Rapport från inspektion av skolbarnomsorgen Tyska skolan 26/8-28/8-08

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLBARNOMSORGSINSPEKTÖRER CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON BENGT THORNGREN, TELEFON , SID 1 (10) Rapport från inspektion av skolbarnomsorgen Tyska skolan 26/8-28/8-08 Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (10) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

3 SID 3 (10) BESKRIVNING AV FRITIDSHEMMET Tyska skolan är en enskilt driven verksamhet som drivs av en ideell förening. Skolan är en internationell skola som har verksamhet från förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, upp till och med gymnasium. Under skolåren 0-4 går barnen i tysk eller svensk klass och från år 5 sker all undervisning på tyska. Skolan tillhör Östermalms stadsdel och ligger på höjden invid Engelbrektskyrkan. Skolan har två fastigheter Karlavägen 25 och Bragegatan 2. På Bragegatan som är före detta Östtyska ambassaden går årskurserna 0-3 och fritidshemmet. Skolan disponerar 4 våningar samt tillhörande källare. På fritidshemmet finns cirka 170 barn inskrivna och 14 personal arbetar i verksamheten. Verksamheten har haft en ökning av barnantalet med cirka 30% varje år de senaste tre- fyra åren. Fritidshemmets öppettider är från och med skoldagens slut och fram till klockan På lovdagar hålls verksamheten öppet mellan klockan Inget behov av morgonomsorg finns i dagsläget och skolan är medveten om att morgonomsorg kan bli aktuellt. På sommaren har fritidshemmet stängt under tre veckor. Fritidshemmet har ingen kontakt med något annat fritidshem för samarbete under sommarstängningen. Majoriteten av barnen bor i andra stadsdelar eller andra kommuner vilket ökar skolan/fritidshemmets betydelse för barnens sociala utveckling med kamrater och övriga intressen. Skolan har noterat en stor skillnad på efterfrågan av fritidshem i samband med skolplaceringar. Förklaringen antas vara att det nu är vanligare att bägge föräldrarna i tyska familjer förvärvsarbetar.

4 SID 4 (10) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera fritidshemmets resultat. Med resultat menar vi fritidshemmets förmåga att sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Styrkor Vår inspektion har visat att skolbarnsomsorgen utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Ett nära ledarskap Goda lekmöjligheter på skolgården samt en väl fungerande struktur av tidfördelning för utevistelse Personalens språkutvecklande arbete för integrering av barnen Kompletterar skolan med barnens behov av lek och rörelse Förskoleklassens strukturer för delning av barngrupper Personalens arbete med normer och värden i den dagliga verksamheten Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolbarnsomsorgen delvis brister i, bland annat följande: Nedbrutna mål på arbetslagsnivå saknas Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem ligger i relativt liten grad till grund för fritidshemmets planering och utvärdering av verksamheten Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling är relativt okända bland personalen Barnens delaktighet i planering och utvärdering av verksamheten Medarbetarsamtal saknas Material för skapande verksamhet var delvis inte tillgängligt och varierat efter barnens behov

5 SID 5 (10) Brister som skolbarnsomsorgen måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Förankra i personalgruppen de arbetssätt som framgår i likabehandlingsplanen. Tydliggör i planen hur föräldrar och personal görs delaktiga i revidering och uppföljning. Planen bör även beskriva hur den årligen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras Områden att utveckla för skolbarnomsorgen Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Förbättra den pedagogiska dokumentationen vid utvärdering av arbetet tillsammans med ledning och kollegor, samt med barn och föräldrar Undersöka barnens behov av öppen fritidsverksamhet i skolans regi Vidareutveckla strategier och metoder för att arbeta målstyrt med konkreta formulerade mål, och ett fungerande system för självvärdering och utvärdering Utveckla former och innehåll för samverkan mellan skola och fritidshem Kommunicera fritidshemmets uppdrag med föräldrar Fritidshemmets förutsättningar Styrelsen är ansvarig för verksamheten. Rektor har det pedagogiska ansvaret. Fritidshemsföreståndaren ansvarar för den dagliga verksamheten. Föreståndaren har adekvat utbildning. Han har varit anställd tre år på skolan och arbetar heltid. På eftermiddagarna arbetar han i verksamheten. Föreståndaren träffar grundskolerektorn varje vecka med planering kring samarbete skola och fritidshem. Fritidshemmet är uppdelat i fyra grupper som utgår från vilken årskurs barnet går i. Personalen har barngruppen från år 1 till år 3 vilket skapar kontinuitet. Varje personalgrupp som arbetar med respektive årskurs bildar ett mindre arbetslag. Arbetslagen och personalgruppen har två timmar/vecka till planering och informationsmöten. Personalen deltar på skolans uppstartsdag inför ett nytt läsår.

