UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON MONICA HEDLUND, TELEFON CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON SID 1 (19) Rapport från inspektion av Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan 9/2-13/ Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLORNA...5 SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN...6 Styrkor...6 Svagheter...7 Områden att utveckla...7 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...8 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Mål och måldokument... 9 Kvalitetsredovisning... 9 Kunskaper...9 Elevhälsa Elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar Samverkan och övergångar Bedömning och betyg...12 Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...12 Likabehandlingsplanen Samverkan mellan skola och fritidshem...14 Fritidshemmets organisation och förutsättningar...15 Barn och personal i fritidshemmen Målstyrning i fritidshemmet Verksamheten i fritidshemmen...17 Normer och värden i fritidhemmen Barns inflytande i fritidshemmen Öppen fritidsverksamhet...18 TILL SIST...18

3 SID 3 (19) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 SID 4 (19) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.

5 SID 5 (19) BESKRIVNING AV SKOLORNA Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan är båda kommunala skolor med en gemensam rektor. Björngårdsskolan ligger på Södermalm i närheten av Mariatorget och Storkyrkoskolan ligger nära Stortorget i Gamla Stan. Båda skolorna är F-6-skolor. Björngårdsskolan är den största med cirka 330 elever och Storkyrkoskolan mindre än hälften så stor med sina cirka 135 elever. Skolans gemensamma rektor har sin huvudarbetsplats på Storkyrkoskolan och fördelar sin tid mellan de båda skolorna. Vid Björngårdsskolan finns två biträdande rektorer som båda arbetar 50 procent med ledning och vid Storkyrkoskolan finns en biträdande rektor som också arbetar 50 procent som specialpedagog. Skolorna har också en gemensam biträdande rektor som arbetar med administrativa frågor på heltid. Även elevhälsopersonalen är gemensam för de båda skolorna. Björngårdsskolan är organiserad i tre arbetsenheter där det i varje arbetsenhet finns förskoleklasser, ålderblandade klasser i årskurserna 1-3 eller 1-2, samt klasser i årskurserna 4-6. I varje arbetsenhet ingår det även fritidshem. Arbetslagen leds av var sin arbetsenhetsledare. Storkyrkoskolan är organiserad i förskoleklass, åldershomogena klasser 1-6 samt fritidshem. De flesta av eleverna kommer från närområdet vid respektive skola.

6 SID 6 (19) SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att skolorna 2 utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna trivs och känner sig trygga i sin skolvardag. Detta beror bland annat på att skolan bedriver ett väl fungerande och strukturerat arbete mot mobbning och andra kränkningar genom till exempel aktiva elevskyddsombud Många pedagoger är kunniga och engagerade i sitt arbete Undervisningen är varierad och sker ofta i ämnesövergripande teman med många laborativa inslag Skolorna har en tydlig och ambitiös inriktning mot kultur och natur både under skoldagen och under fritidshemstid Elevhälsoarbetet är väl fungerande med en tydlig struktur Samarbetet skola/fritidshem är väl utvecklat på Björngårdsskolan Personalen har ett gott förhållningssätt till eleverna och ger dem ett stort inflytande på sin skolvardag De olika ämnesmålen är tydligt redovisade med exempel på hur eleven kan visa att han/hon har nått respektive mål Skolorna har väl fungerande överlämnande- respektive mottaganderutiner, till, inom och från skolan De båda skolorna har väl fungerande fadderverksamheter Fritidshemsverksamheten är väl fungerande vid båda skolorna 2 När skolorna skiljer sig åt vid våra bedömningar så framgår det av texten vilken skola vi avser.

7 SID 7 (19) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolorna 3 delvis brister i, bland annat följande: Skolornas kvalitetsarbete är bara delvis påbörjat. Mål, kriterier och de olika lokala styrdokumenten behöver utvecklas. Ledningsorganisationerna har en delvis otydlig struktur Samverkan mellan förskoleklass och skola på Storkyrkoskolan behöver utvecklas för att bygga broar inför skolstarten Samverkan fritidshem/skola behöver utvecklas på Storkyrkoskolan Samarbetet mellan Storkyrkoskolans lärare behöver utvecklas Organisationen av eleverna på Storkyrkoskolan behöver utvärderas/ses över Likabehandlingsplanen är inte uppdaterad Ledarskapet för Storkyrkoskolans förskoleklass och fritidshem behöver förtydligas kring personal- och verksamhetsansvar Skolorna har stora barngrupper på fritidshemmen Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Skolornas kvalitetsarbete bör förankras och det praktiska arbetet att formulera och utvärdera mål tillsammans med eleverna bör utvecklas Ledningsstrukturen bör tydliggöras så att all personal vet vilket ansvar de olika skolledarna har Samverkan mellan förskoleklass och skola bör utvecklas liksom det pedagogiska samarbetet i ett F-6-perspektiv Organisationen på Storkyrkoskolan bör utvecklas för att möta det varierande elevantalet Samarbetet mellan Storkyrkoskolans pedagoger bör utvecklas för att ta tillvara olika kompetenser och öka möjligheterna till alternativa elevgrupperingar 3 När skolorna skiljer sig åt vid våra bedömningar så framgår det av texten vilken skola vi avser.

