Utbildningsinspektion i Lekstorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 5

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Lerums kommun Lekstorpsskolan Dnr :3233 Utbildningsinspektion i Lekstorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Lekstorpsskolan den 8 och 9 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Lerums kommun och Lekstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Lekstorpsskolan intervjuades rektorerna, lärare, elever och elevhälsoteamet samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Lekstorpsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 189 Förskoleklass 62 Grundskola 302 Lekstorpsskolan är belägen i Gråbo som är en del av Lerums kommun. Skolan ligger i ett område med blandad bebyggelse och består av flera olika byggnader varav den äldsta varit i bruk sedan Lekstorpsskolan deltar tillsammans med flertalet grundskolor i Lerums kommun i försöksverksamhet med utbildning utan timplan. Skolan är organiserad i sex arbetsenheter, varje årskurs utgör en enhet. Skolan har som prioriterade utvecklingsområden hälsa, språket, individuell utvecklingsplan, matematik och livskunskap. Vid skolan finns två rektorer. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Lekstorpsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Vid besöket såg inspektörerna exempel på tematiskt samarbete mellan olika årskurser. Eleverna var stolta över det de skrivit och läste högt för varandra och fick applåder. Vidare såg inspektörerna föredömliga exempel på hur lärare brutit ner ordningsreglerna för att orden ska få betydelse för eleverna och på detta sätt få dem att känna delaktighet. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Elevernas rätt till stöd är begränsad till vissa ämnen (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen). 2

3 - Svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör arbeta för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kunskap om läroplanens och kursplanernas mål. - Skolan bör arbeta för att intentionerna i läroplanens mål att sträva mot kommer alla elever till del. - Skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet. - Skolan måste se över kamratkontraktens överensstämmelse med grundskoleförordningen och med värdegrunden i skolan. - Skolan bör söka samarbete med Hjällsnässkolan i frågor som rör progressionen i elevernas lärande. - Rektorernas roll som pedagogiska ledare bör tydliggöras. - Skolan bör arbeta för att organisera lärarna så att de har utbildning för den undervisning de bedriver. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Skolan skall, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling och utvärdera resultaten i relation till de nationella målen. I skolans uppdrag ingår även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, strategier för det egna lärandet, tillit till den egna förmågan att samarbeta självständigt och tillsammans med andra, inte ett kritiskt förhållningssätt, förmåga att lyssna, diskutera samt se helheter och sammanhang. Tabell 1. Andel elever vid Lekstorpsskolan som har uppnått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 5 läsåret 2005/2006. Antal elever: 83 Nationella ämnesprov i årskurs 5 Svenska Engelska Matematik Andel elever (i procent) som nått målen Källa: Lekstorpsskolan Som framgår av tabellen ovan nådde alla elever inte mål att uppnå vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Samtliga elever som inte nådde målen har enligt intervjuade lärare åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att förbättra elevernas möjligheter att nå målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. 3

4 Inspektörerna finner vid intervjuer med lärare och elever samt vid verksamhetsbesök att eleverna över lag har vaga kunskaper om läroplanens och kursplanernas mål. I årskurs 5 känner eleverna till att det finns mål att uppnå i svenska, engelska och matematik, men inte att det finns mål att uppnå i övriga ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta systematiskt för att öka elevernas kännedom om läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna ser exempel på att elever som löst sina uppgifter före kamraterna får fler uppgifter av samma slag eller får göra något annat under tiden kamraterna arbetar vidare. Intervjuer med personal och elever visar att de kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanens mål att sträva mot sällan finns i lärarnas planering utan fokus ligger på mål att uppnå. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta aktivt för att intentionerna i läroplanens mål att sträva mot skall komma alla elever till del. Normer och värden De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Eleverna vid Lekstorpsskolan är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Vid intervju med elevrådsrepresentanter berättar de att de tycker att det är viktigt med klass- och elevråd och att de blir lyssnade på av de vuxna vid skolan. Verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever visar att elevernas möjlighet att påverka sitt eget lärande varierar mellan lärare och ämnen. Oftast är det lärarna som planerar lektionerna och erbjuder eleverna ett antal val. Eleverna berättar att de sällan är med och bestämmer hur de vill lära. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet. Intervjuer med rektorer, lärare, elever samt verksamhet visar att skolan på olika sätt arbetar förebyggande med normer och värden. Alla klasser har t.ex. livskunskap och kamratstödjare väljs i samtliga klasser. Inspektörerna såg även exempel på hur lärarna i årskurs 2 bröt ner ordningsreglerna och noggrant gick igenom vad olika ord kan betyda. Lärarna menar vid intervju att de går igenom skolans regler med jämna mellanrum och att man då för samtal kring dem. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. 4

