Anvisning ritningshantering. Version

Transkript

1 Anvisning ritningshantering Version

2 Innehållsförteckning Allmänt Informationssamordning Organisation Krav på mjukvara Filhantering Skrivsätt Numrering Numrering Applikationer och filformat Informationsmängder Användning av informationsmängder Struktur Modeller, Ritningsdefinitioner Dokument Namnruta Rumsnumrering Lokaler Köpcentrum Riktlinjer för BIM och 3D-projektering Inledning Generella modelleringskrav BIM-modellens projekteringsfaser... 9 Designalternativ Designmodell... 9 Tidig design Projekteringsmodell Detaljerad design Produktionsmodell Relations- och förvaltningshandlingar Specifika krav för Arkitektmodell Specifika krav för installationsmodell Kontaktpersoner och ansvarig utgivare Ansvarig för detta dokument är Chefen för Projekt och Teknik Fastställd av: Sven Orefelt, Skandia Fastigheter Upprättad av: Krister Kristiansson, Informationsbyggarna Lars Pellmark, Skandia Fastigheter

3 Allmänt Ritningshanteringen inom Skandia Fastigheter ska följa Tillämpningsanvisning: Förvaltning version 2014 som baseras på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2. Tillämpningsanvisningen gäller i sin helhet. Detta dokument likställs med bilaga 6 i tillämpningsanvisningen och förtydligar specifika kapitel anpassade för Skandia Fastigheter. Projektörer ska känna till tillämpningsanvisningar, dock kan detta dokument användas fristående och fungera som projekteringsanvisning. 2. Informationssamordning 2.1 Organisation Startpaket med befintliga ritningar eller mallfiler vid nyprojektering, används vid alla projekt. Där befintliga handlingar ska användas måste dessa checkas ut ur beställarens handlingsarkiv. Detta görs av Skandia Fastigheters informationssamordnare eller av Skandia Fastigheter utsedd informationssamordnare. Startpaketet innehåller mallfiler för AutoCAD, ArchiCAD samt Revit. Kontaktpersoner Skandia Fastigheter: Lars Pellmark, , lars.pellmark@skandiafastigheter.se Informationsbyggarna: Krister Kristiansson, , kk@informationsbyggarna.se Krav på mjukvara Förtydligande: Vid projektering är det fritt att välja mjukvara. Dock ska alltid en dwg-fil enligt Skandia Fastigheters mall levereras till Skandia Fastigheter tillsammans med originalformatet. Se punkt 3.2. Applikationer och filformat En förhandskoll i tidigt skede att mallarna använts korrekt skickas för kontroll till informationssamordnaren.

4 3. Filhantering Skrivsätt Generellt enligt BSAB96 och SS Dock ersätts punkt med bindestreck i filnamn och ritningsnummer. Förklaring av modellnummer/filnamn: Exempel: A40-P A Ansvarig part: Arkitekt 40- Innehåll: Sammansatt P- Redovisningssätt: Planer Lägeskod: Våningsplan ObjektID där 5804 avser Skandia Fastigheters unika beteckning för respektive fastighet, 02 är byggnadens nummer Förklaring av ritningsdefinitionsnummer/filnamn: Exempel: V57B V Ansvarig part: V-projektör 57B- Innehåll: Allmän ventilation 1- Redovisningssätt: Planritning 0510 Lägeskod: Våningsplan 5 del ObjektID där 5804 avser Skandia Fastigheters unika beteckning för respektive fastighet, 02 är byggnadens nummer Exempel på rollen P (projektgemensamma) basfilers filnamn: P-M1-P dwg (Enl. BH90 Basfil M1: Modulnät ) Klassificering BSAB-koder Vid nybyggnadsprojekt tillämpas alltid BSAB96. I de fall annan klassificering förekommer i befintlig dokumentation ska det i samråd med beställaren bestämmas med hänsyn till projektets omfattning och behov vilken klassificering som ska gälla. Då exempelvis BSAB83 ska uppdateras till BSAB96 bör hela fastigheten uppdateras i ett samlat omtag för att säkerställa enhetlighet. Relationshandlingar från tidigare projekt lagras i sitt ursprungliga skick i Skandia Fastigheters arkiv i avslutade projekt. När sådan information behövs i andra projekt erhålls kopia och klassificeras vid behov om till BSAB Numrering Exempel namngivning av delade ritningar A :200 (översikt hela huset) A :100 (översikt del av huset) A :50 A :50 A :50 A :50 A :100 A :50 A :50 A :50 A :50 Entresolplan mellan våningar har den nedre våningens nummer men ur serien en avvikande del.

