Att undervisa för första gången

Transkript

1 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare I, vt 2006 Wendy Haglund och Erika Widenkvist, Inst. för materialkemi Att undervisa för första gången Ett informationsmaterial för nya doktorander Inledning Vi har upplevt att man som doktorand ofta kastas rakt in i undervisning utan att riktigt veta vad detta innebär. De flesta nya doktorander har ingen pedagogisk utbildning eller tidigare undervisningserfarenhet, vilket kan skapa oro och osäkerhet inför första undervisningstillfället. Vår tanke med detta projekt är därför att göra en pärm med kort information som kan hjälpa nya doktorander vid institutionen för materialkemi inför första undervisningstillfället. Tanken är att pärmen ska ge större säkerhet hos doktoranderna och hjälpa dem känna sig mindre nervösa första gången de står inför studenterna. Informationen i pärmen kommer också att läggas ut på institutionens interna hemsida och på så sätt bli mer tillgänglig för doktoranderna. Utöver de praktiska aspekterna vill vi också försöka väcka intresset för pedagogik och hur man kan utvecklas som lärare redan från första början. I materialet har viss teori inkluderats (W. McKeachie (2006) och A. Hedin (1997)) Utförande För att få en uppfattning om vilka svårigheter nya doktorander på institutionen för materialkemi stöter på och vilken information man kan tänkas behöva när man ska börja undervisa, gjorde vi först en enkätundersökning bland de undervisande doktoranderna på institutionen. Av totalt 28 utskickade enkäter fick vi in 17 svar. I enkäten bad vi doktoranderna bl.a. besvara frågor om hur de upplevde sin första undervisning, vilka problem de har stött på och om de har några tips till nya doktorander. Denna enkät bekräftade vår observation att doktorander ofta känner sig nervösa och spända när de ska undervisa för första gången. De problem som doktoranderna stött på i undervisningen var i första hand olika administrativa problem eller bristande förkunskaper hos studenterna. Det absolut vanligaste tipset som de svarande ville ge till nya doktorander var att det lönar sig att vara ordentligt förberedd och påläst. Enkäten samt en sammanställning finns bifogad som bilaga. Innan vi satte oss ner och började skriva texterna till pärmen läste vi in oss på teori om pedagogik och vi fick många bra idéer från W. McKeachie (2006). Föreläsningsanteckningar från den pedagogiska kursen har också varit till stor nytta för oss, då de gett oss en bra grund att bygga vår pärm på.

2 Först i pärmen valde vi att sätta en inledning med en kortfattad motivering till varför vi satt ihop materialet och hur vi gått tillväga. I inledningen räknar vi även upp några referenser till böcker om pedagogik för dem som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet. Nästa flik i pärmen fick heta Bra att veta. Här tar vi upp lite användbar fakta om vad som gäller vid institutionen och universitetet i allmänhet. Nästa rubrik är Första undervisningstillfället. Detta stycke är ämnat att vara en lathund för vad man kan göra för att förbereda sig inför undervisning, ge tips till första tillfället samt väcka tankar om vad som utmärker en bra lärare. Nästa stycke i pärmen heter Olika undervisningsformer och är en kort sammanfattning av de undervisningsformer som man som doktorand vid institutionen för materialkemi kan tänkas stöta på. Därefter kommer ett stycke om olika studentgrupper som sammanfattar de olika grupper som man kan stöta på i materialkemis kurser samt kort om olika inlärningsstilar. Sista stycket i pärmen heter Olika utvecklingsstadier hos en lärare och handlar precis som rubriken säger om hur man utvecklas som lärare. Under övriga flikar i pärmen finns olika bilagor så som t.ex. universitetets pedagogiska program och riktlinjer för studenters arbetsvillkor. Pärmens samtliga dokument finns bifogade som bilaga. Informationen i pärmen är hämtad från universitetets och institutionens hemsida, från W. McKeachie (2006), A. Hedin (1997), vår kurspärm i pedagogiska kursen, egna erfarenheter samt från enkäten. Diskussion Vårt syfte med detta projekt är att underlätta för nya doktorander. Vi har försökt åstadkomma detta genom att varva praktisk information med pedagogikteori. Vi valde att lägga upp vårt material på detta sätt för att förhoppningsvis hålla läsarens intresse uppe hela texten igenom. För mycket teori kan verka avskräckande i nybörjarens ögon men om den är invävd tillsammans med praktisk information och tips kan den slinka ner av bara farten. Då idén med den nya pärmen diskuterades med andra doktorander var det ett positivt intryck och många höll med om att det borde finnas något sådant. Vår enkät visade att det var många som tycker att undervisning är givande men tidskrävande. Vår pärm kan minska mängden praktiska problem och därmed ha en tidssparande effekt. Att samla information på ett ställe som är lättillgängligt är också tidseffektivt. Man sparar mycket tid om man vet var man ska leta för att hitta den info man behöver. Som doktorand finns det många olika sätt som man kan undervisa på. Vi tyckte att det var viktigt att ha ett stycke som tar upp skillnader mellan olika undervisningsformer. Enkäten visar att den vanligaste typen av undervisning för doktoranderna är labundervisning och därför är mycket av fakta och de tips som återges i övriga delar av pärmen baserade på just denna typ av undervisning. Institutionen för materialkemi ger kurser för flera olika studentgrupper. Det är därför relevant att inkludera ett avsnitt i pärmen som diskuterar olika studentgrupper och vad detta innebär för läraren. För att väcka intresset för fortsatt undervisning och pedagogisk utbildning ville vi även belysa att det är viktigt att utvecklas som lärare, därför har vi inkluderat en text som tar upp detta. Tyvärr har det under den tid vi haft på oss för detta projekt inte kommit några nya doktorander till institutionen. Till följd av denna avsaknad av försökspersoner att testa vårt

