UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN SKOLINSPEKTÖRER CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON CHRISTER BLOMKVIST TELEFON SID 1 (12) Rapport från inspektion av skolbarnsomsorgen vid S:t Eriks katolska skola 3/3-5/ Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (12) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

3 SID 3 (12) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnsomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag och Öppen fritidsverksamhet granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem och Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet.

4 SID 4 (12) BESKRIVNING AV ENHETEN S:t Eriks katolska skola är en enskilt driven verksamhet som sedan 2005 drivs av Stiftelsen S:t Eriks katolska skola. Skolans inriktning är konfessionell. På skolan bedrivs förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola för årskurserna 1-9. Skolan ligger i Enskede. Verksamheten startade 1967 i befintliga lokaler. Fram till juni 2005 fanns de katolska skolsystrarna de Notre Dame i skolan och arbetade ideellt och bodde på skolan. På fritidshemmet finns cirka 72 barn inskrivna och cirka 20 barn är inskrivna i fritidsklubben. I skolbarnsomsorgen arbetar åtta anställda. Fritidshemmets öppettider är från klockan 7.00 tills skolan börjar samt efter skoldagens slut klockan och fram till klockan Förskoleklassen börjar klockan 8.15 och slutar klockan Efter det stannar förskoleklassbarnen kvar i sina lokaler som är fritidshem fram till klockan På lovdagar hålls verksamheten öppen mellan klockan 7.00 och Fritidshemmet stänger några veckor under sommaren och för de barn som behöver omsorg köper skolan plats på närliggande fritidshem. Majoriteten av barnen bor i andra stadsdelar eller andra kommuner vilket ökar skolan/fritidshemmets betydelse för barnens sociala utveckling med kamrater och övriga intressen. De flesta av barnen har annat modersmål än svenska och har sin modersmålsundervisning på skolan under eftermiddagen. De största språkgrupperna är spanska, arabiska och polska. Skolarbetet är organiserat i åldersblandade arbetslag F-3, 4-6, 7-9 och fritidshem. Den öppna fritidsverksamheten ingår i 4-6-arbetslaget. Ledningen består av en rektor och till sin hjälp har hon två biträdande rektorer. Fritidshemmet har separata lokaler som ligger i skolbyggnaden.

5 SID 5 (12) SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att verksamheten utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolbarnsomsorgen har engagerade pedagoger med god kompetens. Fritidshemspersonalen deltar i arbetslagens elevvårdsdiskussioner och elevvårdssamtal/-konferenser, vilket innebär att de får en god överblick över barnens skolsituation. Skolbarnsomsorgen har ett tydligt ledarskap med integrerat värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. Lärmiljön är trygg och stimulerande med god variation av aktiviteter som erbjuds. Det finns en väl fungerande struktur och organisation av barngrupperna. Fritidsklubben erbjuder en attraktiv verksamhet. Skolan har en tydlig struktur för kvalitetsarbete där fritidshemmet ingår, skolan genomför årligen föräldraenkäter för fritidshemmet. Personalen har en hög medvetenhet om att tillvarata det mångkulturella i verksamheten. Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som verksamheten delvis brister i, bland annat följande: Fritidshemmet har ingen arbetslagsledare i ledningsgruppen. Pedagoger deltar inte på utvecklingssamtal tillsammans med skolan. Samverkan mellan skola och fritidshem sker i begränsad omfattning i det dagliga arbetet. Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten har inga uppbyggda kontakter med föreningslivet.