8 SID 8 (19) Likabehandlingsplanen måste förnyas utifrån skollagens skrivningar Uppföljning och utvärderingar av fritidshemmets verksamhet bör utgå ifrån mål och arbetsplanerna Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Elevens val uppfyller inte förordningstexten i grundskoleförordningen 2 kap Kvalitetsredovisningen uppfyller inte kraven i förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens inspektörer besökte Björngårdsskolan senast i februari 2003 och Storkyrkoskolan senast i mars Även om inspektion och rapport hade en annan form 2003, och därmed är svår att jämföra med dagens syfte och resultat, kan vi konstatera att skolan utvecklat och åtgärdat de områden som då bedömdes som utvecklingsområden. Vid Storkyrkoskolans inspektion 2005 gjorde inspektörerna bland annat bedömningen att den pedagogiska diskussionen och samverkan mellan pedagogerna behövde utvecklas, något som vi även denna gång, fyra år senare framstår som ett utvecklingsområde för skolan. Skolverket besökte skolorna i februari 2007 då man bland annat konstaterade att likabehandlingsplanen och kvalitetsredovisningen behövde ses över, något som vi bedömer kvarstår som utvecklingsområden för skolorna. Skolverket gjorde dock en mer positiv bedömning av kvalitetsarbetet med utvärderingar och ledningsstruktur än vad vi gjort denna gång. Detta kan delvis förklaras, tror vi, med att skolorna fått en ny rektor i augusti 2008 vilket kan medföra ett avstannat kvalitetsarbete under den nya rektorns inledande arbete. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Pedagogerna berättade vid våra intervjuer att man på skolan har en kunskap och en tradition när det gäller kvalitetsarbete med bland annat uppföljningar och utvärderingar, men att en del av detta arbete fått stå tillbaka en tid för andra prioriterade områden. Som exempel på sådana områden anger man kraven på skriftliga omdömen och skolans organisation. Vi har dock sett goda exempel på såväl elev- som lärarutvärderingar under veckan. Efter Skolverkets besök finns rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Vi saknar dock en diskussion och ett arbete

9 SID 9 (19) kring elevernas utveckling i ett F-6-perspektiv, något vi ser som ett utvecklingsområde för skolan. Lärarna i förskoleklasserna deltar inte vid alla skolans gemensamma konferenser men i Ae-möten samt hemvistplanering. Detta gör att rödatrådenarbetet inte fungerar optimalt, vilket vi bedömer som en svaghet. Förskollärarna har interna konferenser varje vecka då en skolledare också deltar. Mål och måldokument Skolan har tagit fram ett mycket informativt och tydligt måldokument i matrisform för samtliga ämnen, med bland annat en spalt för exempel på hur eleven kan visa att han/hon nått de uppsatta målen. Vi har dock inte, under vår vecka, sett att dokumentet används som det är avsett. Det innebär att eleverna inte vet vad som konkret krävs för att uppnå målen och de kan heller inte se vad de ska göra för att utvecklas kunskapsmässigt i varje ämne. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) är dock väl förankrat i de flesta grupper, bland annat beroende på att särskild tid är avsatt under veckan för eleverna att arbeta med sina egna mål. Barnen i förskoleklasserna på Björngårdsskolan introduceras i arbetet med att arbeta med skoldagboken redan vid starten vilket är bra. Kvalitetsredovisning Vi har tittat på skolans arbetsplan och kvalitetsredovisning och konstaterar att de saknar flera delar, som exempelvis vilka verksamheter de omfattar, analyser och mer konkreta utvecklingsområden. Den kvalitetsredovisning som finns på hemsidan är från 2006, men vi har sett en ny redovisning från 2008, som dock håller en otillräcklig kvalitet. Vi inser naturligtvis svårigheterna för en ny rektor (tre veckor på tjänsten) att sammanställa dokument av denna art. Vi bedömer att det är områden som måste utvecklas och få en hög prioritet i det fortsatta kvalitetsarbetet. Kunskaper Björngårdsskolan har sedan i början av 1990-talet en åldersblandad organisation, årskurs 1-3 respektive 4-6. Den har ifrågasatts vid flera tillfällen, senast våren 2008 då skolan inför innevarande läsår gjorde vissa justeringar. Nu sker exempelvis undervisningen i svenska, engelska och matematik i åldershomogena grupperingar för år 4-6. Det finns på skolan en ständig diskussion om hur verksamheten bäst bör organiseras, menar pedagoger vi pratat med. Den ålderblandade organisationen har både för- och nackdelar, där fördelarna överväger, säger de pedagoger vi pratat med. Organisationen på Storkyrkoskolan är mer traditionell med åldershomogena klasser. Elevunderlaget varierar över tid och även pedagogerna Storkyrkoskolan diskuterar en annan, mer flexibel organisation.