3 material på, har vi ännu inte kunnat utvärdera resultatet av vårt projekt. Vi hoppas att snart kunna få respons på pärmen. Detta kan i sin tur leda till att pärmens dokument kommer att ändras och förbättras. Förhoppningsvis kommer detta material att användas i framtiden och uppdateras löpande när det sker förändringar. Referenser A. Hedin, L. Svensson, Nycklar till kunskap, Studentlitteratur, Lund (1997) W. J. McKeachie and M. Svinicki, McKeachie s Teaching Tips: Strategies, Research, and Theory for collage and University Teachers, Houghton Mifflin, Boston (2006) ( ) ( ) ( )

4 Bilaga 1 ATT UNDERVISA FÖR FÖRSTA GÅNGEN Informationsmaterial till nya doktorander på institutionen för materialkemi

5 Inledning (Flik 1) Vi har upplevt att man som doktorand ofta kastas rakt in i undervisning utan att riktigt veta vad detta innebär. De flesta nya doktorander har ingen pedagogisk utbildning eller tidigare undervisningserfarenhet. Vi bestämde oss därför att som ett miniprojekt i kursen pedagogisk kurs för universitetslärare sätta ihop denna pärm med en blandning av praktiska tips och lite användbar pedagogikteori. Tanken är att pärmen ska ge dig som ny doktorand större säkerhet och få dig att känna dig mindre nervös inför ditt första undervisningstillfälle. Vi vill också försöka väcka intresset för pedagogik redan från början. För att få ett hum om vad som kan vara bra att veta som ny doktorand satte vi ihop en enkät som vi delade ut till de undervisande doktoranderna på institutionen. I enkäten frågade vi bland annat vilka problem de stött på i undervisningen och hur de löste dem. Vi bad också om tips till dig som ny doktorand inför första undervisningstillfället. Enkäten och en sammanställning av resultatet finns under flik 12. Vi hoppas att du får nytta av vår pärm och tar gärna emot synpunkter på hur vi kan göra den bättre! Wendy och Erika erika.widenkvist@mkem.uu.se; wendy.haglund@mkem.uu.se För dig som vill läsa mer om pedagogik rekommenderar vi böckerna : W. J. McKeachie and M. Svinicki, McKeachie s Teaching Tips: Strategies, Research, and Theory for collage and University Teachers, Houghton Mifflin, Boston (2006) A. Hedin, L. Svensson, Nycklar till kunskap, Studentlitteratur, Lund (1997) (Fråga de andra doktoranderna de kan mycket väl ha böckerna i hyllan)

