3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A

Transkript

1 3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A Den nya tunnelbanan mellan Odenplan och Arenastaden, TUB A eller Gula linjen som den också heter, projekteras just nu av WSP Sverige AB. Sträckningen passerar många befintliga underjordiska installationer och innehåller 3 nya stationer. I uppdrag TUB A är det ett krav från beställaren, FUT, att all projektering av anläggningen skall ske modellbaserad, i 3D och med möjlighet att lagra information i modellerna på enskilda objekt. Projektet är ett BIM projekt där BIM/Data-samordnarens främsta uppgift är att förmedla beställarens krav och riktlinjer ut till WSPs organisation. Rollen innebär även att samordna modeller och information, hantera underlag, styra leveranser och i allmänhet ha koll på dataflödet i projektet. Berörda teknikområden I ett sådant stort projekt som TUB A blir många teknikområden involverade. De teknikområden som berörs av BIM-projektering är: Bergteknik Geoteknik Väg och mark Ledningssamordning Bana/BEST El/BEST Signal/BEST Tele/BEST Konstruktion VA Sprinkler Arkitektur

2 Elteknik Värme Sanitet Ventilation I detta projekt tillhandahåller WSP alla tjänster förutom arkitektur. Programvaror och filformat Det finns inget krav från beställaren vilka projekteringsverktyg som skall användas bara WSP uppfyller kraven på BIM-projektering. I dagsläget används dessa programvaror: Revit (Arkitekt, El, VS, Ventilation och Sprinkler) Tekla (konstruktion) Microstation (Bergteknik, BEST) Civil3D (Geoteknik, VA, Väg och mark, Ledningssamordning) Alla programvaror har olika fördelar och nackdelar vad det gäller 3D-projektering och kodning av objekt. De olika programvarorna har valts både för att klara kraven från beställaren gällande BIMprojektering, vad vi inom WSP har erfarenhet från samt hur mjukvarumarknaden ser ut på projekteringssidan. Alla dessa olika programvaror har ett gemensamt och det är olika filformat. Vi har kommit fram till att.dwg formatet är det som alla verktyg kan läsa och är numera det generella utbytesformatet inom WSP. Problemet med.dwg formatet är att den objektskodning som t.ex. Revit och Tekla är starka på försvinner och endast geometrier redovisas vid konvertering. Fördelen är att det är ett vanligt filformat och att beställaren kräver in modellfiler i.dwg format. Alla teknikområden delger sina modellfiler regelbundet och vid delgivning, modellfiler placeras i en speciell mapp där andra teknikområden läser modellerna, skall originalformatet och.dwg sparas. Ibland kan det även krävas ytterligare format bara för att inte tappa någon information. De filformat som används i projektet är: Rvt IFC Dgn Dwg (Civil3D) True Dwg Nwc (export från Civil3D till NavisWorks) Modellsamordning med Navisworks Modellsamordningen i projektet sker på två olika sätt. Dels i mer detaljerad projekteringsnivå med hjälp av NavisWorks och dels en överordnad samordningsmodell i VR miljö som används för att få en total överblick över projektet. Samordning Modellsamordning av alla underlag sker med hjälp av NavisWorks. Fördelen är att programvaran läser många olika filformat, är relativt enkel att komma igång med och att det finns möjlighet att varje enskild projektör själv kan bygga sin egen samordningsmodell.

3 Nya tunnelbanestationen vid Arenastaden Fyra stycken Navismodeller (samordningsmodeller) används i projektet. En per station och en samordningsmodell för hela sträckan. Dessa samordningsmodeller uppdateras minst 1 gång per vecka, i vissa skeden oftare, och används på möten, av teknikansvariga och projektörer för egenkontroll och av beställaren för att se projektets framdrift. Samordningsmodellen utnyttjas även för modellsamgranskning inför leveranser. Granskningsmöten har hållits där man visuellt tittar igenom anläggningen och hittar problemområden så som fysiska och funktionella krockar. Dessa synpunkter protokollförs i ett webbaserat gränssnitt för vidare hantering. Funktionen i NavisWorks för automatisk krock kontroll har inte nyttjats i systemhandlingsskedet.

