Rapport från inspektion av Förskolan Röda Berget 11/9 18/9 2007

Transkript

1 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (14) FÖRSKOLEINSPEKTÖRER INGER LEFFLER PIRKKO LEPORANTA MORLEY TEL TEL Rapport från inspektion av Förskolan Röda Berget 11/9 18/ Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 BESKRIVNING AV FÖRSKOLAN...5 Organisation... 5 Barn och personal... 5 FÖRSKOLANS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE...6 SAMMANFATTNING AV FÖRSKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE.6 Styrkor...6 Brister som förskolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...7 Områden att utveckla...7 FÖRSKOLANS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Målstyrning... 8 Förutsättningar för planering... 9 Kompetensutveckling... 9 Normer och värden...9 Jämställdhet Barn i behov av särskilt stöd Likabehandlingsplan Utveckling och lärande...10 Pedagogiskt innehåll och dess organisation Lärandemiljö Språk och kommunikation samt logiskt tänkande Natur och miljö Barns inflytande...12 Förskola och hem...13 Individuella utvecklingsplaner Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem...14 TILL SIST...14 Uppföljning av inspektionen kommer att ske 17 mars Kl

3 SID 3 (14) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 SID 4 (14) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Utveckling sedan den senaste inspektionen Detta område finns med endast när en förskola följs upp eller inspekteras på nytt. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning och Kvalitet i förskolan, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån Läroplan för förskolan (Lpfö 98) och Förskoleplan för Stockholms stad. Normer och värden Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan, Förskoleplan för Stockholms stad, Skolverkets allmänna råd samt Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan, Förskoleplan för Stockholms stad och Skolverkets allmänna råd. Barns inflytande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan, Förskoleplan för Stockholms stad och Skolverkets allmänna råd. Förskola och hem Detta område granskas främst utifrån riktlinjer i Läroplan för förskolan, Förskoleplan för Stockholms stad och Skolverkets allmänna råd. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Detta område granskas främst utifrån riktlinjer i Läroplan för förskolan, Förskoleplan för Stockholms stad och Skolverkets allmänna råd.

5 SID 5 (14) BESKRIVNING AV FÖRSKOLAN Förskolan Röda Berget är en enskilt driven förskola sedan 1993 när förskolan avknoppades från kommunal regi och ingår i Pysslingen Förskolor och skolor AB. Förskolans verksamhet består av fyra barngrupper och bedrivs i en fristående tvåvåningsbyggnad, byggd för förskoleverksamhet. På bottenvåningen finns två grupper för små barn och på övervåningen har de större barnen sina avdelningar. Lokalerna erbjuder goda förutsättningar för olika aktiviteter såsom lek, skapande, vila och rörelse. Förskolan har två egna gårdar, en för de små och en för de stora barnen. För att vara en förskola i innerstaden har gårdarna goda förutsättningar för en varierad uteverksamhet. I anslutning till förskolan finns Rödabergs skolans gård som förskolebarnen kan utnyttja vissa tider under dagen. Organisation Förskolan får en stor del av det pedagogiska stödet från Pysslingen. I detta ingår regelbunden pedagogisk rådgivning och handledning varje vecka samt möjlighet att delta i ett omfattande kompetensutvecklingsprogram och i ledarskaps utveckling. Röda Berget har en förskolechef, anställd 2002, som arbetar heltid. De flesta av personalen har anställts inom de två senaste åren. På varje våningsplan finns en pedagog som har samordningsansvar för den pedagogiska verksamheten. En av dessa är dessutom biträdande förskolechef. Förskolan har, en kväll i månaden, personalmöte där man enbart diskuterar pedagogiska frågor. Information sker i andra former av möten dag- och kvällstid. Förskolan har tre planerings- och studiedagar per år. Barn och personal I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på förskolan beräknat i årsarbetare. Avdelning Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda förskollärare eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa Nyckelpigan 1-2 år Ekorrboet 2-3år Myrstacken 3-4 år Varglyan 4-5 år Vikarie 1 1 Totalt * med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna. Andel förskollärare: 70 % Barn/ personal: 5,8

