Forskning pågår om äldre och åldrande
|
|
- Lars-Göran Rolf Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning pågår om äldre och åldrande Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet
2 Institutionen för kostvetenskap 120 år..
3 Den bekymmersamma maten - äldre reflekterar över ändrade livsförhållande M Nydahl
4 Forskning om mat och äldre.. - på sjukhus/äldreboende - kartläggningar som visar andel (%) undernärda äldre - genomförs ofta bland de allra äldsta - olika strategier för att förbättra nutritionsstatus
5 Få studier med utgångspunkt från. - friska hemmaboende äldre - att främja goda matvanor liksom rutiner som främjar detta - goda exempel på förebyggande arbete - att undersöka äldre- kunskaper, attityder och beteende kring mat och måltider Food security WHO (1992) FAO (1996)
6 Hemmaboende äldre Äldreforskning vid institutionen Ensam- eller sammanboende Män och kvinnor (kunskap, rutiner, attityder) Friska = klarar sin egen matsituation Åldersgrupper: 65 - >90 år Meals Eating habits and Nutrient intake in Elderly Women (MENEW) Food in Later Life EU-projekt Community Health to Enhance changed behaviour (CHANCE) EU-projekt
7 EU - projektet Food in later life - choosing food, eating meals: sustaining independence and quality of life
8 Måltiden som gåva Äldre kvinnor ambitionen att laga mat som man alltid gjort Att inte längre laga mat till andra begränsar ätandet Förenklad matlagning och mindre portioner Färdigmat inte den naturliga lösningen Självständigheten viktigast
9 Äldre män- matrelaterade sysslor och måltider Saknar helheten kring måltiden Planering, inköp och matlagning fortfarande kvinnans ansvar Bristande delaktighet ängsliga, saknar strategier & enkla lösn. Känner sig tvingade inruta sitt liv efter en förändrad livssituation Viktigt förmedla till hälso- och sjukvården behov av alternativa lösningar
10 Självständighet i relation till sjukdom. Hur påverkar handikapp och annan sjukdom matsituationen? Reumatoid arthritis, Parkinsons sjukd. och stroke begränsar matrelaterade sysslor Självständighet och ansvaret för maten fortfarande viktig Strategier, rationaliserar, halvfabrikat, lagar mycket mat som räcker flera dagar Ensamstående färdigmat, halvfabrikat och matlådor Hustru/sambo sjuk- otillräckliga och ängsliga särskilt för fullgott näringsintag
11 Äldres reflektion över motsägelsefulla hälsobudskap Följer sina egna tankar och invanda beteenden snare än att förlita sig på experter Att följa hälsobudskap en fråga om ålder Bra eller dålig mat Hemlagad mat (= från grunden) = mest hälsosam Skeptiska mot processad- och förpackad mat, tillsatser och tydligt misstroende till industriproducerad färdigmat Food in Later Life
12 EU-projektet CHANCE Kunskap och beteenden - kulturella skillnader, en reflektion Jämförelse äldre svenskar med äldre rumänska deltagare Svenska äldre deltagare bättre kunskap, hälsosammare matvanor & större intresse för fysisk aktivitet Professioner inom hälso- och sjukvården viktigt ha kunskap och förståelse för att kulturell och livsstilsrelaterad bakgrund ligger till grund för en äldre persons mat- och måltidsvanor Vilka resurser behövs för att stödja & underlätta?