5 Arbetsmiljö och delaktighet Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen skall åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7). Inspektörerna vill vidare uppmärksamma skolan på att det sedan den 15 oktober 2006 finns ett krav enligt förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen (SFS 2006:1083) att likabehandlingsplanen skall följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionsbesöket fanns det vid Lekstorpsskolan en likabehandlingsplan som bland annat beskriver skolans förebyggande arbete, vilka åtgärder som vidtas i samband med akuta situationer och hur arbetet mot kränkande behandling skall utvärderas. Skolan har nedskrivna rutiner för hur kränkande behandling skall förebyggas, men intervjuer med lärare och elever visar att detta förebyggande arbete inte fungerar fullt ut i praktiken. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Det saknas bl.a. beskrivningar av de insatser som behövs för att främja likabehandling, det vill säga främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Värdegrundsarbetet vid Lekstorpsskolan utgår ifrån Quadricepsmodellen som bygger på Lorraine Monroes idéer om en framgångsrik skola. Tanken är att pedagogerna skall ha ett gemensamt förhållningssätt till värdegrundsfrågor. De ordningsregler som arbetats fram finns anslagna i ramar på olika ställen i lokalerna. Intervjuer med elever och lärare samt verksamhetsbesök visar att reglerna inte omarbetas löpande, utan eleverna presenteras för reglerna när de börjar vid skolan och man har diskussioner kring dem. Vid första mötet med föräldrarna går skolan igenom värdegrundsreglerna och föräldrarna får tid på sig att läsa igenom dem. Därefter skriver föräldrarna under ett kontrakt om att de känner till och är villiga att följa skolans värdegrundsregler. Om eleverna inte följer reglerna har man utarbetat ett koncept med konsekvenser. Eleven kallas först till ett antal samtal med olika personer. Därefter följer elevvårdskonferens och till sist kallas eleven till ett så kallat allvarssamtal, detta hålls av särskilda personer vid skolan som anses ha rätt egenskaper för sådana samtal. Konsekvensen av samtalet kan bli att eleven under en period placeras i en annan årskurs eller klass för att bryta en roll. Föräldrar är informerade innan en sådan förflyttning sker. 5