10 SID 10 (19) Vi har under veckan sett prov på omväxlande och genomtänkt undervisning, ofta med laborativa inslag. Pedagogerna har överlag ett gott förhållningssätt till eleverna och deras lärande. Man försöker se till hela eleven med alla de möjligheter och behov av individualiseringar som kan finnas hos varje individ. Som ett uttryck för detta kan skolornas inriktning mot kultur och natur, Skolans val, ses. Vi har sett många positiva och tydliga tecken på denna inriktning. Storkyrkoskolan har till exempel dans på schemat för de yngre eleverna och Björngårdsskolan arbetar regelbundet med film. Onsdagseftermiddagarna är eleverna i årskurs 4-6 indelade i tvärgrupper och fördelade på sex olika aktiviteter såsom Mat och bak, Media, Bild och form osv. När eleven slutar i årskurs sex har han/hon prövat på alla sex olika aktiviteterna, en termin vardera. Det är också positivt att det som produceras visas upp på olika sätt runt om i skolan. Förskoleklasserna har en skolförberedande del som pågår från klockan 8.30 till klockan Verksamheten har ett varierat innehåll med ett tematiskt arbetssätt. På Storkyrkoskolan arbetar de bland annat med dans och massage och på Björngårdsskolan finns ett nära samarbete i vardagen med klasserna i arbetslaget. Vid båda skolorna har verksamheten organiserats utifrån en tydlig struktur som utgår från barnens mognad och behov. Strukturen ger goda förutsättningar för barn i behov av stöd att fungera i grupperna. Inriktningen mot natur märks tydligast i samband med de regelbundna utflykterna till någon av stadens större parker eller till något skogsområde i Stockholms stads närhet, exempelvis Nacka naturreservat. Var tredje vinter får eleverna också en uppskattad undervisning i iskunskap med badning i vak. Eleverna i årskurs 6 förbereds för årskurs 7 genom att bland annat göra ett specialarbete. Eleven väljer specialarbetet tillsammans med föräldrarna och det kan vara inom vilket ämne som helst. Arbetet ska redovisas både muntligt och skriftligt och det ställs höga krav på kvaliteten. Skolan erbjuder inte Elevens val som grundskoleförordningen föreskriver. Vi har sett att det som organiseras under rubriken Skolans val håller en hög kvalitet men ger inte eleverna möjligheten att själva välja en eller flera fördjupade eller breddade studier i de timplanebundna ämnena, som är syftet enligt grundskoleförordningens 2:a kapitel Tabellen visar andel elever i procent som uppnår godkänd nivå på de nationella proven i år Storkyrkoskolan Björngårdsskolan *Storkyrkoskolan 2008 Björngårdsskolan Svenska 96 % 86 % 100 % 98 % Engelska 100 % 86 % 100 % 96 % Matematik 100 % 96 % 100 % 88 %