6 SID 6 (14) Andelen förskollärare är avsevärt högre än genomsnittet i staden, detta anser vi är en styrka för förskolan. Utöver avdelningspersonal har förskolan en person i köket på 30 per vecka. Lokalvård sköts av en utomstående firma på kvällstid. FÖRSKOLANS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE SAMMANFATTNING AV FÖRSKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera förskolans resultat. Med resultat menar vi förskolans förmåga att sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken FÖRSKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att förskolan Röda Berget utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Förskolechefens strategier för att skapa goda förutsättningar med hög andel förskollärare och tydlig personalpolicy. Förskolan har ett dokumenterat förhållningssätt och en samsyn på hur arbetet med samhällets demokratiska värderingar omsätts i praktiken. Den interna kompetensutvecklingen som anpassas väl till personalens aktuella behov på individnivå. Personalens intresse att utveckla sitt jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv. Förskolans arbete med språk och kommunikation med goda möjligheter för samtal mellan personal och barn. Personalens goda ambitioner att skapa förutsättningar för barnen att bli självständiga och få tilltro till sina förmågor. Förskolans genomtänkta rutiner vid inskolning och öppna förhållningssätt till föräldrar i de dagliga kontakterna. Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som förskolan Röda Berget delvis brister i, bland annat följande: De lokala styrdokumenten saknar beskrivning av tydliga mål att sträva mot och på vilka grunder de ska följas upp och utvärderas. Beskrivningen av den pedagogiska dokumentationen saknar ett reflekterande perspektiv vilket skulle ge förutsättningar för uppföljning och självvärdering. Förskolan erbjuder inte modersmålsstöd. Förskolans lärandemiljöer inne och utomhus erbjuder begränsat med utmaningar och möjligheter till de äldre barnens eget utforskande.

7 SID 7 (14) Förskolans struktur med aktivitetsgrupper och lokaler begränsar barnens möjligheter att ha inflytande över val av aktiviteter och påverka sin vardag. Förskolan saknar dokumenterade strategier för samverkan mellan förskolan och skolans verksamheter. Brister som förskolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Det bör förtydligas i likabehandlingsplanen hur man upptäcker situationer där kränkningar kan uppstå samt på vilket sätt föräldrarna görs delaktiga i uppföljning av planen. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl styrkor som svagheter, bör prioriteras: Utveckla det sytematiska kvalitetsarbetet så att beslutade mål, bedömningsgrunder och uppföljningsmetoder tydligare framgår. Utveckla pedagogisk dokumentation till ett verktyg för ett reflekterande perspektiv som förutsättning för självvärdering av verksamheten. Utveckla den pedagogiska lärandemiljön och barnens inflytande över sin vardag. Upprätta strategier för överlämnande mellan förskolan och skolans verksamheter.

8 SID 8 (14) FÖRSKOLANS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Målstyrning Förskolechefen och personalen på Röda Berget har stort engagemang för att arbeta med att skapa gynnsamma förutsättningar för barnets vistelse i förskolan. Alla i personalen upplever sig ha delaktighet i det gemensamma utvecklingsarbetet. Förskolechefen beskriver att hennes roll som ledare är att skapa trygghet, trivsel och möjlighet för personalen att utveckla sig. Hon framhåller en syn på kvalitetssystem där allas delaktighet tydligt prioriteras. Röda Berget använder i sin utvärdering en form för kvalitetsredovisning, som erbjuder möjlighet att bedöma i vilken mån verksamhetens arbetsorganisation och struktur fungerar och skapar delaktighet, tydlighet och stöd. Förskolan saknar dock verksamhetsberättelse/kvalitetsredovisning som möjliggör analys och bedömning av i vilken mån verksamheten når sina uppsatta pedagogiska mål; Läroplanens mål så som de prioriteras i förskoleplanen är det som i första hand skall utvärderas. (Förskoleplan för Stockholms stad.) Vår bedömning är att kvalitetsredovisningen i sin nuvarande form inte motsvarar de kraven som förskoleplanen ställer för analys av måluppfyllelse och sammanställning av utvecklingsområden. Utan analys med tydlig koppling till de pedagogiska målen, saknar verksamheten möjlighet att sammanställa sin måluppfyllelse och få fram kommande utvecklings områden. Man får inte fram, vad det är som i verksamheten ger önskat resultat, hur det uppnås eller vad som bör utvecklas vidare. Vi anser att nya former för att följa upp och analysera den pedagogiska verksamheten bör utvecklas. Formerna bör ge möjlighet att bedöma vad arbetet har lett fram till och vilken koppling det finns mellan de valda arbetssätten och de resultat man når. Förskolans verksamhetsplan har tagits fram i en gemensam process med hela personalen och uttrycker ett antal mål för verksamheten. Vi bedömer att de beslutade målen har en indirekt koppling till Lpfö98:s olika målområden. Förskolans värdegrund presenteras under flera olika rubriker; förklaring till uppdraget, Trygghet och trivsel samt under vissa rubriker riktade till personalens trivsel i arbetet. Planen presenterar både mål och syfte för flera områden genom att för det mesta beskriva ett önskat tillvägagångssätt för genomförandet och mindre tydligt uttrycka, vad det är för resultat man vill åstadkomma. Planen saknar dessutom genomgående beskrivning av hur måluppfyllelsen kommer att bedömas, följas upp och utvärderas i verksamheten. Det finns en ny plan i förskolan att arbetslagen i framtiden ska bryta ner de gemensamma målen och arbetssätten och konkretisera dem i sin planering på avdelningsnivå. Vår bedömning är att detta kommer att ge bättre förutsättningar