6 En rektor har i enlighet med grundskoleförordningen stor frihet att fördela och därmed också flytta elever mellan klasser och grupper. Flyttningen får dock inte innebära en disciplinär åtgärd mot den som flyttas. Inspektörerna bedömer att skolan måste se över kamratkontraktens överensstämmelse med grundskoleförordningen och med värdegrunden i skolan. Organisering och arbetssätt i undervisningen Vid Lekstorpsskolan arbetar elever och lärare i sex arbetsenheter, varje årskurs är en enhet. Verksamhetsbesök visar att samarbetet mellan förskoleklass och årskurs 1 fungerar väl, vid besöket arbetade grupperna med fåglar. Även i årskurserna 2 och 3 ser inspektörerna exempel på samarbete mellan årskurserna som ger eleverna goda möjligheter till utveckling och lärande. Inspektörerna bedömer detta samarbete som bra. I årskurserna 4 och 5 är samarbete mellan årskurserna mycket sällsynt och när så sker handlar det oftast om teman som inbegriper hela verksamheten. Vid skolan finns en kulturgrupp som tar tillvara och skapar tillfällen för eleverna att få visa upp för alla elever vid skolan vad de arbetat med. Vid inspektörernas besök deltog alla elever i årskurs 3 i ett samarbete med kommunala musikskolan. Eleverna spelade tillsammans i en blåsorkester och förberedde sig för ett framträdande. Individanpassning och stöd Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på att upprättandet av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inom Lerums kommun pågår implementering av ett digitalt verktyg för individuella utvecklingsplaner. Vid intervjuer med lärare och skolledning berättar de att Lekstorpsskolan inte helt följer den mall som kommunen utarbetat. Skolan har en egen variant som de skall använda för den digitala utvecklingsplanen, men de har ännu inte kommit igång. Skolan arbetar med elevernas utvecklingsplaner, de flesta arbetar med pappersunderlag, men några klasser har börjat med digital IUP. Inspektörerna bedömer att individuella utvecklingsplaner upprättas i enlighet med författningarna. Från och med den 1 juli 2006 har det införts förändringar i grundskoleförordningen avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn skall se till att en utrednings inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation. 6

7 Lekstorpsskolan har rutiner för att tidigt upptäcka och arbeta med elever i behov av särskilda stödåtgärder. Åtgärdsprogram upprättas för dessa elever. Vid årsskiftet omorganiserades elevhälsoteamen i Lerums kommun. Detta har fått till följd att Lekstorpsskolan inte längre har en egen specialpedagog. Skolsköterskan är nyanställd och arbetar vid skolan tre dagar per vecka. En kurator ingår i teamet och vid behov kan en psykolog ifrån det centrala resursteamet kallas in. Vid skolan finns också två speciallärare, men de är inte med i stödteamet. Elevhälsoteamet berättar vid intervju att ett växande antal elever vid skolan behöver stöd. Detta kan bestå av både inlärningsstöd och sociala åtgärder. Teamet känner oro för att specialpedagog saknas vid skolan då dennes uppgift är att kartlägga och initiera särskilda stödåtgärder. Organisationen vid skolan är enligt elevhälsoteamet ett hinder för att arbetsenheterna ska hitta lösningar för att lösa elevers stödbehov. Speciallärarna arbetar enskilt med eleven utanför elevens grupp och då enbart i ämnena svenska, engelska och matematik. Intervjuer med elevhälsoteam, lärare och skolledning visar att elever i behov av särskilda stödåtgärder hittills har kunnat få stöd i ämnena svenska, engelska och matematik men de är osäkra på hur skolan kommer att klara uppdraget utan specialpedagog. Enligt skollag och grundskoleförordningen är elevernas rätt till stöd inte begränsat till vissa ämnen utan gäller samtliga ämnen. En sådan prioritering får endast ske utifrån den enskilde elevens behov. Inspektörerna bedömer att Lekstorpsskolan nästan uteslutande ger stöd i svenska, engelska och matematik. Enligt inspektörernas bedömning finns det ett behov av särskilt stöd i fler ämnen än svenska, engelska och matematik. Utvärdering av lärandet Inspektionen visar att det vid Lekstorpsskolan finns ett väl utvecklas system för att diagnostisera och följa elevernas kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Lärare berättar att de i dagsläget inte dokumenterar fler ämnen än dessa tre. När den nya mallen inför utvecklingssamtalen börjar användas kommer den att innehålla alla ämnen samt elevens sociala utveckling. Inspektörerna bedömer att skolan måste göra en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Elever som fortsätter sin skolgång i den kommunala grundskolan efter årskurs 5 hänvisas i första hand till Hjällsnässkolan. Något systematiskt samarbete kring verksamhetens utformning eller progressionen i elevernas lärande förekommer inte mellan Lekstorpsskolan och Hjällsnässkolan. Inspektörerna bedömer att skolan bör söka samarbete med Hjällsnässkolan i frågor som rör progressionen i elevernas lärande. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolans kvalitetsarbete utgår ifrån den verksamhetsplan som upprättats för Lekstorpsskolan. Av denna plan framgår att skolan har hälsa, språket och IUP som prioriterade utvecklingsområden. 7