4 Bild från webbaserat samordningsprotokoll Kodning i modeller Projektets status är leverans av Systemhandling i februari. I den leveransen har beställaren krav på viss kodning av objekt i modellerna. Information som nu skall lagras är exempelvis vilken anläggningsdel och entreprenad objektet tillhör det skall även lagras AMA eller byggdelskoder beroende på teknikområde. I detta skede är kraven på kodning av objekt inte så höga men de kommer att stiga i bygghandlingsskede beroende på entreprenadform, entreprenör och storlek på entreprenad. Kodning kommer även att bli en viktig sak till relationshandlingar för drift och underhåll av anläggningen. Kodning kommer även användas internt inom WSP för att underlätta projektering. Exempelvis för att visa vilka förändringar som har skett den senaste tiden i ett teknikområdes modellfiler. När det gäller kodning har vissa programvaror ett bättre utgångsläge och andra det tuffare. Revit och Tekla är starka produkter och har inga större problem att leva upp till BIM kraven. Civil3D och

5 Microstation har det lite jobbigare, troligtvis mest på grund av att BIM i anläggningsprojekt inte alls har kommit lika långt som BIM i husbyggnadsprojekt där Revit och Tekla är stora. Civil3D med tillägget Naviate klarar kraven men är ganska otestat inom branschen. Microstation klarar av att koda objekt men endast ett begränsat antal parametrar. Utmaningar Om man bara fokuserar på att det är ett BIM-uppdrag, och om man bortser från uppdragets storlek och antalet inblandade personer, så är några av de största utmaningarna dessa: I projektet används flera olika programvaror och flera olika filformat. Till exempel så är både Revit och Civil3D programvaror utvecklade av Autodesk, men trots detta så har de svårt att läsa varandras filformat. Alla programvaror hanterar inte IFC-filer vilket annars skulle kunna vara ett bra utbytesformat mellan teknikområdena. Byggprojekt och projektering kring de bitarna har kommit längre vad det gäller BIMprojektering än om man jämför med anläggningsprojekt. Programvaror, regler och standarder är två exempel där husprojekt har ett försprång. Kontroll på alla olika modellfiler och hur man hanterar dessa enkelt och systematiskt Att tänka på Namngivning av filer är mycket viktigt och att dess struktur följs. Mängden av modellfiler kräver ordning och reda. Behövs det lokala koordinatsystem? I projekt där Revit och Tekla är inblandade kommer det troligtvis krävas att lokala koordinatsystem upprättas med origo nära projekteringsstället. Detta ger sedan problem då andra teknikområden inte har några problem med rikets koordinatsystem. I TUB A har vi nu 4 koordinatsystem, ett för varje station och sedan rikets system. Vilka parametrar skall kodas? Det är viktigt att i ett tidigt skede besluta om parameterrubriker och tillåtna värden för kodning. En sådan liten sak som om man skriver ett ord med gemener eller versaler kan ha stor påverkan och ge mycket problem. Att hitta en metod för att automatisera uppdatering av samordningsmodellerna, dess inställningar och färger är också prioriterat. Modellsamordning med OpenVR VR-tekniken har gjort stora framsteg det senaste decenniet. Det man först kanske tänker på är hur spelvärlden har utvecklats, med fantastisk grafik och med fantastisk interaktion. Parallellt med denna utveckling har även VR-teknikens tillämpningar inom infrastruktur och stadsplanering utvecklats starkt. Tillämpningen har ökat i takt med att funktionaliteten har anpassats för att förbättra kommunikation, analys och verifieringsprocesserna i projekten. Med dagens teknik kan vi hantera mycket stora projekt projekt där området sträcker sig över många mil, t. ex. vägar, järnvägar, städer eller hela floder eller starkt multidisciplinära projekt som består av många olika aktörer, många olika teknikområden och många olika intressenter. VRtekniken medför att alla intressenter, på alla plan, får tillgång till modeller och information som är tydlig och snabb att ta till sig. Det förbättrar den demokratiska processen och leder till samhällsekonomiska vinster.

6 Gula linjen och Citybanan För att få en bättre översikt över hela anläggningen i detta projekt utvecklas, parallellt med de olika NavisWorks samordningsmodellerna, en övergripande samordningsmodell (VR modell) för hela anläggningen. Denna modell baseras på WSP:s egna teknologiplattform OpenVR som i sin grund skapar möjlighet till högpresterande VR miljö med helt fri navigering. VR modellen för TUB A innehåller alla teknikslag samt också alla tänkbara och otänkbara underlag från befintlig miljö. VR modellen kan också samköras med andra närliggande modeller t.ex. Citybanan, befintliga Tunnelbanelinjer och andra byggprojekt i närområdet för en starkare kontroll över hur andra projekt påverkas och kan påverka detta projekt. Förutom tydligheten att ha allt i EN körbar VR modell så klarar denna teknologi att hantera mycket stora datamängder (upp till 30 GB) i realtid med en blandning av skapade 3D/2D geometrier, underlag från CAD projektering, punktmoln, 2D kartor etc.. VR modellen används också för att ta kompletta sektioner varhelst i VR modellen med samtliga ingående teknikslag.

7 Kombinerat med detta projekt, TUB A, så skapas också en större VR modell där alla nya planerade Tunnelbanelinjer ingår. Detta är en del i SLL:s strategi att på sikt bygga EN digital VR modell över alla sina anläggningar. Utifrån VR modellen genereras också underlag för t.ex. olika bilder och filmer som används för kommunikation med medborgare och andra intressenter.