9 SID 9 (14) och ökade möjligheter att kunna omsätta besluten, följa upp och dokumentera i vilken mån de övergripande målen förverkligas. Personalen känner sig delaktiga i att utveckla styrdokumenten. De intervjuade föräldrarna upplevde sig också känna till dem. Vår bedömning är att den nuvarande utvärderingen inte skapar tillräckliga förutsättningar för reflekterande och självkritik över den pedagogiska verksamheten. Vi anser att förskolan bör utveckla vidare sina styrdokument samt pedagogisk dokumentation som stöd för uppföljning av resultat. Förutsättningar för planering All personal har, oavsett yrkeskategori, avdraget 2,5 tim/vecka för möten och individuell planeringstid. Under samtal med personalen framkom att förutsättningar för planering och reflektionstid upplevs som tillräckliga. Den individuella planeringstiden är inte schemalagd förutom de tre fredagar per år som erbjuds för egen reflektionstid. Vår bedömning är att sammantaget har personalen tillräckligt med barnfri tid för exempelvis nätverksträffar, handledning och avdelningsmöten. Enligt vår bedömning har dock förskolan inte tillräcklig teknisk utrustning tillgängligt för pedagogisk dokumentation. Planer finns för att utöka den tekniska utrustningen. Kompetensutveckling Förskolechefen har regelbundet två medarbetarsamtal under året, individuellt. Underlag för samtalet är verksamhetsplanens utvecklingsområden. Under medarbetarsamtalen ger personalen utryck för sina önskemål och behov av kompetensutveckling och en individuell plan upprättas. Huvuddelen av personalens kompetensutveckling sker genom förskolans egna kontinuerliga handledning och pedagogiskt forum med den pedagogiska rådgivaren, som anpassas kontinuerligt till de aktuella behoven hos personalen. Vår uppfattning är att ledningen har en generös inställning till att erbjuda personalen kompetensutveckling, vilket överrensstämmer med förskolechefens ambition att rikta arbetet mot utveckling av verksamheten. Vi bedömer att den kompetensutveckling som erbjuds personalen sammanfaller med förskolans nuvarande utvecklingsområden men kan utvecklas vidare med att en gemensam kompetensutvecklingsplan tas fram kopplad också till de pedagogiska målen. Normer och värden Utifrån samtal med chef och personal och utifrån våra iakttagelser bedömer vi att förskolan har ett gemensamt förhållningssätt och en samsyn på hur arbetet med samhällets demokratiska värderingar omsätts i praktiken. Förskolans vision är att varje dag på Röda Berget skall vara god och lärorik dag för barnen. Personalen beskriver i samtalet att man diskuterat kring ett gemensamt förhållningssätt inom

