ARBETSPLAN FÖR JOHANNES HEDBERGGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011
|
|
- Gunnar Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSPLAN FÖR JOHANNES HEDBERGGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011
2 1. MÅLBILD Att vara elev på Johannes Hedberggymnasiet är att våga utsätta sig för kunskap som förändrar, att våga vilja och att våga agera. Det är att träna, tänka och tycka, tillsammans med andra. Det är att lyckas nå sina mål och ha roligt när man lär! Att vara student från Johannes Hedberggymnasiet är att vara stolt över sin skola och sin kunskap. Att stå ovanför Kärnantrapporna, hand i hand med sina kamrater och blicka ut mot kontinenten, för att sedan, utan att tveka, ta ett steg ner mot den framtid som ska skapas, med den jublande känslan av att Här är jag!. Att leva sitt liv, när man gått på Johannes Hedberggymnasiet, är att använda sina kunskaper och den kompetens man erövrat till nytta och glädje för sig själv, andra människor och den värld vi lever i. 2. VÄRDEGRUND OCH BÄRANDE IDÉ Lärandet, våra idéer, vårt utvecklingsarbete och våra aktiviteter på Folkuniversitetets gymnasieskolor i region syd genomsyras av en värdegrund som bygger på följande nyckelbegrepp: SYNLIGT MÖJLIGT GEMENSAMT SYNLIGT innebär öppenhet, kommunikation, delaktighet, trygghet, inflytande och tydlighet. På våra skolor finns ingen dold agenda; all information är tillgänglig och vi är tydliga när det gäller både mål och krav. Alla är delaktiga och kan påverka sin situation. Samtliga känner trygghet och glädje i arbetet på skolan och vi uppmärksammar aktivt allt som sker. Vi visar gärna upp vad vi står för och vad vi gör. MÖJLIGT betyder utveckling, högskoleförberedelse, nyskapande, elevaktivitet, nyfikenhet - att utforska och utnyttja friutrymmet. På våra skolor ger vi eleverna den bästa förberedelsen för högskolan. Vi uppmuntrar pedagogisk och metodisk förnyelse och ger alla möjlighet att testa sina idéer för att skolan skall utvecklas och bli bättre. Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Hos oss är allt är möjligt tills motsatsen är bevisad. GEMENSAMT handlar om interaktion, möten och mötesplatser, kommunikation, samarbete och kontakter både inom och utom skolvärlden. På våra skolor arbetar vi gemensamt i team. Vi utvecklar gemensamt våra förhållningssätt, arbetsplaner och teman. I undervisningen är eleverna delaktiga i utformningen av arbetet. Vi söker och utvecklar kontakter med universitet och högskola, samhälls- och näringsliv i Sverige och internationellt. Vi uppmuntrar tillfällen till möten. 2
3 VÅR BÄRANDE IDÈ På vår skola har vi en stark tilltro till människans inneboende möjligheter och tar vår utgångspunkt i vem hon är och vad hon har med sig när hon kommer till oss. Lärandet ska vara projektbaserat och stimulera hela individens kapacitet, inte bara intellektet. Det är den enskilde lärarens engagemang, samarbetsförmåga och kompetens som är avgörande för elevernas resultat och skolan ska präglas av ett tydligt, pedagogiskt och demokratiskt ledarskap. 3. ARBETSGÅNGEN 3.1 Skolledningen Skolledningen består av Rektor och biträdande rektor. Två utbildningsadministratörer är ett stöd för skolledningen och hela verksamheten. Skolledningen formulerar den bärande idén. Utifrån denna görs den årliga arbetsplanen. Arbetsplansplansarbetet genomförs inom ramen för: alla de nationella styrdokument som finns för gymnasieskola Folkuniversitetets centrala mål, Ramprogram för gymnasieskolorna och föregående års kvalitetsredovisning samt handlingsplan för Folkuniversitetets distrikt Väst. Skolledningen formulerar de skolövergripande utvecklingsuppdragen och uppdrag till: arbetslagen mentorerna elevrådet, efter elevrådets anvisningar Hälsobanken 3.2 Arbetslagen Det finns fyra arbetslag på skolan; SP-inriktningen, NH-inriktningen, Moderna språk och Skolledning/administrationen. Arbetslagens uppgift är att tolka uppdragen, definiera utvecklingsområden, identifiera problem och formulera hur dessa ska hanteras. Arbetet och dess resultat ska utvärderas och vara en central del av skolans kvalitetsredovisning. 3.3 Elevrådet Skolan har sin verksamhet i två hus. I respektive hus finns ett husråd bestående av engagerade elever. Husråden fattar beslut om trivselfrågor och har en egen budget om kr per hus och läsår. Husråden sköter även elevernas egen anslagstavla och utser tre elever som representanter till elevrådets styrelse. Elevrådet utgörs av minst sex elever tre från varje hus. Elevrådet är självorganiserande, men måste utse en ordförande och en vice ordförande som ska vara den huvudsakliga kontakten mellan elevrådet och skolledningen. Elevrådet kan ta initiativ till utskott med specifika och tidbegränsade uppgifter, exempelvis välkomnande av nya elever, temadagar och idrottsdagar. 3
