Casemetodik nya grepp i undervisning för blivande distriktssköterskor
|
|
- Ulf Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2002 Kerstin Gustafsson, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap Casemetodik nya grepp i undervisning för blivande distriktssköterskor Bakgrund och problem Sedan ett par år tillbaka har jag undervisat blivande distriktssköterskor under rubriken "Kost för äldre". Undervisningen har varit uppdelad på två tillfällen. Vid undervisningstillfälle I har en traditionell föreläsning hållits. Innehållet har varit: Näringsstatus hos äldre Äldres näringsbehov Orsaker till undernäring Effekter av undernäring Problem som kan uppstå vid speciella sjukdomsdiagnoser Bedömningsinstrument för identifiering av undernäring hos äldre Vilka råd som bör ges till äldre och till de som ligger i riskzonen för undernäring. Vid föreläsningen har jag använt mig av OH-bilder, gett förslag på litteratur och delat ut en aktuell artikel. I slutet på det första undervisningstillfället har jag introducerat ett instrument, Mini Nutritional Assessment (MNA), för bedömning av riskpatienter för undernäring. Studenterna har sedan fått i uppgift att pröva detta instrument på någon äldre person. Resultatet av detta skulle sedan sammanfattas i en rapport uppdelad på bakgrund (beskrivning av den bedömda personen), resultat av mätningen, vilka åtgärder som bör vidtas utifrån resultatet och slutligen en kort metoddiskussion. Rapporterna lämnades till mig så att jag kunde läsa dem före undervisningstillfälle II. Detta bestod i ett seminarium då varje student presenterade sin rapport för de andra och vi diskuterade den tillsammans. McKeachie et al. (1990) pekar på problemet med föreläsningar kontra metoder då studenter får ta en mera aktiv del i undervisningen. Föreläsningar gav sämre resultat vad gäller det man kommer ihåg efter kursen, förmågan att överföra kunskap till nya situationer, i problemlösning, tänkande och attitydförändring, samt motivation för fortsatt lärande i ämnet (McKeachie, 1999). Föreläsningar bygger mycket på hur inspirerande och entusiasmerande föreläsaren är. Det är viktigt att föreläsaren är engagerad i sitt ämne, och verkligen kan förmedla hur viktig just denna kunskap är. Enligt Marton (1977) kan inlärning dels vara ytinriktad, då kunskap är något som är skilt från verkligheten och man lär för att någon annan har uttryckt att man ska lära sig (Hodgson, 1996). Vid ytinlärning fokuserar man hellre på delarna och ser inte helheten. Kunskapen blir atomistisk, och man binder ihop fakta och begrepp utan att reflektera. Ytinlärning uppstår bland annat då man har små möjligheter till fördjupning, och då man inte har möjlighet att påverka ämnet eller uppläggningen. Men enligt Marton (1977) kan inlärning också vara djupinriktad, dvs inlärningen är
2 förknippad med studenterna själva som individer. Det innebär att de använder sig av sin kunskap och sina färdigheter (Hodgson, 1996). Djupinriktad inlärning resulterar i förståelse när ny kunskap läggs till gammal, teori relaterar till vardagen, innehållet struktureras och organiseras så att det hänger ihop. Djupinriktat lärande befrämjas av egen aktivitet, interaktion med andra och en inre motivation att det finns ett behov av kunskap och att man har själv möjlighet att påverka stoffet. Detta är en kvalitativ kunskapssyn, kunskapen är holistisk vilket oftast är önskvärt att uppnå. För att studenterna ska kunna uppfatta relevans i föreläsningsinnehållet måste de se att föreläsningens innehåll har en innebörd utanför universitetet. Detta kan ges genom sk ställföreträdande relevansuppfattning, dvs genom illustrationer och exempel som kan förstås, och som då befrämjar djupinriktad inlärning (Hodgson, 1996). Benjamin Bloom skrev sin taxonomi på 1950-talet innehållande utbildningsmål beträffande kunskap. Egidius översatte den 1984 enligt följande: Veta: kunna återge vad man erfarit eller lärt in. Tolka: göra om det man vet i förkortad form eller som diagram, tabell eller modell, att se konsekvenserna, att jämföra med annat. Tillämpa: använda det man