Rapport från inspektion av Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan 20/10-24/

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER MONICA HEDLUND, TELEFON CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON INGEGERD SALOMONSSON, TELEFON SID 1 (17) Rapport från inspektion av Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan 20/10-24/ Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Mål och måldokument... 8 Kvalitetsredovisning... 9 Kunskaper...9 Samverkan och övergångar Elevhälsa Elever i behov av särskilt stöd/ elever med funktionsnedsättningar Bedömning och betyg...12 Skolans arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...12 Samverkan mellan skola och fritidshem...13 Fritidshemmens organisation och förutsättningar...13 Målstyrningen av fritidshemmen Barn och personal i fritidshemmen Verksamheten i fritidshemmen...16 Normer och värden i fritidshemmen Barns inflytande i fritidshemmen Öppen fritidsverksamhet...17 Till sist...17

3 SID 3 (17) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 SID 4 (17) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder ska få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.

5 SID 5 (17) BESKRIVNING AV SKOLAN Hökarängsskolan (F-9) och Skönstaholmsskolan (F-6) bildar tillsammans en enhet inom Farsta stadsdel. Skolorna är kommunala grundskolor med skolbarnsomsorg. Vid Hökarängen finns också en särskola lokaliserad. Den är dock ett eget rektorsområde med egen ledning och har inte inspekterats vid detta tillfälle. Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan leds av rektor och tre biträdande rektorer. En av de biträdande rektorerna arbetar i första hand mot Skönstaholmsskolan och de övriga två mot Hökarängsskolan, varav den ena har en halvtidstjänst och arbetar mot F-6. Rektor tillträdde i januari 2008 efter att ha varit tillförordnad rektor under höstterminen. Även de biträdande rektorerna på Hökarängen är nya i sina roller. Den biträdande rektor som arbetar på Skönstaholm har arbetat där sedan Skönstaholmsskolan arbetar med musikprofil och dessutom i skolåren 1-3 med inspiration från Bifrostskolan i Danmark, medan Hökarängsskolan har profilklasser i basket, idrott och musik i år 6-9, samt estetisk profil i år 6. Vid båda skolorna finns grupper för elever med långsam inlärning som är gemensamma för Farstaområdet. Skolorna är indelade i vertikala arbetslag som leds av arbetslagsledare. Hökarängsskolan har cirka 425 elever och Skönstaholmsskolan cirka 175 elever. Av dessa elever har ca 170 elever (29 %) annat modersmål än svenska. Ett trettiotal språk finns representerade och undervisning i modersmål sker på tjugo språk.

6 SID 6 (17) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Det finns en tydlig och informativ kvalitetsredovisning. Fungerande övergångar från förskola till förskoleklass En helhetssyn på barns lärande och utveckling vid Skönstaholmsskolan Tydliga mål och kriterier God dokumentation kring elevernas kunskapsutveckling Trygga elever, där alla känner alla Likabehandlingsplanen En väl fungerande fritidshemsverksamhet på Skönstaholmsskolan Elevhälsoarbetet med bland annat enskilda samtal i år 7-9 Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: Stora barngrupper vid Hökarängsskolans fritidshem Brist på helhetssyn kring barnens dag i förskoleklass och grundskola år 1-3 och fritidshem vid Hökarängsskolan Personalen på Hökarängens fritidshem är inte förtrogna med Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem Delvis bristande arbetsro vid Hökarängsskolan Systematiskt kvalitetsarbete saknas Röda tråden F-9 saknas Värdegrundsarbetet på Hökarängsskolan

7 SID 7 (17) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Förbättra arbetsron vid Hökarängsskolan Förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och värdegrundsarbetet Utveckla dokumentation och uppföljning av förskoleklassernas och fritidshemmens verksamheter Genomför pedagogiska diskussioner utifrån fritidshemmets styrdokument på Hökarängsskolan Utveckla samverkan mellan skola och fritidshem både kring barnsyn, hemvister och arbetslag på Hökarängsskolan