11 SID 11 (19) * elever vid Storkyrkoskolan deltog. Vid Björngårdsskolan deltog 41 elever i svenska och matematik. I engelska deltog 45 elever. *2008 Endast elva elever genomförde proven vid Storkyrkoskolan, vilket var samtliga i årskurs 5. Vid Björngårdsskolan deltog 49 elever de nationella proven. Av ovanstående tabell kan man utläsa att eleverna vid Storkyrkoskolan lyckas utmärkt och har 100 % godkända, Resultaten vid Björngårdsskolan är också goda, men dock något sämre än vid Storkyrkoskolan, speciellt gäller detta matematiken. Elevhälsa Skolorna har elevhälsoteam som oftast träffas var för sig, en gång per vecka. En gång i månaden träffas dock de båda teamen tillsammans. I teamen ingår, förutom skolledningen, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagoger. Teamen har arbetat fram en tydlig struktur för sitt arbete i form av en årsplanering och hur ett elevärende ska hanteras i verksamheten. I årsplaneringen finns olika möten inlagda, till exempel uppföljning av klasskonferenser, genomgång av åtgärdsprogram, ansökan till särskola, uppföljning av externt placerade elever och resursfördelning Man erbjuder också jourtider då enskilda pedagoger kan komma och diskutera eventuella stödinsatser. Beslutade insatser följs upp och utvärderas regelbundet för att ge underlag till eventuella förändringar i hur stödresurserna ska fördelas. Vår bedömning är att elevhälsoteamet har väl fungerande rutiner och struktur för sitt arbete. Elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättningar På skolorna finns elever med olika former av funktionsnedsättningar. På Björngårdsskolan finns hissar och vissa ramper medan Storkyrkoskolan saknar förutsättningar att ta emot rullstolsburna elever/föräldrar. Elever med neuropyskiatriska funktionsnedsättningar är integrerade i klasserna, ibland med visst assistentstöd. Pedagogerna anses, av elevhälsoteamet, som relativt kunniga i arbetet med funktionsnedsättningar. Samverkan och övergångar Skolorna har väl inarbetade rutiner för övergång från förskola till förskoleklass. I augusti-september bildar förskolorna 5-årsgrupper för att stärka grupptillhörigheten. Gemensamma aktiviteter anordnas cirka två gånger per termin för att barnen ska lära känna varandra. I november-december har förskolepersonalen enskilda samtal med föräldrar till barn i behov av särskilt stöd eller där det finns

12 SID 12 (19) oro och kontakt tas med skolans psykolog eller specialpedagog. I januari träffar dessa föräldrar skolpsykologen eller specialpedagog tillsammans med förskolepersonalen. I februari-mars planeras tidpunkter för överföringssamtal och förskolebesök och i maj-juni besöker förskoleklassens lärare förskolorna. Även för övergången från årskurs 6 till Åsö grundskola finns det goda rutiner. Redan i januari träffas de båda skolornas elevhälsoteam för att planera vårens samarbete. Elevernas resultat skickas till Åsö i mars och i april träffar föräldrar till elever i behov av särskilt stöd elevhälsoteamet på Åsö. De båda skolornas elevhälsoteam träffas åter efter detta. I maj gör de avlämnande skolorna förslag till grupperingar av elever till årskurs 7-klasserna och skickar dessa till Åsö. I juni sker en avstämning av klasserna och de blivande årskurs 7-eleverna får träffa sina blivande mentorer på Åsö. Vi bedömer att rutinerna för mottagande och övergångar är en styrka för skolorna. Bedömning och betyg På båda skolorna genomförs på hösten bedömnings- och analyskonferenser som i vardagligt tal kallas klasskonferenser. Syftet med dessa är att få en helhetsbild av hur klassen fungerar, att få kunskaper om elevernas kunskapsutveckling/ måluppfyllelse i alla ämnen, att få veta vilka elever som har eller är i behov av åtgärdsprogram, samt att få ett underlag till resursfördelning. All personal som är knuten till klassen deltar. Fokus ligger på matematik, svenska och engelska men även de andra ämnena berörs för att få en helhetsbild av elevens utveckling. Vid konferenserna förs minnesanteckningar som innebär en sammanställning av elevernas kunskapsutveckling/måluppfyllelse. Klasskonferenserna följs upp på våren då man stämmer av hur det gått. Det finns en lathund för utformandet av åtgärdsprogram och sådana skrivs i alla skolans ämnen utifrån elevernas behov. Vår bedömning är att skolorna funnit en tydlig modell för kunskapsuppföljningen kring varje elev. Skolorna har en egen förenklad modell för skriftliga omdömen som utgår ifrån den i Stockholms stad beslutade modellen. Dessa delas ut vid utvecklingssamtalen och bildar underlag för dessa. Lärarna samverkar mellan och inom skolorna vid bedömningen av de nationella proven i årskurs 5. Samtliga lärare i årskurserna 4-6 deltar, men lärarna för eleverna i de yngre skolåren är inte delaktiga i dessa diskussioner. Eftersom grunden läggs i de tidigare skolåren anser vi att det ät ett utvecklingsområde att diskutera kunskapsutveckling i ett längre perspektiv. Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan genomför trivselenkäter två gånger per år. Vi har inte tagit del av dessa, men enligt skolans personal visar de ett gott resultat. De brukarenkäter som gjorts av Stockholms stad år 2007 kring trygghet och

