Teknisk handbok. Projektering. Ritningsutformning

Transkript

1 Teknisk handbok Projektering Ritningsutformning

2 Innehåll 1 Inledning Syfte Användarinstruktion 2 2 Allmänt Ansvar Höjd- och plansystem beskrivande grafik 2 3 Projektmapp Mappstruktur 3 4 Ritningar Ritningsnumrering och filnamn Lagernamn Stämplar Penninställningar Ritningsindelning Orienteringsfigur Övrig ritningsformalia 8 5 Leveranser Digitala leveranser Spårbarhet Ändringshantering 9 1

3 1 Inledning 1.1 Syfte Detta dokument är framtaget för att bestämma en gemensam standardnivå på handlingar som levereras till kommunen. Syftet är att underlätta projekteringsprocess och granskning i projekt där kommunen är beställare eller där kommunen ska överta drift av allmän platsmark. Dokumentet ska också fungera som stöd i projekt där kommunen tar fram egna handlingar för upphandling av entreprenader. 1.2 Användarinstruktion Bygghandlingar 90 skall tillämpas. Denna bilaga kompletterar dessa med uppgifter som är specifika för kommunens behov, exempelvis gällande ritningsstämplar, innehåll i ritningar och leveranser. Denna bilaga innehåller generella anvisningar för utformning av ritningar i olika skeden av projekteringsprocessen. Teknikområdena (VA, Gata, Landskap etc) har utöver dessa anvisningar specifika anvisningar för ritningars innehåll. I projekt där någon part utöver kommunen är beställare, exempelvis markägare, kan parterna avtala om att använda projektspecifik IT-och cad-manual. Om en sådan inte finns upprättad ska denna handledning gälla. Relationshandlingar utformas enligt separat bilaga i Teknisk handbok. 2 Allmänt 2.1 Ansvar I varje projekteringsprojekt skall CAD- och IT- ansvarig utses av projektledaren. Den ansvarige avgör vilken programvara och version som skall användas i projekteringen. I större projekt tillsätts en CAD- och IT-organisation med som leds av informationsansvarig. Projektledare ansvarar för att samtliga projektmedlemmar är bekanta med den IT-och/eller Cad-handledning som skall följas. 2.2 Höjd- och plansystem beskrivande grafik Vilket referenssystem i höjd- och plan som använts ska alltid anges på alla ritningar och andra handlingar som innehåller angivelser av höjd eller plan. 4 februari 2013 gick Täby kommun över till det nationella höjdsystemet RH2000. Alla utritade och digitala kartor som lämnas ut efter den 4 februari redovisar höjduppgifter i RH2000 om inte annat överenskommits. Äldre kartor och ritningar måste kontrolleras så att höjduppgifterna stämmer. Alla leveranser av handlingar som innehåller höjdangivelser till staden ska ske i RH2000 om inte särskild överenskommelse träffats. Generellt gäller att en höjdangivelse i RH 2000 är 0,52 2

4 m högre än en höjdangivelse i tidigare höjdsystem (RH00). Skillnaden i höjdangivelserna i de två systemen kan dock avvika i förhållandet till genomsnittet. För mer noggrannhet kontakta Täby kommuns mätavdelning. Den 2 februari 2009, bytte flertalet kommuner i Stockholms län geodetiskt referenssystem i plan till det nationella SWEREF 99. Det betyder i korthet att samtliga geografiska objekt har fått nya plankoordinater (N,E). Sedan levererar Täby kommun och tar emot geografiska data med plankoordinater angivna i SWEREF istället för det äldre systemet ST 74. Arkivmaterial har inte räknats om till det nya systemet. Geografisk data ska därför tydligt märkas med aktuellt referenssystem. Vid en transformation av projekthandlingar från ST 74 till Sweref ska det länsgemensamma projektionssambandet och den länsgemensamma restfelsmodellen mellan ST 74 0 gon 65-1 och Sweref användas. Arbetsmodeller med lokalt origo eller byggnadsmodeller från exempelvis Revit som ligger geografiskt avlägset från Sweref, ska vara försedda med koordinater och vridningsdata så att de koordinat- och måttriktigt kan refereras till modeller i Sweref. En gemensam nollpunkt x,y,z 0,0,0 kan bestämmas inom projektet. Origo skall då markeras med en cirkel med kors i modellfiler. Alla leveranser av handlingar med geografiskt lägesbunden information i plan ska ske i Sweref om inte särskild överenskommelse har träffats. 3 Projektmapp Projektledare ansvarar för att upprätta en gemensam projektmapp som samtliga projektörer har åtkomst till. I större projekt upprättas en gemensam projektserver för informationsdelning. 3.1 Mappstruktur Projektmappen ska följa en bestämd struktur för att uppladdning av filer från projektserver ska fungera. Varje teknikområde ska ha en egen mapp med följande upplägg: Handlingar och textdokument A Kompl Modell Ritdef Ritningar Textdokument Exemplet visar mapp för teknikområde A - Arkitektur 3