8 SID 8 (17) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens inspektörer gjorde en inspektion vid Hökarängsskolan Den beskrev ett antal styrkor och svagheter. Vi kan se att en del av skolans svagheter kvarstår. Det gäller till exempel F-9 perspektivet och bristande integration av förskoleklasserna och fritidshemsverksamheten. Skolverket granskade skolverksamheten vid Hökarängsskolan under år Den sammanfattande bedömningen visade att utbildningen som helhet är av god kvalitet. Barnen i förskoleklasserna får en bra förberedelse inför sin skolgång. Däremot bedömde Skolverket att det fanns brister och förbättringsområden inom bland annat följande områden: likabehandlingsplanen och värdegrundsarbetet, systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas resultat samt det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa brister kvarstår fortfarande enligt vår bedömning. En del andra brister och förbättringsområden har skolan redan åtgärdat. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Skolorna gör löpande utvärderingar i arbetsenheterna och har en årlig utvärderingsdag i juni och då bestäms också kalendariet för kommande läsår. Varje år fokuserar skolorna på ett speciellt utvecklingsområde. På junidagen analyseras och diskuteras resultaten och detta ger grund för kommande utvecklingsområden. För att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet bör enheten strukturera kvalitetsarbetet i form av ett årshjul eller liknande utvärderingsplan. I denna kan skolorna även planera elevernas kunskapsuppföljningar, så att man kan se vilka screeningar, test, bedömningar etc. som genomförs för att veta hur såväl skolan som den enskilda eleven utvecklas. Skolorna gör många uppföljningar och utvärderingar, och bör ta ett samlat grepp i ett F-9-perspektiv för ökad tydlighet och ökad likvärdighet mellan skolorna Förskoleklasserna och fritidshemmen behöver också synliggöras i skolans olika dokument.. Mål och måldokument Skolorna har arbetat mycket med att utveckla sina måldokument och kriterier. Dessa finns utlagda på hemsidan. De kan dock utökas med strävansmål. Skolan behöver utveckla samarbetsformer kring undervisningens innehåll och utformning i ett F-9- perspektiv. De yngre eleverna på Skönstaholm år 1-3 har sina mål samlade i Jag kan- pärmen som är underlag för elevernas egen planering. Vissa använder även en skoldagbok. Eleverna i år 4-6 har målen uppsatta på väggen i klassrummet och egna mål på bänklocket. Även när det gäller kunskapsuppföljningen skulle enheten vinna på att hitta gemensamma strukturer och former.

9 SID 9 (17) Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisningen är väl genomarbetad och innehåller tydlig statistik kring elevernas resultat, ansvar och inflytande, bedömning och betyg, samt normer och värden. Även annan statistik redovisas, vilket gör kvalitetsredovisningen trovärdig och informativ. Personalen har varit delaktig i framtagandet av kvalitetsredovisningen genom att lämna underlag till rektor. Kunskaper Hökarängens skola får inför år 7 elever från ca 12 olika skolor. Det innebär att skolan inte alltid vet var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. För att ta reda på det görs olika diagnoser i framför allt svenska på höstterminen. Dessa ligger bland annat till grund för rektors bedömning kring behovet av svenska som andraspråk. Enheten har också använt läsutvecklingsschema länge och genomgått utbildningar med Bo Sundblad och Birgitta Allard. Enheten har kunskapsbedömningar utifrån mål att uppnå i år 5 i stället för klasskonferenser. Inför terminens första klasskonferens i år 7-9 görs kunskapsbedömning i alla ämnen och årskurser Det har enligt rektor inneburit en förskjutning från sociala mål till kunskapsmål i de olika ämnena. Under klasskonferensen kategoriseras eleverna i fyra grupper utifrån vilka vuxna som i första hand ska ta ansvar för att formulera och sätta in åtgärder för eleven. Grupp 1: ej uppnått målen i ett eller ett par ämnen ämnesläraren gör åtgärdsplan, ämneskonferenserna diskuterar elever i grupp 1 och samordnar åtgärder om möjligt. Grupp 2: ej uppnått målen i flera ämnen och behov av mer stöd med att strukturera, sortera, planera och prioritera arbetslaget diskuterar åtgärder, mentorn kallar elev och förälder och upprättar åtgärdsprogram. Grupp 3: ej uppnått målen i svenska, matematik eller engelska och i specifikt behov av speciallärarhjälp. Grupp 4: ej uppnått målen i ett eller många ämnen och i behov av sociala eller medicinska åtgärder, eleven anmäls till EHT. Skolan har tre klasskonferenser per termin. I konferens 2-3 diskuterar arbetslaget åtgärder för elever i grupp 2 och anmäler elever i grupp 3-4 till EHT. Vid nästa termins konferens görs en uppföljning kring elevernas utveckling. Det förekommer två typer av åtgärdsprogram i år 7-9. Gäller det ett ämne skrivs det av respektive ämneslärare men omfattar det flera ämnen samordnar mentorn åtgärdsprogrammet. Detta kan även ske i samverkan med speciallärare. Arbetet med klasskonferenser på detta sätt innebär att skolan bör ha god kunskap om elevernas kunskapsutveckling. Arbetsron varierar både mellan skolorna och mellan lektioner. Generellt kan sägas att det råder mycket god arbetsro vid Skönstaholmsskolan, men att den varierar vid Hökarängsskolan. Vår bedömning är att skolans påbörjade arbete kring värdegrund och inlärningsstilar kan leda till en bättre inlärningssituation.

