Muntlig laborationsredovisning Ett nytt grepp i vår undervisning

Transkript

1 Uppsala universitet Miniprojekt Institutionen för farmaci Senia Johansson, Petra Rosenblad och Erika Svangård Muntlig laborationsredovisning Ett nytt grepp i vår undervisning Sammanfattning En muntlig laborationsredovisning har utförts på 16 studenter på farmacie kandidatprogrammet vid Södertörns Högskola. Redovisningen utfördes i grupper om två studenter och en lärare i direkt anslutning till laborationens slut. Läraren som examinerade studenterna var ej delaktig i undervisningen den aktuella dagen, men väl insatt i de praktiska momenten. Mål hade i förväg gjorts upp för vad som måste uppnås för att bli godkänd och för att få en rättvis bedömning. Studenterna fick efter redovisningen utvärdera den muntliga redovisningen. Studenterna gav i huvudsak positiva omdömen efter den muntliga redovisningen. De tyckte att det var viktigt att få träna på den muntliga presentationen och kunde dessutom tänka sig att göra fler muntliga redovisningar i framtiden. Studenterna var väl pålästa vilket gjorde det möjligt att mer djupgående diskutera de olika laborationsmomenten. Det genomförda projektet har resulterat i att vi kommer att ha muntliga laborationsredovisningar i kommande kurser. Bakgrund På vår avdelning får studenterna vanligtvis redovisa sin laboration skriftligt. Problem som brukar uppstå är att en del studenter lämnar in sin rapport väldigt sent. Dessutom tar det väldigt lång tid att få laborationsrapporterna klara och godkända eftersom kommunikationen mellan lärare och student tar tid eftersom den huvudsakligen sker skriftligt via rapporten, d.v.s. det är svårare att ge återkoppling till studenten. På senare tid har det även förekommit flera fall av fusk där studenterna har kopierat tidigare laborationsrapporter. Fusket har upptäckts när laborationen har förändrats. Detta var orsakerna till att vi ville försöka förändra sättet att göra laborationsredovisningen och genomföra en muntlig laborationsredovisning. Försökspersonerna Studenterna som fick vara med om detta projekt läste femte terminen på farmacie kandidatprogrammet vid Södertörns Högskola. Kursen i farmakognosi för dessa studenter motsvarar 6 poäng på B nivå. Laborationsblocket består av två laborationer. I den första laborationen ska studenterna försöka isolera kinin ur kinabark och i den andra ska de isolera koffein ur te.