lärt sig i en ny situation, tillämpa en metod. Analysera: skilja fakta från värderingar, skilja orsaker från verkningar, urskilja argument i ett resonemang. Syntetisera: ställa samman vetande från olika håll till en ny helhet. Värdera: bedöma någots värde och kvalitet (Egidius, 1999b). Eftersom kunskap är något som konstrueras av den som lär, och är den innebörd man lyckas få ut av undervisningen tror jag att det är viktigt att förskjuta lärandeprocessen från ett ytinriktat till ett djupinriktat lärande, att förståelse och inre motivation är viktigt, att det är viktigt med en aktiv student som lär i samverkan med andra. Kunskapen bör också bli tillämpbar, att studenten får förmåga att analysera, syntetisera och värdera utifrån den tillägnade kunskapen. För att utveckla min lärarroll från att 'bara' ha förmedlat kunskaper under föreläsningspasset till att studenterna själva söker kunskap och därigenom uppmuntra autonomi i lärandet har jag valt att pröva casemetodik vid nästa undervisningstillfälle. Jag hoppas därigenom att mitt ämne ska uppfattas som relevant och verklighetsanknutet och därigenom öka motivationen till lärande. Casemetodik Casemetodik, liksom andra problembaserade metoder, utvecklar studenters förmåga att lösa problem genom att använda kunskap, begrepp och skicklighet som är relevant för kursen. Studenterna får diskutera ett 'case' med verklighetsanknytning, vilket brukar leda till stort engagemang från studenternas sida (McKeachie, 1999). I casemetodik utgår man från en situation eller ett händelseförlopp som upplevs otillfredsställande. Frågan är vad den ansvarige kan och bör göra i ett val mellan olika möjligheter. Läraren är ordförande i en stor grupp, där man diskuterar olika möjligheter att komma till rätta med problemen. Läraren eller en deltagare skriver samtidigt på tavlan. Deltagarna analyserar förutsättningar och kommer med förslag till lösningar på problemen. Ett case kan behandlas i flera steg, med individuella studier antingen mellan olika sammankomster eller före behandlingen av fallet i klassen (Egidius, 1999a).
3 Arbetet med ett case går i flera steg. Ofta är det bra om studenterna förbereder sig individuellt och funderar över orsaker och verkningar, begränsningar och möjligheter och även funderar över lämpliga åtgärder. I förberedelserna gör varje student en egen analys av fallet, och tar del av lämplig referenslitteratur. Andra steget utgörs av diskussion i smågrupper. Meningen är inte att komma till någon konsensus, utan flera alternativa orsaks- och bakgrundsanalyser, liksom åtgärder kan presenteras. Gruppen ska fungera som mentorer för varandra, som bollplank (Egidius, 1999a). I sista steget samlas alla deltagare till gemensam genomgång och diskussion av 'caset'. Antal deltagare kan variera från 20 upp till 60 (vilket inte är bra). Under diskussionens gång skriver någon på tavlan, ofta läraren. Läraren är ofta också diskussionsledare, men detta kan delegeras till annan deltagare i gruppen. Diskussionen följer ett mönster där man först går igenom vilka fakta som finns. Därefter diskuteras vad som är problemet och orsaker till problemet. Sedan tar man upp prognos om ingenting görs, och vilka åtgärder som kan vidtas och vilka effekter dessa ger. Slutligen kan en genomförandeplan diskuteras. Som lärare får man inte avslöja sin egen uppfattning, men det är viktigt att 'vara närvarande' och engagerad i diskussionen. Allt som diskuteras och som man kommer överens om skrivs ner på tavlan. Detta blir då minnesanteckningar som alla äger gemensamt, och alla är delaktiga i att analysera situationen och föreslå åtgärder (Egidius, 1999a). Nästa undervisningstillfälle Undervisningstillfälle I ska alltså förändras. Istället för en föreläsning där studenterna kommer helt oförberedda får de ett 'case' att fundera över och sätta sig in i i god tid före vi ska träffas (se bilaga 1). De får också tre artiklar och referens på en bok som möjliggör detta. Eftersom det är första gången jag träffar de här studenterna börjar vi med en presentationsrunda. Klassen betår av blivande distriktssköterskor