10 SID 10 (17) På Skönstaholmsskolan finns det sedan hösten 2008 en renodlad förskoleklass med 24 barn. Verksamheten bedrivs mellan kl och 11.40, sedan går barnen till fritidshemmet. I verksamheten arbetar en ansvarig förskollärare och en fritidspedagog. Förskoleklassen arbetar tematiskt och innehållet kan vara rörelse, musik, natur, Charlie och skolförberedande arbete som oftast sker i delade grupper. Personalen har ett språkutvecklande arbetssätt. Verksamheten har ändamålsenliga lokaler som stimulerar till lärande och lek. Förskoleklassen vid Hökarängsskolan bedrivs mellan kl och I klassen arbetar en förskollärare och en barnskötare. Verksamheten bygger till största delen på förskolemetodik men helhetssynen kring sexåringarnas hela dag saknas delvis i organisation av förskoleklassen. På skolan finns även en förskoleklass för barn i behov av stöd. Vi anser att den har en verksamhet av god kvalitet. Det faktiskt genomsnittliga meritvärdet för avgångseleverna är 193 (2008). Meritvärdet på Hökarängsskolan har varierat de senaste åren enligt tabell nedan. Det modellberäknade meritvärdet med hänsyn tagen till föräldrars utbildningsnivå, andel pojkar och andel elever med utländsk bakgrund var vilket betyder att skolan även med hänsyn tagen till dessa faktorer har relativt låga resultat. 62 procent av eleverna har uppnått målen i alla ämnen. 77 procent av flickorna nådde alla mål, medan endast 42 procent av pojkarna nådde alla mål. 73 procent av eleverna var behöriga till gymnasiets nationella program i juni I Skönstaholmsskolan ser man ingen skillnad på pojkars och flickors resultat. Andelen godkända resultat på nationella prov vt 2008, år 9 och andelen godkända betyg för samma elever (i procent) Ämne GODKÄNDA BETYG 2008 Svenska ,8 81,4 76 Svenska som andraspråk ,6 64,7 Matematik ,1 77,2 Engelska ,7 94,4 83,7 Meritvärde I ovanstående tabell kan vi utläsa att betygen i år 9 var lägre än resultaten på de nationella proven. Skolan bör analysera och diskutera varför skillnaden är så stor och hur detta kan åtgärdas.