5 3.162 Numrering Våningsnumrering enl. BH90 exempelbild 3.162a (Gäller vid nyproduktion och omfattande ombyggnader som kan likställas med nyproduktion, befintliga byggnader behåller ursprunglig numrering) För rumsnumrering se avsnitt Rumsnumrering i slutet av detta dokument Applikationer och filformat Samtliga relationshandlingar, eller tidigare framtagna handlingar så som tex. systemhandlingar, bygghandlingar etc., levereras i dwg 2013-format. Plotfiler levereras som PDF/A för arkivbeständighet. Samtliga originalformat levereras med tillhörande fonter, projektfiler och systemfiler så att ritningarna fungerar hos mottagaren. Observera att objektgrafik förstörs om man sparar från t.ex. AutoCAD 2013-format till 2010-format och sedan fortsätter att använda ritningen i en tidigare version av AutoCAD. Ritningsdefinitioner (dwg) får endast innehålla layoutflikarna Model och Layout1. Plottfiler ska skrivas till formatet PDF/A (långtidsbevarande). Liggande A1 om inget annat är överenskommet. 6. Informationsmängder 6.1. Användning av informationsmängder Text på ritningar ska vara tydlig i de skalor som används i relationshandlingar i enlighet med BH Struktur Mappen Objekt namnges med objektnr. tillhandahållet av Skandia Fastigheter I mappen MODELL, lagras modellfiler per teknikområde. Som modellfiler räknas t ex förklaringstexter, detalj-, plan-, sektions-, fasad- och elevationsmodeller. I mappen RITDEF, lagras ritningsdefinitionsfiler per teknikområde. I mappen RITNING, lagras plottade, rastrerade/scannade ritningsfiler per teknikområde. Teknikområdesmappar skapas i enlighet med BH90 Bilaga A A1 Beteckningar för projektörer samt i överenskommelse med beställaren. Andra mappar så som pärmar, komponentdata och skapas efter behov i överenskommelse med beställaren Modeller, Ritningsdefinitioner Krav på modellfiler och ritningsdefinitionsfiler (dwg): CAD-mallfil för modell och ritningsdefinition erhålls av beställaren, flikar får ej ändras eller läggas till. I modellens modelläge (model) ritas modellen. Fliken Metadata innehåller modellens namnruta. I ritningsdefinitionens Model flik läses externa referenser in relativt och med metoden Overlay Fliken Layout1 presenterar modellen på en liggande A1-blankett i lämplig skala i enlighet med BH90 om inget annat är överenskommet med beställaren Dokument Filförteckning Informationssamordnaren redovisar för beställaren och leverantören med filförteckning, vilka filer som erhållits och sedan lästs in i arkivsystemet. Redovisning godkänns sedan av leverantör som intygar att detta var dessa handlingar som var avsedda att levereras. Person med projektkännedom hos beställaren bör också godkänna att det var dessa handlingar som förväntades i projektet.

6 6.5 Namnruta Namnruta erhålls av Skandia Fastigheter i ett startpaket med mallfiler. Mallfilen för ritningsdefinitioner innehåller blankett, namnruta samt skalstock. Blocket NAMNRUTA får ej sprängas då ifylld metadata automatiskt läses in i förvaltningssystem. Enbart Skandia Fastigheters logotyp är tillåten på Relationshandlingar. I exempelbild för namnruta visas den minsta mängd metadata en A-förvaltningshandling ska ha. I ett tidigt skede ska det ske en testleverans till informationssamordnaren. Detta för att fastställa vilken metadata som ska gälla för hela projektet. Ritningens namnruta bör då vara klar. Modellen behöver inte vara klar men påbörjad för att se att t.ex. objekt fungerar hela vägen in i förvaltningsarkivet. Ej plottad: Plottad: Lokaliseringsfigur Lokaliseringsfigur med norrpil ska finnas i namnrutan och schematiskt visa byggnaden uppifrån och från sidan. Figuren skrafferas för att visa vilken del och våningsplan som aktuell ritning avser. Intilliggande vägars namn ska också finnas med. Se exempel på komplett lokaliseringsfigur i exempelnamnruta ovan.