6 Bra att veta (Flik 2) När man börjar som doktorand är det mycket nytt och många personer att hålla reda på. Nedan följer lite fakta om vad som gäller vid institutionen för materialkemi och universitetet i allmänhet som kan vara bra att känna till inför första gången man undervisar. Doktorander och undervisning De flesta doktorander vid institutionen undervisar. Vanligast är att doktorander undervisar som laborationshandledare men det förekommer även att doktorander håller föreläsningar eller har annan form av undervisning. Bakom flik 7 finns en lista på de kurser som institutionen ger. Personer som är bra att ha koll på Studierektor: Har hand om fördelningen av undervisning vid institutionen. Det är också till studierektorn du ska vända dig om du t.ex. blir sjuk den dagen du ska undervisa och behöver en vikarie. Kursansvarig: Kursansvarig är den person som har huvudansvaret för en kurs. Det är kursansvarig som t.ex. registrerar studenterna, ser till att lämpliga lokaler bokas, kurslitteratur beställs m.m. Det är vanligtvis denna person som informerar övriga inblandade lärare inför kursens start. Labansvarig/tekniker: Vid grundkurslabben på Ångström och BMC finns tekniker som ansvarar för labsalarna. Dessa ser till att det som behövs för att utföra laborationerna finns tillgängligt och att allt fungerar. Dessa personer ska du kontakta om du har någon fråga angående laborationen eller om något problem uppstår. Schemaansvarig: När det gäller civilingenjörsprogrammen är det personal på UTH-kansliet som lägger schema. För övriga kurser beror det på vilken institution som ger kursen.

7 Praktiska saker att ha koll på Kopiering: För att kunna använda kopieringsapparaterna behövs en kod. Vilken kod man ska använda varierar beroende på om man kopierar till undervisning eller i forskningssyfte. Fråga kursansvarig efter kod. Nyckar/Passerkort: För att få tillgång till vissa undervisningslokaler krävs att man har speciella nycklar eller passerkortsaccess. Dessa skaffar man vanligtvis genom att kontakta administrativ personal på kursansvarig institution och sedan hämta ut hos intendenturen på Ångström eller i receptionen på BMC. Viktiga papper Försäkring: Både doktorander och studenter är försäkrade genom universitetet om olyckan skulle vara framme. Se flik 8 för med information om försäkringen. Studenternas rättigheter: Uppsala universitet har satt upp riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. En bilaga på detta finns under flik 9. Pedagogiskt program: Det finns ett pedagogiskt program för Uppsala universitet. Detta finns som en bilaga under flik 10.

8 Första undervisningstillfället (Flik 3) Det är många tankar som kretsar i huvudet inför första undervisningstillfället och det är ännu mer man funderar på när man står där och ser studenterna komma in i salen. Denna text ska ge några bra praktiska råd och lite tips till dig som lärare. Förhoppningsvis kan dessa hjälpa dig att känna dig lite lugnare inför första undervisningen. I detta dokument finns också några rader om vad som kännetecknar en bra lärare. Det kan vara viktigt att ta till sig dessa punkter och försöka leva upp till det. Slutligen finns här en liten minnesregel för vad du som lärare ska sträva efter. Inför första tillfället Några praktiska saker att tänka på är: Nycklar/passerkort kolla upp med kursansvarige vilka lokaler undervisningen är i och hur du får nyckel dit Kopiering det är ganska troligt att du kommer att behöva kopiera saker som är relaterade till undervisningen. Kolla upp med kursansvarig i förväg vad det är för kod som gäller vid kopiering Utrustning kolla upp vad det är för utrustning som ska användas och se till att du vet hur den fungerar Övrigt att tänka på inför första undervisningen Det viktigaste av allt är nog att du är ordentligt förberedd. Det ger större självkänsla om du vet att du gjort allt du kan. Det är ingen idé att vara orolig, du kan ändå bättre än studenterna Om du ska undervisa på laboration och själv inte gjort laborationen innan är det en väldigt stark rekommendation att du i förväg testar att