8 Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Lekstorpsskolan har tagit fram en verksamhetsplan enligt den mall som utarbetats av Lerums kommun. Någon kvalitetsredovisning har däremot inte upprättats. Verksamhetsplanen uppfyller inte de krav som ställs på en kvalitetsredovisning. Verksamhetsplanen innehåller inte en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och inte heller redogör den för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Lärare berättar vid intervjuer att de känner sig delaktiga i kvalitetsarbetet och att detta arbete sker i arbetslagen. Kvalitetsarbetet ligger till grund för skolans arbete för att nå uppsatta mål. Inspektörerna bedömer att skolan har ett fungerande kvalitetsarbete men saknar en kvalitetsredovisning. Ledning och intern kommunikation Lekstorpsskolan leds vid inspektörernas besök av två rektorer. Rektorerna berättar vid samtal att de är i ett uppbyggnadsskede av en ny ledningsorganisation. En av rektorerna har arbetat vid skolan under många år, en är nyanställd och ytterligare en börjar efter sommaren. För att underlätta för rektorerna under vårterminen finns en socionom från den centrala förvaltningen utlånad till skolan. En av rektorerna har gått den statliga rektorsutbildningen. De två rektorerna har tydligt fördelade ansvarsområden och eleverna vet vem som är deras rektor. Vid intervjuerna framkommer att rektorerna i stort är förtrogna med verksamheten, men att de på grund av omorganisationen inte tillfredsställande kunnat utöva sitt pedagogiska ledarskap under innevarande läsår. Inspektörerna bedömer att det pedagogiska ledarskapet bör tydliggöras. Rektorerna i Lerums kommun träffar regelbundet sektorscheferna och diskuterar övergripande utbildningsfrågor. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Vid skolan finns ett antal elever med annat modersmål än svenska. Skolan har rutiner för att inventera behovet av svenska som andraspråk. Enligt grundskoleförordningen är det rektorn som bestämmer om svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. De elever vid Lekstorpsskolan som är i behov av svenska som andraspråk erbjuds inte detta som alternativ till ämnet svenska utan får stöd i svenska under lektioner när resten av klassen har t.ex. geografi eller annat ämne som de anses sakna möjligheter att nå målen i. 8

9 Inspektörerna bedömer att svenska som andraspråk inte ges som eget ämne för de elever som har annat språk än svenska som modersmål. Modersmålsundervisning erbjuds och tillgodoses i önskad utsträckning. Vid intervjuer med lärare och elever framkommer att eleverna inte läser hemoch konsumentkunskap innan de lämnar skolan efter årskurs 5. Inspektörerna bedömer att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5, vilket de måste enligt författningarna. Inspektörerna bedömer vidare att eleverna för övrigt har tillgång till utbildning i den omfattning som skall erbjudas enligt författningarna. Personal Lekstorpsskolans lärare har pedagogisk utbildning, men vissa saknar ämneskompetens för den undervisning de bedriver. Trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå på skolan har rektorerna valt att behålla klasslärarsystemet vid organiserandet av undervisningen. Denna organisering har resulterat i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Inspektörerna bedömer att skolan bör använda lärare med föreskriven utbildning då sådana lärare finns att tillgå. Personalens kompetensutveckling anordnas utifrån skolans behov och lärarna är i stort nöjda med de fortbildningsinsatser som erbjuds. Rektorerna deltar kontinuerligt i den kompetensutveckling som erbjuds i kommunens ledarutvecklingsprogram Materiella resurser Läromedelskvaliteten är god enligt inspektörernas iakttagelser och vad som framkommer vid intervju med lärare och elever. Inspektörerna bedömer att eleverna har tillgång till böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som ger förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Datum Ort Göteborg Karin Widlund Gerhard Eriksson 9