6 SID 6 (12) I arbetsplanen syns inte fritidshemmets genusarbete. I kvalitetsredovisningen saknas analyser och bedömningar av måluppfyllelsen i skolbarnomsorgen. I skolans likabehandlingsplan framkommer inte att planen omfattar skolbarnsomsorgens båda verksamheter. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Utveckla och synliggöra skolbarnsomsorgen i skolans likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. Stärka och synliggöra skolbarnsomsorgens mål och uppdrag inom organisation och se över vilka förbättringar som kan göras för att öka samverkan med skolan inklusive förskoleklassen. Öka samarbete med föreningslivet på ett sätt som underlättar för barnen att få pröva på olika aktiviteter som kan bli ett fritidsintresse för dem. Ledning och pedagoger bör gemensamt diskutera och sätta mål för hur genusarbetet kan stärkas och integreras i verksamheten i än högre grad så att till exempel tjejer kan få pröva på att spela fotboll. Arbetsplanen för fritidshemmet bör bli ett levande dokument för ledning och personalgrupp för att stärka verksamhetens mål och resultat styrning. RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens inspektörer inspekterade S:t Eriks katolska skola 25/4-4/ men då utan att inspektera skolbarnsomsorgen. Skolbarnsomsorgen hade inspektion och tillsyn under Skolverket utförde utbildningsinspektion av förskoleklass och grundskola 28 och 29 november Stadens inspektörer bedömde att samverkan mellan de olika verksamheterna var begränsad vilket vi bedömer kvarstår som utvecklingsområde för skolbarnsomsorgen och skolan. Fritidshemmets organisation och förutsättningar Vi bedömer att fritidshemmet har relativt goda förutsättningar för att bedriva en verksamhet med godtagbar kvalitet. Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheterna. En av de biträdande rektorerna som har arbetat som lärare länge på skolan har sedan en tid fått ansvaret för fritidshemmets personalgrupp.

7 SID 7 (12) Fritidshemmet har ingen representant som ingår i ledningsgruppen, vilket det enligt skolledningen finns en strävan att åtgärda. Vi bedömer det som ett angeläget utvecklingsområde att ledningsgruppen spänner över skolans alla verksamheter. Biträdande rektors uppgift är att planera personalens schema utifrån barnens tider och att informera de anställda om aktuell information. Personalgruppen träffas dagligen och biträdande rektor deltar oftast vid tre tillfällen i veckan. Hon hinner däremot inte besöka verksamheten i den omfattning som personalgruppen önskar. Rektor har personalansvar och genomför medarbetar-/lönesamtal med de anställda. Arbetslaget omfattar de anställda som arbetar på fritidshemmet i huvudsak. Utöver det träffas fritidshemmets personal oftast dagligen mellan klockan och klockan om inte de har enskild planering. Vi bedömer att personalen i huvudsak har goda förutsättningar för att planera verksamheten. Barn och personal i fritidshemmet Utbildningsnivån är hög i jämförelse med staden vilket ger goda förutsättningar för att utveckla verksamheten. Däremot är personaltätheten relativt låg i jämförelse med staden. Det finns en personalförstärkning under eftermiddagen som är ett riktat verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd, vilket är medräknat i tabellen nedan. I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare (av de åtta i personalen har många deltidstjänster, men är på fritids när det är öppet, vilket innebär en faktisk personaltäthet på 12 barn per vuxen, medan fritidsklubben har 10 barn per vuxen). Avdelningens namn Avdelnin gs typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa Fritids Gul** F ,32 2,18 Fritids Blå** F-3 38 Totalt 72 1,32 2,18 3,5 Fritidsklubben ,87 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna och vid utländsk utbildning ska den vara validerad för att omfattas ** 50 % av personalen är borträknad för den skolförberedande delen av verksamheten Antal barn/ personal: 20,6 (jämför Stockholm stad ht 2007: 16,6) Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 61 % (jämför Stockholm stad ht 2007: 40 %) Vi bedömer att organisationen för barngruppen har en tydlig och väl fungerande struktur. Barngrupperna är åldersblandade F-3. Anpassningar har gjorts för de yngsta barnen som bildar en egen grupp fram till klockan för att sedan övergå i den stora gruppen. Personalen har tydliga rutiner för att kunna ha överblick över barngrupperna vilket gör att det fungerar förhållandevis väl. Barnen äter mellanmålet i matsalen mellan klockan och klockan Vid vårt verksamhetsbesök upplevde vi en lugn och en trivsam stämning under mellanmålet.