9 göra labben. Då vet du vad som händer och kan bättre svara på studenternas frågor Om du känner dig osäker trots att du läst och testat labba själv är det bra att fråga andra doktorander som haft labben tidigare. De kan alltid komma med lugnande tips Under första tillfället Vid det allra första tillfället är det bra att vara i god tid till undervisningssalen. Det finns många fördelar med detta: Du kan småprata med de studenter som kommer tidigt, vilket gör att viss nervositet kan försvinna Skriv upp ditt namn, telefonnummer och adress på tavlan. Detta innebär att du får något att börja prata om Du hinner ställa ordning allt och kan kolla var olika saker finns Du kan kolla upp och fundera ut hur du ska stå för att studenterna ska se och höra dig på bästa sätt Här kommer några tips på vad du kan göra då studenterna har kommit: Inledningen och ditt intryck är viktigt. Börja med att prata med hög och tydlig röst. Vänd dig mot studenterna och ha ögonkontakt I en liten klass kan det vara lämpligt att alla får presentera sig själv eller varandra. Det är ju mycket trevligare om man känner varandra. Försök lär dig namnen på studenterna så snabbt som möjligt Du kan börja med en kort presentation av dig själv. Passa då på att nämn något om vad du håller på med. Ett annat roligt tips är att låta studenterna ställa en varsin fråga till dig. Detta behöver då inte enbart vara relaterat till din forskning och utbildning. Utan det kan även vara fritid. Du kan dock välja att inte svara på frågan om den blir för privat

10 Det är viktigt att du får en kort beskrivning av vilken bakgrund studenterna har, detta medför att det blir enklare att planera undervisning och du kan lägga den på en lagom nivå Börja med att ställa upp spelregler, dvs. vad som gäller under din undervisning. Låt gärna studenterna vara med och bestämma dessa När du väl ska börja med genomgången är det bra om du börjar med ett syfte och mål med dagens undervisning. Gå kort igenom vad som ska göras Visa vad som ska göras om det är något svårt som ska utföras Ställ frågor till studenterna så att du får dem engagerade Om du använder OH se till att texten inte är för liten och att det inte är för mycket text på varje bild. Detsamma gäller om du använder power point. En bra lärare Entusiasmerande och engagerande det är enklare att lyssna på en lärare som tycker att det de gör är roligt Kunnig en kunnig lärare ger mer förtroende och respekt Intresserad en intresserad lärare kan ta till sig mer kunskap Pedagogisk bra struktur på undervisningen underlättar för studenternas lärande Förberedd en lärare blir alltid bättre om han/hon förberett sig noga Lyhörd kan ge bra återkoppling och skapar en dialog, samt kan även lägga undervisningen på en lagom nivå Vänlig en vänlig lärare skapar en trygg stämning

11 Tillgänglig nämn dina arbetstider för studenterna så att de vet att de kan nå dig om de har några frågor Påhittig kan variera undervisningen och skapa aktivitet hos studenterna En bra lärare ska kunna få sina studenter motiverade motivation är A och O för lärande! Minnesregel En bra minnesregel är MOSAIK Motivation förklara för studenterna varför de lär sig och var det leder Omväxling lättare för studenterna att hålla koncentrationen uppe Samarbete diskussion mellan personer ger ökad förståelse Aktivitet höjer motivationen Intresse höjer motivation och koncentration Konkret detta gör det lättare att minnas

12 Olika undervisningsformer (Flik 4) Vid institutionen för materialkemi finns det några olika sätt som man som doktorand kan få undervisa på. Enkätundersökningen visade att det allra vanligaste är att man är handledare på laborationer, men det förekommer även att man får hålla i föreläsningar och lektioner. Ungefär hälften av de svarande hade även undervisat i form av handledning medan undervisning i form av seminarium var minst förekommande. Nedan följer en liten kort beskrivning av vad det innebär att undervisa på dessa olika former samt lite om vad man bör tänka på i dessa situationer. Laboration/datorlaboration För de flesta kurserna innebär detta att man får en skriftlig laborationshandledning, som även studenterna får. Som lärare brukar man också få en lärarhandledning med svar på eventuella frågor i laborationshäftet samt vad som kan vara bra att tänka på under laborationen. Du som lärare ska vanligtvis hålla en kort genomgång för studenterna innan de börjar med det praktiska arbetet. Det går inte alltid att utgå ifrån att studenterna har läst igenom handledningen, så det är alltid bra med en kort genomgång. Laborationer kräver vanligtvis både mycket förarbete och efterarbete utöver själva undervisningstillfället. Om det är första gången man undervisar på en viss kurs kanske man till exempel behöver bekanta sig med den sal man ska undervisa i och eventuella instrument som ska användas. Efter laborationen ska studenterna ofta lämna in en rapport och rättning av dessa är inte sällan tidskrävande. Undervisar man på samma laboration en andra gång brukar det inte krävas lika mycket arbete. Föreläsning/lektion Föreläsning är vanligtvis en mycket väl definierad undervisningsform som vi alla känner till. Läraren presenterar muntligt ett material för studenterna. Ofta med hjälp av att skriva på en tavla och visa olika sorters bilder m.m. Vad som menas med lektion skiljer sig däremot ofta från kurs till kurs och ofta dyker andra ord upp som t.ex. övning eller räkneövning. Men skillnaden

