Utbildningsinspektion i Vita skolan

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Skellefteå kommun Vita skolan Dnr :2250 Utbildningsinspektion i Vita skolan Förskoleklass Grundskola årskurs 1 6 Skolvarvet Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Vita skolan...2 Bedömningar...2 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Vita skolan och besökt skolan den november Skolvarvet, en resursskola som tillhör rektorsområdet, besöktes den 5 december I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Skellefteå kommun och Vita skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Vita skolan intervjuades rektorn, personal, elever, elevhälsan samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet års- 1

2 kurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av Vita skolan Vita skolan Antal elever Förskoleklass 17 Grundskola 108 Utbildningen vid Vita skolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1-6 samt integrerad skolbarnsomsorg. Till rektorns ansvarsområde hör även det så kallade Skolvarvet samt förskoleverksamhet med fyra avdelningar. Skolan deltar i försöksverksamheten Utan timplan för målinriktat lärande. En heltidsanställd rektor ansvarar för verksamheten. Den pedagogiska personalen är indelad i arbetslag. Pedagoger i förskoleklassen, årskurs 1 och fritidshem utgör ett arbetslag, pedagoger i årskurs 2, 3 och fritidshem bildar ett samt årskurs 4-6 ett tredje arbetslag. Eleverna är organiserade i årskursvisa klasser. Skolvarvet är en verksamhet som är kommungemensam för elever med olika typer av svårigheter. Verksamheten ligger i området Hedensbyn cirka 5 km från Skellefteå. Verksamheten bygger på frivillig basis sett ur elevperspektiv. På skolan finns även en grupp elever med speciella svårigheter. Varje elev har en klasstillhörighet men delar av undervisningen sker i en så kallad liten grupp. Elevvårdsteamet i skolan består av skolsköterska, specialpedagog, psykolog och rektorn. Skolan ligger i Skellefteå på södra sidan om Skellefteå älv nära E4. Den byggdes på 30-talet och renoverades i slutet på 90-talet. Skolan ligger i direkt anslutning till Sörböleskolan som är en 7 9 skola och där också eleverna går sin fortsatta skolgång efter åk 6. Ämnena idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt slöjd har eleverna på Sörböleskolan. Skolgården för förskoleklassen och årskurserna 1 6 erbjuder bra ytor för utomhusaktiviteter. Bedömningar Samlad bedömning Vita skolan har en verksamhet som präglas av engagemang från personal och föräldrar. Sedan några år har rektorn tillsammans med skolans personal och elever haft fokus på begreppet respekt och detta genomsyrar verksamheten. Barnen blir sedda och det är en atmosfär av lugn och arbetsro. Rastvakter i kombination med elever som fungerar som så kallade spanare har fungerat bra beträffande kränkningar och mobbning. Inspektörernas bedömning utifrån intervjuerna gör gällande att skolans lärare agerar när incidenter med kränkande behandling uppstår. Skolan driver ett aktivt värdegrundsarbete men inslag finns av ovårdat språkbruk. För de elever som är i behov av särskilt stöd finns rutiner för att identifiera behoven och stödet individanpassas. 2

3 Skolan följer kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och matematik. Dock genomför skolan inte någon systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Detta måste skolan förbättra. Skolan gör en kvalitetsredovisning utifrån en kommungemensam modell med styrkort. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Dessutom måste elever medverka och föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga vid utarbetandet och uppföljningen av densamma. Skolans kvalitetsarbete bör också förbättras samt metoder utvecklas för att bättre kunna följa upp och analysera resultaten. Alla elever har en individuell utvecklingsplan men den varierar i kvalitet. Inspektörerna bedömer att skolan behöver utveckla sina individuella utvecklingsplaner. Demokratiska arbetsformer finns i form av klass- och elevråd. Eleverna ges i olika grad möjlighet till inflytande över sitt lärande men det bör ytterligare förbättras. Vid övergång till årskurs 7 får mottagande pedagoger information om de elever som varit i behov av särskilt stöd samt information om kunskapsutvecklingen i ämnena matematik och svenska. Överföring i övriga ämnen saknas. Inspektörerna bedömer att skolan ska verka för att lärare på Vita skolan och Sörböleskolan samverkar i arbetet för att nå utbildningsmålen och för att främja likvärdighet i utbildningen. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete och relatera analysen till skolans arbetssätt och arbetsformer. - Uppföljning, utvärdering och analys av arbetet med normer och värden bör förbättras. - Information till elever och föräldrar avseende kursplanemål i grundskolan bör förbättras och strävansmålen bör tydliggöras. - Elevers inflytande över sitt eget lärande bör förbättras. - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner avseende innehåll och kvalitet bör förbättras. - Den pedagogiska samverkan inom skolan för att stödja elevernas långsiktiga lärande bör förbättras. 3

