Rapport från inspektion av skolbarnomsorgen på Fria Maria Barnskola 21/4 23/4 2008

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (8) SKOLBARNSOMSORGSINSPEKTÖRER CATHRINE SAHLSTEN Rapport från inspektion av skolbarnomsorgen på Fria Maria Barnskola 21/4 23/4 2008

2 SID 2 (8) UPPDRAGET Enheten för inspektion vid Utbildningsförvaltningen har till uppdrag att utvärdera kvalitet i den enskilt drivna verksamheten samt kontrollera att den enskilt drivna verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och riktlinjer. Inspektionen ska säkerställa att verksamheten fortlöpande bedrivs baserat på de underlag och uppgifter på vilka tillståndet grundas och den ska tjäna både som kontroll av och återkoppling till verksamheten. Uppdraget utförs genom inläsning av material som fritidshemmet ställt till förfogande observationer och samtal intervjuer med barn, personal och ledning Centralt är att granska måluppfyllelsen, det vill säga att få en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på fritidshemmet. Detta har gjorts utifrån en prioritering av mål från skollagen, läroplanen, Skolverkets allmänna råd för fritidshem. Målen har bland annat valts för att undersöka om fritidshemmen arbetar målstyrt och ger barnen möjlighet till en meningsfull fritid i samverkan med skola och föräldrar. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. Bedömningen utgår ifrån att hög kvalitet innebär att fritidshemmets verksamhet utmärks av att det väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot stadens krav och riktlinjer kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Skolverket granskade skolbarnomsorg på huvudmannanivå våren 2007 och såg följande behov av förbättringsinsatser: - Inspektionen visar att personalen strävar efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid och gott stöd i deras utveckling. Det framkommer dock att tyngdpunkten förskjutits mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet, bland annat som en följd av minskad personaltäthet. - Vidare varierar det i kommunen i vilken grad fritidshemmen utgör ett komplement till skolan. Det finns goda exempel i kommunen på ett nära samarbete mellan fritidshemmen och skolan, där verksamheten utvecklas inom en gemensam pedagogisk ram. Men det finns också exempel där skolans tradition och behov fortfarande upplevs som styrande för fritidshemmens verksamhet. Det är angeläget att kommunen följer upp verksamheten i fritidshemmen och försäkrar sig om att verksamheten bidrar till att målen i läroplanen uppfylls.

3 SID 3 (8) BESKRIVNING AV SKOLBARNOMSORGEN Fria Maria Barnskola öppnades augusti 1994 och hette då Lilla Maria Barnskola. Skolan var fram till 2001 en annexskola till Mariaskolan och till Södermalmsskolan. Fria Maria startade som friskola 2001 och har en personalkooperativ form. Skolan ligger i Södra stationsområdet, Stockholm. Vårt uppdrag som inspektörer har varit att undersöka skolbarnomsorgens kvalité. På Fria Maria Barnskola finns fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Skolan har åldersblandad undervisning F-3 och 4-5. I skolan finns 186 elever F-4. Skolan är beläget i flera bostadshus på Södermalm. Lokalerna är byggda för förskoleverksamhet. I varje hus går 76 barn i två klasser. Skolan har okonventionella lokaler i två våningar. Klasserna äter lunch i sina klassrum eftersom gemensam matsal saknas. Skolans skolgårdar är delvis avgränsade och inhägnade där möjlighet ges till varierad lek. En av skolgårdarna ligger i anslutning till Timmermansparken. Skolans rektor har det övergripande pedagogiska ansvaret för skolbarnomsorgen. Rektor är arbetsledare och har utvecklingssamtal med personalen. På skolan finns en styrelse med en personalrepresentant från varje arbetslag. I varje arbetslag arbetar fyra pedagoger med ansvar för elevens hela dag i förskoleklass, grundskola och fritidshem. Personaltätheten på Fria Maria barnskola är 13,8 barn per heltidstjänst, vilket är en högre personaltäthet i jämförelse med Stockholms Stad som hösten 2007 var 16,6 barn. All personal anställs som pedagoger men med olika ansvar ex. läs och skriv eller ma/no, bild vilket utgår från respektive kompetens. I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på fritidshemstiden Antal barn Antal heltider 40tim/v Antal personal på EM Andel fritidsped.el. motsvarande Kvarnen* 76 5,5 5 5 Brunnen* 76 5,5 5 3 summa , ( 88 %) Smedjan ,5 2 2 (100 %) *= personal borträknad för förskoleklassverksamheten