11 SID 11 (17) Resultat, nationella prov år 5 Prov 2005 % uppnått målen 2006 % uppnått målen 2007 % uppnått målen 2008 % uppnått målen 2008 Hök Sm Hök Sm Hök Sm Hök Sm Svenska + SvA Engelska Matematik Resultaten på de nationella proven i år 5 är goda och enheten har på ett föredömligt sätt dokumenterat elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen för år 5. Vid Skönstaholmsskolan är det fler elever som når målen i alla ämnen än vid Hökarängsskolan. Alla resultat redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Samverkan och övergångar Vid båda skolorna träffar förskollärarna barn och föräldrar under vårterminen på öppet hus, föräldramöten, samtal och verksamhetsbesök vilket vi bedömer som en väl fungerande övergång. Förskollärarna har stora möjligheter att lägga upp verksamheten efter barngruppernas behov och utveckling. Elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består förutom representanter från skolledningen av skolsköterska, specialpedagoger, kurator, samt studie- och yrkesvägledare. EHT möts varje vecka på respektive skola. De ärenden som tas upp handlar om elever som inte når målen och/eller elever som ofta stannar hemma av olika anledningar. EHT har via skolsköterskan ett bra samarbete med barnavårdscentralen och de har också ett samarbete med socialförvaltningen. Elevhälsoteamet ger råd vid utformandet av åtgärdsprogram. De använder sig av den modell för kartläggning/utredning som har utarbetats av Skolstöd vid Utbildningsförvaltningen. Skolorna har också utarbetat en arbetsgång för elevärenden och de har gemensamma blanketter för anmälan till EHT och åtgärdsprogram. Det finns även en elevhälsoplan som ytterligare förtydligar elevvårdsarbetet. Vår bedömning är att enheten har ett väl fungerande elevhälsoarbete. Elever i behov av särskilt stöd/ elever med funktionsnedsättningar Det finns elever med olika fysiska funktionsnedsättningar vid Hökarängsskolan. Skolan har anpassat verksamheten utifrån deras behov och lärarna är medvetna om vilket stöd dessa elever behöver. Enheten har ett samarbete med stödteamet i Farsta och det har medfört riktad kompetensutveckling till de vuxna som närmast möter eleverna. Endast elever i mycket stora behov av särskilt stöd placeras utanför enheten. Enheten har tillgång till specialpedagoger som mest arbetar med

12 SID 12 (17) direkt stöd till eleverna men i viss mån ger råd och handledning till andra lärare. Specialundervisningen riktar sig i huvudsak mot svårigheter i matematik, svenska och engelska, men även i viss mån mot andra ämnen. Skönstaholmsskolan är inte anpassad för elever som har behov av hiss då skolan är byggd i flera olika nivåer och saknar hiss. Bedömning och betyg Enheten har deltagit i bedömningsdiskussioner med de andra skolorna i stadsdelen Farsta. Även inom de två skolorna diskuteras bedömningar och de nationella proven för år 5 rättas i arbetslagen. Lärare i de lägre skolåren deltar också för att få en bild av vad som krävs i år 5. I år 7 görs diagnoser (Stockholmsproven) och i år 8 görs delar av gamla nationella prov. Enheten har fokus på uppnåendemålen, men utgår från strävansmålen vid planering av undervisningen. De elever vi intervjuat menar dock att olika lärare har olika höga krav, vilket gör att vi bedömer att bedömningsdiskussionerna bör fortsätta. Eleverna anser också att en del lärare har fokus på det negativa i stället för på det positiva och att vissa lärare har favoriter bland eleverna. Det finns olika sätt att redovisa sina kunskaper på och eleverna kan arbeta på olika sätt; enskilt, i par eller i grupp. Eleverna i de högre skolåren har inte alltid fasta platser, vilket kan vara en bidragande orsak till att arbetsron inte alltid är den bästa. Vid Hökarängsskolan finns det på onsdagar så kallad resurstid för de elever som behöver extra stöd i något ämne. I svenska, engelska och matematik förekommer nivågrupperingar som inte är fasta över tid. Skolans arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Hökarängsskolan har kamratstödjare, som utbildas i år 8 för sitt uppdrag i år 9. De kallas ekisar och de har bland annat som uppgift att leta otrygga vrår. Deras arbete har bland annat resulterat i viss ombyggnad. Vid enheten har man regelbundet värdegrundsdagar med värderingsövningar. Under dessa dagar blandas elevgrupperna för att lära känna varandra. De blandas även i andra sammanhang, t ex i språkval, hemkunskap och under elevens val. I år 7-9 genomför skolsköterskan, studie- och yrkesvägledaren samt kuratorn samtal med eleverna i syfte att höra hur eleverna mår och hur de trivs i skolan. Eleverna vid båda skolorna uppger att de känner sig trygga, att skolorna är lagom stora och att alla känner alla. Eleverna på Hökarängsskolan anser att nya elever välkomnas på ett bra sätt och att det finns en god sammanhållning mellan alla elever. Likabehandlingsplanen innehåller beskrivningar av det förebyggande och åtgärdande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Den beskriver