13 Bortfallsanalys (MENEW) (65-75) (75-85) (85-95) Vilka anledningar och vilka åldersgrupper tackar nej? Vilka deltar i forskningsstudier bland äldre? - de allra yngsta (mest aktiva, tidsbrist)) och - de allra äldsta (alltför trötta, har inget att bidra med,dementa, begränsad rörlighet, vill inte vara med i forskningsstudier Slutsats Bilden av äldre hemmaboende kvinnors mat och måltider beskrivs utifrån en mellangrupp
14 Summering & tankar hur vi arbetar vidare Äldre såväl kvinnor som män har en uttalad oro kring mat och måltider Kvinnor- fortfarande huvudansvar (sammanboende),ensamhet begränsar ätandet vill bo hemma men svårt förenkla matlagningen, negativa till färdigmat, oro för medias beskrivning av äldres undernäringsproblematik Män - i begränsad utsträckning delaktiga i matrelaterade sysslor, oro för framtiden, vill bo kvar hemma, i något större utsträckning nya strategier och användning av färdigmat
15 Vilka strategier och redskap behövs och vad kan tillföras så att den bekymmersamma maten istället upplevs som en ingrediens i vardagen som ger livslust, välbefinnande och god hälsa?
16 Implementering av forskningsresultat till samhällets äldre Matskola för äldre En möjlighet för äldre att få ökade kunskaper om hur man handskas med mat och hur den kan komponeras till enkelt tillagade, goda måltider med en bra näringssammansättning. En möjlighet att stifta nya kontakter för gemensamma måltidsmöten i framtiden
17 Matskola för äldre - upplägg och genomförande 5 gruppträffar 1. Mat och hälsa på äldre dar.med fokus mot ett hälsosamt åldrande 2. Att handla mat. Näringsinnehåll och innehållsdeklarationer att göra val utifrån min egen livs- och hälsosituation 3. Hantering och förvaring av mat 4. Att laga från grunden eller köpa färdigmat provsmakning och jämförelser 5. Deltagarnas egna önskemål Teoretisk introduktion Alla lagar sin egen portion x 2 Gemensam måltid Reflektion- frågor mm
18 Matskola för äldre vad har hänt? Cirka 25 kommuner initierat matskolor Matskolor- samma innehåll även till hemtjänstpersonal Uppsala kommun- regelbundna matskolor ca 350 deltagare (män och kvinnor) Utvärdering (enkät)
19 Enkät 209 deltagare Svarsfrekvens n= 166 (79.4%) * 58 % kvinnor * 42 % män Medelålder 72 (±6.5)år
20 41 % anmäler sig för att de vill lära sig mer generellt om matlagning 33 % för att de vill förenkla matlagningen 66 % svarar att matskolan gett dem just detta 33% vill lära sig hur man sammanställer hälsosamma måltider 50% säger sig lärt sig just detta 99 % är positiva till den gemensamma måltiden och 10% träffas efter kursen för gemensamma måltider 25 % positiva köpa färdigmat 46 % har lärt sig använda nya produkter 65% har lärt sig välja utifrån märkning (näringsinnehåll, ingredienser mm) 91 % har lärt sig hur hantera sin matsituation även om hälsan blir sämre
21 64% - läser närings- och innehållsdeklaration i större utsträckning efter att de deltagit i matskolan 97% - har lärt sig mer förstå fördelar med att välja färdigmat 47% - har lärt sig använda nya produkter men 25% - är tveksamma om de kommer att välja färdigmat i större utsträckning i framtiden 50% - har lärt sig mer om vad som är hälsosam mat efter matskolan 62% - har lärt sig hur man kan förenkla matlagningen
22 79% Jag vill deltaga i andra kurser som inkluderar lättare fysisk aktivitet 85% ställer sig positiva till att kommunen erbjuder matskolor som en del i ett hälsofrämjande arbete riktat mot äldre
23 Varför matskolor? - äldre är oroliga för sin matsituation- idag och inför framtida dagar - kunskap och strategier i vardagen för att undvika malnutrition - självständighet värderas mycket högt - en möjlighet etablera sociala nätverk för gemensamma måltider
24 Vad kan matskolor ge äldre? - ökad kunskap om alternativa strategier/lösningar - ett sätt att stödja och underlätta sociala nätverksärskilt för ensamboende - möjliggöra en ökad livskvalité genom att kunna bo kvar i hemmet längre - förbättrad nutritions- och hälsostatus även bland de äldre, äldre
25 Matskola för äldre som hälsofrämjande aktivitet. Regelbunden implementering i kommunal regi Andelen ofrivilligt isolerade äldre kan minska Andelen undernärda och anorektiska äldre kan minska Potential att utvidgas med andra livsstilsfaktorer- ex. vis fysisk aktivitet - i former som passar alla flexibla lösningar MÅL: att ta hänsyn till hela människan vilket ofta är begränsat idag inom hälso- och sjukvården
26 Min önskelista Utökad forskning även bland hemmaboende äldre Tvärvetenskap - att initiera och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter/projekt bland hemmaboende äldre Flexibla Matskolor delvis finansierade av kommunerna Att livsmedelsindustrin satsar på produkter som anpassas mot äldre inklusive äldre med en icke svensk bakgrund
27 You have to do something before the trousers are too loose Louise Davies