6 SID 6 (10) Barn och personal I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelninge ns namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa förskoleklass :or 43 1,76 2 2:or :or 45 1,76 1 Totalt 171 6,16 5,22 11,38 Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Andel fritidspedagoger/socialpedagoger med tysk utbildning 54 % ( jämförelse Stockholm stad 40%, ) Antal barn/ personal: 15,02 ( jämförelse Stockholm stad 16,6 hösten ) Inspektionen genomfördes vid starten av höstterminen då material och möbler till den nystartade avdelningen var beställda men hade inte levererats. Vi anser att utbudet av det skapande materialet kan förbättras både vad gäller variation och tillgänglighet på övriga hemvister. Materialet vid den skapande verksamheten kan i ännu högre grad bli tillgängligt och attraktivt placerat för barnen. Lokalerna är ljusa och trevliga samt ändamålsenliga för fritidshemmets verksamhet. I skolans matsal äter barnen lunch och mellanmål. Variationen i lokalerna har förbättrats i samband med att samutnyttjande har utvecklats mellan skola och fritidshem. Barnens möjlighet till lugn och ro varierar mellan avdelningarna. Vi bedömer att samutnyttjandet av lokaler ytterligare kan utvecklas eftersom att antalet inskrivna barn har ökat. Skolgården har en begränsad yta att tillgå och har en god struktur för fördelning av raster och utelek. Vi bedömer att detta fungerar förhållandevis väl. På skolgården finns ett uteförråd med lekmaterial samt lekutrustning. Barngrupperna går regelbundet till närliggande parker som Humlegårdsparken, Observatorielunden och Liljanskogen. I varje fritidshemsgrupp finns barn från båda klasserna (i varje årskurs finns en svensk respektive tysk klass) vilket vi anser vara en lämplig sammansättning av barngrupperna. På varje hemvist arbetar minst en personal som är tvåspråkig.

7 SID 7 (10) Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Målstyrning Fritidshemsföreståndaren och rektor beskriver ett nära ledarskap med en övergripande organisation som vi bedömer ger relativt goda förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete. Fritidshemmet har en uttalad inriktning för att komplettera skolan tids och innehållsmässigt genom att stödja barns sociala utveckling. För att målstyrningen ska fungera optimalt anser vi att de lokala styrdokumenten bör utvecklas vidare till att bättre länka i varandra och formulera mål för de olika arbetslagen. Fritidshemsföreståndaren beskriver att det pedagogiska arbetet följs upp i arbetslagen och på planeringsmöten. Personalen har en halv planeringsdag för att utvärdera verksamheten och planera framåt. En verksamhetsberättelse och verksamhetsplan har sedan sammanställts av fritidshemsföreståndaren. Kvalitetsredovisning ska enligt förordning utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och barn på fritidshemmet. Kvalitetsredovisningen bör dock koppla till, och utvärdera verksamhetsplanens och arbetsplanens mål och arbetssätt. Det bör även framgå hur föräldrar och barn varit delaktiga i utvärdering av verksamheten. Fritidshemmet har en övergripande verksamhetsplan för Den anger inriktning samt mål utifrån läroplanens områden, dock framgår inte på vilket sätt målen ska följas upp. Förutsättningar för planering Vi bedömer att personalens förutsättningar för planering och reflektion är delvis goda. Fritidspedagogerna har två timmar i veckan avsatt för detta. De mindre arbetslagen träffas varje vecka 1 timme och gemensam tid hela arbetslaget en timme. Utifrån uppdraget kan planeringstid vara relativt god, men alltefter ökad pedagogisk dokumentation och samarbete med skolan kan ett ökat behov av planeringstid vara relevant. Kompetensutveckling Fritidshemsföreståndaren har inte medarbetarsamtal med personalen, vilket vi ser som en brist. Personalen beskriver att de generellt sett är nöjda med möjligheterna till kompetensutveckling. Större föreläsningar erbjuds tillsammans med skolan och studiebesök har tidigare genomförts. Verksamhet Vi bedömer att fritidshemmet vid Tyska skolan tids- och innehållsmässigt kompletterar skolan i relativt hög grad.