13 SID 13 (17) hur skolan agerar och vem som ansvarar för arbetet vid eventuell mobbning eller annan kränkande behandling. Det framgår dock inte tydligt av likabehandlingsplanen om förskoleklassen och skolbarnsomsorgen ingår i den. Likabehandlingsplanen har diskuterats i personal- och elevgrupper, samt i föräldraråd och på förvaltningsråd, men den är inte allmänt känd i klasserna Den reviderades vårterminen Skolorna har kartlagt hur eleverna trivs och om de känner trygghet genom stadens brukarundersökning och arbetsmiljöenkäten Skolliv (år 4-9). Resultaten visar att eleverna i stort trivs, känner sig trygga och har kamrater att vara med. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att skola och fritidshem samverkar i liten utsträckning på Hökarängsskolan och i viss utsträckning på Skönstaholm. För båda skolorna är det ofta individrelaterat vilket gör att det fungerar på olika sätt och olika bra. Vi anser att fritidspedagogernas kompetens bättre kan tillvaratas än den görs idag i verksamheten. Fritidshemspersonalen arbetar relativt stor del av sin arbetstid under skoldagen men kompetensen tillvaratas inte fullt ut, för att nå en högre måluppfyllelse. Fritidspedagoger kan bidra i högre utsträckning inom värdegrundsarbete, klassråd, laborativt arbetssätt i mindre grupper bland annat. Dock har de gemensam planeringstid då det finns möjlighet att prata sig samman om utflykter och elevhälsoarbete vilket vi anser viktigt. På Skönstaholm träffas lärare och fritidshemspersonal varje vecka och på Hökarängsskolan varannan vecka. På Hökarängsskolan arbetar inte alla fritidspedagoger mot lågstadiet under skoltid, vilket försvårar samverkan och möjligheterna till en helhetssyn kring barnens hela dag på skolan. På skolan deltar inte fritidspersonalen vid några utvecklingssamtal med skolan men lämnar underlag om läraren frågar efter information inför samtalen. På Skönstaholm deltar fritidspersonal om förälder så önskar. Vi bedömer att samverkan kan förbättras på båda skolorna. På Skönstaholm arbetade fritidspedagogen tidigare med Charlie under skoltid men det har utgått och fritidspedagogen har nu mer en elevassistentroll under skoldagen. På den senaste fortbildningsdagen där Rita Dunn föreläste om lärstilar deltog fritidshempersonalen och det upplevdes positivt av dem. Fritidshemmens organisation och förutsättningar I fritidshemsverksamheten går det totalt 98 barn på Skönstaholmsskolan och 109 barn på Hökarängsskolan. Skönstaholm har organiserat barngrupper i ålderblandade hemvister F-3 med ca 30 barn per hemvist. Hökarängen har två fritidsavdelningar med ca barn var i åldersblandade grupper F-6. Vi bedömer att det finns en helhetssyn på barnets hela dag på Skönstaholmsskolan. Däremot anser vi att sexåringarnas heldagsomsorg på Hökarängen behöver förbättras utifrån en helhetssyn på barns lärande. Vi anser att de yngsta barnens

