Rapport från inspektion av Stenhagsskolans träningsskola, Sveaborgsskolan 6-7 maj 2010

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN SKOLINSPEKTÖRER GUNNEL ERIKSSON TEL INGEGERD SALOMONSSON TEL SID 1 (13) Rapport från inspektion av Stenhagsskolans träningsskola, Sveaborgsskolan 6-7 maj 2010 Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING...5 SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...7 RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Styrning, ledning och kvalitetsarbete...8 Kunskaper, utveckling och lärande...9 Elevhälsa Elever i behov av särskilt stöd Samverkan och övergångar Bedömning och betyg...12 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar...12 Planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolbarnsomsorg...13

3 SID 3 (13) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala 1 styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 2 1 Vid inspektion av fristående skolor utgår inspektionen endast från nationella styrdokument. 2 Från Skolverkets verktyg BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 SID 4 (13) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. De områden som omfattas av inspektionen är följande: Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betyg Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Skolbarnsomsorgens specifika uppgifter..

5 SID 5 (13) BESKRIVNING AV SKOLAN Sveaborgsskolan, som startade 1996, är en kommunal särskola för elever som läser enligt träningsskolans kursplan. Sveaborgsskolan har tidigare tillhört Kvarnbackaskolan, men sedan hösten 2009 hör den organisatoriskt till Stenhagsskolan, vilka båda ligger nära tunnelbanan i Akalla. Till enheten hör också Akallaskolan. På Sveaborgsskolan finns 17 elever fördelade på tre klasser med förskoleklass och årskurserna Av dessa har 12 elever skolbarnsomsorg. De flesta eleverna kommer från närområdet, men några från angränsande kommuner. Skolan ligger i en separat byggnad som tidigare har varit en förskola. Den är väl anpassad för verksamheten med bland annat en stor lekhall i mitten. På skolan finns elever med annat modersmål än svenska och en elev deltar i modersmålsundervisning. Skolan har ingen uttalad profil men arbetar ofta tematiskt och vid tidpunkten för vårt besök var temat Vatten. SAMMANFATTNING Sveaborgsskolan är en väl fungerande träningsskola för elever på en låg utvecklingsnivå. Personalen arbetar mycket engagerat och flexibelt för att skapa goda möjligheter för elevernas lärande, vilket sker både enskilt och i grupp. Vi ser också hur eleverna reagerar positivt på olika intryck, exempelvis olika ljud och föremål. Kontakten mellan hem och skola sker dagligen, vilket bidrar till att föräldrarna kan bli delaktiga i barnens lärande. Föräldrarna är också delaktiga när den individuella utvecklingsplanen upprättas. För att skapa förståelse för träningsskolans verksamhet har grundskoleeleverna fått möjlighet att besöka träningsskolan. Detta har fått så gott genomslag att nya kontakter planeras mellan grund- och träningsskolan. Skolans ledning är mycket engagerad i särskolan och arbetar tillsammans med verksamhetsledaren på Sveaborg för att träningsskolan ska bli en naturlig del av skolenheten. Skolledningen arbetar också för att träningsskolan ska bli mer synlig i de lokala styrdokumenten.

6 SID 6 (13) SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Sammanställningen av styrkor, svagheter, brister och utvecklingsområden som vi gör i detta avsnitt är avsedd att ge en översiktlig bild av vår bedömning av verksamheternas kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt sätt genom att jämföra sammanställningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna som avgör det. Jämförelser måste baseras på noggrann läsning av texten vid punkterna. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Styrkor Vår inspektion har visat att skolan har ett antal styrkor, bland annat dessa: Personalen är stabil, engagerad och kunnig och har ett respektfullt förhållningssätt mot eleverna. Ledningen är aktiv och utvecklingsinriktad och vill öka möjligheterna till integrering så långt det är möjligt. Verksamheten är individanpassad med arbete en till en eller i grupp. Eleverna har en väl utvecklad individuell utvecklingsplan. Det finns en heltidsanställd sjukgymnast som tränar eleverna. Pedagogerna arbetar tematiskt så långt det är möjligt. Skolan har hittat bra sätt att dagligen informera föräldrarna om skolarbetet. Svagheter Vår inspektion har visat att skolan har vissa svagheter, bland annat följande: Skolan har ingen kvalitetsredovisning, arbetsplan och plan mot diskriminerig och kränkande behandling som gäller bara Sveaborgsskolan. Skolan kan inte fortsätta med aktiviteter som ridning och bad på grund av höga kostnader för skolskjuts.