13 SID 13 (19) relationer, visar gott resultat i förskoleklass och årskurs 6 vid Björngårdsskolan. I årskurs 3 var resultatet medelmåttigt. För Storkyrkoskolan var resultaten goda i årskurserna 3 och 6. För förskoleklassen finns inget redovisat resultat. Båda skolorna har elevskyddsombud i årskurserna 4-6, vilket är mycket ovanligt före skolår 7. De utbildas av huvudskyddsombudet vid skolorna och två lärare leder deras arbete. Elevskyddsombuden har till uppgift att vara ögon och se om någon elev behöver stöd i sociala sammanhang. Elevskyddsombuden i årskurserna 4-6 ingår också i en trygghetsgrupp tillsammans med vuxna, men det finns även en trygghetsgrupp i årskurserna 2-3. Personal har valt ut eleverna. I samband med läsårsstarten går trygghetsgruppen runt och presenterar sig för eleverna. I presentationen ges information om hur man vid behov söker upp trygghetsgruppen. Bilder på trygghetsgruppens medlemmar anslås på skolans anslagstavla. Trygghetsgruppens arbete är systematiserat i ett årshjul, som tydligt beskriver när enkäter ska genomföras och när de ska analyseras etcetera. Eventuella fall av mobbning anmäls av personal till trygghetsgruppen med hjälp av en blankett. Elever och personal kan också göra anmälan på annat sätt. Trygghetsgrupperna arbetar också förebyggande med bland annat fadderverksamhet, temadagar och andra gemensamma aktiviteter. Faddrar och fadderbarn bildar också familjer som har gemensamma aktiviteter, till exempel att äldre läser högt för de yngre. Vi bedömer att arbetet med trygghetsgrupperna och elevskyddsombuden håller en hög kvalitet och är en styrka för skolorna. Även i det vardagliga skolarbetet finns det många tillfällen för eleverna att mötas i ålderblandade grupper med elever från olika klasser. Det gör att många vuxna känner eleverna, vilket är positivt för tryggheten i skolan. Björngårdsskolan har arbetat mycket med värdegrundsfrågor, vilket enligt ledningen medfört en trevlig grundatmosfär. Vi instämmer i detta och har sett många exempel på ett trivsamt arbetsklimat. Storkyrkoskolan håller på med en revidering av skolans värdegrund så att även personalen ska omfattas. Det tidigare värdegrundsarbetet har endast omfattat eleverna. Båda skolorna håller nu på att införa livskunskap enligt en modell som kallas SET (social och emotionell träning) För detta arbete har det tillsatts en styrgrupp och all personal har påbörjat utbildning i detta. De mindre barnen har idag så kallade kompissamtal både i skolan och på fritidshemmet. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen är framtagen av olika arbetsgrupper som gjorde ett förslag. Detta förslag remitterades sedan till all personal. Planen innehåller beskrivningar av både förebyggande arbete och åtgärder vid eventuella kränkningar. Det framgår inte tydligt att förskoleklassen omfattas av planen vilket är ett utvecklingsområde. Den version som är tillgänglig för föräldrar och utomstående via hemsidan är en version från läsåret 2007/2008.

