HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING

Transkript

1 HANDBOK DIGITAL DOKUMENTHANTERING Rutiner för samordnad dokumenthantering ARBETSHANDLING Upprättad av Knut Sahlström Fastställd av FKO ledningsgrupp Status Utgåva 1.3 Datum Dokumentnummer Godkänd Signatur Ärendenummer

2 Sida 2 av31 Innehållsförteckning: 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE ANSVAR OCH UPPHOVSRÄTT DATASÄKERHET KVALITETSSÄKRING UPPHANDLING INDELNING AV DOKUMENT I KLASSER OCH TYPER SPRÅK TEKNISK UTFORMNINGSSTANDARD DOKUMENTORIGINAL RESPEKTIVE APPLIKATIONSFILER KONTAKTPERSONER FASTSTÄLLANDE ALLMÄNT OM DOKUMENTUTFÖRANDEN DEFINITIONER RASTERFORMAT FILINNEHÅLL SKANNING UTFORMNING AV RITNINGAR OCH SCHEMAN REVIDERING AV BEFINTLIG DOKUMENTATION REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN RITNINGAR ALLMÄNT ALLMÄN BESKRIVNING AV RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER SAMBAND MELLAN RITNINGSDEFINITIONS- OCH MODELLFILER FÄRGER OCH LINJEBREDDER AutoCAD Övriga CAD-applikationer Anmärkning LAGER Lagerhantering allmänt Lagerförteckning KOORDINATSYSTEM Höjder Plushöjder Modellens insättningspunkt Ritningsblankettens insättningspunkt MÅTTSÄTTNINGAR TEXTSTILAR OCH TEXTHÖJDER Godkända typsnitt Texthöjd RITNINGSBLANKETTER Storlek, format Disposition, översikt, förklaringstexter mm Placering ritningsram NAMNRUTA Layout... 17

3 Sida 3 av LOKALISERINGSPLAN TILL NAMNRUTAN KOMPLEMENTFILER REVIDERING AV RITNINGAR GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM AutoCAD Andra CAD-program och applikationer BUILDING INFORMATION MODELING (BIM) BIM-leverans REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN SCHEMAN ALLMÄNT BLADNUMMER SCHEMABLANKETTER Storlek, format Logotypen Blankettvarianter Blankettens schemahuvud INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR KRETSSCHEMAN UTSKRIFT UNDERLAG I FORM AV PAPPER OCH RITFILM GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM Gällande AutoCAD-versioner CAD-applikation för schemaritning REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN TEXTDOKUMENT ALLMÄNT DOKUMENTTYPER BESKRIVNING AV DOKUMENTINNEHÅLL HUVUDTEXT FOTTEXT MARGINALER TEXTSTILAR OCH TEXTHÖJDER Godkända textstilar Texthöjd MALLBLANKETTER REVIDERINGAR AV TEXTDOKUMENT GODKÄNDA APPLIKATIONSPROGRAM REGLER FÖR DOKUMENTKLASSEN PÄRMAR ALLMÄNT DOKUMENTTYPER BESKRIVNING AV PÄRMINNEHÅLL REVIDERING AV PÄRMAR NAMNGIVNING GEMENSAMT FÖR ALL FILNAMNGIVNING REGLER FÖR NAMNGIVNING AV DOKUMENT NAMNGIVNING AV MODELLFILER NAMNGIVNING AV KOMPLEMENTFILER... 25

4 Sida 4 av31 8 KATALOGSTRUKTURER MÅL FÖR KATALOGSTRUKTURERING PROJEKTSTRUKTUR DATATEKNISKA KONTROLLER ALLMÄNT LEVERANSER TILL OCH FRÅN ARKIVET ALLMÄNT LEVERANS AV DOKUMENTATION REDOVISNING AV YTOR DATAFORMAT FÖR ÖVERFÖRING Gällande filtyper Gällande filformat LEVERANS AV DOKUMENT FÖR GRANSKNING LEVERANS AV SLUTDOKUMENTATION OMFATTNING AV DOKUMENTLEVERANSER FÖLJEBREV VID DOKUMENTLEVERANSER TABELLER TEKNIKOMRÅDEN OCH BETECKNINGAR LÖPNUMMER / LÄGESKOD MODELLENS INNEHÅLL KOMPLEMENTFILENS INNEHÅLL KLASSIFICERING HANDLING / SKEDE FORMAT SKALA BYGGNADSFÖRTECKNING Bilagor: Handbok digital dokumenthantering - Hjälpbok Handbok digital dokumenthantering - PM1 Byggteknik Checklista 1.1 Ritningar Checklista 1.2 Scheman Checklista 1.3 Pärmar Checklista 1.4 Textdokument Checklista 1.5 Inleveranser Kontrollplan 1.0

5 Sida 5 av31 Förord Denna handbok om digital dokumenthantering har skapats med syftet att underlätta förvaltningen av bygg- och anläggningsdokument i digital form, såsom ritningar, scheman, textdokument och komponentinformation. Syftet är aktuellt både vid projektering och vid förvaltning, som påverkar dokumentationen. Handboken är således tillämpbar vid alla slags processer som påverkar och förändrar dokument, med såväl interna som externa parter. Det skall dock understrykas att handboken i första hand anger hur dokumentation är utformad vid utlåning och hur den skall vara utformad vid återlämnande. Målet är att bibehålla ordning och reda på digitala dokument. Med digital hantering finns möjligheter till bättre informationsspridning via exempelvis webb-teknik eller e-post. Den digitala hanteringen medför dock en hel del begränsade möjligheter och svårigheter att kontrollera kvaliteten på innehållets struktur, vilket kan leda till behov av onödiga hanteringsproblem vid användandet. Dessutom kräver ofta sådana hanteringsproblem en kunskap om tekniken som användaren inte alltid har. Tekniken är inte alltid optimerad för beställaren i ett byggprojekt, och ofta efterlämnar alltför många projekt ohanterliga mängder av dokumentfiler, där betydande svårigheter att finna den gällande dokumentationen råder. I förlängningen innebär detta förhållande en dyrare anläggningskostnad för beställaren, den digitala revolutionen till trots. Handboken är omfattande. Syftet är att minska tolkningsutrymmet för berörda parter och därmed öka möjligheterna till effektivare digital dokumenthantering framförallt i förvaltningen. Efter en inledande kunskapsöverföring, förståelse och acceptans mellan parterna ger regelverket ett stöd i arbetet avseende dokumenthanteringen. Ledare i verksamhetens organisationer och i projekt förväntas dessutom inse att digital dokumenthantering är komplicerad och en källa till löpande datatekniska problem om inte hanteringen tas på allvar. En ordentlig planering ger en hanteringsmässig smidighet och en bättre totalekonomi. Belöningen kan därefter hämtas i en effektivare digital dokumenthantering och därmed en lägre kostnad för driften av anläggningen. Detta är det uteslutande motivet till denna handboks existens. Synpunkter på Handbok Digital Dokumenthantering tas tacksamt emot så att arbetet med kontinuerliga förbättringar underlättas. Dessa kan lämnas till Lidingö stad. Stockholm PROVANUM AB