14 SID 14 (17) behov inte tillgodoses i tillräcklig omfattning eftersom barngrupperna är väldigt stora och barnen får många barn och personal att knyta an till samt genomföra lokalbyte under sin vistelse under dagen. Vid skolorna har respektive biträdande rektor personal- och verksamhetsansvar. Vid Hökarängsskolans fritidshem finns en föreståndartjänst som har ansvar för planering av schema och personal för den dagliga verksamheten. I dagsläget pågår nyrekrytering av föreståndare. Föreståndaren ingår i skolans studieledargrupp. På Skönstaholm finns en fritidspedagog som har fritidshemsansvar vilket innebär ansvar för schemaläggning och samordning inom verksamheten. Vi anser att skolledningen bör se över organisationen och skapa likvärdiga förutsättningar kring ansvar och roller inom skolenheten. Målstyrningen av fritidshemmen Skönstaholms fritidshem har en tydlig struktur beskriven i en verksamhetsplan med tillhörande riktlinjer vilket vi bedömer som en styrka. Planen och målen underlättar personalens och ledningens analyser av kvalitén i verksamheten i samband med utvärdering av terminens eller läsårets verksamhet. Ledning och personal har diskuterat styrdokumenten och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem. Hökarängens fritidshem saknar arbetsplan och personalen är inte förtrogna med styrdokumenten. Det ser vi som en brist i verksamhetens förutsättningar. Det saknas samarbete mellan de båda skolornas fritidshem. Ett utvecklingsområde är att föra över kompetens kring verksamhetsspecifika frågor. Vi bedömer att skolledningen är förtrogen med verksamhetens mål och uppdrag. Hökarängsskolans fritidspersonal används som vikarier under skoldagen vilket upplevs stressande för personalen och mycket tid går åt till att lösa dagens verksamhet. Vi anser att ledningen bör hitta ett annat system för detta så att det inte går ut över kvalitén i fritidshemmets verksamhet. Skönstaholm har en stabil personalgrupp vilket är en styrka för verksamheten. Skolledningen träffar personalen regelbundet vid båda skolorna.

15 SID 15 (17) Barn och personal i fritidshemmen I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa Pianot F ,50 1 1,75 Saxofonen F ,75 1 1,75 Flöjten F Totalt 98 3,25 2 5,5 Skönstaholm Skeppet F ,5 3,5 Snurran F Totalt Hökarängsskolan ,5 6,5 Totalt 207 5,25 6,5 12 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Andel fritidspedagoger eller motsvarande Skönstaholm 60 % och Hökarängsskolan 31 % ( jämförelse Stockholm stad hösten %) Antal barn/personal: Skönstaholm 17,8 barn och Hökarängsskolan 16,8 barn (jämförelse Stockholm Stad hösten ,6) Fritidshemmets lokaler på Hökarängsskolan är bara delvis anpassade till verksamheten då det saknas hemvister för barnets hela dag och barnens möjlighet till lugn och ro är begränsad framförallt på den ena hemvisten. Vi anser att skolan bör sträva efter att skola och fritidshem integreras lokalmässigt i hemvisten. Hemvistena på Skönstaholmsskolan är ändamålsenliga och fungerar väl. Enligt personal och ledning gäller det både samutnyttjande och att de bidrar till barnens trygghet. Materialet för skapande verksamhet och lek finns tillgängligt på båda skolorna Det är dock möjligt att det går att utveckla mer så att det blir ännu mer attraktivt för barnen. Öppning och stängning samordnas på respektive skola och på Skönstaholm erbjuds barnen att äta frukost till självkostnadspris. Barnen äter mellanmål i matsalen klockan och På Hökarängsskolan pågår ett utvecklingsarbete med att skapa en tryggare och trevligare miljö i samband med mellanmålet vilket även vi anser vara ett viktigt område att fortsätta utveckla. Personalen brukar dela upp barnen i grupper för att skapa bättre trygghet och överblick. Exempel på detta såg vi vid promenaden till och från matsalen i samband med mellanmålet.