10 SID 10 (14) förskolan. De poängterade att det är viktigt att se och lyfta varje barns kompetens och gav många exempel på hur de arbetar individinriktat och delar barnen i små grupper. Samlingen framhålls som ett viktigt forum för barnens demokratiska utveckling. I verksamhetsplanen finns tydliga utvärderingsbara mål för normer och värden. Vi anser dock att de olika delarna av planen, som beskriver mål och arbetssätt för värdegrundsarbetet, bör sammanställas tydligare. Det skulle underlätta möjligheterna att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen. Jämställdhet Förskolan har inget mål formulerat kring jämställdhetsarbetet ur ett genusperspektiv. Ett ettårigt jämställdhetsprojekt har, enligt personalen, lett fram till större medvetenhet kring hur en genusmedveten pedagogik ska genomföras. Personalen beskrev att de påbörjat arbetet med genusfrågor och gav exempel på hur de har vidgat barnens vyer, vilket vi ser som en styrka. Vi bedömer dock att förskolan bör formulera ett mål för sitt jämställdhetsarbete och att arbetet bör vidareutvecklas och integreras i det övriga värdegrundsarbetet. Barn i behov av särskilt stöd Vi bedömer att förskolan har strategier, dock inte dokumenterade, för hur personalen ska gå till väga när de upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Personalen diskuterar först i arbetslaget och i nästa steg med förskolechefen. Samtal förs med föräldrarna och vid behov kan verksamhetsstöd sökas från utbildningsförvaltningen. En handlingsplan upprättas i samråd med föräldrar och följs upp regelbundet. Personalen har möjlighet att få regelbunden handledning av Pysslingens pedagogiska rådgivare, för att bättre kunna stödja barnet i förskolan. Utifrån samtal med chef och personal bedömer vi att förskolan har ett medvetet arbetssätt med barn i behov av särskilt stöd. Vi anser att förskolans bör upprätta ett dokument som beskriver rutinerna. Likabehandlingsplan Diskrimineringslagen (2006:67) ålägger förskola och skola från och med april 2006, att inte bara ingripa vid utan aktivt förebygga kränkande behandling. Förskolan är skyldig att upprätta en likabehandlingsplan som ska revideras årligen. Röda Berget har upprättat en likabehandlingsplan enligt gällande lagstiftning, dock bör det tydliggöras hur man upptäcker situationer där kränkningar kan uppstå samt på vilket sätt föräldrarna görs delaktiga i uppföljning av planen. Utveckling och lärande Pedagogiskt innehåll och dess organisation Röda Berget har ingen uttalad pedagogisk inriktning utan fokuserar sin verksamhet till läroplanen. Förskolan har en profil med introduktion av engelska som dock inte har någon dokumenterad planering. Engelska språket används

11 SID 11 (14) spontant vid de olika aktiviteterna hela dagarna. Verksamhetsplaneringen utgår från att skapa förutsättningar för barnens vistelse i förskolan genom beskrivning av personalens förhållningssätt samt hur dagen och lärandemiljön ska organiseras. Fria leken ute och inne ges ett stort utrymme. Personalen uttrycker en ambition att skapa förutsättningar för barnens inflytande över sitt eget lärande och sin utveckling i samspel med andra. Detta kommer fram exempelvis i valet av temat som utgår från sagor eftersom barnen visar stort intresse för litteratur. Utifrån våra intervjuer och observationer gör vi en bedömning att arbetslagen inte ännu har en tillräcklig samsyn för att fullt ut skapa förutsättningar för barnets eget prövande och forskande med varandra. Vi anser att personalen bör utveckla sin syn på lärande och kunskap vidare och därmed skapa bättre förutsättningar för barns lärande. Enligt personalen synliggörs de olika etniska kulturerna som finns i barngruppen. Detta sker i förskolans miljö, material och i verksamhet med samtal, musik, litteratur och berättande. Under vårt besök hade verksamheten ännu inte kommit i gång med detta. Förskolan erbjuder inte modersmålsstöd vilket är en rättighet som föräldrarna ska informeras om och erbjudas vid inskolningen. Personalen berättar att de använder dokumentationen för att synliggöra verksamheten för föräldrarna och att skapa förutsättningar för barnen att se sig själv i verksamheten. Vår bedömning är att personalen inte använder pedagogisk dokumentationen för att fullt ut synliggöra lärandeprocesser i gruppen och får därmed inte syn på de kommande utvecklingsbehoven i sitt eget arbetssätt. Detta anser vi är ett utvecklingsområde. När det gäller dokumentationen av det enskilda barnets lärande samlar personalen fotografier, teckningar och barnets tankar i en portfolio. De är lätt tillgängliga och används medvetet i utvecklingssamtalen där barnet själv får presentera sin pärm. Vår bedömning är att pärmarna är ett bra komplement till de utvecklingsplaner som finns men dock bör de utvecklas till att bättre synliggöra barnets utveckling och lärande och mindre bli ett minnesalbum över förskolvistelsen. Lärandemiljö Vår bedömning är att den pedagogiska miljön på förskoleenheten kan utvecklas till att bättre uppfylla intentionerna i läroplanen; att vara inbjudande och lustfylld för att stimulera barnen till skapande, utforskande och lärande. Förskolan har låga bord och stolar på alla avdelningar och alla inredning utgår från barnens fysiska ålder. Materialet är överskådligt och tillgängligt placerat i barnens höjd. Förutsättningar för skapande verksamhet erbjuds i båda grupperna, dock bedömer vi i enighet med personalen i intervjun att utbudet bör vidgas, speciellt i småbarnsgruppen. Vi anser att förskolans utformning av innemiljön kan utvecklas vidare och bli mer lustfylld och utmanande för att inbjuda till utforskande lek.