4 SID 4 (8) STYRKOR OCH SVAGHETER I SKOLBARNOMSORGEN Styrkor Vår inspektion har visat att skolbarnomsorgen utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Lokala styrdokument är välformulerade, med tydliga mål hur dessa ska uppnås i verksamhetsplanen. Personalen arbetar både i skolan och på fritidshemmet, vilket gör att de ser barnets hela dag. Barns inflytande och delaktighet fungerar väl. En väl fungerande samverkan mellan skola och fritidshem. Dokumenterade strategier för elever i behov av stöd. Fritidshemmet bedriver ett aktivt arbete med normer och värden. Personalen har goda planeringsförutsättningar. En attraktiv öppen fritidsverksamhet. Svagheter Vår inspektion har visat att skolbarnomsorgen utmärks av ett antal svagheter, bland annat dessa: Personalens kännedom om Skolverkets Allmänna råd för fritidshem kan förbättras. Kvalitetsredovisning för 2006/2007 saknas. Öka det pedagogiska inslaget under mellanmålet. Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Kvalitetsredovisning upprättas OMRÅDEN ATT UTVECKLA FÖR SKOLBARNOMSORGEN För att fritidshemmet bättre ska uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Utveckla verksamhetsplanen med avsnitt om genus. Samverkan med föreningslivet utanför fritidshemmet kan förbättras.

5 SID 5 (8) SKOLBARNOMSORGENS VERKSAMHET Vi bedömer att fritidshemsverksamheten i hög grad kompletterar skolan tids och innehållsmässigt. Fritidshemsverksamheten bygger på frivillighet i den meningen att barnen kan välja vad de vill göra och med vem. Verksamheten är åldersblandad inom arbetslagen. Det finns en tydlig struktur med ramar och ansvar. Verksamhet som finns att välja på är utelek och två personalstyrda aktiviteter varje dag som utgår från barnens önskemål och personalens kompetens. Aktiviteter kan vara skapande verksamhet, drama eller bandy, pingis- och fotbollsturneringar. Barnen gav uttryck för att de själva kunde bestämma vad man ville göra på fritidshemmet utifrån de ramar som finns. På spårrådet (elevråd) tas frågor upp gällande såväl skola som fritidshemsverksamhet. Lokalerna är i huvudsak ändamålsenliga även om det finns begränsningar i barnens möjligheter till olika rörelseaktiviteter inomhus. Skolans satsning på användande av alla lokalytor kan bidra till att det är svårare för personal att överblicka verksamheten vilket vi anser behöver förbättras. Vi anser att material för att stimulera lek och skapande verksamhet finns på varje hemvist organiserat på ett funktionellt och attraktivt sätt. Mellanmål serveras under en fastställd tid för alla barn i huset vilket innebär att barnen äter när det passar för leken. Vi upplevde vid vårt besök att mellanmålet ansågs rörigt framförallt utifrån de yngsta barnens behov. Personalen upplever att de har en god vardaglig kontakt med föräldrar i samband med hämtning och lämning. Fritidshemmet och skolan ordnar gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar på för hemvistet och gemensamt för hela skolan. Vi anser att fritidshemmet har ett gott samarbete med föräldrarna. Vår sammanfattande bedömning är att fritidshemmet bedriver en god pedagogisk verksamhet med hög kvalitet. Öppen fritidsverksamhet för barn år Skolan har en nystartad klass/verksamhet för år 4-5 med heldagsverksamhet. Idag går 34 barn där, och beräknas vara det dubbla antalet till nästa läsår. Skolan bedriver öppen fritidsverksamhet Smedjan i skolans hemvistlokaler vilket ligger på bottenvåning i bostadshus. Verksamheten håller öppet varje dag mellan kl , med utökad öppettid under loven. Verksamheten är attraktiv för barnen och erbjuder olika utbud som bordtennis, dataspelsrum, systuga, grupprum, och servering av mellanmål. Personalen arbetar

