD-samordnaren ansvarar för den gemensamma sammanställningsfilen. 8 Plottning och utskick 8.1 Utskriftsformat Utskriftsformat vid plottning av ritningar skall vara pdf eller plt. Vilket format som skall användas beslutas vid 1:a CAD-samordningsmötet. Utskrift görs i A1-format alternativt A1F. Beställaren levererar mall för ctb-utskrift. 8.2 Utskicksrutiner När utskrifter skall göras hos kopieringsbyrå läggs utskriftsfiler ned på projektdatabasen inom utsatt tid tillsammans med ritnings- och handlingsförteckning. Varje fil läggs ned separat med indexkort (metadata) ifyllt. Inför plottningen paketeras utskriftsfilerna på navet. Paketen distribueras sedan till kopieringsbyrån. Konsulten ansvarar för att samtliga ritningar finns med i utskicket och kontrollerar att zip-filerna innehåller rätt filer. Projektledaren ansvarar för att tid är bokad med kopieringsbyrån och att de i god tid fått information om utskickets storlek samt att de får distributionslistor och sammanställning av utskicket. Projektnamn, projektnummer och projektledare skall alltid anges vid utskick.