6 Sida 6 av31 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Lidingö stads mål är att bibehålla ordning och reda i arkivet samt att öka tillgången till dokumenten via digital hantering. Samtidigt skall detta arbete leda till en allmän kvalitetshöjning av dokumentationen, med målet att på sikt få tillgång till mer korrekta och säkra underlag. Detta ger förutsättningar för högre kvalitet på information i dokumentationen, vilket är till nytta för både projektering och förvaltning. Denna handbok fungerar som ett regelverk för hur dokument skall levereras mellan Lidingö stad och berörda projektörer och övriga dokumentleverantörer. Regelverket gäller för alla, interna som externa, parter som förändrar dokumentationen. Handboken är formulerad med ett långsiktigt systemtänkande som grund och gäller nya och uppstartade projekt. Observera att handboken inte är en projekteringshandbok utan ett regelverk rörande dokumentation hos Lidingö stad. Regelverket skall framförallt tillämpas vid in- och utlåning av dokumentation som skall förändras. Det står varje part fritt att projektera efter sedvanlig egen ordning, men alla dokument måste följa handbokens regelverk då dokumentationen återlämnas till Lidingö stad. Kraven gäller också förändringar som genomförs i underhållssyfte, internt eller externt. Syftet med handboken är att skapa enhetliga regler för Lidingö stad, underlätta samordningen mellan olika projektörer samt förenkla in- och utleveranser till/från det digitala arkivet hos Lidingö stad. 1.2 Ansvar och upphovsrätt Ansvariga för att handboken tillämpas, är fastighetssystemansvarig och projektledare inom Lidingö stad samt hos kontrakterade leverantörer. Lidingö stad har nyttjanderätten till leverantörens arbetsresultat som redovisas i dokumenten. Lidingö stad äger rätten till all utlånad dokumentation, som förvaras hos leverantören under projekttiden. Dokument som är utlämnade för revidering får inte delges tredje part utan tillstånd från Lidingö stad. Upphovsmannarätten skall beaktas. Ägande- och nyttjanderätten till nyproducerade handlingar, övergår vid överlämnande av färdigställt material till Lidingö stad. Lidingö stad äger rätt att fritt och utan inskränkning disponera handlingar i fastighetsförvaltningen och i samband med framtida ombyggnader. Ansvarig för handbokens upprättande och revision är Lidingö stad. Denna handbok är föremål för revision då ansvariga på Lidingö stad fattar ett sådant beslut.

7 Sida 7 av Datasäkerhet Respektive part ansvarar för att rutiner för säkerhetskopiering och virusskydd upprättas och efterlevs på betryggande sätt, till skydd för det utlånade och i projektet nyskapade materialet. Förlust av information beroende av dåliga rutiner accepteras ej. Skadestånd kan komma att utkrävas. 1.4 Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av att dokumentationsarbetet utförts enligt denna handbok, skall vid återlämnandet till Lidingö stad dokumenteras i en kontrollplan. Denna skall hanteras av den ansvarige projektledaren, eller av denne utsedd, och skall översiktligt redovisa hur kvalitetssäkringen har upprätthållits. Kontrollplanen skall utgöra ett verktyg för övervakning av utförda egenkontroller via checklistor som skall följas. Exempel på kontrollplan och checklistor finns som bilaga till denna handbok. Anpassning av dessa till aktuellt projekt kan krävas i syfte att undvika missförstånd. 1.5 Upphandling Etableringen av handboken skall göras redan vid upphandlingen av projektet och ingå som en del i upphandlingsunderlaget. Godkännande, fakturering och betalning av dokumentationsarbetet skall kopplas till upprättat kontrakt och signerade kontrollplaner skall användas som underlag för godkännande av dokumentationsleveranserna. 1.6 Indelning av dokument i klasser och typer I projektet skall vissa typer av dokument tas fram och dessa skall specificeras i aktuell dokumentförteckning för projektet. Dokumenten skall indelas i följande dokumentklasser: Ritningar (ex: plan-, sektions- och detaljritningar) Scheman (ex: krets-, förbindnings- och enlinjescheman) Textdokument (ex: protokoll, tekniska beskrivningar, manualer) Pärmar (ex: anläggnings-, drifts-, materialpärmar) Ovanstående dokumentklasser har gemensamma krav och sina respektive särkrav beskrivna i nedanstående text. En ytterligare nedbrytning i dokumenttyper skall göras, vilket görs i samband med bestämning av vilka dokument som omfattas i aktuellt projekt. 1.7 Språk Dokumentation skall vara upprättad på svenska. I undantagsfall kan engelsk text accepteras, detta skall godkännas av Lidingö stad. Samtliga ritningshuvuden och förklarande texter på scheman ska vara på svenska. 1.8 Teknisk utformningsstandard Dokumentation över bygg- och anläggningar skall utföras enligt svensk standard, rekommendationerna i Bygghandlingar 90, de1 1-8 och god svensk praxis.

8 Sida 8 av31 Det är viktigt att dokumentleverantören har god kännedom om dessa standarder. Vid avvikelser från vad som anges i denna handbok gäller handboken i första hand. 1.9 Dokumentoriginal respektive applikationsfiler Dokumentoriginal (t ex ritningsoriginal) utgörs av den plottfil eller utskriftsfil i rasterformat som skall arkiveras hos Lidingö stad. Dokumentfiler för redigering, så kallade applikationsfiler, betraktas som kopior och skall endast användas vid revideringsarbeten. Både dokumentoriginalet (rasterfilen) och dokumentkopian (applikationsfilen) skall återlämnas för att arkiveras hos Lidingö stad Kontaktpersoner Lidingö stads kontaktpersoner i frågor som rör denna handbok är: Stefan Etzell Tel E-post: stefan.etzell@lidingo.se Roland Andersson Tel E-post: roland.andersson@lidingo.se 1.11 Fastställande FKO ledningsgrupp fastställer dokumentet.

