Utbildningsinspektion i Hultetskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Nässjö kommun Hultetskolan Dnr :3200 Utbildningsinspektion i Hultetskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Hultetskolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...3 Bedömning av förutsättningarna...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Hultetskolan den januari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Nässjö kommun och Hultetsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Hultetskolan intervjuades rektorn, representanter för personalen och olika elevgrupper samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Hultetskolan Beskrivning av Hultetskolan Antal elever Skolbarnsomsorg 85 Förskoleklass 25 Grundskola 159 Hultetskolan är en grundskola F 6 som ligger i centrala Nässjö och tillhör Norråsa skolområde. Hultetskolans elever kommer från ett tämligen homogent upptagningsområde som huvudsakligen består av en blandning av villor och mindre flerfamiljshus. Det finns ytterst få elever av utländsk härkomst. Efter årskurs 6 går de flesta eleverna vidare till Norråsaskolan. Skollokalerna är byggda på 1970-talet och innehåller många grupprum, men saknar salar för trä- och metallslöjd, idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap. I dessa ämnen samverkar skolan med Nyhemsskolan och Norråsaskolan. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att Hultetskolan erbjuder en lugn och trygg miljö. Elever, föräldrar och personal anser att skolan är trevlig och omhändertagande. Integrationen mellan elever i olika åldersgrupper är god. Personalen är engagerad. Skolan visar goda kunskapsresultat och har utvecklade rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Hultetskolan bedriver ett värdegrundsarbete som till sina delar är gott men man bör systematisera det så att de olika insatser man gör får avsedd effekt. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll bör stärkas och skolan bör hitta följa upp elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik och både inom skolan och tillsammans med mottagande skolor följa elevernas långsiktiga lärande. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten, men bör i större utsträckning verka för att utveckla verksamheten mot utbildningsmålen. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Företrädare för föräldrarna har inte medverkat i utarbetandet av arbetsplanen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte eleverna undervisning i teknik så att kunskapsmålen för årskurs 5 kan nås (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt kursplanen för teknik). 2

3 Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör systematisera sitt värdegrundsarbete. - Skolan bör öka samverkan med föräldrarna och informera om skolans mål och bedömningssystem. - Elevernas inflytande över undervisningens innehåll bör öka. - Åtgärdsprogrammen bör förbättras. - Uppföljningen av kunskapsutvecklingen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras. - De individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och även ta upp positiva förväntningar på elevens redan starka sidor och intressen. - Samverkan, mellan lärare på Hultetskolan och med lärare på mottagande skola, kring elevernas långsiktiga utveckling och lärande i alla ämnen, bör förbättras. - Kvalitetsredovisningen bör förbättras så att den kan fungera som ett redskap i kvalitetsarbetet. - Rektorn bör i högre utsträckning verka för att utveckla utbildningen. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Hultetskolan genomför läsundersökningstest i årskurs 3. På våren 2006 uppnådde 88 procent av eleverna målen i testet. I årskurs 5 genomförs de nationella ämnesproven. Resultatet på våren 2006 blev att ca 90 procent av elever hade nått målen i svenska, engelska och matematik. En analys av provresultaten visar att det är mycket få elever som har lång väg kvar till målen och det är ingen stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat. Elever, personal och föräldrar anser att Hultetskolan är en trygg skola. Eleverna trivs och skolan lyckas väl med att förhindra kränkningar. Sammanfattning Eleverna på Hultetskolan har goda resultat på de nationella ämnesproven. Skolan upplevs som trygg och eleverna trivs. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. 3