6 SID 6 (8) aktivt för att åstadkomma ett gott socialt klimat där barn känner sig välkomna, trygga och accepterade. Tydliga regler finns, som också säkerställer att bägge könen har likvärdiga möjligheter till olika aktiviteter. Vid vår intervju med eleverna berättade de att de varje vecka har klassråd med möjlighet att prata om hela dagen, och att det finns en punkt som heter fritids. Vi bedömer att den öppna fritidsverksamheten har en god pedagogisk verksamhet som kompletterar skolan både tids och innehållsmässigt. NORMER OCH VÄRDEN Vid vårt besök upplevde vi ett öppet klimat hos såväl barn som personal. Vid våra intervjuer uppgav barnen att alla känner alla, vilket är en bra förutsättning för en trygg miljö. De barn vi pratade med kände väl till skolans regler. De gav uttryck för att de hade förtroende för personalen som ansågs rättvis, och som fanns tillgänglig vid konflikter. Personalen hade tagit ställning hur man skulle hantera frågor som gällde exempelvis användande av dataspel och personliga leksaker. Ramar fanns även för barnens utevistelse och mellanmål. Vår bedömning är att fritidshemmets arbete med normer och värden är en väl integrerad del i det dagliga arbetet med att stödja barns utveckling. Skolan har en antimobbingplan som tar upp skolans förebyggande arbete och åtgärdstrappa vid misstänkt mobbing. Under innevarande verksamhetsår har alla klasser samtalat om ord utifrån skolans värdegrund efter en fastställd plan. Skolans tidigare antimobbingplanen har inget avsnitt om vad som händer när vuxna kränker barn. Enligt bestämmelser ska varje verksamhet ha en likabehandlingsplan. Skolans nya Likabehandlingsplan bedömer vi uppfyller Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Barnen vi intervjuade sade att man oftast väljer att göra saker med kompisar av sitt eget kön, men att man ibland även leker pojkar och flickor tillsammans. Skolan har under fokuserat på jämställdhetsfrågor och personalen försökt stimulera barnens val av aktiviteter för att bryta traditionella könsrollsmönster. Fritidshemmets verksamhetsplan bör kompletteras med ett avsnitt om jämställdhet mellan flickor och pojkar.

7 SID 7 (8) SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASS, OCH SKOLA Vi bedömer att samverkan mellan skolan och fritidshemmet fungerar väl inom en gemensam fastställd pedagogisk ram. Av arbetslagets fyra personal är samtliga mentorer för 9-10 barn och har olika ansvarsuppdrag under skoldagen. Pedagoger med ansvar för svenska och matematik inom grundskolan arbetar 1-3 e.m. med aktivitetsansvar i fritidshemmets verksamhet ex. skapande aktivitet. Vid arbetslagsmöten som sker varje vecka planeras verksamheten. Vid vårt besök hade en pedagog spårråd och sedan drama i halvklass. Det finns en röd tråd som är synlig vid besöket i verksamheten. Ett gott exempel är att mentor dagligen äter lunch tillsammans med sina ansvarsbarn. Barnen har olika ansvarsuppgifter utifrån den gemensamma trivseln. All undervisning sker i åldersblandade grupper, med vissa undantag för när sexåringar går ifrån för eget lekpass och paus. Verksamheten utgår från barnens behov och skolan har ändrat struktur utifrån verksamheternas gemensamma pedagogiska grundsyn. Skolan arbetar bifrostinspirerat och har ett tema gemensamt för hela skolan under höstterminen för att sedan ha tema arbetslagsvis under vårterminen. Rektor och specialpedagog deltar regelbundet i arbetslagens samtal kring elevhälsoarbetet. I fritidshemmet finns inget barn som har elevassistent. Efter våra samtal med rektor och personal anser vi att fritidshemmet har ett arbetssätt för att tillgodose barn i behov av särskilt stöd. Vi anser att skolsamverkan har en väl fungerande modell där helhetssynen runt barnets hela dag är vägledande. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE OCH LEDARSKAP Personalen har goda planeringsförutsättningar för sin verksamhet. Planeringstiden är delvis förlagd i arbetslag och delvis enskilt. Hela skolans personal har regelbundet gemensamma arbetsplatsträffar. Arbetslaget träffas varje vecka där rektor deltar del av planeringsmötet. Vi anser att rektor är väl förtrogen med verksamhetens mål och uppdrag, samt det dagliga arbetet i fritidshemmet. Skolbarnomsorgen har i skolans verksamhetsplan beskrivit mål och arbetssätt. Dessa stämmer väl överens med Skolverkets Allmänna råd för fritidshem.

8 SID 8 (8) Skolan genomför regelbundet enkäter till elever och föräldrar vilket ger möjlighet till jämförelse över tid. Resultat av enkäten presenteras på föräldramöten och diskussioner om åtgärder för förbättringar sker. Skolans kvalitetsredovisning från omfattar grundskola och skolbarnomsorg. Tidigare kvalitetsredovisningen innehåller bedömningar och analyser utifrån resultat, och med en sammanställning av ett självvärderingsmaterial. Dessvärre finns ingen kvalitetsredovisning för vilket vi bedömer vara en brist. TILL SIST Det samlade intrycket vi fick av Fria Maria Barnskolas skolbarnsomsorg är att verksamheten har en god måluppfyllelse med väldokumenterade arbetsprocesser. Goda förutsättningar finns att arbeta vidare med samarbete skola och fritidshem genom att vidareutveckla sitt tematiska arbetssätt. Stockholm den Cathrine Sahlsten Skolbarnomsorgsinspektör