9 Sida 9 av31 2 Allmänt om dokumentutföranden 2.1 Definitioner Dokument Handling Schema Ritning Dokumentfil Schemafil Ritningsfil Applikationsfil Arkivfil Metadata Ritningsorienterad CAD Modellorienterad CAD Dokument är samlingsnamnet för handlingar, textdokument, ritningar och scheman och avser traditionella dokument som är identifierbara, klassade efter typ av innehåll samt versionshanterade. Normalt produceras dessa på skrivare/plottrar/bildskärmar. Handling är en samling dokument som uppnått, eller tilldelats, en viss legal status, exempelvis Godkänd för användning i en process. Schema avser symbolisk representation av funktioner eller objekt där skala inte är angiven eller nödvändig för förståelse Ritning som begrepp används här endast för det färdiga dokumentet som det redovisas på pappret, eller förekommande fall på bildskärmen. Ritningen är alltså en presentation, inte lagrade data. En ritning kan digitalt presenteras som en plott- eller rasterfil. Dokumentfil är en digital representation av ett dokument, vanligen i relationen ett dokument och en dokumentfil. Men både relationen ett dokument och flera dokumentfiler eller en dokumentfil och flera dokument förekommer. Jfr med schemafil, ritningsfil samt plottfil, utskriftsfil och rasterfil. En applikationsfil är den fil som aktuell applikation skapar och behöver för redigeringsarbeten. Exempel är dwg-fil från AutoCAD och doc-fil från MS Word. En arkivfil är en rasterfil som genereras från applikationsfilen. Anledningen är att få ett arkivbeständigt format. Information om textdokument, ritningar, scheman, ritningsdefinitioner, modeller, plott- och rasterfiler lagras i separata metadatafiler som innehåller metadata. Metadata är information som beskriver ett dokuments egenskaper. Ritningsorienterad CAD är en efterbildning av det manuella sättet att framställa ritningar. Varje CAD-fil innehåller då en ritningsblankett med namnruta samt linjer och texter som avbildar byggnaden. Modellorienterad CAD innebär att man samlat avbildar hela eller delar av byggnaden eller anläggningen, med utgångspunkt från byggnadens indelning. Avbildningen kan bestå av grafiskt orienterad information, men också beskrivningar och förteckningar i text och siffror. Modellen presenteras i sin tur på ritningar och i andra

10 Sida 10 av 31 dokument. Modellfil Xref Basfil Ritningsdefinitions fil Ritningsblankett, schemablankett Komplementfil Plottfil Utskriftsfil Rasterfil Projektnummer/ namn vid leveranser Projektskede Byggnadsnamn Klassificering Modellfiler (också kallade CAD-modeller eller Xref s) innehåller avbildning av byggnaden eller anläggningen och all information som är direkt lägesanknuten till denna. Vissa modellfiler är gemensamma basfiler, vilka utgör projektgemensamma underlag till respektive projektörs egen information. Ritningsdefinitionsfil (också kallad vyfil eller ritdef) innehåller den information som krävs för att koppla ihop utsnitt ur modellen med grafik, som hör till ritningsblanketten. Modellens grafik kopplas med hjälp av externa referenser. Ritningsblanketten kan kopplas till ritningsdefinitionsfilen som en extern referens eller sättas in som ett block. Vid leverans till Lidingö stad alltid som block. Komplementfiler som knyts till ritningsdefinitionsfilen är gemensamma för projektet och kan vara namnruta, lokaliseringsfigur, standardtexter och teckenförklaringar i ritningens textfält. Plottfil, utskriftsfil eller rasterfil är en lagrad version av de data som sänds till en plotter eller skrivare vid utskrift. Denna information sparas i ett format som enbart beskriver grafiken och inte CADfilernas logiska struktur. En plottfil är inte möjlig att redigera direkt som en CAD-fil. Filerna är vid korrekt upplösning att betrakta som en äkta kopia av den utskrivna pappersritningen då alla typsnitt, linjetyper eller skrafferingsmönster återges korrekt. Vissa typer av rasterfiler kan också ses som det enda arkivbeständiga formatet, t ex CALS raster. Anges på CD-skivor och liknande transportmedia vid leverans av filer: Projektnummer/-namn, Projektskede, Husnamn, Tekniskt system och Datum för projektskede Den fas i vilket byggprojektet befinner sig i, och som dokumenten stämplas exempelvis Förfrågningshandling eller Arbetshandling. Byggnadens namn och/eller beteckning. Benämning på det system som dokumentationen avser att beskriva.

11 Sida 11 av Rasterformat Digitala ritningar och scheman skall lagras som rasterfiler i rasterformatet cals, upplösning 400 dpi. 2.3 Filinnehåll Dokumentfiler skall innehålla all nödvändig information som krävs för att visa dess innehåll komplett. Det gäller framförallt ritningar och scheman, vars ritningsformulär skall kunna skrivas ut på papper utan krav på förtryckt blankett. Varje ritningsfil skall innehålla endast en ritning per fil, dvs. ett dokument. En ritningsfil kan vara uppbyggd som en ritningsdefinitionsfil med underliggande externa referensfiler, vars filstruktur i sådana fall skall bibehållas. Varje schemafil skall innehålla endast ett blad, dvs. ett dokument eller ett blad. 2.4 Skanning Skanning av befintliga pappersdokument kan bli aktuellt och i dessa fall skall detta utföras enligt följande krav: Rasterfil skall vara cals med minsta upplösning 400 dpi. Rasterfilen skall i förekommande fall rätas upp och beskäras så att bilden är vinkelrät och intar storleken av närmast förekommande pappersstorlek. Skanning skall göras från skalenligt original. Halvskalor skall inte användas. Läsbarheten skall kontrolleras efter skanningen. Rasterfilen får ej vara roterad. 2.5 Utformning av ritningar och scheman Ritningar och scheman skall utföras enligt Lidingö stad formulärmallar för ritningar, scheman och övriga dokument. Förändringar av blanketter och mallar får inte göras utan Lidingö stad godkännande. Notera att befintlig dokumentation från Lidingö stad inte alltid skall revideras till ett utförande enligt denna handbok. Konsekvensen för varje aktuellt projekt måste beaktas, se nedan. Följande lista sammanställer generella krav gällande ritningar och scheman som upprättas: Ritnings- och schemaunderlag skall alltid upprättas i CAD-miljö enligt denna handbok. Ritningar och scheman skall upprättas enligt svensk standard. Ritningsfilen (ritningsdefinitionsfilen för CAD-modeller) skall innehålla all information om ritningen, även ritningsformuläret, och kunna skrivas ut komplett på papper utan förtryckt formulär. Varje schemafil skall innehålla endast ett schema (blad). All information om ett schema skall finnas i en schemafil. Det är alltså inte tillåtet att skapa flera blad i en och samma fil.