och de är 20 till antalet. Jag vet ingenting om sammansättningen i klassen med den brukar vara homogen vad gäller könsfördelning och heterogen vad gäller åldrar. När presentationen är klar delar jag in klassen i fyra grupper som får diskutera med fokus på orsaker, verkningar, begränsningar, möjligheter och lämpliga åtgärder. Därefter samlas hela gruppen och jag leder då diskussionen och skriver på tavlan. Tavlan delas in i sju kolumner med rubrikerna: Fakta, Problem, Orsaker, Prognos om ingenting görs, Åtgärder, Effekter och Genomförandeplan. Man kan då ställa frågan till någon grupp: "Hur ser ni på?" och någon annan grupp kanske ser det på ett annat sätt. Förhoppningen är att en diskussion kommer igång och att alla studenter aktiveras och får komma till tals. Undervisningstillfälle II planeras som tidigare, då det bygger på egen aktivitet från studenterna. Diskussion Genom att använda casemetodik är förhoppningen att förskjuta lärandeprocessen från ett ytinriktat till ett djupinriktat lärande. Distriktsköterskor möter i sin dagliga gärning många äldre och sjuka människor som bor hemma och som ska klara sin måltidssituation med eller utan hjälp. Distriktssköterskan är här en viktig nyckelperson som ska se problemet, och också kunna fundera på hur hon kan lösa det på olika sätt. Det känns därför viktigt att gå vidare i Blooms taxonomi (Egidius, 1999b) från vetande till högre nivåer där kunskapen blir möjlig att tillämpa och vidare att kunna analysera problemet och sammanställa vetande från olika håll. Med
4 en vanlig traditionell föreläsning är risken att den känns oengagerande, att den blir för teoretisk om man inte lägger i konkreta exempel (Hodgson, 1996). Att studenterna får tillgång till litteraturen före undervisningstillfället, och dessutom kopplat till en uppgift torde stimulera egna studier. Min föregående metod var ju att lämna förslag på litteratur i samband med föreläsningen. Jag undra hur många som läste den då? Casemetodiken bygger på stor aktivitet från studenterna och det skulle då befrämja djupinlärning vilket känns rätt för det här ämnet. Referenser Egidius, H. (1999a). PBL och casemetodik. Hur man gör och varför. Lund: Studentlitteratur. Egidius, H. (1999b). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. Hodgson, V. (1996). Att lära av föreläsningar. In F. Marton, D. Hounsell, & N. Entwistle (Eds.), Hur vi lär. Stockholm: Rabén Prisma. McKeachie, W. J. (1999). McKeachie's teaching Tips. Stradgegies, Reasearch, and Theory for College and University teachers. (Tenth ed.). New York: Houghton Mifflin Company. Anteckningar och stenciler från föreläsningar 'Pedagogisk kurs för universitetslärare II', vt 2002, Bilaga 1 Astrid 82 år Astrid har haft Parkinsons sjukdom i 15 år. Hon går med rollator. Hennes stora problem är att hon skakar kraftigt. Hon bor ensam, men hemtjänsten kommer ett par gånger om dagen. Hon har inga barn, men en syster som kommer ibland och hjälper henne med post- och bankärenden. Astrid väger 46 kg och har tappat 10 kg i vikt under senaste året. Hon blir ofta illamående av mat som hon inte tycker om, t ex tycker hon att kött kväljer henne. Hon brukar ta "Matlådan" från kommunen om det är fisk, och då delar hon upp den på ett par gånger. Ofta får den stå framme långa stunder på diskbänken. Astrid lever till stor del på filmjölk, nyponsoppa och smörgås, men pratar mycket om att hon tycker om grönsaker. Hon kan någon gång laga lite mat själv, men då måste hon 'hinna att både skala potatis, koka den, steka fiskpinnarna och hinna äta medan medicinen har effekt'. Hon skräpar ner förskräckligt för att det far potatisskal