8 SID 8 (12) Vi bedömer lokalerna som ändamålsenliga, men med viss reservation för barns möjlighet till lugn och ro samt avskildhet. Miljön och klimatet mellan barnen var lugnt och trivsamt men dock kan barn behöva tillgång till mindre rum med bättre möjlighet till lugn och ro. Fritidshemmet är inte lokalintegrerat med klassrummen utan har egna lokaler som ligger på olika våningsplan. Avdelningarna har varsitt större rum där barnen kan spela sällskapsspel, ha skapande verksamhet, rita, baka, bygga med lego och klossar och leka i dockvrå. Fritidshemmet disponerar idrottssalen under loven och använder utemiljön för att stimulera barnens dagliga rörelsebehov. Vi bedömer att materialet för lek och lärande är tillgängligt för barnen men kan göras mer utmanande för barnens lek. Målstyrning i fritidshemmet Skolledningen beskriver ett nära ledarskap med en övergripande organisation som vi bedömer ger relativt goda förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete. Fritidshemmet har en uttalad inriktning för att komplettera skolan tids- och innehållsmässigt genom att stödja barns sociala utveckling. Pedagogerna är förtrogna med styrdokumenten vilket är en styrka. Fritidshemmet har en övergripande verksamhetsplan för 2008/2009. För att målstyrningen ska fungera optimalt anser vi att de lokala styrdokumenten bör utvecklas vidare till att bättre länka i varandra och kompletteras med hur uppföljning och utvärdering av målen ska ske. Skolan genomför egna föräldraenkäter årligen med frågeställningar utifrån fritidshemmets verksamhet. Det bedömer vi som en styrka och ser att det finns en tydlig koppling mellan resultat och förändringar i verksamheten. Vi bedömer att personalens förutsättningar för planering och reflektion delvis är goda. De anställda har drygt tre timmar i veckan avsatt för detta (och en gång i månaden har de kvällsmöte). Personalen beskriver att de generellt sett är nöjda med möjligheterna till kompetensutveckling. Större föreläsningar erbjuds tillsammans med skolan. Tidigare har en representant från de anställda varit med på skolgemensamma möten under eftermiddagstid men har återgått till att inte gå ifrån verksamheten när barngrupperna är fulla. På skolan pågår diskussioner om vid vilken tid möten ska ske under skoltid för att möjliggöra att alla representanter kan delta, vilket är bra. Fritidshemmet har de senaste åren varit med om ett omfattande förändringsarbete i och med att skolsystrarna slutade sitt ideella arbete på skolan och fritidshemmet Det bidrog till att fritidshemmet kunde flytta in i klostrets och skolans lokaler, vilket var positivt. Det innebar även att roller förändrades och pedagogerna fick ta för sig mer och utveckla sina kontakter med föräldrarna. Tidigare hade skolsystrarna skött en stor del av dessa uppgifter.