12 Sida 12 av 31 Dokument skall granskas och godkännas inom respektive levererande företag, enligt företagets egna instruktioner (egenkontroller). Lidingö stad kommer att returnera alla dokument som inte kan godkännas. All text på dokumenten skall vara på svenska. Dokumentklassen avgör vilka pappersformat som är godkända. Ritningens eller schemanas ritstämpel/namnruta skall vara komplett ifyllda. Vid revideringar skall ändringsnotering fyllas i. Omritad ritning/schema skall förses med senaste ändringsnotering samt ursprungsdatum överförda från ursprungsoriginalet. Vid slutleveranser av ritningar och scheman skall dessa vara märkta Relationshandling. 2.6 Revidering av befintlig dokumentation Beroende på omfattningen och kvaliteten på befintlig CAD-dokumentation görs i varje projekt ett val i vilken omfattning handboken skall följas. Om den befintliga CAD-dokumentationen håller en god klass som går att bygga vidare på, och om en uppdatering av befintlig dokumentation till handbokens standard medför stora merkostnader, skall det befintliga CAD-formatet behållas. Om den befintliga CAD-dokumentationen är av sämre kvalitet eller helt saknas, och det bedöms som värdefullt att förbättra kvaliteten, skall hela byggnaden revideras till en standard enligt denna handbok. Lidingö stad avgör omfattning för aktuellt projekt. 3 Regler för dokumentklassen ritningar 3.1 Allmänt Hantering av ritningar kräver CAD-kunskap. Följande krav avser hantering i AutoCAD. Vid framtagandet av planritningar skall modellorienterad CAD tillämpas. All geometri ritas i gemensamt koordinatsystem. Alla modeller skall ritas i skala 1:1 och i enheten meter eller millimeter. Lagerstrukturen skall vara välordnad och följa kraven enligt denna handbok. 3.2 Allmän beskrivning av ritningsdefinitions- och modellfiler Ritningar byggs upp genom att modellfiler kopplas till en ritningsdefinitionsfil. Utsnitt (vyer) ur modellen redovisas sedan i ritningsdefinitionsfilen. Det är ett krav att använda en vy/layout per ritningsdefinitionsfil. En modell utgörs av en väl avgränsad del, t ex ett våningsplan eller ett system (ex belysningssystem), och får ej innehålla andra vyer/layouter än AutoCAD standard.

13 Sida 13 av 31 Varje konsult ritar sitt teknikområde på egna modellfiler. Finns arkitekt skall dennes modellfil infogas som extern referens i övrigas modeller. 3.3 Samband mellan ritningsdefinitions- och modellfiler I en ritningsdefinitionsfil infogas modellfiler och komplementfiler som externa referenser. Syftet med att arbeta med externa referenser är, att ha endast ett original av varje del av objektet och av varje teknikområde, så att ändringar av dem endast behöver utföras på ett ställe. Vidare får modellerna ej innehålla andra layouter än AutoCAD standard beroende på att modellfilen i sin tur infogas i andra teknikområdens modellfiler. Figur 1 Förhållandet mellan ritningsdefinitionsfiler, modellfiler och komplementfiler

14 Sida 14 av Färger och linjebredder AutoCAD Generellt skall linjebredder hanteras som beskrivet i Bygghandlingar 90 del 2 kapitel 3. CADsystem använder ofta nummer för olika linjebredder. Nedanstående tabell är ett exempel för Arkitektritningar i skala 1:50. Nummer Färg Linjebredd 1 Röd 0,25 mm 2 Gul 1,00 mm 3 Grön 0,35 mm 4 Cyan 0,18 mm 5 Blå Magenta 0,70 mm 7 Vit/Svart 0,50 mm 8 Grå 1,40 mm Övriga CAD-applikationer Övriga CAD-applikationer, som använder egna färgsystem, får följa respektive applikations eget färgsystem Anmärkning Linjebredder som finns angivna i lagerförteckningarna avser utskrifter i skala 1:50 och 1:100. Vid utskrifter i skala 1:200 skall linjebredder halveras. 3.5 Lager Lagerhantering allmänt För byggnadsritningar gäller SB11 lagerstruktur som standard. Vissa CAD-applikationer använder en egen hård standardisering av lager och denna måste i så fall undantagsvis accepteras. Lidingö stad skall alltid kontaktas i sådana situationer Lagerförteckning Varje teknikområde skall upprätta en lagerförteckning med förklaringar så att andra kan komma åt de lager som de är intresserade av. Detta kan även det egna teknikområdet vara betjänt av. 3.6 Koordinatsystem Ritningar skall upprättas i AutoCAD s koordinatsystem. Objektet skall ritas in med positiva koordinater. Ett projektanpassat koordinatsystem (UCS i AutoCAD), sekundärnät, kan behöva upprättas. Detta för att underlätta hanteringen av CAD-modellerna i projektet. Skall inga CAD-modeller framställas är detta inte nödvändigt.

15 Sida 15 av 31 I AutoCAD får systemvariabeln Base inte ändras utan skall behålla standardvärdet X=0.0, Y=0.0 och Z=0.0 i WCS. Lidingö stad använder koordinatsystem SWEREFF Höjder Höjder skall anges i millimeter ovan mark- eller golvplan Plushöjder Plushöjder anges i meter med 2 decimaler Modellens insättningspunkt Alla modellfiler skall ha en gemensam fastlagd insättningspunkt (0,0) som skall användas för respektive byggnad eller områdesmodell. Modellen sätts in i modellarean (model space). Nollpunkten för modellfilerna sätts längst ner till vänster utanför byggnaden, så att byggnaden kan ritas med positiva koordinater. Tänk även på att eventuell måttsättning skall få plats mellan nollpunkten och byggnaden. Figur 2 Nollpunkten för modellfilerna placeras utanför byggnaden Ritningsblankettens insättningspunkt Ritningsblanketten sätts in i pappersarean (paper space). Origo (0,0) utgörs av blankettens nedre vänstra hörn. 3.7 Måttsättningar Koordinatangivelser och måttsättning skall stämma överens med mätningar som kan göras i datorn eller på ritningskopia. Måttsättningen skall indelas på flera CAD-lager som huvud- och detaljmått. Omfattningen och lagerindelningen görs beroende på presentationen av olika innehåll.