5 4 Ritningar 4.1 Ritningsnumrering och filnamn Numrering av ritningar regleras av SS Byggritningar Ritningsnumrering, utgåva 2. Standarden skall följas om inget annat avtalats i projektet. Detaljerade instruktioner för namnsättning av ritningar finns i Bygghandlingar 90, Del 7, Bilaga B. Instruktioner för namnsättning av modellfiler finns i Del 8, utgåva 2. Exempel på namnsättning av ritning, ritningsdefinitionsfil och ritningsfil: Ansvarig part - Klassificering - Numrering Exempel Innehåll - Redovisningssätt M M M M dwg M M pdf Exemplet visar en av markprojektör (M)upprättad ritning som redovisar överbyggnader (31)i sektion(2) med löpnummer (01). Exempel på namnsättning av modellfil: Ansvarig part - Klassificering - Numrering Exempel Innehåll - Redovisningssätt L P - 01 L-32-P-01.dwg Exemplet visar en av landskapsarkitekt (L)upprättad modell som innehåller anläggningskompletteringar (32)i plan(p) med löpnummer (01). Exempel på namnsättning av dokument: Ansvarig part - Innehåll - Numrerat/daterat - Beskrivning P - P R Byggmote1 Exemplet visar ett projektgemensamt (P) protokoll (PR) daterat ( ) från byggmöte 1. Innehåll HUVUDGRUPP Kod DELGRUPP 0 Sammansatt 01 Sammansatt redovisning 4

6 10 Sammansatt redovisning 11 Undergrund 12 Underbyggnad 13 Lager i mark för skydd av byggnadsverk 14 Lager i mark för skydd av natur 15 Grundkonstruktioner 16 Stödkonstruktioner 2 Bärverk 20 Sammansatt redovisning 21 Bärverk i anläggning 3 Överbyggnader och anläggningskompletteringar 30 Sammansatt redovisning 31 Överbyggnader 32 Anläggningskompletteringar 5 Va-. Vvs-. Kyl- och processmediesystem 50 Sammansatt redovisning 51 Vatten-, avlopps-, fjärrvärme- och gasledningssystem m.m., anläggning 6 El- och telesystem 60 Sammansatt redovisning 61 El- och telekanalisationssystem 63 Elkraftsystem 64 Telesystem 66 System för spänningsutjämning och elektrisk separation 7 Transportsystem m.m. 76 System med maskindriven port, grind, dörr m.m. 8 Styr- och övervakningssystem 81 Styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift 82 Styr- och övervakningssystem för processinstallationer 9 Övriga byggdelar och installationssystem 90 Sammansatt redovisning 91 Gemensamma arbeten och tillfälliga fabriker Övrigt 99 Fri för projektspecifik tillämpning Redovisningssätt 1 Undergrund, underbyggnad, skyddande lager i mark, grund-konstruktioner och stödkonstruktioner RITNINGAR/RITNINGSDEFINITIONS- FILER 0 Sammansatta ritningar EXEMPEL PÅ INNEHÅLL 1 Planritningar Överbyggnader, höjder 2 Sektioner (snitt, profiler) Normalsektioner, typsektioner 3 Fasadritningar Platsgjutna konstruktioner (stödmurar etc) 4 Uppställningsritningar - 5

7 5 Förteckningsritningar Växtförteckning 6 Detaljritningar Anläggningskompletteringar 7 Samordningsritningar Media 8 Scheman Signalsystem MODELLFILER P Planer Tvådimensionell redovisning S Sektioner Överbyggnadssektioner F Fasader Platsgjutna konstruktioner (stödmurar etc) U Uppställningar, elevationer - C Scheman Signalsystem V Volymer Punktmodeller, volymmodeller X Icke-grafisk modell T Förteckningar Utrustningsförteckningar D Detaljer Anläggningskompletteringar Dokumentkoder Dessa koder är reserverade för användning i dokumentnamn AV BS BV DA PR PM RA Avtal/kontrakt Beskrivning Brev Dagordning/kallelse Protokoll/mötesanteckningar Promemoria/Noteringar allmänt Rapport 4.2 Lagernamn Den internationella standarden för CAD-lager SS-ISO skall följas. De första tre tecknen är obligatoriska i lagernamnet nedan. Detaljerade instruktioner för namnsättning av lager finns i Bygghandlingar 90, del 7. Exempel på namnsättning av lager: Ansvarig part Element Presentation Status L F D - - E - N Exemplet visar en av landskapsarkitekt (L)upprättat lager ur byggdel överbyggnader (31) planteringsyta (FD), presenterat som beskrivande grafik (E), nytt (N). 6