9 SID 9 (12) Verksamheten i fritidshemmet Vi bedömer att fritidshemmet kompletterar skolan tidsmässigt och innehållsmässigt i relativt hög grad. Fritidshemmet erbjuder barnen i huvudsak en varierad verksamhet som utgår från barnens intressen och mognad. Vid minst tre tillfällen i veckan erbjuds barnen skapande verksamhet, kör, dans, drama, högläsning och uteaktiviteter. Varje dag är barnen ute direkt efter skoldagen som slutar klockan fram till klockan då mellanmål serveras i matsalen. För de barn som har sin modersmålsundervisning under eftermiddagen serveras mellanmålet vid annan tid. Efter mellanmålet är barnen ute en stund till. Klockan går barnen in och planerade styrda aktiviteter startar och pågår fram till klockan De åker skridskor under vintertid och går iväg på utflykt till skog och parker i skolans närhet. På fredagar avslutas veckan med fredagsmys för alla avdelningar, vilket kan vara exempelvis discodans. Verksamheten innehåller både styrd och fri lek som ger barnen möjlighet att ta egna initiativ. I barnens egna val inom den fria leken kan barnen välja på att spela spel, rita eller måla, läsa en bok eller leka med klossar. Läxläsning erbjuds dagligen klockan och Barnens rörelsebehov tillgodoses genom den dagliga utevistelsen på tomten där pojkar spelar fotboll eller bandy och de som vill kan leka i klätterställningarna. Vi bedömer att kontakten mellan hem och fritidshem fungerar väl. Personalen upplever att de har en god vardaglig kontakt med föräldrar i samband med hämtning och lämning. I hallen finns en anslagstavla med uppsatt veckoplanering och veckobrev delas ut till hemmen. Fritidshemmet arrangerar någon gång per termin föräldrafika. Förra året erbjöd fritidshemmets personal föräldrar utvecklingssamtal på fritidshemmet. Det har inte skett i år eftersom det inte finns någon tid till det längre. Verksamheten firar och ägnar uppmärksamhet åt traditioner och högtider som oftast infaller på loven. Normer och värden i fritidshemmet Vi bedömer att i huvudsak är värdegrundsarbetet en integrerad del i det vardagliga arbetet. Vid vårt besök upplevde vi ett lugnt och tryggt klimat hos såväl barn som personal. De barn vi pratade med kände till fritidshemmets regler. Barnen har förtroende för personalen på fritidshemmet som också finns tillgängliga vid konflikter. Personalen har ett respektfullt förhållningssätt till barnen. I barngrupperna finns barn med behov av stöd och det ingår i de ordinarie tjänsterna att stödja barn i behov av särskilt stöd. Om de anställda känner oro för något barn anmäler de ärendet till skolans elevhälsoteam via biträdande rektor. Om skolan har elevhälsokonferens eller upprättar åtgärdsprogram deltar oftast någon anställd från fritidshemmet.

10 SID 10 (12) I samband med vårt besök och vid samtal med barnen framkom att det fanns en inställning hos några barn om att tjejer inte kan spela fotboll tillräckligt bra och därför kunde de inte få vara med och spela. Denna inställning har skolan och fritidshemmet ett ansvar och uppdrag att motverka och förebygga. I läroplanen lyfts jämställdheten fram som en viktig del av värdegrundsarbetet. Det handlar till stor del om att motverka traditionella könsrollsmönster och om att flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vi har inte sett någon dokumentation om fritidshemmets arbete med genus och hur de har arbetat med att bryta traditionella könsroller i verksamheten, vilket vi bedömer som en svaghet och ett prioriterat utvecklingsområde. Likabehandlingsplanen Skolan har en likabehandlingsplan som är gemensam för alla verksamheter. Den beskriver det förebyggande arbetet och vilka åtgärder som sätts in vid kränkande behandling och mobbning. I mobbningsteamet ingår personalrepresentanter från samtliga verksamheter. Planen är i huvudsak välarbetad men dock framgår inte på vilket sätt förskoleklassen och fritidshemmets verksamhet arbetar förebyggande, vilket är en svaghet. Planen bör utvecklas genom att beskrivas vilka verksamhetsformer som omfattas av vad och vilka förebyggande insatser respektive verksamhet genomför. Barns inflytande i fritidshemmet Vi bedömer att barnens inflytande i verksamheten fungerar i relativt hög grad. Personalens vilja och ambition är att verksamheten ska bygga på barnens intressen och behov. Det är möjligt att barnens utrymme för egna val behöver stärkas inom den styrda leken och att de behöver ha mer regelbundna samtal om vad som är bra och vad som kan bli bättre i verksamheten. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan skolan och fritidshemmet är begränsad vilket den även var 2005, enligt den inspektion som genomfördes då. Personal och ledning har berättat att de har prövat olika former av samarbete men nu sker samarbetet i begränsad form under skoltid. En dag i veckan har fritidshemspersonal halvklasser från årskurs 1, 2 och 3 med innehåll inom ämnet naturkunskap och utflykter i närmiljön. De flesta av de anställda på fritidshemmet har fördelat passen som rastvakter mellan sig. Då arbetar de med att cirkulera runt på skolgården och prata med barnen och reda ut eventuella konflikter. Flera av personalen har kombinationstjänster som innebär att de arbetar som elevassistenter under skoltid. Fritidshemmets anställda möter lärarna på lågstadiet vid ett kvällsmöte per månad samt i samband med klasskonferenserna. För övrigt ses de på skolans gemensamma studiedagar. Fritidspersonalen deltar i höstterminens föräldramöte. Ingen av de anställda på fritidshemmet deltar i skolans utvecklingssamtal med elever och föräldrar.