7 7 Rumsnumrering I projekt bestämmer projektledaren omfattningen av denna instruktions tillämpning. Vid smärre om- och tillbyggnader skall det lokala system som redan existerar följas. 7.1 Lokaler Innan rumsnumrering kan utföras måste ett rumsmodulsystem upprättas. Målet med att använda en modulmall är att det alltid skall finnas ett ledigt rumsnummer vid ombyggnader t.ex. när ett stort rum delas upp i flera små. Grundidén är den samma som vid gatunumrering, dvs. udda nummer på ena sidan och jämna på den andra. Modulernas storlek bestäms i första hand av minsta möjliga möblerbara kontorsbredd. Det stämmer i regel med fönsterstolparnas placering, i andra hand av byggnadens djup. Den modul som dörren speglar mot skall ge rummets identitet. Där naturlig avgränsning finns skall den följas, ex en korridor bryts av med ett parti eller liknande. Modulerna numreras om möjligt med början från våningsplanets naturliga entré och går därefter medurs, i annat fall från vänster till höger. Reserverade rumsnummer ska framgå och omges av parantes Ex. rumsnumrering lokaler.

8 Komplett rumsnummer Husnummer upptar två positioner och skall generellt vara två siffror t.ex. 08. Plannummer utgörs även det av en tvåställig kombination, t.ex. 01, 02, 12. Rum numreras med löpnummer 3 siffror och i vissa fall med bokstav före eller efter. Alla utrymmen i en byggnad skall ha ett rumsnummer med löpnummer. Ett komplett rumsnummer har då följande utseende: (hus 01, plan 05, rum 011) Rum i rummet Rum som finns inne i ett rum, dvs. dess dörr mynnar ut i ett annat rum, ges moderrummets identitet tillsammans med en bokstav t.ex. A, B osv A Korridor Korridor ges t.ex. för del 1 plan 5 numret om det finns flera korridorer på ett våningsplan så ges huvudkorridoren medan övriga ges huvudkorridorens identitet tillsammans med en bokstav med början på A, dvs A, B osv Märkning Rumsnumrering samt märkning av dolda installationer Bild 1. Exempel på teknisk numrering vid rum. Ska sättas på dörrpostens tryckessida mot rummet som avses. Den laminerade skylten är i detta fall skruvad men kan med fördel limmas. Skylten kan ha samma färg som dörrposten och texten kan vara vit eller svart så länge den är läsbar. Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 2 och 3. Exempel på märkning vid dolda installationer ovan undertak Specialrum bokstäverna TH, S används före ett rumsnummer för att indikera: T = Trapphus T001, T002 osv. H = Hiss H001, H002 osv. S = Övriga installationsschakt S001, S002 osv. Om schaktdörr finns på våningsplan skall rumsnummer för detta reserveras. Flerbostadshus Vånings- och lägenhetsnumrering skall följa lantmäteriets Instruktioner för lägenhetsnumrering. 7.2 Köpcentrum Vid smärre om- och tillbyggnader skall det lokala system som redan existerar följas. Vid nybyggnad ska samråd ske med Skandia Fastigheter.

9 8. Riktlinjer för BIM och 3D-projektering 8.1 Inledning Skandia Fastigheter tillämpar BIM-teknik i alla nya byggnadsprojekt. Detta skapar ett mervärde för förvaltningen och bidrar till en effektivare mer samordnad byggprocess. Som exempel undviks eventuella kollisioner mellan olika byggnadsdelar i ett tidigt skede genom 3D-samgranskning. Förvaltningen drar nytta av metodiken genom byggnadens hela livscykel. 8.2 Generella modelleringskrav Alla modeller ska vara objektorienterade, d.v.s. innehålla ett parameterstyrt objekt för varje byggnadsdel (väggar, dörrar, fönster etc.). Programvaran ska stödja export till filformatet IFC 2x3. All grafik ska placeras relativt nära origo (0,0) om inget annat anges. Alla objekt ska vara korrekt uppbyggda avseende dimensioner och placering i X, Y och Z. Alla objekt ska vara skapade med avsett verktyg. En vägg med väggverktyget, ett bjälklag med verktyget för bjälklag och så vidare. Detaljeringsgrad ska vara ändamålsenligt, d.v.s. ingen onödig grafik. Alla mått på byggnadsobjekt ska vara exakta och i millimeter. Alla objekt ska ha ett ID. Våningsplan ska vara definierade lika mellan de olika disciplinerna. Ingen tillfällig grafik får förekomma i modellen. En mängdning ska kunna utföras från modellen så att korrekt antal dörrar, fönster, väggar etc. redovisas. Befintliga modeller får inte flyttas från dess ursprungliga position i koordinatsystemet. Vid leverans ska alla modeller vara rensade på ovidkommande information. 8.3 BIM-modellens projekteringsfaser Det ställs olika krav på BIM-modeller i olika faser under projekteringen. Ytterst är det projektets egenskaper som bestämmer vilket informationsinnehåll som behövs. Nedan redovisas tre principiella typer av modeller. Designalternativ Designmodell En tidig grafisk representation av projektet. Ett gränssnitt mellan modellering och beslutsprocess behövs för att jämförelse mellan olika alternativ ska kunna göras. Modeller ska kunna användas till att ta fram översiktlig och preliminär information till programhandlingar. I detta tidiga skede behöver modellen innehålla utrymmen, byggnadens totala volym och design exteriört. Hur mycket information som finns i modellen varierar mellan olika projekt. Konstruktionsmodell ska innehålla preliminära konstruktionsobjekt samt eventuellt detaljerade objekt på typlösningar. Installationsmodell bör innehålla huvudsystem, installationsdragningar som kräver stort utrymme samt reservationer för större teknikutrymmen.