5 överallt. Systern har rekommenderat Astrid att ta ett vitamintonicum, men det skvätter hon bara ut när hon försöker ta. Astrid gick en period på dagrehabilitering, men då åt hon inte maten där, eftersom hon skämdes för att äta bland andra. Hon tyckte att hon spillde för mycket, och att hon skramlade med besticken. Hur ska man kunna hjälpa Astrid med hennes måltider? Var och en funderar först över vilka åtgärder som bör sättas in för att Astrids måltidssituation ska bli acceptabel, så diskuterar vi och redovisar era synpunkter den 13/ Beakta dels själva måltiden, dels energi- och näringsintaget. Litteratur Andersson, I. och Sidenvall B. (2001) Case studies of food shopping, cooking and eating habits in older women with Parkinson's Disease. Journal of Advanced Nursing. 35(1), Christensson, L., Ek; A-C., Unosson, M.(2001) Individually adjusted meals for older people with protein-energy malnutrition: a single-case study. Journal of Clinical Nutrition. 10, Gustafsson, K., Andersson, I., Andersson, J., Fjellström, C., Sidenvall, B. Older Women's Perceptions of Independence vs. Dependence in Food-Related Work. Accepterad för publicering i Public Health Nursing Socialstyrelsen. Näringsproblem i vård & omsorg. Prevention och behandling. SoSrapport 2000:11. Kerstin Gustafsson Tel:
Den effektiva föreläsningen form och innehåll
Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merMuntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning
Läs merVad gör att en kurs uppfattas som engagerande och intressant?
Pedagogiskt miniprojekt Emma Kristensen Fysiska institutionen, 2003 Inledning Vad gör att en kurs uppfattas som engagerande och intressant? Efter nästan varje kurs fyller studenterna i en kursutvärdering
Läs merSeminarier eller föreläsningar?
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, ht 2004 Charlotta Hedberg, Kulturgeografiska institutionen Seminarier eller föreläsningar? - om undervisningsformer och kunskapssyn på kulturgeografiska
Läs merEventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Läs merFörväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen UP 1 förväntas kursdeltagaren kunna:
1 (5) Universitetspedagogik 1 (3 hp) Kursbeskrivning Allmänt Kursen Universitetspedagogik 1 (UP 1) syftar till att du som deltagande lärare ska få möjlighet att förkovra dig i ämnet universitetspedagogik
Läs merPeer learning i praktiken Vad tycker doktorander om att undervisa varandra?
Peer learning i praktiken Vad tycker doktorander om att undervisa varandra? Tobias Sjöblom, Ludwiginstitutet för cancerforskning och Anna Suárez Larsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi Målsättning
Läs merUtvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion
Läs merPedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merHandledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012
Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning
Läs merMED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merSocialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits
Läs merEngagerande undervisning en genusfråga?
Engagerande undervisning en genusfråga? Charlotta Johnsson, Inst. för Reglerteknik, LTH Ebrahim Parhamifar, Inst. för Teknik och Samhälle, LTH Per Ödling, Inst. för Informationsteknologi, LTH 1. Inledning
Läs merJakten på det perfekta pedagogiska upplägget inför en fördjupningskurs
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Catharina Ekdahl, Juridiska institutionen Jakten på det perfekta pedagogiska upplägget inför en fördjupningskurs I. Bakgrund till valet
Läs mer1 Bort från det okritiska kopierandet
Från typtal till förståelse Miniprojekt i Pedagogisk kurs för universitetslärare 2004 Erik Björnemo, Institutionen för teknikvetenskaper 1 Bort från det okritiska kopierandet Utgångspunkten för det här
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merTänker lärare på olika institutioner lika eller olika?
Tänker lärare på olika institutioner lika eller olika? MINIPROJEKT PEDAGOGISK GRUNDKURS II HT-99 Av Karin Gerhardt Olof Hansson Eva Söderman INLEDNING Syftet med detta miniprojekt har varit att undersöka
Läs merStudiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp Sjuksköterskeprogrammet Termin 6: ht 2012 Kursansvarig: Åsa
Läs merKursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015
Kursutvärdering Sid 1 (5) Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Svarsfrekvens: 78 % (18/23) 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? (1-5) Medel: 4,1 2. Dina förväntningar innan kursen?