8 SID 8 (10) Barnen erbjuds enligt personalen ett utbud av aktiviteter som exempelvis lek, spel, bild och form och rörelse. En variation finns även mellan verksamheter ute och inne. Barnen har en utflyktsdag i veckan då man går till parker i närområdet, alternativt till ett museum eller liknande. En betydande del av fritidshemstiden har dock använts till läxläsning för barn i årskurs 2-3, vilket begränsat möjligheterna för en varierad fritidsverksamhet. Personalen är medveten om detta, och har en ambition att åstadkomma en bättre jämvikt mellan arbete och lek för barnen. Vi bedömer att i den mån läxläsning förekommer på fritidshemstid bör den vara frivillig för barn som så önskar. Gården är liten men väl utnyttjad för olika typer av utelek. Barnen visade prov på konstruktiva lekar trots att de var hänvisade till små ytor. Ett behov av bättre möjligheter för rörelse i olika former finns, vilket även barnen vi pratade med uttryckte. Ett veckoschema finns med information om fritidshemmets aktiviteter. Samverkan med föräldrarna finns genom traditioner som Wienercafé, soppmiddag, knytkalas och föräldramöten tillsammans med läraren. Enligt tidigare enkäter vi tagit del av saknar dock föräldrarna en mer utvecklad form av information, liksom kvartsamtal. Vår bedömning är att detta är ett utvecklingsområde för fritidshemmet. Här finns möjlighet att tillgodose föräldrarnas önskemål genom utökad information och diskussion om på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas. Ett alternativ kan vara att tillsammans med läraren i utvecklingssamtal föra en dialog om barnets hela dag i skola och fritidshem. Normer och värden Vi bedömer att fritidshemmet i relativt hög grad aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen (Lpo94). En handlingsplan finns som beskriver personalens arbetssätt i förhållande till barn, föräldrar och kollegor. Där framgår att man strävar efter att bygga upp barnens självförtroende, att se alla barn, ta itu med konflikter på ett så tidigt stadium som möjligt, och att barnen alltid går i första hand. Det ser vi som en styrka, samtidigt som dokumentet skulle bli tydligare om det också beskrev hur detta ska ske konkret. Vi bedömer att stämningen i barngruppen präglas av ett gott klimat. Barnen vi talat med uttrycker även ett förtroende för personalen.

9 SID 9 (10) Personalen är medveten om att barnens tvåspråkighet och kulturella bakgrund påverkar deras situation i barngruppen, och stödjer barnen för att överbrygga detta. Vi såg exempel på samlingar där personal översatte till barnens modersmål för ökad förståelse. Det finns en plan med beröringspunkter mellan tyskt och svenskt för att främja integration. Likabehandlingsplanen Skolan har en likabehandlingsplan som enligt ledningen även fritidshemmet omfattas av. Detta bör tydligt framgå i rubrik och text. Personalen vi pratade med på fritidshemmet var inte förtrogen med denna plan, och har inte heller varit delaktiga i framtagandet av densamma. Även barnen ska finnas med i detta arbete enligt förordning (2006:1 083). Vi bedömer att likabehandlingsplanen bör ses över med Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling som stöd. Planen bör även beskriva hur den årligen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras. Skolan har en antimobbningsgrupp där skolsköterskan och biträdande rektorn ingår samt representanter för olika skolstadier och för fritidshemmet. Gruppen träffas regelbundet cirka en gång i månaden och ansvarar för information, utbildning, råd och stöd samt hantering av mobbningsfall. Barns inflytande Vi bedömer att fritidshemmet delvis arbetar aktivt för barns rätt till ansvar, delaktighet, och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad. Barnen kan välja aktivitet utifrån givna ramar. Aktiviteterna har enligt personalen sin grund i intressen och kompetenser. Barnen har möjlighet att vid samlingar eller via förslagslåda framföra synpunkter på verksamheten. Enligt de barn vi pratat med får de ibland gehör för sina önskemål. Barnen är dock inte med och diskuterar fram regler eller deltar vid möten med planering och utvärdering av verksamheten, vilket vi ser som en brist. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan skola och fritidshem sker i en förhållandevis liten utsträckning och i huvudsak under skoltid. Fritidshemspersonalen deltar 2 timmar per vecka under skoltid, samt deltar i föräldramöten. Samtidigt är en utveckling påbörjad mot ett utökat samarbete. Detta har hittills byggt på enskilda kontakter mellan lärare och fritidshemspersonal, men vi har mött en vilja hos såväl personal som ledning att utveckla detta. Fritidshemspersonalen är nu med på pedagogiska konferenser tillsammans med lärarna. Skolan har infört gemensamma pedagogiska konferenser (klassvis), där respektive lärare och fritidspedagoger diskuterar tillsammans. I samverkan mellan skola och fritidshemmet finns dock traditioner från det tyska skolväsendet att överbrygga. Vi anser att fritidshemmet bör utveckla former och innehåll för samverkan med skolan.

10 SID 10 (10) Öppen fritidsverksamhet Skolan bedriver ingen öppen fritidsverksamhet för barn i åldern år. Det finns barn som går på Immanuelskyrkans fritidsklubb och Engelbrektsskolans fritidsklubb. Det är totalt cirka 15 barn som går till en annan verksamhet. Diskussioner har förts om att skolan ska starta egen verksamhet. Vi anser att skolan inför nästa läsår bör undersöka efterfrågan om öppen fritidsverksamhet erbjuds. Till sist Det samlade intrycket vi fick av Tyska skolans fritidshem är att den pedagogiska verksamheten genomgår en förändringsprocess. En vilja och ambition finns att utveckla samverkan mellan skola och fritidshem hos ledning och personal. Goda förutsättningar finns även att arbeta vidare med att tydliggöra fritidshemmets uppdrag i dialog med föräldrar. Stockholm Bengt Thorngren Skolbarnomsorgsinspektör Cathrine Sahlsten Skolbarnomsorgsinspektör