16 Sida 16 av Textstilar och texthöjder Godkända typsnitt Godkända typsnitt är AutoCAD's standardfonter så kallade isocp typsnitt samt textstilar utförda med Windows standardfonter så kallade TrueType fonter, t ex Times New Roman, Arial eller Courier Undantag kan göras om särskilda skäl finns. Ett sådant undantag kan vara en logotyp som skall visas med sitt original teckensnitt. Används undantagsfonter skall dessa bifogas dokument vid leverans Texthöjd Texthöjd för normal text på ritningar skall vara minst 2,5 mm vid ritningsskalan 1:50. Text i modellen bör redan i tidiga skeden skrivas med texthöjden anpassad till skala 1:50 när planer, fasader och sektioner i bygghandlingarna skall redovisas i denna skala. Läsbarheten blir då mycket god tack vare CAD-systemens exakta utskrift. Även förminskningar till halv skala blir läsbara. 3.9 Ritningsblanketter Storlek, format Ritningsformatet för ritningar skall samordnas till att vara så lika som möjligt, i regel lika vid redovisningen av likadana objekt. Formaten får vara A1 eller A3 enligt BYGGHANDLINGAR 90. Format A1L bör undvikas, men kan i undantagsfall accepteras Disposition, översikt, förklaringstexter mm. Information som är unik för aktuell ritning läggs direkt i ritningsdefinitionsfilen. Detta gäller exempelvis namnruta, koordinatkryss, skalstock och eventuella förklaringstexter. Skalstock och namnruta skall finnas på alla ritningar Placering ritningsram Ritningsramen skall vara placerad i pappersarean (paper space) med insättningspunkten 0,0. Skalan skall vara 1:1 i pappersarean så att det går att plotta med skala 1=1.

17 Sida 17 av Namnruta Layout Ritningsramen innehåller ett block med blocknamnet NAMNRUTA. Denna namnruta skall användas på samtliga ritningar, namnet skall alltid vara NAMNRUTA.DWG och utöver anvisad plats får inget ändras. Attribut får alltså ej redigeras. Namnrutan skall vara placerad i pappersarean. Exempel på ifyllning av namnruta visas i bilaga Hjälpbok. Namnrutan ingår i ritningsramen och erhålls tillsammans med ritningsramen av Lidingö stad Lokaliseringsplan till namnrutan Lokaliseringsplan skall alltid upprättas, om denna saknas i arkivet. Lokaliseringsplanen skall innehålla ytterkontur på byggnaden, sektionsfigur med marknivå och norrpil. Information om byggnadens objektnamn, byggnadsbeteckning och plandel skall framgå av lokaliseringsplanen Komplementfiler Projektgemensamma modellfiler som saknas men behövs skall upprättas och administreras av arkitekten i projektet. Detta avser exempelvis modulnät och konnektionslinjer Revidering av ritningar Beskrivs i hjälpboken kapitel Godkända applikationsprogram AutoCAD Ritningar skall levereras i AutoCAD 2010-format eller senare om inget annat anges. Om ritningen framställts i senare version och konverterats till tidigare format, skall detta anges vid ritningsleverans. AutoCAD ADT 2010 eller senare skall användas för A- och K-ritningar. Autodesk MEP och applikationen MagiCAD får användas för installationer Andra CAD-program och applikationer Andra CAD-program än de som tillåts enligt denna instruktion får användas endast efter speciell överenskommelse med Lidingö stad. Om annat CAD-program används, skall följande ritningsfiler levereras: Ritningsfil i det använda programmets filformat. Ritningsfil konverterad till något av de tillåtna CAD-programmens filformat enligt överenskommelse med Lidingö stad.

18 Sida 18 av 31 Rasterfil med så god kvalitet att den kan användas utan behov av efterföljande redigering Building Information Modeling (BIM) Med BIM menas här informationshantering i byggnadsprojekt från idé genom hela byggnadens livslängd. I vissa projekt (oftast större), skall CAD-modellerna vara av typen objektmodeller. Detta innebär att byggnadsdelar är parameterstyrda. Ett exempel kan vara en dörr vars material och dimensioner kan styras genom parametrar. Dörren sitter i sin tur i en vägg med olika materialskikt. Om dörren flyttas eller tas bort, känner väggobjektet av detta och fyller igen hålet för den tidigare dörrplaceringen. Denna typ av intelligenta objekt ger förutom fördelar under projekteringen, möjlighet att söka och överföra information mellan olika datasystem. Det är fritt projektören att använda sig av BIM-teknologin i alla projekt även om det inte uttalat ska ingå i leverans. Leveranser kan variera mellan olika discipliner. I ett projekt kan t ex arkitekt projektera BIM-modeller medan konstruktion arbetar med traditionell 2D-CAD. BIM-modeller skall bestå av en hel byggnad och vara korrekt ritade i tre dimensioner. Samtliga byggnadsdelar skall vara parameterstyrda. Det skall vara möjligt att navigera i modellen bland olika vyer (planer, fasader, sektioner etc.). Det skall även vara möjligt att i efterhand kunna skapa mängdförteckningar från modellen och dessa skall stämma med relationshandlingar BIM-leverans I de projekt objektmodeller skapats skall följande ingå i en leverans: Originalfilen som skapats i CAD/BIM-systemet, de så kallade AXI filerna. Projektet skall även beakta bilaga PM1 Byggteknik Traditionella ritningsvyer i cals och PDF-A format. Endast relevant grafik. Hjälplinjer, temporära visningsvyer och dylikt skall rensas. Eventuella objekt och materialbibliotek i de fall objekten och material inte följer med modellfilen pga. t ex en programvaras versionsbyten. För arkitektmodeller skall korrekta ytor enligt svensk standard levereras, NTA, BRA och BTA. Vilka ytor som ska levereras kan variera mellan olika projekt. En IFC-fil i formatet IFC 2x3 eller senare. Denna exporteras från CAD/BIM-systemet. Eventuella övriga krav för leveranser bestäms vid start för varje enskilt projekt.