4 Arbetsmiljö och delaktighet Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen/huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd och kommentarer angående arbetet med att främja likabehandling. Hultetskolans likabehandlingsplan saknade en plan för det förebyggande arbetet mot kränkningar och en ansvarfördelning mellan rektorn och personalen vid akuta situationer. Bedömning av detta område kommer att ske i kommunrapporten. Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling och medverkar till bistå andra människor. Den ovanstående likabehandlingsplanen skall bland annat beskriva hur det förebyggande arbetet skall gå till. Varje vecka har eleverna på Hultetskolan så kallad EQ, emotional quality på schemat. Här tas aktuella värdegrundsfrågor upp och man gör bland annat samarbets- och värderingsövningar och några klasser har massage. Skolans personal betraktar detta som ett led i det förebyggande arbetet, men anger att olika lärare är olika bra på att genomföra dessa lektioner. När eleverna går vidare till årskurs 7 på Norråsaskolan kommer de att möta elever som har en annan bakgrund än de själva både ur socioekonomiskt perspektiv och i fråga om etnisk bakgrund. Frågan diskuteras på EQ, men sätts inte in i ett större värdegrundsperspektiv. Intervjuade grupper kan inte heller ge en bild av hur olika delar i värdegrundsarbetet hänger samman. Inspektörerna bedömer att skolan bör systematisera sitt värdegrundsarbete. De representativa demokratiska arbetsformerna på Hultetskolan är elevråd och klassföräldraråd. Elevrådet fungerar väl. Intervjuade föräldrar upplever dock att man mest diskuterar praktiska saker i klassföräldrarådet. Det är, enligt läroplanen, rektors ansvar att utveckla samarbetet mellan skola och hem och att informera om skolans mål. Föräldraengagemanget är för tillfället inte särskilt högt på Hultetskolan. Intervjuade föräldrar uttrycker dock önskemål om att få kunskaper om målen i skolan och det målrelaterade bedömningssystem som möter eleverna längre fram. Inspektörerna bedömer att skolan bör öka samverkan med föräldrarna och informera om skolans mål och bedömningssystem. Eleverna skall, i takt med stigande ålder, ha ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Eleverna på Hultetskolan får ibland möjlighet till inflytande över arbetssätt och redovisningsformer. Intervjuade grupper säger dock att det är läraren som bestämmer när det gäller undervisningens innehåll. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över undervisningens innehåll bör öka. 4

5 Innehåll, organisation och arbetssätt I förskoleklassen får leken stort utrymme enligt både föräldrar och personal. Förskoleklassen arbetar enligt läroplanens riktlinjer och eleverna ges möjlighet till att samarbeta med sina äldre kamrater och det finns en balans mellan lek och lärande. Grundskoleklasserna är indelade i både åldershomogena och åldersblandade klasser. Trots att klasserna är indelade efter olika principer strävar man efter att ha en del tematiska uppgifter som är gemensamma för hela skolan. Utifrån intervjuer och observationer gör inspektörsteamet bedömningen att man på Hultetskolan kommit olika långt för att åstadkomma ett målstyrt arbete i linje med läroplans- och kursplanemål. Undervisningen förefaller i en del klasser i hög grad vara styrd av läromedel och tar i mindre utsträckning hänsyn till läroplanens mål att sträva mot. Detta arbetssätt får till konsekvens att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiserar och låter elevernas egna erfarenheter vara utgångspunkten. För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. På Hultetskolan finns en arbetsplan som omarbetas varje år och följer de uppställda målen i Nässjö kommuns skolplan från Föräldrarna känner väl till arbetsplanen, men har inte givits tillfälle att medverka i utarbetandet av den. Inspektörerna bedömer att detta strider mot grundskoleförordningen. Individanpassning och stöd Hultetskolan har ett stödteam bestående av rektor, skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog. Teamet sammanträder regelbundet och protokollför sina möten. Stödteamet fungerar också som elevvårdskonferens. Enligt väl utbyggda rutiner kartläggs elevernas behov av stöd. Alla elever som är i behov av stöd diskuteras först i arbetslaget och tas vid behov upp i stödteamet. Inspektörerna bedömer att de elever som är i behov av det har tillgång till stöd. Stödet får eleverna, i stor utsträckning, inom klassens ram inte minst genom att specialpedagogens roll som handledare åt kollegorna är väl inarbetad. Åtgärdsprogram utformas tillsammans med föräldrar och elever, men åtgärdsprogrammen har i hög grad fokus på vad eleven skall göra och i mycket mindre grad på vad skolan kan göra i form av anpassning av lärmiljö, arbetssätt och undervisningssätt. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen bör förbättras. Utvärdering av lärandet Uppföljning är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Uppföljning är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. I samband med utvecklingssamtalet skall en individuell utvecklingsplan upprättas för eleven. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. På Hultetskolan är utvecklingssamtalen förberedda på olika sätt genom uppföljning och frågeformulär till elever och föräldrar. Intervjuade grupper är nöjda med samtalen, och dokumentationen är god när det gäller svenska, matematik och engelska. Uppföljningen av kunskapsutvecklingen i andra ämnen är däremot otydligare och inspektörerna bedömer att den bör förbättras. 5