7 SID 7 (13) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, men även från sådant som vare sig är att betrakta som styrkor eller svagheter, bör prioriteras: Kvalitetsarbete Skolan bör utveckla en egen arbetsplan och resultat av verksamheten bör synliggöras i Stenhagsskolans kommande kvalitetsredovisning. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolan bör ha en egen handlingsplan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som dock kan ingå i en övergripande plan för hela skolenheten. Åtgärdsprogram Skolan behöver utarbeta rutiner som tydliggör när åtgärdsprogram ska upprättas i särskolan. Samverkan med personliga assistenter Samverkansformerna med de personliga assistenter som följer med eleverna i skolan bör fortsätta att utvecklas.. Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Vid vårt besök har vi inte inom ramen för inspektionens granskningsområden funnit något som brister utifrån gällande lagstiftning.

8 SID 8 (13) RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens inspektörer besökte Sveaborgsskolan våren 2008 då den tillhörde Kvarnbackaskolan. Då lyfte inspektörerna fram följande utvecklingsområden: Det pedagogiska uppdraget bör stärkas, samverkan mellan särskola och skola bör förbättras och särskolan bör se över organisationen vad gäller ledning och fördelning av arbetet på de olika arbetsplatserna. Även samverkan och samsyn med elevassistenter och personliga assistenter lyftes fram. Flera av dessa punkter är nu under utveckling i den nya organisationen tillsammans med Stenhagsskolan. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpo 94), förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer om kvalitetsredovisning, men även utifrån skollagen, grundskoleförordningen, Skolverkets Allmänna råd för fritidshem samt utifrån Stockholms stads kvalitetsstrategi (ILS) och skolplan för Stockholms stad 3. Beträffande ledarskap granskar inspektionen inom detta område främst skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares, ledarskap granskas under Kunskaper, utveckling och lärande. Genom en omorganisation som trädde i kraft den 1 juli 2009 överfördes Sveaborgsskolan från Kvarnbackaskolan till Stenhagsskolan. Till enheten hör även Akallaskolan. Skolenheten leds av rektor och en biträdande rektor. På Sveaborgsskolan finns också en verksamhetsledare. Det är ett stort arbete som krävs att sammanföra tre enheter till en. Rektor har, trots den korta tid som gått sedan omorganisation trädde i kraft, påbörjat ett arbete för att skapa en god struktur för kvalitetsarbetet. I denna process är det tydligt att all verksamhet som bedrivs ska omfattas och synliggöras. Årets kvalitetsredovisning för Stenhagsskolan omfattar inte Sveaborgsskolan då skolan 2009 ingick i Kvarnbackaskolans enhet. Vi väljer därför att inte kommentera vare sig kvalitetsredovisning eller arbetsplan. Vi ser det kommande arbetet med arbetsplan och i nästa fas kvalitetsredovisning som ett av skolans stora utvecklingsområden. Skolledningen är synlig och personalen känner sig väl mottagna i den nya enheten. Rektor och biträdande rektor träffar lärarna. Biträdande rektor deltar vid APT en gång i månaden. Verksamhetsledaren, som har ansvar för den dagliga driften, har följt med från Kvarnbackaskolan och har arbetat på skolan sedan den startade. Hon har även det administrativa ansvaret och har medarbetarsamtal med elevassistenterna. Hon samarbetar mycket med biträdande rektor kring 3 ILS och stadens skolplan används inte som utgångspunkt vid inspektion av fristående skolor.