8 4.3 Stämplar Ritningsstämpeln för projektritningar finns att tillgå från Täby kommun. Stämpel för ritningar i projekt ska ha följande utseende: STATUS Exempel på text i namnrutan STATUS - GRANSKNINGSHANDLING OMRÅDE - TÄBY-CENTRUM OBJEKT - FUNDAMENT OCH TRAPPA ADRESS - ESPLANADEN RITNINGSTYP SAMMANSTÄLLNINGSRITNING OBJNR Statusraden skall alltid vara ifylld. Innan ritningen godkänts för leverans skall statusraden vara ifylld med PRELIMINÄR och DATUM. Inför granskning skall ritningen märkas GRANSKNINGSHANDLING och DATUM. Vid leverans av färdigställd och av Täby kommun granskad och godkänd handling skall datumrutan fyllas i. Datum i statusraden tas då bort. Objektnummer tas fram av Täby kommun. Projektledare ansvarar. Konsulters logotyp placeras i ruta ovanför Täby kommuns logotyp. 4.4 Penninställningar Linjebredd Färg i AutoCAD 0.25 mm 1 RED 1.00 mm 2 YELLOW 0.35 mm 3 GREEN 0.18 mm 4 CYAN 7

9 1.40 mm 5 BLUE 0.70 mm 6 MAGENTA 0.50 mm 7 WHITE 0.13 mm 8 GRÅ 0.08 mm 9-12 LJUSGRÅ 0.25 mm Skraffering med tonade ytor Vid utskrift till halvskala halveras linjebredden. 4.5 Ritningsindelning Inom ett projekt ska ritningsindelning samordnas så att olika teknikområden så långt möjligt följer samma ritningsindelning. 4.6 Orienteringsfigur Ritningsdefinitionsfilen ska innehålla en orienteringsfigur som visar plan och sektion med plannummer samt gatunamn och norrpil. För varje ritningsdel, för aktuella skalor, ritas en skraffering på ett unikt lager. I varje ritningsdefinitionsfil kan då korrekt skraffering tändas. 4.7 Övrig ritningsformalia Koordinatkryss, konnektionstext och norrpil ska ligga i modellfilen. 5 Leveranser Generellt skall plottning av ritningar undvikas då Täby kommun har som mål att arbeta papperslöst. I det fall granskning på papper beslutats i projekt skall projektledaren specificera leveransinstruktioner. 5.1 Digitala leveranser För leverans av ritningsinformation gäller Bygghandlingar 90, Del 8 Digitala leveranser av bygg och förvaltning. Täby kommun har inga egna krav på leveranser av 3-D modeller i t.ex Autocad, Magicad, Tekla eller Revit utan en sådan manual kan upprättas för ett specifikt projekt. Projektering ska vara modellorienterad. Leverans av ritningar sker med redovisning i separat ritningsdefinitionsfil. Det får ej förekomma några ritningslayouter i en modellritning. 5.2 Spårbarhet Ritningsdefinitionsfiler märks enligt BH90 med filnamn och plottdatum till höger om ritningsramen samt med sökvägar och filnamn för externa referenser till vänster. 8

10 Modellfiler ska vara märkta med projektnamn, datum, ritningsstatus och projektörens signatur. Märkningen utformas som en namnruta i modellen. Textdokument skall vara märkta med filnamn och sökväg i sidfoten. Varje blad ska vara märkt med sidnummer samt totala antalet sidor. 5.3 Ändringshantering Revidering och PM hantering ska följa Svensk Standard 32206:2008. Projektörer får inte ändra information utanför sitt ansvarsområde. Ändringar skall göras av för teknikområdet ansvarig konsult. Revideringar under projekteringstiden skall göras digitalt i modellfilen. Revideringsmoln utan revideringspil används för att visa vilken del av modellen som påverkas. Efter distribution av modellfilen tas icke relevanta revideringsmoln bort, alternativ fryses lagret. Detta för att projektörerna vid nästa utskick skall se vad som har blivit reviderat sedan förra utskicket. Vid revideringar av ritningar görs moln i modellfiler. Under bygghandlingsskedet skall revideringar åtföljas av ett reviderings-pm. PM ska vara numrerade och daterade. 9

11 Täby kommun Täby Tel taby.se