2 En anledningen till att vi valde denna grupp av studenter för vårt miniprojekt var att de utför två laborationer. I och med det kunde vi låta studenterna få göra en skriftlig och en muntlig laborationsredovisning samt utvärdera fördelar och nackdelar med de två olika redovisningsformerna. En annan anledning till att vi valde denna kurs var att dessa två laborationer har liknande teori och därmed skulle vi handledare kunna utvärdera skillnaderna i den skriftliga och muntliga redovisningen bättre. Att kursen inte bestod av så många studenter (16 stycken) var också en anledning till att vi valde denna kurs vi ville börja småskaligt. Tillvägagångssätt Studenterna fick cirka två veckor i förväg reda på att koffeinlaborationen skulle redovisas muntligt. Den muntliga redovisningen skulle ske i slutet av laborationsdagen. Eftersom redovisningen var samma dag som laborationen blev studenterna tvungna att i förväg läsa på teorin för laborationen. Detta är något vi alltid önskar att de gör, men som sällan sker. Studenterna laborerade i grupper om två personer. När studenterna laborerat färdigt och diskuterat resultaten med varandra redovisade de inför en lärare. Läraren som examinerade studenterna var inte delaktig i undervisningen under laborationen. Detta för att minska risken för att studenter bedöms olika efter hur man lärt känna dem under laborationsdagarna. Läraren som examinerade studenterna hade dessutom en mall med viktiga punkter som studenterna skulle ta upp för att bli godkända, för att minska risken för att studenterna skulle bedömdas olika (se bilaga 1). Själva redovisningen gick till så att studenterna först fick berätta vad de gjort under laborationsdagen, varför och slutligen redovisa sina resultat. Lärarens roll var under den delen att lyssna och bocka av att studenterna fick med alla viktiga punkter. Om någon viktig punkt saknades när studenterna ansåg sig färdiga med sin redovisning, gav läraren i förväg bestämda ledfrågor för att styra in studenterna på dessa områden (se bilaga 1). När alla punkter avklarats gav läraren sina synpunkter på redovisningen och motiverar varför studenterna blivit godkända eller underkända. I bedömningen tog läraren också med att båda studenterna varit aktiva. Underkända studenter fick komplettera skriftligt. Studenternas omdömen Alla studenterna gav positiva omdömen på den muntliga laborationsredovisningen. De tyckte att det viktigt att få träna på muntlig presentation av laborationsresultat och de var mycket positiva till att de direkt fick handledarens synpunkter och kommentarer på deras presentationer (se bilaga 2 och 3). Slutsats Det genomförda projektet har för oss upplevt som mycket positivt. Vid laborationsredovisningen visade studenterna att de var pålästa i ämnet, vilket också underlättade det praktiska genomförandet. Studenterna kunde utifrån egna funderingar föra vettiga resonemang och de kunde själva se den kunskap de förvärvat under laborationen i ett större sammanhang. Dessutom upplevde laborationshandledarna att studenterna verkade mer intresserade under laborationen jämfört med tidigare. Samtliga blev godkända. En fördel med muntliga laborationsredovisningar jämfört med skriftliga är den direkta kontakten mellan student och lärare. Att som lärare direkt kunna höra att studenterna förstått laborationens

3 teori och vid eventuella oklarheter kunna reda ut dem med en gång kändes väldigt positivt. Den direkta återkopplingen leder också till tidsbesparing för laborationsrättning (skriftlig) och returnering vid oklarheter. En annan fördel med muntliga laborationsredovisningar jämfört med skriftliga är att studenterna inte kan plagiera någon annans redovisning och inte heller bli godkänd med enbart laborationspartnerns kunskap. Vad som kan vara viktigt att tänka på är att studenterna får information om detta redovisningssätt innan och att bedömningen är så rättvis som möjligt. En fördel är om man kan lägga redovisningen i direkt anslutning till laborationen eftersom studenterna då även kommer att vara väl förberedda på de praktiska momenten som ska genomföras. Både studenter och handledare upplevde denna form av muntlig redovisning som positiv och därför kommer vi nu att införa denna examinationsform av laborationer även på kommande kurser. Mall för muntlig laborationsredovisning Beskriv med egna ord vad ni gjort och varför! Bilaga 1 Syftet Vilket är syftet med laborationen, nyttan? Vad kan man ha för användning, vilka kunskaper har förvärvats? Att isolera koffein ur te genom att utnyttja olika fysikaliska-kemiska egenskaper, isolera farmakologiskt aktiv substans ur en växt. Extrahering Hur, varför, vad händer och vilket salt? Koka med natriumkarbonat, extrahera, dra ut ur växten. Natriumkarbonat för att få ett basiskt ph, vilket leder till att alkaloiden blir oladdad. Garvsyror blir laddade och stannar i vattenfasen. Vätske-vätskeextraktion Hur, varför, vad händer? Separera ämnen. Två oblandbara lösningsmedel. Utnyttjar föroreningarnas egenskaper.