14 SID 14 (19) Från den 1 januari 2009 gäller en ny lag, diskrimineringslagen som omfattar den tidigare lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag finns inskriven i skollagens kap. 14a. I lagen har man skärpt kraven på utvärdering och uppföljning och det ska skrivas en ny plan utifrån föregående års utvärdering varje år. Skolorna bör därför omgående se till att det skrivs en ny likabehandlingsplan. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan skola och fritidshem förekommer i stor utsträckning utifrån en helhetssyn på barns lärande och utveckling på Björngårdsskolan. Verksamheten är både lokal- och verksamhetsintegrerad vilket har utvecklats gemensamt inom arbetslagen. Samverkan sker till stor del under skoltid och i varje arbetslag finns en god balans kring helhetssynen på lärande och resursfördelningen under barnets hela dag. Arbetslaget planerar och arbetar gemensamt med aktiviteterna under skoldagen. Fritidspedagoger arbetar tillsammans med lärarna inom de naturorienterande ämnena och då ofta med naturstudier kopplade till skapande verksamhet. Flera hemvisten har samling i klassrummen direkt när skoldagen slutat vilket har bidragit till att övergången sker smidigt. Fritidspedagoger ingår i olika tvärgrupper med mobbning, skyddsombud m.m. På Storkyrkoskolan ingår inte pedagoger i skola eller fritidshem i ett gemensamt arbetslag. Under de halvklasstimmar i årskurserna 1 och 2 som fritidspedagogerna ansvarar för genomförs utflykter som varar en hel skoldag. Skolorna har utarbetat en arbetsplan för natur och friluftsliv som är ett levande måldokument. Det visar tydligt hur fritidshemmen och fritidspedagogerna kan komplettera elevernas lärande med sin kompetens vilket är positivt och kan fungera som ett gott exempel. Innehållet är livet i naturen, friluftsteknik och social- samt fysisk träning. Fritidshem och skola har trettio minuter per vecka för gemensam planering. Det gäller även för förskoleklassen i samarbetet med grundskola och fritidshem. Gemensamt för båda skolorna är att fritidshemspersonalen inte deltar på utvecklingssamtalen vilket vi bedömer som en svaghet. Däremot lämnar personalen omdömen till läraren om hur barnet fungerar på fritidshemmet. Dessa synpunkter redovisas vid utvecklingssamtalet. Någon ur fritidspersonalen deltar oftast på elevvårdskonferenser tillsammans med läraren. Sedan hösten 2008 arbetar några lärare på båda skolorna regelbundet i fritidshemsverksamheten. Det är bra att det är fler vuxna som ser barnen under hela dagen och det kan bidra till att skola och fritidshem närmar sig varandra ytterligare. Men samtidigt är det angeläget att värna om barnets fria tid efter skoldagen. Därför bör nyanställd personal ges en introduktion i fritidshemmens mål och uppdrag samt pedagogik. Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem kan vara till stöd vid introduktionen.

15 SID 15 (19) Fritidshemmets organisation och förutsättningar Vi bedömer att fritidshemmen har goda förutsättningar men det är alltför olika förutsättningar mellan skolorna vilket innebär att kvaliteten varierar. Rektor har det övergripande ansvaret för båda verksamheterna. Storkyrkoskolans biträdande rektor är relativt ny för verksamheten men arbetar heltid på skolan som specialpedagog och biträdande rektor. Björngårdsskolan har en biträdande rektor som har personal- och verksamhetsansvar. Biträdande rektor är förtrogen med verksamhetsmål och uppdrag och bedriver ett nära ledarskap. Biträdande rektor företräder fritidshemmet i skolans ledningsgrupp. Arbetslagen är organiserade i F-3 med både skola och fritidshem. All fritidshemspersonal har regelbundna möten varje vecka då verksamheten utvärderas och planeras framåt. Mötena protokollförs och finns tillgängliga för all personal på skolan. Vi bedömer att personalen i huvudsak har goda förutsättningar för att planera verksamheten. Vid Storkyrkoskolan är det 79 inskrivna barn och på Björngårdsskolan 183 barn. Fritidshemmens öppettider är vardagar klockan Fritidshemmet stänger några veckor under sommaren. För de barn som har haft behov av fritidshem under sommaren har detta samordnats med Eriksdalsskolan. Barn och personal i fritidshemmen Utbildningsnivån hos personalen är hög i jämförelse med övriga delar av staden och riket generellt vilket ger viktiga förutsättningar för att utveckla verksamheten. Däremot är personaltätheten på Storkyrkoskolan relativt låg i jämförelse med staden i övrigt. Det finns en personalförstärkning på Storkyrkoskolan med 50 % under för- och eftermiddagen som är ett riktat verksamhetsstöd för barn i behov av stöd, vilket är medräknat i tabellen nedan. På Björngårdsskolan ingår i ordinarie tjänster för samtliga att stödja barn i behov av stöd. Personalgrupperna är stabila och består av många pedagoger med lång erfarenhet och god kompetens vilket är en viktig faktor för fritidshemmets verksamhet. I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings Typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa BJ: Säl/Älg F ,81 1 3,81 BJ:Rå/Ren F ,46 3,46 BJ:Räv/Hjort F ,65 3,65 Totalt 183 9,92 1,0 10,92 ST:Trol F 26 1,0 0,5 1,5 ST: Jun ,75 0,5 2,50 Totalt 79 2,75 1,0 4,00 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna och vid utländsk utbildning ska den vara validerad för att omfattas