10 Tidig design Projekteringsmodell Alternativ har valts och nu ska designens lösningar granskas och godkännas. BIM-modeller fylls på med information och ska finnas tillgängliga för informationsutbyte mellan samtliga discipliner. Modeller ska kunna användas till att ta fram bygglovs- och systemhandlingar. I denna fas ska arkitektmodellen innehålla alla byggdelar såsom väggar, dörrar, fönster, pelare, balkar, trappor etc. Modellen ska dessutom vara i sådant skick att bygglovsritningar kan genereras från den. En IFC-fil ska tillhandahållas. Objekten i konstruktionsmodellen ska ha korrekta dimensioner och konstruktören ska redovisa vilka andra discipliner som påverkas av konstruktionen. En IFC-fil ska tillhandahållas. Installationsprojektörer ska redovisa vilka utrymmeskrav som installationerna kräver och hur detta påverkar andra discipliner. En IFC-fil ska tillhandahållas. Detaljerad design Produktionsmodell Beställaren ska godkänna olika designlösningar innan kontraktsskrivning. Modellerna innehåller samma information som i tidig design, men med en högre detaljeringsgrad. Modeller som tas fram här ska kunna användas i till byggnationen. Modellerna övergår juridiskt till att benämnas bygghandlingar. Arkitektmodellen ska innehålla de byggdelar som ska konstrueras. Modellen behöver inte vara måttsatt, men det är att föredra. Ett krav är dock att objekten dimensioneras med korrekta mått. Mängdning direkt ur modellen ska vara möjlig. I denna fas ska konstruktionsmodellen och objekten däri, överensstämma med arkitektmodellen. Alla objekt ska ha korrekta dimensioner. Det ska vara möjligt att mängda från modellen. Installationsmodellen och alla installationsobjekt ska överensstämma med arkitektmodellen. Det ska vara möjligt att mängda från modellen. 8.4 Relations- och förvaltningshandlingar När byggnationen är klar, ska relationshandlingar upprättas som beskriver det faktiska utförandet. Modeller ska rensas från information som inte behövs under den dagliga förvaltningen. Modeller ska endast visa byggnadsobjekt med korrekta dimensioner. Information som lös inredning, måttsättning, vägg/dörr/fönsterlittera släcks, tas bort eller döljs. Relationshandlingar, som inte enbart innefattar modeller, utan all dokumentation, kontrolleras mot Skandias anvisningar innan arkivering sker. Eventuella avvikelser från anvisningarna åtgärdas av respektive konsult utan extra kostnad.

11 8.5 Specifika krav för Arkitektmodell Alla utrymmen ska ha ett motsvarande utrymmesobjekt i modellen. Objekten ska ha information om Fastighet, Byggnad, Våning, Rumsnummer, Rumsnamn och areor enligt Svensk Areastandard. Informationen sparas i s.k. Property sets på utrymmesobjekten. Se exempel nedan. Arkitektmodellen ska innehålla motsvarande byggnadsobjekt som återfinns i konstruktionsmodellen inklusive alla håltagningar för installationer. Detta bland annat för att en 3D-samgranskning ska fungera på ett tillfredställande sätt. 8.6 Specifika krav för installationsmodell Ventilationsmodellen ska innehålla objekt med projekterade flöden. I bygghandlingsskedet ska flöden vara korrekta och gå att exportera från BIM-systemet. I relationsskedet ska flöden överensstämma med den byggda miljön och gå att exportera från BIMsystemet.