4 - Skolan bör säkerställa att elevens val genomförs i enlighet med förordningen och i den omfattning timplanen anger. - Skolans uppföljning, utvärdering och analys av särskilt stöd till elever bör förbättras. - Skolans rektor och elevens rektor på hemskolan bör, inom Skolvarvets verksamhet, klargöra vilken rektor som är ansvarig för eleven över året. - Skolans lärare bör förbättra samverkan med lärare på den mottagande skolan, årskurs 7. - Skolan bör i högre grad använda informationsteknik i undervisningen. Kunskaper Inspektörerna bedömer att eleverna i förskoleklassen på Vita skolan får goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen ger. Elevernas utemiljö erbjuder ytor för både lek och spel. Tabell 1: Andel elever (i procent) i årskurs 5 år 2006 som uppnått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik Vita skolan Andel i procent som klarat målen Svenska/Svenska som andraspråk 91,7 Engelska 87,5 Matematik 91,7 Antal elever Σ 24 Vid en bedömning av resultaten för skolorna är det viktigt att beakta att dessa bygger på ett litet antal elever. Eleverna i årskurs 2 genomgår diagnoser i läsutveckling enligt den så kallade Skellefteåmodellen. I årskurs 5 genomförs nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska. En uppföljning görs och resultaten kommuniceras till elever och föräldrar vid utvecklingssamtalen. De elever som behöver stöd får detta men ytterligare specialpedagogiskt stöd efterfrågas av pedagoger på skolan. Inspektörerna gör bedömningen att skolan även fortsättningsvis bör följa upp, analysera och vidta lämpliga åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att elever utifrån stigande ålder och mognad successivt får utöva ett allt större inflytande över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om skolans mål. Lärarna på Vita skolan har tidigare gemensamt arbetat med att sätta sig in i kursplanerna. De är just nu inne i ett utvecklingsarbete där fokus ligger på att tolka kursplanerna och läroplanen. Skolan håller också på med att upprätta matriser för strävansmålen vilka i dagsläget inte är färdiga. Skolans arbete med att tydliggöra vad eleverna ska kunna har konkretiserats och anpassats till de olika åldrarna samt i olika hög grad kommunicerats med eleverna. Förutom i ämnena svenska, matematik och engelska genomför dock inte skolan någon tydlig systematisk utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas krav. Detta innebär att elever och föräldrar inte lika tydligt kan följa elevernas kunskapsutveckling relaterat till utbildningens mål. Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra arbetet med att utvärdera elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer vidare att information till elever och föräldrar av- 4