9 SID 9 (13) samverkans- och pedagogiska frågor. Rektor och biträdande rektor har utvecklingssamtal med lärarna, sjukgymnast och verksamhetsledare. Verksamhetsledaren har tillsammans med personalen arbetat fram ett antal handlingsplaner. En handlar om vad man ska tänka på i arbetet med eleverna och vad man kan göra. En annan beskriver elevassistenternas ansvarsområden. Detta ser vi som mycket positivt då det är ett sätt att tydliggöra verksamheten, men även att klargöra olika personalgruppers ansvar. Vi upplever att det finns ett stort engagemang från skolledningens sida att se till att Sveaborgskolan blir en självklar del av enheten och att samverkan på olika plan kommer att utökas. Kunskaper, utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94), Skolverkets Allmänna råd för fritidshem samt Stockholms stads skolplan. Dessutom utgår inspektionen från tydligt bekräftade forskningsresultat med relevans för dessa mål och riktlinjer. På skolan arbetar tre lärare, som alla är specialpedagoger, med ansvar för var sin klass samt en sjukgymnast. Till sin hjälp har de 12 elevassistenter och dessutom finns det fyra personliga assistenter som följer enskilda elever. Träningsskolans nationella kursplan innehåller fem olika ämnesområden; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Till dessa områden finns mål att sträva mot och mål som eleverna ska ha uppnått utifrån sina förutsättningar när skolgången avslutas. Det är mot dessa fem ämnesområden som lärarna vid Sveaborgsskolan planerar och genomför sitt arbete med eleverna. Under vårt besök på skolan har vi sett många synnerligen goda exempel på hur arbetet bedrivs. Pedagogernas ambition är att arbeta med vissa moment i grupp och andra enskilt. Vid arbete i grupp sätts eleverna ihop beroende på vad man arbetar med och vilka elever som passar ihop vid det aktuella tillfället. Den flexibilitet som verksamheten kännetecknas av ställer krav på en god logistik för att allt ska fungera. Respektive elev i träningsskolan har unika behov och utifrån en kartläggning har lärarna i samråd med sjukgymnast, elevassistenter och förälder upprättat en individuell utvecklingsplan för varje elev. Innehållet i denna speglas mot de ämnesområden som gäller för träningsskolan. I respektive klass finns det elever i olika åldrar och nytillkomna elever placeras där det finns plats. Även om eleverna åldersmässigt och fysiskt är väldigt olika är utvecklingsnivån relativt lika. Med utgångspunkt i de individuella utvecklingsplanerna har varje elev ett unikt schema. Hur dagen ska gestaltas för respektive elev är ett av de inslag som ingår i samlingen varje morgon. Då elevernas kommunikativa förmåga är starkt nedsatt har lärarna skapat scheman där aktiviteterna illustreras med hjälp av bilder eller genom att eleven känner på ett