16 SID 16 (17) Verksamheten i fritidshemmen Vi bedömer att Skönstaholmsskolans fritidshem kompletterar skolan tids - och innehållsmässigt i hög grad och Hökarängsskolan i relativt hög grad. Skönstaholms fritidshem bedriver en varierad verksamhet av god kvalitet. Hemvisterna erbjuder styrd verksamhet gemensamt vid tre tillfällen i veckan. Det kan vara t ex förskoleklubb och treaklubb, det vill säga klubb för elever i skolår 3. Det har varit uppskattat av barnen enligt personalen. Det finns en bra balans mellan fri och styrd lek i verksamheten. Den sista torsdagen i varje månad ordnas månadskalas med olika teman. Det finns gemensamma aktiviteter och traditioner i verksamheten. Samarbetet mellan hemvisterna fungerar väl. På Hökarängskolans fritidshem inleds verksamheten med att barnen är ute på skolgården efter skoldagens slut fram till samling och mellanmål. Efter mellanmålet erbjuds aktiviteter som barnet gör ett aktivt val av under samlingen. Det är oftast någon skapande aktivitet, pingis, bygglek, rita eller spela. Vi bedömer att verksamheten bör bli mer varierad och utmanande för barnen utifrån mognad och intressen vilket bör ses som ett prioriterat utvecklingsområde. Hökarängsskolan har inarbetade traditioner som julpyssel med barn och föräldrar, utställningar på öppet hus med mera, vilket upplevs som positivt av både personal och föräldrar. Normer och värden i fritidshemmen Vi bedömer att Skönstaholms fritidshem i hög grad och Hökarängsskolans i relativt hög grad arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen (Lpo 94) ska upprätthållas. Skönstaholms fritidshem har ett fungerande förebyggande arbete som både har struktur och variation. Personal och barngrupper har regelbundna samtal om trivsel och vilka regler som ska råda i verksamheten. Personalen gör särskilda insatser i olika grupper vid behov och det får ett bra utfall vilket framgår av deras skriftliga utvärdering efter vt Det finns inga extra resurser för barn i behov av stöd men trots det fungerar barngrupperna väl. Vid vårt besök på Hökarängsskolans fritidshem var det i huvudsak ett varmt och tillåtande klimat. De barn vi pratade med kände sig trygga och trivdes på sitt fritidshem. Personalen berättade om sitt målmedvetna arbetssätt med att se och prata med alla barn dagligen trots de stora barngrupperna. Personalen uppgav att de barn som syntes extra fick mer tid av personalen än andra. Det vi såg var att personalens förhållningssätt gentemot barn i behov av stöd fungerade väl och det fanns strategier för att ge stöd i verksamheten. Personalen har tidigare haft handledning kring barn i behov av stöd. Personalen på Snurran arbetade tillsammans med barnen med att förbättra miljön under mellanmålet. Metoden de använde var ett stjärnsystem som bidrog till att både personal och barn gemensamt utvärderade mellanmål dag för dag.

17 SID 17 (17) Barns inflytande i fritidshemmen Barnen på Skönstaholmskolan har enligt vår bedömning möjlighet att påverka verksamheten både kring eget val av aktiviteter och under den fria leken. Det finns systematiska samlingar och samtal om verksamheten tillsammans med barnen och flera olika alternativ som barnen kan använda sig av. På Hökarängsskolan har personal och barn dagliga samlingar i storgrupp med tre stående punkter som upprop, barnets eget val av aktivitet efter mellanmålet och något särskilt som någon vill berätta. Det vi kan undra över är hur mycket tid som finns för varje enskilt barn att bli lyssnad på i de stora barngrupperna vid samlingarna. Vi bedömer att det är ett utvecklingsområde att stärka barnens ansvar och inflytande över verksamheten. Öppen fritidsverksamhet I Skönstaholmsskolans närhet ligger fritidsklubben Starrmyran och för Hökarängsskolans elever i år 4-6 erbjuder fritidsklubben Fagerlidsparken eftermiddagsverksamhet. De drivs av Fritidsförvaltningen. Verksamheten har öppet alla dagar efter skoltid fram till klockan samt under loven. Till sist Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan ingår i samma enhet, men uppvisar stora skillnader mellan varandra. Vår bedömning är att utvecklingsarbetets fokus bör ligga på Hökarängsskolan för att få en mer likvärdig kvalitet inom enheten. Stockholm Cathrine Sahlsten Monica Hedlund Ingegerd Salomonsson