5 seende kursplanemål i grundskolan bör förbättras samt att strävansmålen bör tydliggöras. Utvecklingssamtal genomförs varje termin där en individuell utvecklingsplan upprättas för varje elev. Planerna varierar i kvalitet och behöver förändras så att de, enligt inspektörerna, i högre grad innehåller framåtsyftande mål, beskrivningar av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna (se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen). Det är också viktigt att skolan klargör för eleverna att de har en individuell utvecklingsplan och syftet med densamma. Skolan har rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Skolans elevvårdsteam som består av rektor, specialpedagog, skolsköterska och psykolog genomför elevvårdsträffar två gånger på hösten och tre gånger på våren. Varje hösttermin gör specialpedagogen en screening i svenska av varje elev och har därefter ett samtal med klassläraren där behov av stöd kartläggs. För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. På skolan finns idag ett tjugotal elever med åtgärdsprogram som upprättats av specialpedagogen. Föräldrar och elever är delaktiga i processen. Stödinsatserna utgår från elevens behov och förutsättningar och genomförs av specialpedagogen både individuellt och i grupp. Specialpedagogen ger även handledning av personal samt går ut i klasser för att stötta verksamheten. Dock efterfrågar lärare ytterligare behov av stödresurser. På skolan finns en grupp elever med speciella svårigheter. Eleverna har en klasstillhörighet men delar av undervisningen sker i en så kallad liten grupp. Inspektörerna bedömer att skolorna har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd men att uppföljning och analys av de åtgärder som vidtagits bör förbättras. Vid övergång till årskurs 7 får mottagande pedagoger information om de elever som varit i behov av särskilt stöd samt information om kunskapsutvecklingen i ämnena svenska, matematik och engelska. Överföring i övriga ämnen genomförs inte. Inspektörerna bedömer att skolan ska verka för att lärare på Vita skolan och Sörböleskolan samverkar i arbetet för att nå utbildningsmålen och för att främja likvärdighet i utbildningen. Normer och värden Inspektionen visar att skolan bedriver ett aktivt och målinriktat arbete med värdegrundsfrågor i den dagliga verksamheten. Skolan präglas av engagemang från rektorn, elever, personal och föräldrar och det är en positiv stämning mellan elever och mellan elever och vuxna. Trots att skolan driver ett aktivt värdegrundsarbete så finns inslag av ovårdat språkbruk. En systematik kring uppföljning, utvärdering och analys av skolans arbete med normer och värden saknas vilket skulle synliggöra det engagemang och det goda arbete som bedrivs. Inspektörerna bedömer att rektor bör tillse att detta görs. Sedan några år har rektorn tillsammans med skolans personal och elever haft fokus på begreppet respekt och detta genomsyrar verksamheten. Barnen blir sedda och det är en atmosfär av lugn och arbetsro. Rastvakter i kombination med elever som fungerar som så kallade spanare har gjort en positiv skillnad när det gäller att upptäcka kränkningar och mobbning. Inspektörernas bedömning gör gällande att skolans lärare agerar när incidenter med kränkande behandling uppstår. 5

6 I klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att arbeta i demokratiska former. De utövar inflytande över sin portfolio och sin skoldagbok som eleverna har från årskurs 2. Vid inspektionen framkommer att eleverna har ett visst inflytande över och är ibland delaktiga i planering av undervisningen i vissa ämnen. Inspektörerna bedömer att eleverna i ännu högre grad, utifrån mognad och ålder, bör ha inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll. De bör också göras mer medvetna om de nationella målen vilka är en viktig förutsättning för elevernas möjlighet till inflytandet över sitt eget lärande. En likabehandlingsplan ska finnas för varje enskild verksamhet. Det finns en likabehandlingsplan utarbetad för Vita skolan. Föräldrar har givits information i skolrådet. Elever har dock inte varit delaktiga i framtagandet av densamma och det framgår inte tydligt att den också omfattar förskoleklass och skolbarnsomsorg. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen saknas i skolans kvalitetsredovisning för 2006/2007 (se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling). Det finns utarbetade ordningsregler i varje klass och gemensamma för hela skolan. Ledning och kvalitetsarbete Rektorn är känd av såväl elever som föräldrar. Lärarna på Vita skolan har pedagogisk utbildning och bedriver i huvudsak undervisning i de ämnen som de har utbildning i. Rektorns tid upptas, enligt uppgift, av ett ökat antal arbetsuppgifter vilket påverkar möjligheten att delta mer i det dagliga arbetet i skolan. Vid intervjuer framkommer att rektorn är lyhörd för personalens enskilda behov av kompetensutvecklingsinsatser. Ett samarbete med skolor inom Sörböle upptagningsområde har inletts kring tolkning av kurs- och läroplaner samt kring upprättandet av bedömningsmatriser. Skolvarvet är en verksamhet som är kommungemensam för elever med olika typer av svårigheter. Verksamheten ligger i området Hedensbyn cirka 5 km från Skellefteå. På skolan finns för närvarande sex elever från årskurs 6-8 samt tre personal. Varje elev tillhör en hemskola. Eleverna söker till Skolvarvet som bygger på frivillighet från elevernas sida. De gör två provveckor under våren innan höstens skolstart. Hela höstterminen finns eleverna på Skolvarvet. De börjar därefter en inskolning på sin hemskola i januari, en dag i veckan fram till sportlovet. Under april månad är eleverna tillbaka på hemskolan på heltid med stöd från Skolvarvets personal. Rektorn på Vita skolan är ansvarig för verksamheten. Skolvarvet har sin egen kvalitetsredovisning. Vid inspektionen framkommer dock att det finns en osäkerhet kring vem som är rektor för eleverna över året. Inspektörerna bedömer att detta behöver klargöras. Rektorn är enligt läroplanen pedagogisk ledare och chef för skolans personal. Det är också rektorn som ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, till målen i skolplanen och till skolans arbetsplan. Varje förskoleklass, skola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I Skellefteå kommun görs kvalitetsredovisningen, som också benämns lokal arbetsplan, i form av så kallade styrkort. På skolnivå gör varje arbetslag i september en lokal arbetsplan. I maj året efter utvärderar varje arbetslag sin verksamhet. Rektorn sammanställer en för Vita skolan gemensam kvalitetsredovisning. Den skickas till områdeschef som utformar en kvalitetsredovisning för hela sitt ansvarsområde. Vid intervjuer framkommer att 6