Läs merAtt undervisa för första gången
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare I, vt 2006 Wendy Haglund och Erika Widenkvist, Inst. för materialkemi Att undervisa för första gången Ett informationsmaterial för nya doktorander Inledning
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merRagnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Läs merMED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är
Läs merMYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44)
Kursutvärdering moment 4, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) Intressant Detta var det intressantaste kursmomentet Den sammanfattande föreläsningen i slutet
Läs merATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden
Läs merKursutvärdering Matematisk analys IV H11
Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav
Läs merTeori och praktik. Vilket bör komma först?
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs III, ht Martina Tedenborg, Avd för samhällsfarmaci Teori och praktik. Vilket bör komma först? En diskussion kring den pedagogiska betydelsen av praktiken och dess placering
Läs merStudiehandledning till PBL på IT för användare
ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten 2003-08-25; 2004-03-30; 2004-08-25; 2005-01-17, 2005-08-24, 2006-01-16 Studiehandledning till PBL på IT för
Läs merPeriod 3-4, VT2006 Distans, nät
SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa
Läs merFörändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation. våren Uppsala universitet
Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation våren 2018 @CEMUS, Uppsala universitet Välkommen till kursen Förändringsprocesser ledarskap, kommunikation och organisation, som ges inom ramen
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merSamhälls och beteendevetenskap 1
Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik
Läs merNYTT KURSUPPLÄGG OCH MUNTLIG TENTAMEN
VUXENNEUROPSYKOLOGI (4 sp) ÄMNESSTUDIEKURS (PSYKOLOGI, LOGOPEDI OCH BLIVANDE ÄMNESLÄRARE I PSYKOLOGI) Mira Karrasch & Matti Laine Detta är ju helt objektivt sett det mest intressanta som finns! NYTT KURSUPPLÄGG
Läs merOmvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5
Läs merEnkäten fylls i anonymt, vi kan alltså inte se vem som har skrivit vad. Du får gärna använda kommentarsrutorna för att utveckla dina svar.
Enkätresultat Enkät: Distans: Kursutvärdering Status: öppen Datum: 2013-02-01 10:09:09 Aktiverade deltagare (HT12 1SJ012 Ledarskap, Grupp: pedagogik samver i sjuksköterss yrkesutövning (7,5hp) V51-03)
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merBehörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik, 5 hp. Litteraturlista och schema
Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik, 5 hp (Kurskod: HPE102) Litteraturlista och schema Vårterminen 2010 Kursansvarig lärare Peter Johansson peter.johansson@globalstudies.gu.se
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merInstämmer i viss mån. Instämmer i stort sett fördelning 5,9% 47,1% 35,3% 11,8% 0% antal (1) (8) (6) (2) (0) Instämmer i viss mån
Enkätresultat Enkät: Status: Kursutvärdering VT2012 stängd Datum: 2012-08-29 11:05:54 Grupp: Aktiverade deltagare (Människa, teknik, organisation (MTO) (7,5hp)) Besvarad av: 17(32) (53%) 1. Det var lätt
Läs merStudiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll
1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3K113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-11 Reviderad av Styrelsen för utbildning
Läs merFK Astrobiologi och molekyler i rymden - VT2018
FK0 - Astrobiologi och molekyler i rymden - VT08 Antal respondenter: 5 Antal : Svarsfrekvens: 60,00 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen Antal (,%) 6 (66,7%) Vet ej 0 (0,0%) 6.
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Vattenresursteknik MV0190, 30056.1314 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Abraham Joel Värderingsresultat Värderingsperiod: 2014-03-05-2014-04-04 Antal svar 8 Studentantal 52 Svarsfrekvens
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Läs merDisciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
Läs merStockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)
Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017) Kursansvarig lärare: Tove Sohlberg 1. Innehåll och allmän information
Läs merKurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet
Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet www.upc.umu.se Katarina Winka Margareta Erhardsson Universitetspedagogiskt centrum Syfte Kursens syfte är att stödja universitetslärarens professionella utveckling
Läs merStudiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits
Studiehandledning Ledarskap och vårdutveckling 7,5hp Leadership and care development 7,5 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merSpecialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng
Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP220 Klinisk nutrition 1, 15 högskolepoäng Clinical Nutrition 1, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2012-11-27 och
Läs merRiktlinjer för kursen Översättningsvetenskaplig teori och metod I, 15 hp, AN. Höstterminen 2009.