10 SID 10 (13) föremål som förknippas med en specifik aktivitet. Utöver samlingen är klassen tillsammans vid lunch och vid avslutningen på dagen. De mål som sätts upp för varje elev tar ofta väldigt lång tid att uppnå, vilket gör att samma aktivitet ofta återkommer många gånger och under lång tid. Vi ser att pedagogerna ändå försöker att variera verksamheten så långt det är möjligt samtidigt som det är viktigt att eleverna känner igen de olika aktiviteterna. På schemat finns bland annat musik, utevistelse, massage, motorik på olika sätt, rullstolsdans och träning av vardagsaktiviteter (ADL). Skolan har en utbildad musiklärare som har undervisning både individuellt och i grupp. Det finns många elever med annat modersmål än svenska och dessa erbjuds modersmålsundervisning. En gång om året genomförs en olympiad där eleverna tävlar i olika grenar utifrån sina förutsättningar. Vid denna aktivitet planeras att Stenhagsskolans årskurs 6 ska engageras för att bland annat hjälpa till, men även som ett tillfälle för grund- och särskoleelever att mötas. Trots att få av dessa träningsskolans elever kan kommunicera via tal visar de på olika sätt hur de känner och upplever olika aktiviteter. Vissa elever kommunicerar också via tecken eller PECS-bilder 4. För att informera vårdnadshavarna om vad som förekommit under skoldagen finns en kontaktbok som dagligen går mellan hemmet och skolan. Ibland används även så kallade macar och liknade hjälpmedel där man spelar in korta avsnitt från olika aktiviteter under dagen. Föräldrarna lyssnar på denna och får därmed daglig informationen om skolverksamheten. Föräldrarna kan i sin tur spela in något som hänt hemma och skicka med till skolan. Detta kan eleven då berätta om vid samlingen. Vår bedömning är att skolan har funnit bra sätt att ha en dialog mellan skola och hem. Skolan har en heltidsanställd sjukgymnast som dels arbetar med eleverna, dels instruerar elevassistenterna hur de kan träna vidare med eleverna. De få elever som har möjlighet att förflytta sig för egen hand med hjälp av till exempel gåstol uppmuntras att träna så ofta tillfälle ges. Det är mycket viktigt att eleverna får träna fysiskt och även får massage för att mjuka upp kroppen. Vi ser sjukgymnastens verksamhet som mycket betydelsefull och en styrka. Däremot beklagar vi att skolan inte har kunnat fortsätta med ridning och bad på grund av för höga kostnader för skolskjuts. Vid början av höstterminen 2009 genomförde Stenhagsskolan en värdegrundsvecka och en av aktiviteterna var att alla grundskoleeleverna skulle få möjlighet att besöka och lära mer om träningsskolan och se hur eleverna här hade det. Några fick vara med på samlingen. Det var ett intensivt men värdefullt arbete som gjort att eleverna på Sveaborgsskolan blivit mer synliga och besöker Stenhagsskolan mer regelbundet. Skolan har också etablerat ett samarbete med kyrkan som erbjuder några elever möjlighet till konfirmationsläsning under skoltid. 4 PECS innebär att bilder samlas i en bok och används av för att kommunicera.

11 SID 11 (13) Skolan har också ett samarbete med föreningen Skota hem som ger personer med funktionsnedsättning möjligheter att vara ute och segla. Vi ser att det finns ett mycket stort engagemang för att hitta olika former av integrering och samverkan med både närliggande skolor och närsamhället, vilket vi upplever som en styrka. Vi bedömer verksamheten som väl fungerande med en strävan att ha fokus på kunskap i kombination med att omsorg är en viktig förutsättning för att utveckla nya kunskaper. Elevhälsa Det finns idag ingen elevhälsoplan för enheten, men den är under utarbetande. Dessutom pågår en översyn av elevhälsoteamets sammansättning. Tills vidare ingår skolsköterskan, som är ny på Sveaborgsskolan, sjukgymnasten, verksamhetsledaren och företrädare för skolledningen i teamet. Sjukgymnasten håller i kontakten med bland annat habiliteringen och man har bestämt att bland annat ha samverkansmöten en gång per år. Skolsköterskan gör de vanliga kontrollerna och är också den som har kontakt med habiliteringsläkaren vid behov. Elever i behov av särskilt stöd Det finns elever på skolan som behöver ytterligare anpassning utöver det som träningsskolan ger. Några har anpassad studiegång och har kortare skoldagar. Skolan är dock mycket mån om att eleverna ska vara på skolan varje dag även om dagen är kortare. Det är viktigt för eleverna att det finns tydliga återkommande rutiner. Beslut om förändringar tas vid elevvårdkonferens. Det skrivs dock sällan åtgärdsprogram, vilket skolan bör överväga att göra i vissa situationer. Istället skriver man om eller kompletterar den individuella utvecklingsplanen. Vi ser detta som ett utvecklingsområde då det gäller att hitta former som svarar upp mot särskoleförordningens krav. Det finns elever med syn- och/eller hörselproblematik och vid behov tar man hjälp av skolstöd. Samverkan och övergångar Skolan har kontakt med elevernas avlämnande förskolor men det är svårare vid övergången till gymnasiesärskolan då det inte finns någon gemensam översikt vilka möjligheter som finns i Stockholm. Eleverna får möjlighet att praktisera på en tänkbar gymnasiesärskola, men det är inte alltid som det fungerar då dessa elever är väldigt beroende av trygghet och struktur. Vi upplever dock att det är svårt för skolan att få en överblick av möjliga gymnasieutbildningar för denna elevgrupp. Idag krävs att varje skola och förälder måste lägga ner en massa tid och energi för att ta reda på vilka utbildningsmöjligheter som finns.