12 SID 12 (14) Personalen framhåller att de ger utevistelsen stort utrymme i verksamheten, dels på förskolans egen gård men även en gång i veckan på grönområden och i skogen. Gården är dock både intressant och välrustad för att vara en innestadsförskolas gård. Språk och kommunikation samt logiskt tänkande Personalen beskriver hur viktigt det är att vara närvarande för att lyssna och samtala med barnen och ge dem tid att uttrycka sig. Vi bedömer att personalen har en insikt om hur språk och kommunikation medvetet kan stödjas och följas upp. I intervjun beskrev personalen en genomtänkt strategi för språkutveckling som dock inte finns dokumenterad i planeringen. Under inspektionen kunde vi se att det fanns goda möjligheter för samtal mellan personal och barn, vilket vi ser som styrka. Förskolan har i storbarnsgruppen material och möjligheter för att erbjuda barnen matematik- och språkstimulans. Dock är barnens möjligheter att väga och experimentera självständigt begränsade, speciellt i småbarnsgruppen. Siffror, mängd, storlek och motsvarande material finns det mindre av. Material för bygg och konstruktion erbjuds mer synligt och pedagogiskt genomtänkt. Natur och miljö Personalen bedömer att de ger barnen goda förutsättningar för att förstå kopplingen mellan hur naturen mår och människans roll i detta. De besöker naturen och talar om den med barnen. Barnen deltar inte i att källsortera något avfall och har inte tillgång i någon större utsträckning till ekologiskt arbete. Vi bedömer att detta är ett område som bör utvecklas till att ha en tydligare koppling till människans agerande och hur naturen kan skyddas. Barns inflytande Förskolan har som ett av sina mål att barnet genom sin insikt och sin egen utveckling kan påverka och ha inflytande i verksamheten. Personal beskrev dock vid samtalet sin ambition och gav flera goda exempel på när och hur barnen kan påverka och ta ansvar genom samtal och diskussioner. Den pedagogiska miljön är tillgänglig för barnen och de kan, med vissa restriktioner, välja aktiviteter efter önskemål. Barnen har även vissa möjlighet att påverka miljön och innehållet i förskolans temaarbete. Förskolans struktur med aktivitetsgrupper och fördelning av lokaler begränsar barnens möjligheter att ha inflytande över val av aktiviteter och påverka sin vardag. Personalen intervjuar en gång per år alla barn som fyllt tre år för att ta reda på hur barnen trivs och vad de anser om verksamheten. Föräldrarna genomför samma intervju med sina barn hemma. Även förskolan dokumentationen ger till viss del återkoppling till barnen. Vi bedömer att personalen bör ta fram ett arbetssätt för