13 på föreläsning och lektion som undervisningsform är vanligtvis inte speciellt stor. I de fall man som doktorand får undervisa på föreläsning eller lektion ska det alltid finnas klara mål med vad studenterna ska kunna efter genomgången kurs. Utgå ifrån dessa mål då planeringen för varje föreläsning eller lektion görs. Då man håller en föreläsning första gången kan det vara bra att redan innan övat sitt material för att se hur lång tid det tar att gå igenom det man tänkt. Tänk också på att det är svårt för studenterna att hålla sig fokuserade under alltför lång tid. Lägg in små pauser med jämna mellanrum t.ex. små diskussionsfrågor. Denna undervisningsform kräver också mycket förarbete första gången man har en kurs. Seminarium I denna undervisningsform gäller det vanligtvis så att du som lärare leder en diskussion med studenterna. För att kunna skapa och leda diskussionen på ett bra sätt krävs det att du som lärare själv har läst in dig ordentligt på studenternas material och satt in dig i ämnet. I denna undervisningsform är det också extra viktigt att försöka skapa en bra stämning bland studenterna i gruppen. Alla studenter måste få en chans att komma till tals, speciellt om seminariet är en form av examination. Vissa studenter kan känna obehag inför denna undervisningsform, t.ex. om de har svårt för att tala inför större grupper. Därför är det bra att som lärare vara lyhörd för sådana signaler och försöka hjälpa fram dessa studenter. Handledning Detta innebär vanligtvis att man handleder en student som jobbar med någon form av projekt. Även här är det bra att ha förberett sig genom att ha läst på om ämnet så att man lättare kan styra in studenterna på rätt spår. Ett tips kan vara att man söker lite artiklar innan man träffar studenten så att man har ett hum om var de kan hitta bra information. Vilken arbetsinsats denna form av undervisning kräver skiljer sig självklart beroende på uppgiften studenterna fått men också ofta beroende på studenten/studentgruppen. Vissa vill ha och/eller behöver mycket handledning medan andra kan och vill klara sig mer på egen hand.

14 Olika studentgrupper (Flik 5) Det är många olika studentgrupper som läser institutionens kurser. Det kan vara civilingenjörer, naturvetare, lärare, men även sådana som läser fristående kurser. Det är bra om du som lärare kan ta reda på i förväg vad du har för grupp och hur deras förkunskaper ser ut. För att kunna lägga undervisningen på en lagom nivå är det viktigt att du vet hur långt de kommit i sin utbildning. Genomgående i all undervisning, oavsett vilken studentgrupp du har är också att du ska sträva efter att få studenterna intresserade och aktiverade. Detta kan ske genom att välja exempel som är relevanta för just den studentgruppen. Civilingenjörsstudenter Denna grupp av studenter är relativt homogen. Detta beror på att de läser ett program och de flesta kurserna är gemensamma. Studenterna får då liknande bakgrundskunskaper. Gruppen är också åldersmässigt relativt homogen. Det är viktigt att du tänker på att om du har civilingenjörsstudenter så läser de ofta flera kurser parallellt och de har mycket som pågår på en gång. Dessa studenter är ofta stressade och hinner inte förbereda sig genom att läsa laborationshandledningen. Genomgångarna av t.ex. lab bör vara relativt noggranna över viss teori samt hur de ska göra. Naturvetarstudenter Naturvetarstudenter läser ofta endast en kurs i taget och det är en relativt inhomogen grupp. Dessa studenter har större valmöjlighet när det gäller kurser och detta skapar variation i förkunskaper. Dessa studenter brukar vanligtvis förbereda sig relativt bra inför undervisningen och de ställer ofta frågor under genomgångarna. Vid t.ex. labgenomgångar med dessa studenter behöver du ofta inte gå igenom så noga hur de ska göra. Lärarstudenter Även denna studentgrupp är relativt inhomogen och intresset hos studenterna varierar mycket. En del ska undervisa i kemi och tycker att detta ämne är intressant och spännande. Andra ska inte undervisa i kemi, men