12 SID 12 (13) Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94), Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning samt utifrån Stockholms stads skolplan. Granskningen av bedömning och betyg ska ske på ett sådant sätt att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området Kunskaper. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt accepterade forskningsresultat. Varje elev har en mycket väl utvecklad individuell utvecklingsplan som skrivs i samverkan med föräldrarna vid höstterminens start. Planen utvärderas sedan i slutet av vårterminen, men revideras vid behov även under läsårets gång. För vart och ett av träningsskolans ämnesområden anges ett nuläge, mål och metod som man avser att använda för att eleven ska nå målet. Dessutom finns en kolumn för utvärdering av gjorda insatser. Vad denna utvärdering visar blir ett stöd när nästföljande individuella utvecklingsplan ska upprättas. Den ovanstående beskrivningen av skolans arbete med de individuella utvecklingsplanerna visar hur kvalitetsarbetet kan bedrivas på individnivå. Planen fungerar som planeringsunderlag för hur varje elevs utbildning ska utformas och hur varje elevs individuella schema ska se ut. Schemat innehåller, som vi tidigare nämnt, undervisning både individuellt och i grupp. Vi bedömer skolans arbete med de individuella utvecklingsplanerna som väl fungerande. Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Detta område granskas utifrån skollagen och Diskrimineringslagen (2008:571) samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling, men även i hög grad utifrån läroplanens (Lpo 94) värdegrund och dess avsnitt Normer och värden samt utifrån allmänt accepterade forskningsrön med relevans för området. Skolan arbetar medvetet för att möta alla elever med respekt och tilltro till deras förmåga att utvecklas. Eftersom eleverna har svårt att kommunicera är det en svår uppgift då det gäller att vara väldigt lyhörd och tolka elevens behov. Vi bedömer att detta fungerar mycket väl på skolan. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Enligt lagstiftning från januari 2009 ska skolan skriva två planer; en likabehandlingsplan som utgår från diskrimineringslagen och en årsplan mot kränkande handlingar som utgår från skollagen, kap 14 a. Planerna kan skrivas ihop till en, men det ska tydligt framgå vad som är vad. Det finns idag en plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stenhagsskolan, Akallaskolan och Sveaborgsskolan. Vi väljer dock att inte

13 SID 13 (13) kommentera den mer än att konstatera att den inte har en kartläggning och en handlingsplan som är särskilt anpassad till Sveaborgsskolans förutsättning. Eleverna på Sveaborgsskolan har inga möjligheter att diskriminera och kränka varandra. Det som kan hända här är att personal kränker en elev och för att förebygga detta bör en kartläggning göras och utifrån denna skriva en handlingsplan som utgår från de förutsättningar som gäller på Sveaborgsskolan. Vi ser arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling som ett utvecklingsområde. Skolbarnsomsorg Fritidsverksamheten bedrivs både på morgonen innan klockan 8 för de elever som behöver det och efter skoldagens slut klockan Det finns ett varierat schema anpassat för varje elev varje dag. Till stor del fortsätter den träning som ständigt pågår, men man försöker också ha gruppaktiviter för eleverna. Man försöker också att gå ut så mycket som möjligt. Visa elever kan ta sig fram med hjälp av trehjuliga cyklar och utforskar med hjälp av dessa närområdet. De elevassistenter som arbetar under dagtid finns även med på fritidstid. Stockholm Gunnel Eriksson Ingegerd Salomonsson