13 SID 13 (14) barns inflytande som beskriver hur barns insikter om sig själv och inflytande över sin vardag ska förverkligas i den praktiska pedagogiska verksamheten. Förskola och hem Vi bedömer att förskolan har strategier för inskolning av nya barn och i verksamhetsplanen finns dokumenterade riktlinjer för samverkan med familjen. Vår bedömning är att förskolan på olika sätt bjuder in föräldrarna till delaktighet. Förskolan hade 2006 en kollegieutvärdering som handlar om föräldrasamverkan/ föräldrainformation där man bland annat tittade på Pysslingens verksamhetsidé; En förskola i Pysslingens regi ska tillgodose barns och föräldrars behov av en förskola med hög kvalitet. Detta gör vi genom föräldrars rätt till insyn i verksamheten och möjligheter till påverkan. Innan barnet börjar förskolan gör en av personalen hembesök, detta, och inskolningen som helhet, var mycket uppskattad av de sju föräldrar vi talade med. Fortlöpande information till föräldrarna om verksamheten sker i den dagliga kontakten men också skriftligt genom dagböcker och t ex via . Förskolechefen och personalen framhöll vikten av att ge föräldrar fortlöpande information och bemöta föräldrar på ett öppet och inbjudande sätt. I samtal med föräldrarna ansåg de att de får den information de behöver och att de vet var informationen finns. De uppskattar också förskolans flexibilitet inför förändringar och anser att den pedagogiska dokumentationen ger god insyn i verksamheten. Föräldrarna efterlyste lite tydligare information om alternativ barnomsorg under tiden förskolan har stängt för semester/planeringsdaga. Förskolan genomför årligen, genom Pysslingens organisation, en föräldraenkät som mäter föräldrars nöjdhet. Vi bedömer att föräldrarna ges goda förutsättningar att få information om och kunna påverka förskolans verksamhet. Individuella utvecklingsplaner Förskolan erbjuder föräldrarna ett utvecklingssamtal per år, de föräldrar som önskar kan få fler samtal. Som underlag för samtalet används barnintervjuer och barnets portfolio. Barnen själva, från tre års ålder, deltar i samtalet. Personalen upprättar tillsammans med föräldrarna en individuell utvecklingsplan enligt förskoleplanens intentioner. Utifrån samtalen med förskolechef och personal och den mall för samtal vi tagit del av, anser vi att det finns en risk att man kan bedöma barns utveckling utifrån fastställda normer eller kriterier. Detta är inte förenligt med förskolans uppdrag. Enligt allmänna råd, Kvalitet i förskolan framgår: att som underlag för samtalet kan personalen ha olika former av dokumentation som visar på vilket sätt förskolan bidrar till barnets trivsel, utveckling och lärande. Vi bedömer att den individuella utvecklingsplanens

14 SID 14 (14) pedagogiska fokus bör vidareutvecklas för att bättre uppfylla intentionerna i de nationella styrdokumenten. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan saknar dokumenterade strategier för barnens övergång till berörda skolor, vilket vi ser som en svaghet. Utifrån samtalen framgår att överlämnandet sker på ett mycket varierande sätt år från år och att det ofta är på skolans premisser. Enligt förskolepersonalen besöker skolans personal, från vissa skolor, förskolan under våren. Överlämnandesamtal erbjuds, dock inte med föräldrars närvaro. Vi bedömer att förskola och skola bättre kan utarbeta förutsättningar och strategier för samverkan och överlämnande. Föräldrarna skall ges möjlighet att delta i överlämnandesamtal och ingen information får lämnas mellan verksamheterna utan föräldrarnas medgivande. Vi anser det viktigt att både förskolans och skolans uppdrag och ansvar för samverkan tydliggörs och övergripande organiseras. Detta är ett utvecklingsområde. TILL SIST På Röda Berget är personalen mån om att ge barnen tillit till sig själv och lära sig använda sina förmågor i sin utveckling och i sitt lärande. Varma, öppna och respektfulla relationer inom personalgruppen och inför barnen och föräldrarna är en god grund för att bygga en medveten pedagogisk verksamhet. Den bild vi fick av förskolan, genom observationer och intervjuer med ledning, personal och föräldrar, var att den pedagogiska styrningen av verksamheten inriktar sig på det goda förhållningssättet och goda relationer inom barngruppen och mellan pedagoger samt till föräldrar. Både förskolechefen och personalen uttryckte dock en självkritisk syn på sin verksamhet och har insikt om hur verksamheten skulle kunna utvecklas vidare med hjälp av den pedagogiska miljön och tydligare rutiner för självvärdering. Vi har i vår rapport lyft fram behovet av att ytterligare förtydliga styrdokumentens struktur för att skapa förutsättningar för uppföljning av resultat från verksamheten. Vi anser att förskolan, i sitt utvecklingsarbete, bör prioritera att ta fram ett tydligt kvalitetssystem och utveckla former och kunskaper för den pedagogiska dokumentationen. Vi bedömer att förskolan har förutsättning för ett medvetet utvecklingsarbete med sin tydliga ledningsfunktion. Uppföljning av inspektionen kommer att ske 17 mars 2008 Kl Stockholm Inger Leffler, Pirkko Leporanta Morley