Stockholms universitet Tolk- och översättarinstitutet Riktlinjer för kursen Översättningsvetenskaplig teori och metod I, 15 hp, AN. Höstterminen 2009. Kursens mål och innehåll Kursen har följande lärandemål
Läs merStudiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
Läs merHÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Läs merStudiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP L9HK45 Hem- och konsumentkunskap 4 för lärare 7-9, 15 högskolepoäng Home and Consumer studies 4 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 15 higher education
Läs merVälkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!
Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen
Läs merOmvårdnad AV, Kvinnors hälsa och barnmorskans profession, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Kvinnors hälsa och barnmorskans profession, 7,5 hp Nursing Sciences MA, Women s reproductive health and Midwifery profession, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merRJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015
RJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merInstruktioner och motivation för grupparbeten
Handledarkursen Aktiva studenter i grupparbeten HT2005 Grupparbete Instruktioner och motivation för grupparbeten Mattias Engman Emad Mukhtar Francoise Raffalli-Mathieu Birgitta Tomkinson 1 1- Hur motiverar
Läs merInstitutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merOmvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)
Läs merMO8007 VT2017. Antal svar: 4
MO8007 VT07 Antal :. Vad var bäst med kursen? Vad var bäst med kursen? Aitors engagemang som labassistent The tight connection between the course literature, lectures and laboratories. Innehållet och upplägget!
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod LED100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska uppnå grundläggande kunskaper inom området ledarskap. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse 1.förklara och illustrera
Läs merOmvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.5 Credits Kurskod: OM2005 Utbildningsområde:
Läs merNEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Ekonomihögskolan NEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP L6HK20 Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15 högskolepoäng Home and Consumer Studies 2 for Teachers in Year 1-6, 15 higher education credits Fastställande
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen 2011-12-13 Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT12 1. Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en introduktion
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål /
1 2010-12-06/2011-01-24 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT11 1. Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en
Läs merlärande i klassrummet?
Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är
Läs merStudiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp
Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vuxenpedagogik, grundkurs, 15hp HT-2016 Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Ansvarig lärare: Karolina Muhrman karolina.muhrman@liu.se
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merLSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 3: Society and Individual, 15 higher education credits credits
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott C, Träningslära inriktning hälsa och äldre, 30 Sport Science, Principles of Exercise Training, Health and Aging, Advanced Course, 30 Credits Kurskod:
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merStockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga
Läs merVT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus
VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus : Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Mycket bra 12 (85,7%) Ganska bra 2 (,3%) Ganska dålig 0 (0,0%) Mycket dålig
Läs merStudieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten
Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se språkhandledare Humanisten 1 Vad är språkhandledning? Studieteknik Akademiskt skrivande Muntliga presentationer engelska eller svenska 2 Hur? Individuell
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och senast reviderad
Läs merForskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11
Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Institutionen
Läs merStockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)
Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT Innehåll. 2. Lärandemål
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till delkursen Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT14 1. Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en introduktion till sociologisk
Läs merL6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs mer- Den praktiska kunskapen man fick lära på labbarna + projektlabben.
Fullgjorda Egna enkäter: 16 Frågor: 16 1. () Vad har du varit mest nöjd med beträffande kursen? Föreläsningar Föreläsaren, han har visat på stort engagemang! Inga frågor har varit för dumma. Han har alltid
Läs merOmvårdnadshandledning i grupp utifrån olika perspektiv
Omvårdnadshandledning i grupp utifrån olika perspektiv Kent-Inge Perseius, Specialistsjuksköt. i psykiatri, Docent Forsknings- coh utvecklingsamordnare Nyckeln kurs- och kompetenscenter för hälsopedagogik,
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merLärande i matematik - olika teoretiska perspektiv
Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade
Läs merRehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs mer