16 SID 16 (19) ** 50% av personalen är borträknad för den skolförberedande delen av verksamheten Antal barn/ personal: Björngårdsskolan: 16,8 och Storkyrkoskolan: 21,1 barn per heltidstjänst (jämför Stockholms stad ht 2007: 16,6) Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 83 % (jämför Stockholms stad ht 2007: 40 %) Vi bedömer att flera av barngrupperna är stora med totalt barn. Förskollärarna arbetar under eftermiddagarna vilket skapar en bra trygghet för de yngre barnen framförallt under första terminen. Personalen har tydliga rutiner för att kunna ha överblick över barngrupperna vilket gör att det fungerar förhållandevis väl. Barngrupperna är i huvudsak ålderblandade på båda skolorna. På Storkyrkoskolans fritidshem finns sedan i höstas även en grupp barn som går i årskurs 3. Tidigare har det funnits en överenskommelse med Mäster Olofsgården (enskilt driven verksamhet som driver öppen fritidsverksamhet för årskurserna 4-6), att barnen i årskurs 3 har sin fritidshemsverksamhet där. Men från och med i höstas beslutade skolledningen att erbjuda barnen i årskurs 3 som vill gå kvar i verksamheten möjlighet att göra det på ett av hemvistena. Barnen äter mellanmålet i matsalen mellan klockan och klockan Varje hemvist går gemensamt till matsalen. Vid vårt verksamhetsbesök upplevde vi en lugn och en trivsam stämning under mellanmålet. Fritidshemmen på Björngårdsskolan har vid behov tillgång till samtliga klassrum. På Storkyrkoskolan finns inte klassrum och fritidshem på samma våningsplan. Lokalerna är i huvudsak ändamålsenliga på båda skolorna, men med viss reservation för barnens möjlighet till lugn och ro samt avskildhet. Storkyrkoskolans förskoleklass har sin hemvist på nedre botten och i ett klassrum som ligger en bit ifrån hemvistet. Det möjliggör delning av gruppen. Båda fritidshemmen använder utemiljöns möjligheter med skolgårdar, närliggande parker och naturområden vilket är en styrka för verksamheten. Vi bedömer att materialet för verksamheten är tillgängligt för barnens lek. Björngårdsskolan har arbetat gemensamt med att titta igenom lokaler och material utifrån barnens perspektiv. Det resulterade bland annat i att byggleken på samliga hemvisten fick ett eget rum och materialet presenterades på lite annat sätt. Målstyrning i fritidshemmet Båda skolornas fritidshem har en god struktur och organisation på verksamheten. Fritidshemmen har en gemensam arbetsplan som är utarbetad år I den beskrivs värdegrund, uppdrag, samverkan med skolan och hur fritidshemmet ska komplettera skolan. Vi bedömer att det är ett delvis levande dokument men som alltför sällan utvärderas och följs upp. Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem bör i högre grad ligga till grund för planeringen av verksamheten. Arbetslagen har påbörjat diskussioner utifrån de