19 Sida 19 av 31 4 Regler för dokumentklassen scheman 4.1 Allmänt Hantering av scheman kräver CAD-kunskap. Följande krav avser hantering i AutoCAD. Vid framtagandet av scheman tillämpas traditionell ritningsorienterad CAD, där ett blad skapas per CAD-fil. Varje fil skall vara komplett och innehålla schemablankett. Symboler skall vara enligt standard SS-EN Bladnummer Vid revision och omritning av ett befintligt blad, skall samma bladnummer användas. Bladnummer för kretsscheman har en del fasta bladnummer samt bladnummerserier. Övriga dokumenttyper numreras från 1 och framåt. Detta rör exempelvis tabeller, layouter, flödesscheman m.fl. 4.3 Schemablanketter Storlek, format Ritningsformatet för scheman skall vara A3 (420 x 297) enligt BYGGHANDLINGAR Logotypen Leverantörens logotypen får enbart finnas på anvisad plats Blankettvarianter Blanketten skall innehålla ett standardiserat schemahuvud enligt nedan. Blanketten skall sättas in som ett block så att attribut fungerar som de ska, vilket innebär att de måste importeras till standardmall eller dylikt i respektive applikation Blankettens schemahuvud De fält som finns i schemahuvudet skall vara desamma oavsett vilken schemablankett som används. I tabellen nedan beskrivs dessa fält, samt hur de skall fyllas i. Schemahuvudets utseende visas nedan:

20 Sida 20 av 31 Nr Beskrivning Anmärkning 1 Anläggningsnamn, Exempel: Södra skolan Förvaltningsobjekt 2 Anläggningsdel, Objekt Exempel: Byggnad 01 3 Beskrivning Exempel: Matsal 4 Dokumenttyp Exempel: Kretsschema, Layout 5 Ritningsnummer Vid omritning skall befintligt ritningsnummer användas. 6 Blad nr Samma som filnamn. Se avsnitt Bladnummer 7 Forts blad Om det är det sista bladet skall tecknet - användas. 8 Datum Skall skrivas på formatet ÅÅÅÅ-MM-DD. 9 Ritad Namn eller signatur på ansvarig ritare/konstruktör. Blankettens vänstermarginal: I den vänstra marginalen finns följande fält: Nr Beskrivning Anmärkning 10 Skala Ifylls enbart vid layoutritningar och liknande 11 Projekt nr Leverantörens eget projektnummer 12 Leverantörens fält Exempelvis leverantörens logotypen eller liknande. 13 Leverantörens fält Exempelvis leverantörens logotypen eller liknande. 4.4 Innehållsförteckning för kretsscheman Innehållsförteckning för kretsscheman skall finnas på första bladet. 4.5 Utskrift Schemaritningar skall skrivas ut på papper i sitt originalformat. Undantag ges för tabeller och listor i formatet A3 som skall skrivas ut i A4 format.

21 Sida 21 av 31 Penntjocklekar som skall användas vid utskrift av scheman via AutoCAD är följande: Penna nr Färg Tjocklek mm 1 Röd Gul Grön Cyan Blå Magenta Vit/Svart 0.25 Övriga Underlag i form av papper och ritfilm Om befintliga schemaunderlag enbart finns som papper eller ritfilm skall komplett omritning av hela schemat göras. Avser arbetet endast mindre kompletteringar och revideringar skall det befintliga underlaget redigeras. Ovanstående efter godkännande av Lidingö stad. 4.7 Godkända applikationsprogram Om applikationsprogram till AutoCAD används skall i första hand applikationerna elmaster eller ELPROCAD användas. Andra applikationer kan användas om Lidingö stad så tillåter och godkänner dessa. För andra schematyper kan dessutom exempelvis MS Visio användas Gällande AutoCAD-versioner För Lidingö stad gäller AutoCAD 2010 eller AutoCAD LTD med DWG format CAD-applikation för schemaritning ELMASTER version elmaster Design ELPROCAD version ELPROCAD Rit/Apparat ELPROCAD LT Basic ELPROCAD LT Pro ELPROCAD IC Basic ELPROCAD IC Pro 5 Regler för dokumentklassen textdokument 5.1 Allmänt Med textdokument avses dokument där text utgör den övervägande delen av informationen. Normalt framställs dessa med ordbehandlingsprogram. Tabeller och liknande dokument kan också betraktas som textdokument.

22 Sida 22 av 31 Tabelldokument framställs främst med Microsoft Excel och flikarna i denna applikation får inte innehålla flera dokument, utan endast ett dokument per fil. Orsaken till detta är behovet att kunna identifiera varje enskilt dokument utan att behöva öppna filen. 5.2 Dokumenttyper Alla dokument skall indelas i dokumenttyper med syftet att underlätta klassificering av informationen. Aktuella dokumenttyper överenskommes med Lidingö stad. 5.3 Beskrivning av dokumentinnehåll Alla dokument skall ha ett texthuvud som skall fyllas i. 5.4 Huvudtext I huvudtexten och på försättssidan skall dokumentets beskrivning framgå. 5.5 Fottext I fottexten skall Projektnummer, dokumentnamn, datum och utskriftstidpunkt finnas. Utseende skall vara enligt följande: Projekt/dokumentnamn/datum/(utskriftstidpunkt) Med datum avses dokumentets revideringsdatum om dokumentet är reviderat, annars ursprungsdatum. Med utskriftstidpunkt menas datum och tid vid utskriftsögonblicket. 5.6 Marginaler Följande marginaler skall användas: Överkant: 3 cm Från kant: Nederkant: 3 cm Sidhuvud: 1,1 cm Vänster: 3 cm Sidfot: 1,1 cm Höger: 2 cm 5.7 Textstilar och texthöjder Godkända textstilar Standardiserade teckensnitt skall alltid användas. Arial eller Times New Roman skall användas Texthöjd Texthöjd för normal text på handlingar skall vara 12 punkter. 5.8 Mallblanketter Blanketter med förinställda värden finns att hämta hos Lidingö stad och skall användas. 5.9 Revideringar av textdokument Revidering av dokument utförs enligt följande.