15 behöver läsa kursen ändå. De har ofta inte så hög motivation, utan de försöker bara klara av alla moment. Olika inlärning Det är också viktigt att tänka på att olika människor lär sig på olika sätt. Alla har sina sätt som passar bäst för inlärning. Ett begrepp som finns inom pedagogiken är VARK. Detta står för visuell, auditiv, read/write, kinestetisk. Det finns ett test för att avgöra vilken typ man är, se flik 11. Det har visat sig att man ofta undervisar på det sätt som man själv bäst lär. Men det är viktigt att du tänker på detta och försöker variera undervisningen så att det passar alla personer. Tips på detta kan vara att du varvar OH med att skriva på tavlan och ställa frågor. Variation är också viktigt för att hålla studenterna motiverade och fokuserade.

16 Olika utvecklingsstadier hos en lärare (Flik 6) Det är viktigt att du som lärare förstår att du under din undervisningskarriär kommer att utvecklas och kan genomgå flera faser. Vi har här tagit upp olika stadier som kommer från en artikel av Peter Kugel 1. Vi har även lagt in egna synpunkter under dessa punkter. Då man börjar undervisa har man mycket fokus på sig själv i lärarrollen. Det är mycket funderingar om vad studenterna tycker och hur man upplevs av studenterna. Det bästa är om man då kan inse att det alltid kommer att finnas studenter som tycker att man är en bra lärare, medan andra inte tycker det. Strunta i vad studenterna tycker och utgå ifrån att du gör så bra jobb som möjligt I nästa steg i utvecklingen ligger mycket fokus hos läraren på ämneskunskaperna. Frågor som kan jag tillräckligt mycket? och hur ska jag hinna med allt? kretsar ofta i lärarens huvud. Självklart är det viktigt att vara påläst, men glöm inte att man som doktorand oftast kan mer än studenterna i alla fall. I de fall studenterna ställer frågor som du inte kan svara på rakt upp och ner kan man alltid be om att återkomma med svaret när man kollat upp det Efter dessa två steg har man som lärare kommit till att fokus ligger mer på själva undervisningsprocessen och man börjar inse att det är viktigt att föra över kunskapen till studenterna. Man funderar mycket på hur man ska göra detta på bästa sätt. Det är aldrig fel att testa nya saker, men om det visar sig att det inte funkar så kan man ju gå tillbaka till det gamla Slutligen har man kommit till fasen där man tycker att det är viktigt att ha aktiva studenter. Man vill att de ska tänka fritt och ha ett källkritiskt tänkande. Detta kan väcka stort motstånd hos vissa studenter som inte är vana vid detta tankesätt. Det kan då kräva väl genomtänkt upplägg av läraren för att fånga upp alla studenter Genomgående i alla dessa stadier är att försöka vara en så bra lärare som möjligt och motivera studenterna! 1 P. Kugel, Studies in higher education 18, (1993)

17 Institutionens kurser (Flik 7) För mer info se Försäkring (Flik 8) För bilaga se Studenters arbetsvillkor (Flik 9) För bilaga se Pedagogiskt program (Flik 10) För bilaga se VARK-test (Flik 11) För bilaga se