4 Polära ämnen, de laddade garvsyrorna, stannar i vattenfasen. Alkaloiden som är oladdad går över till etylacetatfasen. Magnesiumsulfat Varför? För att ta bort vattnet. Bildar komplex. Sugfiltrering för att det ska gå snabbare att få bort vattenkomplexen. (Rotationsindunstning Princip pv=nrt, d.v.s. när trycket sänks minskar kokpunkten och lösningsmedlet kan dunstas bort.) Omkristallisation Varför detta steg och hur går det till? Reningssteg. Använda minsta möjliga mängd lösningsmedel för att precis lösa upp allt. Etanol är ett bättre lösningsmedel varmt än kallt, vilket leder till att vid kylning faller det som finns i största koncentration ut och föroreningarna som är i mindre koncentration och som får ännu mer lösningsmedel att lösa sig i när koffeinet fallit, håller sig i lösning och kan filtreras bort. (Inte genom sugfiltrering då trycket ökar lösligheten och koffeinet kan förloras.) TLC Varför detta steg och hur går det till? Förklara resultatet och dra slutsatser. Visar om provet är rent koffein eller inte, genom en fläck med samma Rf-värde som koffeinreferensen. Olika föreningar vandrar olika genom olika affinitet till plattan eller mobilfasen. Polariteten. Utbyte. Skulle utbytet kunna förbättras? Hur förbättra laborationen? Vatten inte det bästa lösningsmedlet för koffein. Extrahera med ett mer lämpligt lösningsmedel. Resultat från utvärdering av muntlig laborationsredovisning (resultat redovisade i medelvärde, n=16) Förutom ämneskunskaper skall högskoleutbildningen ge bättre förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning etc. Vad har denna laborationskurs bidragit till i dessa avseenden? Laborationskursen har bidragit till att utveckla: Bilaga 2

5 Inte alls I hög grad, skala 1 10 mitt kritiska tänkande, 6,3 min problemlösningsförmåga, 6,8 min förmåga att kommunicera muntligt, 7,3 Instämmer nte alls instämmer helt, skala 1 10 Jag anser att mina förkunskaper varit tillräckliga för att klara av laborationskursen, 7,8 Den muntliga laborationsredovisningen har givit mig tillfälle att på ett rättvisande sätt visa mina kunskaper, 8,3 Jag fick en direkt feedback av läraren vid den muntliga genomgången, 8,2 Jag skulle kunna tänka mig att ha fler muntliga laborationsgenomgångar, 9,0 För lätt För svår, skala 1 10 Hur bedömer du den muntliga redovisningens svårighetsgrad i förhållande till den skriftliga, 4,8 Kommentarer från utvärdering av muntlig laborationsredovisning Bilaga 3 Muntlig redovisning ger en chans till att alla får visa vad de kan. Bra! Det var bra med muntlig redovisning eftersom man gav sig mer tid att tänka på vad man gjorde och varför och vad som hände. Medan vid skriftlig redovisning kanske man tänker lite av händelsernas orsak lite senare och då kanske man har hunnit glömma det. Jag tycker att det var utmärkt med muntlig laborationsredovisning. Om man går igenom labben från början och förklarar stegen då är det bra med muntlig labrapport. Men om man inte är så detaljerad vid genomgången behöver man mer tid till att slå upp i böcker och tänka efter och då är det bättre med skriftlig labrapport. Under själva laborationen hinner man inte tänka igenom allt så noggrant. Det blir oftast stressigt. Jättebra idé! Klart värd att fortsätta med. Detta lär vi komma ihåg bättre än alla de vi lämnat in skriftligt genom studietiden. Direkt feedback leder till stöd för minnet. Toppen! Bra, speciellt eftersom kinin och koffein labbarna är relativt lika, skönt att slippa skriva två labrapporter, eftersom skriftligt tar längre tid. (2 st) Att vi fick berätta först underlättade det hela! Läraren var neutral och hjälpte till hela tiden! Den var bra!

6 Eftersom det var första gången med muntlig redovisning var det ganska ovant. Gärna fler muntliga i ett tidigare stadie. Svårighetsgraden är den samma, men mindre tid gick åt labrapporten, vilket är bra. Får tid över till annat. Mycket bra med muntlig redovisning istället för skriftlig. Bra om man kan variera detta och ha både och för det ger en bra träning. Bra att kunna diskutera med handledaren direkt istället för att få tillbaka en rättad labrapport.