23 Sida 23 av 31 Alla revideringar från tidigare tas bort, första gången dokumentet revideras finns av naturliga skäl inget att ta bort. Alla revideringar markeras med vertikalt streck i höger marginal. Revideringsdatum skall framgå i sidfoten Godkända applikationsprogram Textdokument skall produceras med Microsoft Office, främst Word och Excel. Textdokument som producerats med annat program skall levereras som pdf-fil. 6 Regler för dokumentklassen pärmar 6.1 Allmänt Pärmen skall byggas upp med hjälp av katalogstrukturer där ett antal kataloger (filkataloger) skall motsvara flikarna i pärmen och den sammanhållande katalogen pärmens namn och beteckning. I varje flik arkiveras samtliga filer som behövs för att skapa pärmens flik, så även respektive utskriftsfil i pdf-format. Den kompletta pärmen skapas genom att samtliga utskriftsfiler i pdf-format från varje flik, sätts samman till en övergripande pdf-fil, som bildar pärmen. Varje flik skapas som klickbara strukturer i pdf-filen. Katalogstrukturen med samtliga filer packas ihop till en fil och levereras. 6.2 Dokumenttyper Pärmarna skall klassas som anläggningspärm, driftpärm etc och upprättas med överenskommen innehållsförteckning. Observera att vissa dokumenttyper som ingår i en pärm, t ex scheman, även skall inlevereras som egna dokumentfiler. 6.3 Beskrivning av pärminnehåll Pärmen skall beskrivas med texthuvud lika ett textdokument.

24 Sida 24 av Revidering av pärmar Pärmar skall revideras genom att revidera aktuell fil inom den sammanhållna arkivfilen. När detta är klart uppdateras pärmens övergripande pdf-fil. 7 Namngivning 7.1 Gemensamt för all filnamngivning Utgångspunkten för all filnamngivning skall vara att dokumentnummer används. Om blad existerar skall det ingå i filnamnet. När det gäller ritningar skall namnet på motsvarande ritningsdefinitionsfil och ritningsfil skall vara lika förutom för filtillägg såsom dwg, pdf, cal m.fl. Avvikelser får inte förekomma. Uppstår tveksamheter skall Lidingö stad kontaktas. Vid namngivning av filer är endast följande tecken tillåtna: 'A - Z', '0-9', '_', 7.2 Regler för namngivning av dokument Reglerna gäller för samtliga dokumentklasser såsom ritningar, scheman och pärmar. Uppbyggnaden görs enligt följande: Teknikområde (1 tkn) Klassificering (3 tkn) Löpnummer / lägeskod (4-6 tkn) Objekt (4 tkn) A Vånings plan Del av plan Beskrivning Teknikområde: Klassificering: Löpnummer/lägeskod: Objekt Exempel Se kapitel 11.1 Teknikområde Se kapitel 11.5 Klassificering Se kapitel 11.2 Löpnummer/Lägeskod Erhålls av beställaren. 7.3 Namngivning av modellfiler Modellfiler namnges enligt följande: Teknikområde (1 tkn) Klassificering (3 tkn) Modell innehåll (2 tkn) Löpnummer / lägeskod (4-6 tkn) Objekt (4 tkn) A P

25 Sida 25 av 31 Beskrivning Teknikområde: Klassificering: Modellens innehåll: Löpnummer/lägeskod: Objekt Exempel Se kapitel 11.1 Teknikområden Se kapitel 11.5 Klassificering Se kapitel 11.3 Modellens innehåll Se kapitel 11.2 Löpnummer/Lägeskod Erhålls av beställaren. 7.4 Namngivning av komplementfiler Komplementfiler utgör projektgemensamma filer för samtliga teknikområden. Komplementfiler lagras i katalogen P och anges med 9 tecken. Uppbyggnaden görs enligt följande: Teknikområde (1 tkn) Kompleteringsfilens innehåll (2 tkn) Modell innehåll (2 tkn) Löpnummer / lägeskod (4-6 tkn) P M 1 - P Beskrivning Teknikområde: Komplementfilens innehåll: Modellens innehåll: Löpnummer/lägeskod: Exempel Se kapitel 11.1 Teknikområden Se kapitel 11.4 Komplementfilens innehåll Se kapitel 11.3 Modellens innehåll Se kapitel 11.2 Löpnummer/Lägeskod 8 Katalogstrukturer 8.1 Mål för katalogstrukturering Katalogstrukturerna är konstruerade för att kunna hantera lagring av både befintliga och nya filformat. Framförallt är strukturerna konstruerade med avseende på förvaltning och möjlighet till a-jourhållning av ritningsfiler och hantering av CAD-modeller. 8.2 Projektstruktur En projektstruktur skall upprättas inför varje projekt. Färdiga CAD-ritningar och scheman skall sorteras in i kataloger under en katalog med aktuellt byggnads-, anläggningsnummer eller motsvarande objektsnummer enligt nedanstående figur. Anläggnings- eller objektnummer erhålls av Lidingö stad.

26 Sida 26 av 31 I katalogen MODELL, lagras modellfiler per teknikområde, som modellfiler räknas t ex förklaringstexter, detalj-, plan-, sektions-, fasad- och elevationsmodeller. I katalogen RITDEF, lagras ritningsdefinitionsfiler per teknikområde. I katalogen RITNING, lagras plottade, rastrerade/scannade ritningsfiler per teknikområde. I katalogen P (teknikområde P) lagras projektgemensamma filer som stomlinjenät, lokaliseringsplaner, ritningsblanketter, namnrutor och andra symboler som är gemensamma för projektet. Katalogerna pärmar, scheman, styrsystemsdata och textdokument skapas efter behov, i dessa arkiveras motsvarande dokumenttyper efter överenskommelse i projektet Figur 3 Katalogstruktur för dokument