18 Enkät doktorander och undervisning (Flik 12) Vi gör ett miniprojekt i den pedagogiska kursen för universitetslärare. Detta projekt går ut på att vi ska göra en pärm med fakta och tips till nya doktorander inför det första undervisningstillfället. För att få ett bra underlag till denna pärm har vi gjort denna enkät och vore väldigt tacksamma om du kan svara på dessa korta frågor. Enkäten är anonym och kan lämnas i något av våra postfack. På frågorna med flera alternativ går det bra att kryssa i flera rutor. 1. Hur länge har du doktorerat? 2. Hur mycket undervisning har du haft? 3. Vilken typ av undervisning har du haft? Laboration Datorlaboration Seminarium Föreläsning Lektion Handledning Annat: 4. Vad tycker du om undervisningen som doktorand? Roligt Givande Ett onödigt ont Viktigt Tidskrävande Annat: 5. Hur upplevde du ditt första undervisningstillfälle?

19 6. Vilka problem har du stött på då du undervisat? 7. Hur löste du problemen? 8. Har du några konkreta tips till nya doktorander som ska undervisa för första gången? 9. Övriga kommentarer: Tack! Wendy Haglund Erika Widenkvist

20 Sammanställning av enkät Antal svarande: 17st 1-5år 1. Hur länge har du doktorerat? 2. Hur mycket undervisning har du haft? Denna fråga var dåligt formulerad. De svarande svarade på många olika sätt, i timmar, i procent eller antal kurser. Slutsatsen som kan dras från dessa svar är dock att alla tycks har undervisat eller undervisar på den nivå som institutionen satt som maxgräns. För närvarande ligger denna gräns på 20 % första året och 15 % andra året. 3. Vilken typ av undervisning har du haft? Laboration Datorlaboration Seminarium Föreläsning Lektion Handledning 17 st 5 st 2 st 5 st 3 st 8 st Annat: Examensarbetshandledning (2st) Handledning av forskningspraktik Kursledare 4. Vad tycker du om undervisningen som doktorand? Roligt Givande Ett onödigt ont Viktigt Tidskrävande 9 st 15 st 1 st 5 st 12 st Annat: Lärorikt Man lär sig att föreläsa och skriva på tavla, Dessutom blir man säkrare på teorin, dvs. man lär sig eftersom det krävs att man verkligen kan förklara.

21 5. Hur upplevde du ditt första undervisningstillfälle? Spännande Lite stressigt, gamla kursare bla. Kul men var lite oförberedd. Innan var jag osäker på mina egna kunskaper men det visade sig tillräckligt och det var en överlag positiv upplevelse. Bra att första undervisningen var laboration vilket gav en mjukstart. Spännande och lätt kaotiskt, eftersom det var ett inhopp för en sjuk kollega som inte gav någon tid alls för förberedelser Nervöst men ok Det var ok Lite nervöst Nervöst men spännande Förvirrat. Tar lite tid innan man inser de varierande förkunskaperna. Väldigt nervöst och dålig info om hur man gjorde innan. Efteråt kändes det bra! Lite nervöst men ok Osäker trots mycket förberedelse. Bra Spännande och roligt men ändå lite väl tillrättalagt. Tycker att doktoranderna skulle få större ansvar för sin undervisning Spännande och lite nervöst men det gick mycket bättre än jag trodde innan. Lite nervöst, men ändå spännande

22 6. Vilka problem har du stött på då du undervisat? A: 1 Bristande förkunskaper hos studenter 2 Svårt att bedöma hur lång tid saker tar 3 Dålig labvana hos studenterna B: Att tiden tar slut för fort vid föreläsningar. C: Administrativa krångligheter Oförutsedda händelser, ej fungerande utrustning D: Fattas material E: Bristande förkunskaper hos både mig men framförallt vissa studenter F : Administration vilket lett till kort förberedelsetid. Oväntade problem/frågeställningar från studenter. G: Det ende jag kan komma på är att det inte alltid är så lätt att få eleverna att förstå vad det är man menar. H: Att inte ha riktig koll på vilken nivå man ska lägga sig, vad de kan och inte. Studenter som psykiskt mått dåligt. I: Studenter som kommer sent J: Svårt att hinna med alla studenter. K: Elevers oengagemang L: Inga direkta problem mer än rent schematekniska M: Dåliga labhandledningar, ont om tid till förberedelse pga sen information inför kursen N: Dåliga labhandledningar => svårt att förbereda sig Studenter som försöker smita undan O: Studenter som trasslat, scheman som inte stämmer, tidsbrist, dålig information. P: Måste inse att studentgrupperna, ivf första årets är mycket inhomogena. Q: Dåliga labhandledningar (outförliga, felaktiga) Schema fel