6 Inskickade individuella utvecklingsplaner visar att de mål som eleverna sätter upp för den kommande perioden ofta rör ämnen eller områden där eleven har brister och sällan områden där eleven har redan starka sidor. Eleverna upplever en viss styrning av lärarna i denna riktning. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och även ta upp positiva förväntningar på elevens redan starka sidor och intressen. Det förs inte någon systematisk diskussion på skolan om elevernas långsiktiga lärande och kunskapsutveckling i alla ämnen från årskurs 1 till 6 och därefter. Den dokumentation, i form av exempelvis individuella utvecklingsplaner, som finns om eleverna på Hultetskolan används heller inte av mottagande skola i årskurs 7. Samverkan med lärare på mottagande skolor sker inte heller regelbundet. Inspektörerna bedömer att samverkan, mellan lärarna på Hultetskolan och med lärare på mottagande skola, kring elevernas långsiktiga utveckling och lärande i alla ämnen, behöver förbättras. Kvalitetssäkring Varje skola, som ingår i det offentliga skolväsendet, skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Hultetskolans kvalitetsredovisning har en otydlig koppling till arbetsplanens mål och behöver förbättras när det gäller bedömningar av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning bör förbättras så att den kan fungera som ett redskap i kvalitetsarbetet. Ledning Läroplanen anger att skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Den dagliga pedagogiska ledningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Hultetskolan leds av en rektor som genomgår den statliga rektorsutbildningen. Rektorn är väl känd bland elever och föräldrar och är väl förtrogen med verksamheten. Enligt både rektorn och personalen utgår Hultetskolans utvecklingsarbete till stor del från initiativ i arbetslagen. Personalen uppger att man skulle vilja se mer gemensamma strategier, men man har ibland svårt att komma till beslut. Man skulle önska sig att vägen framåt tydligare pekas ut. Vid samtal säger rektorn att det är svårt att finna tid för det pedagogiska ledarskapet. Inspektörerna bedömer att rektorn i högre utsträckning bör verka för att utveckla utbildningen. Sammanfattning Skolan bör systematisera sitt värdegrundsarbete. Skolan bör öka samverkan med föräldrarna och informera om skolans mål och bedömningssystem. Elevernas inflytande över undervisningens innehåll bör öka. Föräldrarna har inte givits tillfälle att medverka i utarbetandet av arbetsplanen. Åtgärdsprogrammen och uppföljningen av kunskapsutvecklingen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras. 6

7 De individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och även ta upp positiva förväntningar på elevens redan starka sidor. Samverkan kring elevernas långsiktiga utveckling och lärande i alla ämnen behöver förbättras. Kvalitetsredovisningen bör förbättras och rektorn bör i högre utsträckning verka för att utveckla utbildningen. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. I kursplanen för ämnet teknik finns det mål som eleverna skall uppnå i årskurs 5. På Hultetskolan förekommer inslag av teknik i ämnet slöjd, men eleverna får inte sådan undervisning i ämnet att de har möjlighet att nå kursplanens mål för årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan måste erbjuda eleverna sådan undervisning att de kan nå målen i ämnet teknik för årskurs 5. Hultetskolan har en engagerad personal som samtliga har utbildning för den undervisning de ansvarar för. Eleverna har god tillgång till lokaler för klassundervisning och gruppundervisning och skolan använder specialsalar i trä- och metallslöjd och idrott och hälsa på den närliggande Nyhemsskolan. På Hultetskolan har eleverna tillgång till ett litet bibliotek som är bemannat av en bibliotekarie en dag i veckan. Sammanfattning Skolan måste erbjuda eleverna sådan undervisning att de kan nå målen i ämnet teknik för årskurs 5. Hultetskolan har en engagerad personal. Skolan har god tillgång till lokaler och eleverna har tillgång till ett bibliotek. Datum Ort Lund Tommy Månsson Monika Ivarsson 7