Att stödja äldre i deras mat- och måltidssituation
Att stödja äldre i deras mat- och måltidssituation Margaretha Nydahl Professor, Leg.dietist Institutionen för kostvetenskap Mat och hälsa attityder, kostintag, kunskap & beteende Meals, Eating habits and
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP L9HK45 Hem- och konsumentkunskap 4 för lärare 7-9, 15 högskolepoäng Home and Consumer studies 4 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 15 higher education
Läs merOrkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Läs merMatskola för äldre SLUTRAPPORT HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. SLUTRAPPORT Matskola för äldre (8) Lilla ratten
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG SLUTRAPPORT Matskola för äldre Matskola för äldre SLUTRAPPORT Projekt Matskola för äldre Författare Eva Rise Version2 Dnr Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning/äldreomsorg
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP L6HK20 Hem- och konsumentkunskap 2, för lärare 1-6, 15 högskolepoäng Home and Consumer Studies 2 for Teachers in Year 1-6, 15 higher education credits Fastställande
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merHär kan du ta del av. enkätens resultat
Här kan du ta del av enkätens resultat Bakgrund till enkäten Utvecklingsplanen för äldreomsorgen år 2013-2018 i Kungsör utgår. I september 2018 påbörjades ett projekt med syfte att färdigställa ett nytt
Läs merUtbildningsplan för hälsopromotionsprogrammet
Utbildningsplan för hälsopromotionsprogrammet Grundnivå, 180 högskolepoäng Health Promotion Program, Bachelor level, 180 Higher Education Credits Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merhem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och lärare åk 1 3, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens innebörd och funktion.
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merTerminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merÄldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex
Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen
Läs merVardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson
Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende
Läs merOrkla Matbarometer Sverige 2016
Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070
Läs merUtbildningsplan för hälsopromotionsprogrammet
Utbildningsplan för hälsopromotionsprogrammet Grundnivå, 180 högskolepoäng Health Promotion Program, Bachelor level 180 Higher Education Credits Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merVad jag ska prata om
Agneta Hörnell, professor Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet Skollunchens betydelse för hälsa och inlärning vad vet vi egentligen? Föreläsning på Livsmedelsverkets Branschdagar i Stockholm
Läs merAtt arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
Läs merHÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Läs merDietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31
Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merUtbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad
Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,
Läs merMat och ett hälsosamt åldrande
Mat och ett hälsosamt åldrande 2018-11-21 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder 2018-11-21 Frida Carlstedt 2018 2 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merMILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR
1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»
Läs merMatlag för äldre med hemtjänst och för hemtjänstpersonal
Matlag för äldre med hemtjänst och för hemtjänstpersonal Upprättad av: Maria Månsson, Leg. Dietist Datum: 2007-07-30 Version: 2.0 Reviderad av: Louise Follin, Leg. Dietist 2007-10-09 slutversion Förvaltning:
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merJämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL
Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merAtt flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?
www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merEkonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion
Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merBeskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27
Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare
Läs merMåltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning
Social- och omsorgskontoret 2016-03-16 Beställaravdelningen Dnr SÄN/2016:84 Måltider i ordinärt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning 1. Bakgrund I Upplands Väsby kommun har personer i
Läs merHögstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010
2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis
Läs merMotivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.