7 kvalitetsredovisningen inte är det redskap för att främja skolans kvalitetsarbete som det är ämnat att vara. Skolans kvalitetsredovisning innefattar visserligen kommunens mål samt Vita skolans egna prioriterade mål. Det framgår dock inte i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats eller vilka ytterligare åtgärder för måluppfyllelsen som ska vidtas. Vidare är inte alla verksamheter tydligt framskrivna, exempelvis förskoleklassens. Det saknas också en analys av skolans resultat utifrån de nationella målen. Inspektörerna bedömer att rektorn bör tydliggöra sitt ansvar för skolans kvalitetsarbete och resultatuppföljning och också tillse att kvalitetsredovisningarna omfattar alla verksamheter (se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning). Inspektörerna konstaterar att organiserad samverkan inom skolan endast förekommer i begränsad omfattning. Skolan bör därför, som ett led i att förbättra undervisningens kvalitet och därmed förbättra kunskapsresultaten, använda den möjlighet till samverkan som finns för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande. Den samverkan som sker mellan Vita skolan och Sörböleskolan kring elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen är mycket begränsad. Inspektörerna bedömer att rektorn på Vita skolan tillsammans med rektorerna på de övriga skolor som sänder sina elever till Sörböleskolan ska samverka i syfte att nå utbildningsmålen och för att främja likvärdighet i utbildningen. Vita skolan deltar i försöksverksamheten Utan timplan för målinriktat lärande. Dock står det i skolans timplan att eleverna ska ha elevens val. Vid intervjuer framkommer att vissa elever kan ha varit utan detta ämne från årskurs 3 6. Inspektörerna gör den bedömningen att skolan måste tillse att eleven får den bredd och fördjupning i ämnen som är avsett och att samverkan görs med den mottagande skolan för att främja likvärdighet. För berörda elever ska svenska som andraspråk anordnas i stället för undervisning i svenska och det är rektor som beslutar. På Vita skolan finns elever som läser svenska som andraspråk men där kursplanen i svenska används. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk måste anordnas på ett sådant sätt att det uppfyller författningarnas krav. Föräldrar/vårdnadshavare blir tillfrågade om behov finns av modersmålsundervisning. Enligt läroplanen ska eleverna ha tillgång till datorer för att själv kunna söka och utveckla kunskaper. Det finns datorer på Vita skolan men vid intervjuer framkommer att dessa används i begränsad omfattning. Inspektörerna bedömer att skolan i högre grad bör använda informationsteknik för att underlätta elevernas möjlighet att nå målen. Vid intervjuer framkommer att skolan har bra läromedel och i huvudsak ändamålsenliga lokaler. Skolbarnsomsorgen har egna lokaler. Datum Ort Umeå Ewa Lindberg Pererik Hagberg 7