11 SID 11 (12) Däremot deltar någon ur fritidshemmets personalgrupp vid möten med föräldrar vid elever i behov av stöd, vilket är bra eftersom det betyder att barnets hela dag finns med vid elevhälsoarbetet. Fritidshemmet och förskoleklassens anställda har inga planerade möten, utan en av de anställda arbetar i förskoleklassen en dag i veckan och har friluftsaktivitet med eleverna i årskurs 1 3 en förmiddag i veckan. En förskoleklasslärare arbetar med aktiviteter på fritidshemmet flera dagar i veckan. Detta samarbete fungerar som en bro mellan verksamheterna. Vi bedömer att samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas och bör vara ett prioriterat utvecklingsområde. Utgångspunkten kan vara värdegrundsarbete och helhetssynen på barns lärande och utveckling Öppen fritidsverksamhet Den öppna fritidsverksamheten startade hösten Fritidsklubben drivs i skolans regi. Verksamheten har 20 inskrivna barn från årskurserna 4-5 och har oftast cirka besökare. Medlemsavgiften är 600 kronor per termin. I verksamheten arbetar två personer deltid och har kombinationstjänster under skoldagen. En är idrottslärare och en är elevassistent. Närmaste ledning med personal och verksamhetsansvar är biträdande rektor som har ansvar för mellanoch högstadiet. Verksamheten har öppet dagligen efter skoltid fram till klockan och är stängd under skolloven. Elever som behöver omsorg under loven går på fritidshemmet. Barnen äter mellanmål i matsalen och har direkt efter det 30 minuters läxläsning innan aktiviteterna börjar. Klubben har en varierad verksamhet och erbjuder dagligen minst en personalstyrd aktivitet i idrottssalen. Barnen har fria val och kan själva välja att läsa, spela sällskapsspel eller pingis, eller att bara umgås och koppla av. Vuxenkontakt och samtal är en viktig del i verksamheten. Klimatet upplevs som lugnt och trevligt av både barn och personal och vi uppfattar att värdegrunden är tydlig, liksom regler och förhållningssätt. Verksamheten och dess målbeskrivning utgår från Stockholms stads riktlinjer och de nationella styrdokumenten. Vi bedömer att verksamheten är attraktiv för barnen och håller en god kvalitet. Ett utvecklingsområde bör vara att utveckla verksamheten med att finna kontakter med föreningslivet som kan bidra till att väcka ett fritidsintresse hos barnet inför framtiden. Det kan dock vara svårt att utveckla kontakter med föreningar, eftersom barnen kommer från 12 olika kommuner som kanske inte erbjuder samma möjligheter som i skolans närmiljö.

12 SID 12 (12) TILL SIST S:t Eriks Katolska skolas fritidshem har en i grunden god och ambitiös verksamhet med engagerad personal som är i ett förändringsskede med utveckling av skolbarnomsorgen och i samverkan med skolan. Vi önskar skolan lycka till med detta arbete där möjligheter finns att med nya förutsättningar organisera verksamheten i än högre grad efter barnens behov. Stockholm Cathrine Sahlsten Christer Blomkvist