17 SID 17 (19) Allmänna råden, men de är inte slutförda. Vi anser att skolledningen bör prioritera detta. Det finns en väl fungerande struktur för mötesformer som innehåller styrda pedagogiska diskussioner som vi anser är en styrka för verksamheten. Planeringstiderna fungerar väl på Björngårdsskolan men är under utveckling på Storkyrkoskolan. Vi bedömer att förutsättningarna för planering, uppföljning, utvärdering och dokumentation av fritidshemmens verksamhet kan förbättras och framförallt bli likvärdiga. Vi bedömer också att styrningen av fritidshemsverksamheten bör stärkas ur ett likvärdighetsperspektiv kring styrning och resursfördelning. Ledningen bör intensifiera uppföljningen och utvärderingen av verksamheten för att säkerhetsställa likvärdigheten. Verksamheten i fritidshemmen Vi bedömer att verksamheten kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt. Verksamheten erbjuder barnen en varierad verksamhet med både styrd och fri lek. Strukturen i verksamheten är relativt likvärdig mellan de olika avdelningarna. Det innebär till exempel samling före mellanmålet, mellanmål i matsalen och sedan ett pass med utevistelse fram till klockan då aktiviteter börjar. Barnen har under samlingen gjort val utifrån personalens presentation av olika aktiviteter. På flera hemvisten finns en fastställd veckodag för utevistelse. Personalstyrda aktiviteter kan vara rörelse i idrottssal eller rörelserum, bakning, skapande verksamhet och utflykter i närmiljön till närliggande parker. Många barn på fritidshemmet har föreningsaktiviteter på sin fritid vilket gör att de har ett stort behov av den fria leken då tid ges att knyta nya, eller att fördjupa sina kamratrelationer. Fritidshemmet har ett utvecklat samarbete inom Stockholms stads projekt Idrottslyftet. Det möjliggör för många barn att prova på nya aktiviteter under fritidshemstid vilket bland annat är simhopp, handboll med mera. Barnen kan göra egna val under den fria leken inom- och utomhus. Då kan de välja mellan att spela pingis, lyssna på musik, rita, spela spel, leka i dockvrån, bygga med lego eller läsa. Personalen har tydliga strukturer för att dela de stora barngrupperna och de har samling klassvis. Flera grupper har samlingarna i klassrummet i direkt anslutning till att barnen slutar sin skoldag. Fritidshemmet har en god daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning. Information om verksamheten finns på varje hemvist samt kompletteras med veckobrev. Fritidshemmets personal ordnar inga egna utvecklingssamtal och erbjuder inte heller några inom fritidshemmets ram. Vid skolans föräldramöten medverkar fritidshemmets personal och informerar om sin verksamhet. På Björngårdsskolan delas arbetsplanen ut till föräldrarna vilket är bra.

18 SID 18 (19) Normer och värden i fritidhemmen Vi bedömer att värdegrundsarbetet är en väl integrerad del i det vardagliga arbetet vid båda fritidshemmen. Vid vårt besök upplevde vi i ett öppet klimat hos såväl barn som personal. De barn vi pratade med kände väl till fritidshemmets regler. Personalen hade stort fokus på att snabbt lösa uppkomna konflikter. Barnen har förtroende för personalen och vuxna finns oftast tillgängliga vid konflikter. Personalen har överlag ett respektfullt förhållningssätt till barnen. I flera av arbetslagen arbetar både kvinnor och män vilket ger goda förutsättningar för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete integrerat i verksamheten. För att ta tillvara de möjligheterna bedömer vi det som ett viktigt utvecklingsområde att diskutera inom arbetslaget. I barngruppen finns flera barn i behov av särskilt stöd. Trots att det inte finns extra stödresurser för dessa barn uppfattar vi att det fungerar i huvudsak väl. Det beror delvis på att de anställda har ett strukturerat sätt att dela barngrupperna. Barns inflytande i fritidshemmen Vi bedömer att barnens inflytande och ansvar fungerar i stor utsträckning. Personalens förhållningssätt i den vardagliga dialogen och mötet med barnen präglas av lyhördhet utifrån barnens önskemål och behov. Fritidshemmens ambition är att verksamheten ska utgå från barnens egna intressen och behov. Före mellanmålet har oftast grupperna samling med kontroll av närvaron och samtal om skoldagen samt information om dagens aktiviteter. Om det finns tid eller behov används samlingen även för värdegrundssamtal. På Storkyrkoskolans fritidshem samlas alltid barnen i köket som ett runda bordssamtal vilket ofta kan vara i halvklasser. De barn vi pratade med tyckte att samlingarna är viktiga och oftast roliga. Flera barn hade egna önskemål om aktiviteter i verksamheten. Vi anser att personalen i relativt hög grad tillvaratar deras önskemål men kan mer systematiskt utvärdera verksamheten tillsammans med barnen. Öppen fritidsverksamhet Skolorna driver ingen egen öppen fritidsverksamhet. TILL SIST Båda skolorna erbjuder en god verksamhet men det finns skillnader när det gäller resursfördelning, organisation och samverkan. Vi anser att vissa skillnader bör bestå för att tillvarata varje skolas särart men att likvärdigheten bör beaktas. Samverkan inom och mellan skolorna kan påverka utvecklingen positivt och bidra till ännu högre kvalitet på båda skolorna.

19 SID 19 (19) Stockholm Sören Bernhardtz Monica Hedlund Cathrine Sahlsten