Läs merVad är en perfekt matdag för dig?
SKOLA NAMN Klass Vad är en perfekt matdag för dig? Du är unik på många sätt. Vilken mat du mår bra av beror på din kultur, din fysiska aktivitet, om du är överkänslig mot något och mycket, mycket mer.
Läs merHemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:
Skattningsschema för Hem och konsumentkunskap för lärare åk 7 9, 45 hp (1 45). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens
Läs merSlutrapport för Matlaget 2007-2009
Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Sociala Resursförvaltningen Matlag för äldre Olika kulturers mat Mat för gubbar och tanter Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 20090824 1.0 Louise
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFÖRSLAG PÅ UPPSATS ELLER STUDENTARBETEN INOM HÄLSOPROMOTION
FÖRSLAG PÅ UPPSATS ELLER STUDENTARBETEN INOM HÄLSOPROMOTION Är du intresserad av att göra en uppsats/ämnesfördjupning/litteraturstudie inom kostvetenskap eller idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRSLAG PÅ UPPSATS ELLER STUDENTARBETE INOM HÄLSOPROMOTION Är du intresserad av att göra en uppsats/ämnesfördjupning/litteraturstudie inom kostvetenskap eller idrottsvetenskap med fokus på hälsopromotion
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs mervärldens friskaste barn
världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merInsamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1
Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från
Läs merWinbergs Hälsa Friskare Du
Hälsoutbud Winbergs Hälsa Friskare Du Innehåll Varför satsa på hälsa? sid. 4 Hälsointervention sid. 5 Föreläsningar sid. 7 Kurser i hälsosam matlagning sid. 8 Gym sid. 11 Hälsokonsultation sid. 12 Gruppträning
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merPolitiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud
Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Agnetha Jonsson Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud Förslag till beslut 1. Regiondirektören
Läs merKostpolicy. För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun
Kostpolicy För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun 2017-10-02 Inledning Det växande Gnesta med omväxlande tätorter och odlingslandskap värnar om
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merLHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merKostrekommendationer & evidens
Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster
Läs merVad tyckte de äldre om äldreomsorgen i Uddevalla Hemtjänst Särskilt boende
Vad tyckte de äldre om äldreomsorgen i Uddevalla 2017 Hemtjänst Särskilt boende Deltagare Hemtjänst: Totalt svarade 91 634 personer på årets enkät, vilket är 63,4% av de tillfrågade. I Uddevalla svarade
Läs merOrkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning
Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning ORKLA MATBAROMETER Orkla är en av de största aktörerna på den nordiska livsmedelsmarknaden och har därmed ett ansvar för att bidra till ökad folkhälsa,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2011/2012
VÄSTERVÅNGSKOLAN LANDSKRONA LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012 Vision Genom kunskap och kompetens mot stjärnorna Vår vision på Västervångskolan är att utbilda, stödja, utveckla och förbereda våra elever på ett
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merHär får du veta mer om portionsmaten
Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken
Läs merEn hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som
Läs merStoppa undernäringen av äldre
Stoppa undernäringen av äldre Vi har ett viktproblem i Sverige, som drabbar över en tredjedel av patienter på våra sjukhus, varannan boende i äldreboenden och var fjärde patient i den specialiserade äldresjukvården,
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP L6HK10 Hem- och konsumentkunskap 1 för lärare 1-6, 15 högskolepoäng Home and Consumer Studies 1 for Teachers in Year 1-6, 15 higher education credits Fastställande
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merBästa närståendevårdare
Bästa närståendevårdare Borgå stad erbjuder en möjlighet till undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa. Undersökningen är kostnadsfri för närståendevårdare. Målet för undersökningarna om
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs mer