23 7. Hur löste du problemen? A: 1 Repetition 2 Öva och ta tid 3 Informera mer innan labben B: Att ta upp praktiska exempel som kan diskuteras kring. C: Ta tag i dem Improvisera D: Hämtade E: Läste på, Tvingade studenterna att läsa på F: Bett att få återkomma när jag kollat upp G: Genom att försöka vara så tydlig som möjligt. H: Försöka stötta och ge sitt bästa stöd. I: Sa till på skarpen J: Läste på. Gjorde labbarna i förväg. K: Höll mer inspirerande föreläsningar L: Genom att diskutera med kursansvarig och övriga lärare. M: Påpekade till labansvarig att instruktionerna är dåliga så att de kunde för bättras till kommande år (vilket tyvärr inte hade någon effekt). Ta saken i egna händer och kontakta kursansvarig för att få den information som behövs för att förbereda sig inför kursen. N: Gjort så gott jag kunnat ändå, men det tar längre tid med förberedning. Pratar med studenterna O: Olika, men lika för alla är väl kommunikation.

24 8. Har du några konkreta tips till nya doktorander som ska undervisa för första gången? Var påläst. Du kan bäst ändå var inte nervös Förbered hur och vad man ska skriva på tavlan. Bra disposition är bra. Repetera vad som sas på förra föreläsningen och summera i slutet av föreläsningen. Tänk efter vilka frågor som ev. skulle kunna komma. Ta gärna med nåt för att förevisa något som man föreläser om. Lägg in lite uppgifter/frågor under föreläsningen. Prata med doktorander som har haft motsvarande undervisningspass tidigare. - ta det lugnt! - du vet faktiskt mer än studenterna! Förbered noga! Tala med personer som haft kursen förut. Förbered dig noga. Inget är självklart Att ta sig tid till inläsning, så att man verkligen förstår vad det är man ska förklara (och göra) * Alltid bra med motiv/syfte genomgång inf. labben. * Uppföljning av vad som gjordes gången innan Ställ krav på de som är ansvariga dör din kurs, ställ frågor, kräv information. Var påläst och rådfråga äldre doktorander. Tänk efter och stolpa vad som ska sägas under genomgången. Tänk på att utnyttja att det finns äldre kollegor att fråga. Våga fråga. Var väl förberedd Var riktigt välförberedd. Om man inte gjort labbarna själv väldigt nyligen så MÅSTE man provlabba själv innan. Planera också introduktionsdiskussionen väl så att alla studenter är väl medvetna om vad de ska göra innan de sätter igång med labben. Se till att lämna ut rättade laborationsrapporter så snart som möjligt. En smart grej om man har en kurs för första gången kan vara att skriva kommentarerna till rapporterna på ett separat blad. På så vis kan man spara alla rättningarna i en mapp på datorn. Det visar sig att nästan alla gör samma fel och på det här sättet bli rättningen snabbare i längden. Dessutom kan man gå tillbaks nästa år man har labben och se vad studenterna hade svårt med året innan.

25 För längre labkurser är det bra att komma överens med studenterna hur man vill ha det på labbet t.ex. dela upp städområden så att man själv inte behöver städa labbet efter studenterna, om man ska ta kaffepauser eller inte, när rest-labbrapporter ska lämnas in m.m. Förbered noga Ge ett bra intryck, men var dig själv 9. Övriga kommentarer: Undervisning är roligt och intressant att genomföra, men det tar väldigt mycket tid från forskningen. Vad som behövs är fortutb. av oss lärare. Vad ska levereras vid lab. Tillf.? Har jag tillräckliga kunskaper? Underv. jag på rätt kurs? Är kvalitén tillräcklig?!!! Jag anser att de som inte tycker om undervisning och ser det som ett nödvändigt ont kanske skulle ha valt att inte doktorera. Alternativen är att köpa sig fri från undervisningen eller bita ihop och göra sitt absolut bästa ändå. Studenterna förtjänar att få den bästa möjliga undervisningen.