27 Sida 27 av 31 9 Datatekniska kontroller 9.1 Allmänt Lidingö stad genomför kontroller av datastrukturer i dokumentfilerna. Kontrollerna skiljer sig åt beroende av dokumentklass. Syftet är endast att säkerställa att filmaterialet håller erforderlig kvalitet så redigeringsarbeten kan göras utan extra arbetsinsatser i nästa förändringsprojekt eller i förvaltningen. Kontrollerna utgår från regelverket i denna handbok samt dess bilagor. 10 Leveranser till och från arkivet 10.1 Allmänt Dokumentleverans skall granskas och godkännas av Lidingö stad. Granskningen resulterar antingen i Godkänd eller i Underkänd dokumentleverans. Förfarandet upprepas till dess att dokumentleveransen uppfyller ställda krav Leverans av dokumentation Leverans av digital dokumentation levereras till Lidingö stad märkt med Projektnummer/- namn, Projektskede, Byggnadsnamn och Datum för projektskede. Leverans av relationshandlingar (ritningar samt övrig dokumentation) skall levereras av projektets CAD-samordnare på CD/DVD skiva samt 2 omgångar vikta papperskopior av ritningarna. (A3 format nedvikta till A4 med färg enligt disciplin.) Drift och skötselpärmarna skall levereras i 3 st pärmar samt en digital pärm på CD/DVD skiva Redovisning av ytor För arkitektmodeller skall korrekta ytor enligt svensk standard levereras, NTA, BRA och BTA. Vilka ytor som ska levereras kan variera mellan olika projekt Dataformat för överföring Gällande filtyper Följande filtyper gäller vid inlämning av dokument till Lidingö stad arkiv. Applikation Version Filtyp AutoCAD ACA (A- och K-ritningar) 2009 eller DWG senare, övriga 2007-format eller senare Adobe Acrobat 9.0 eller senare PDF ElproCAD 16 eller senare DWG Elmaster 8 eller senare DWG

28 Sida 28 av 31 MagiCAD - DWG Word Microsoft Office 2003 eller senare DOC Excel Microsoft Office 2003 eller senare XLS Raster cals med rasterupplösning >= 400 dpi CAL Gällande filformat Följande filformat gäller vid inlämning av dokument till Lidingö stad arkiv Ritningar, scheman Ritningar skall levereras som utskrivna ritningar i cals. Applikationsfilerna såsom ritningsdefinitionsfiler, modeller mm levereras i AutoCAD format. Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) Ritningar Skall vara cals raster med rasterupplösning >= 400 dpi Skall vara PDF-A CAL PDF-A Ritningsdefinitionsfiler Skall vara AutoCAD format DWG Modellfiler Skall vara AutoCAD format DWG Textdokument, pärmar Textdokument skall levereras i Acrobat format (PDF) samt i originalformat. Typ av fil Anmärkning Filtyp(er) Textdokument, pärmar Skall även lämnas in i applikationens format. För pärmar skall applikationsfilerna zippas till en sammanhållen zip-fil. PDF + original format 10.5 Leverans av dokument för granskning Inleveranser av granskningsomgångar under projektets löptid skall göras med utskriftsfiler (PDF-A mm), ej applikationsfiler. Detta gäller för samtliga projektskeden utom slutleverans Leverans av slutdokumentation Inleveranser av slutdokumentation sker då projektet avslutats, då alla dokument med filer skall inlämnas. Slutgiltiga dokument upprättas efter ändringar i samband med montage och provning. Ritningar skall vara stämplade RELATIONSHANDLING, och med nytt datum i namnrutan. Dessa skall hanteras enligt följande: Endast befintligt utseende skall redovisas, dvs. dokument skall inte särskilt redovisa rivning eller demontering.

29 Sida 29 av 31 e dokument måste återlämnas med samma filnamn som de utlånade dokumenten har. Detta gäller även dokument som ritats om. Filstrukturen för de utlämnade dokumentfilerna ska bibehållas Omfattning av dokumentleveranser Till Lidingö stad skall dokument levereras, om så är beställt, för alla nedanstående skeden i projekteringen: Systemhandling Förfrågningsunderlag Bygghandling Relationshandling Beskrivning per disciplin Materialförteckning 10.8 Följebrev vid dokumentleveranser Vid varje dokumentleverans skall ett undertecknat följebrev med bilagd dokumentförteckning överlämnas. I detta brev skall tydligt framgå aktuellt projekt och aktuella dokument i dokumentförteckningen. Följebrevet kommer att arkiveras och diarieföras som ett bevis för genomförd leverans. 11 Tabeller 11.1 Teknikområden och beteckningar Projektörsbeteckningar skall tillämpas enligt standard SS tabell A1. Utökade beteckningar tas vid behov fram i samråd med Lidingö stad Löpnummer / Lägeskod Löpnummer eller Lägeskod används för att orientera sig inom en byggnad. Lägeskoden kan definieras enligt följande: 01xx 99xx, där beskriver nivån (våningsplan) och xx anger plandel från o Numrering av våningsplan anger att lägsta våningsplan med primärutrymmen är 01. (00 = planet under lägsta plan. T ex krypgrund eller källare). o Plandel = 00 anger hela planet. T ex 0210 som anger Plan 2 del 10 och 0200 som anger Plan 2 hela planet. En lägeskod (nivå) är inte relaterad till en specifik höjdangivelse. o T ex 0001 kan ange Fasad D vs löpnummer Avvikelser från användning enligt Löpnummer eller Lägeskod dokumenteras Modellens innehåll Modellfilens innehåll anges enligt Bygghandlingar 90 Del 8 kapitel

30 Sida 30 av Komplementfilens innehåll Komplementfilens innehåll anges enligt Bygghandlingar 90 Del 8 kapitel Klassificering Klassificering skall följa standard SS tabell A3 samt A4, utgåva 2. Även mer detaljerade koder enligt BSAB 96 kan användas vid behov Handling / Skede Koden för Handling skede skall skrivas i namnrutans fält för Handling. Dokumentets skede anges av följande koder: Sekvens Kod Beskrivning 1 SYSTEMHANDLING Förslagshandlingar 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningshandling för upphandling 3 BYGGHANDLING Bygghandling för genomförande 4 RELATIONSHANDLING Relationshandling för drift 11.7 Format Koden för Format skall skrivas i namnrutans fält för Format. Ritningens pappersformat anges av följande koder: Kod A1 A3 Beskrivning A1 (594x841 mm) A3 (297x420 mm) Om det i projektet anses att andra format behövs, skall Lidingö stad kontaktas.

31 Sida 31 av Skala Koden för Skala skall skrivas i namnrutans fält för Skala. Ritningens utskriftsskala (huvudskala) anges av följande koder: Kod Beskrivning 1:1 1:1 1:10 1:10 1:100 1:100 1:1000 1:1000 1: : :2 1:2 1:20 1:20 1:200 1:200 1:2000 1:2000 1:25 1:25 1:250 1:250 1:400 1:400 1:4000 1:4000 1:5 1:5 1:50 1:50 1:500 1:500 1:5000 1: Byggnadsförteckning Förteckning över gällande byggnadsobjekt (hus/fastigheter) erhålls från Lidingö stad.