4 4. MÅL 4.1 Synligt Nyckeltal På SP ska vi erbjuda och fylla 44 platser. Minst 15 % av eleverna ska vara killar. En klass per inriktning och årskurs. På NH ska vi erbjuda och fylla 48 platser. Minst 35 % av eleverna ska vara killar. Två klasser per årskurs. Vi ska ha elever från minst 10 olika kommuner på skolan. Resultat på nationella prov i relation till satta betyg ska följas upp över tid. Om kursbetyg avviker kraftigt mot resultaten på nationella prov ska detta motiveras. Skolans bidrag till elevernas betygsutveckling ska vara minst 1,0. Andel elever med behörighet till universitet och högskola ska vara 100 % Andel elever som tre år efter studenten gått vidare till högskola ska vara minst 85 % De lärare som rör sig mellan inriktningarna ska känna till, förstå och anpassa sitt arbetssätt till de metoder som används i respektive inriktning. 4.2 Gemensamt Folkuniversitetets övergripande mål för gymnasieskolorna; Att utveckla och upprätthålla kontakter med universitet och högskolor: NH-eleverna ska läsa kursen Vetenskaplig metod på Lunds universitet. Vi ska fortsätta ta emot lärarkandidater Vi ska stärka vårt nätverk så att varje framtidsvalspaket får minst två universitetskontakter knutet till sig. Att utveckla och upprätthålla kontakter med arbetslivet: I första hand använda oss av föreläsare från Transfer. Minst en föreläsare per månad. Knyta projektarbetskursen till företag och organisationer Elever som läser tre språk ska erbjudas språkpraktik på företag i Spanien, Tyskland och Frankrike Att knyta och utveckla internationella kontakter (de internationella inriktningarna): NH ska vidareutveckla kontakten med Cern. Ett besök med ett urval av lärare och elever under våren 2011 Inriktning internationellt arbete ska upparbeta kontakter med sin fadderskola för en i Sydafrika, inom projektet Star for Life. Ett besök med ett urval av lärare och elever under läsåret. NH-arbetslaget ska utveckla de kontakter som togs på den 14 International Thinking conference i Kuala Lumpor i juni Att genomföra skolledarträffar, elevkonferenser mellan skolorna och ämneslärarträffar. Dessa planeras under läsåret tillsammans med Folkuniversitetets övriga skolor i landet. Målet är en nationell skolledarkonferens per läsår samt tre i regionen. 4
5 4.2.2 Nätverk Vi är partnerskola i Art Costanätverket. Vi ingår i ett nätverk med andra skolor i syfte att uppnå en likvärdig bedömning. Vi är delaktiga i Vetenskapsyran. 4.3 Möjligt Uppdragen Arbetslagen liksom den enskilda medarbetaren har under läsåret specifika uppdrag. All planering och uppföljning ska dokumenteras och finnas tillgängligt för alla. Alla medarbetare på Johannes Hedberggymnasiet: är väl insatta i kunskapsmålen i alla ingående kurser på respektive inriktning har en positiv attityd till och är nyfikna på vad samtliga kurser handlar om kan utveckla strategier för handleda eleverna oavsett inriktning i deras lär- och utvecklingsprocess här behövs en samsyn eller annan är positiva till samarbetet med kollegorna i arbetslaget kan kommunicera kunskapsmål och betygskriterier, som det finns en samsyn om kring tillämpningen, så att både krav och nuläge blir tydligt tillämpar ett handledande förhållningssätt som bygger på att lyssna och ställa de rätta frågorna i syfte att frigöra och utveckla elevens/gruppens potential med fokus på måluppfyllelse både när det gäller kunskapsresultat och personlig utveckling prövar/utvecklar i samförstånd och med hänsyn till helheten nya former för lärande/genomförande. I nuläget är det bl. a aktuellt när det gäller starten av framtidspaketen. utveckla strategier i sin roll som handledare för att skapa de yttersta förutsättningarna för varje enskild elevs kompetensutveckling skapa möten där fokus är t ex på enskilda ämnen ämnesarbetslag Uppdrag för SP- och NH-inriktningen När det gäller både inriktningarna ska engelskan och de moderna språken ingå som naturliga delar i helheten. T ex ska den kulturkunskap som lärarna och eleverna har och får genom dessa kurser integreras i teman och projekt i största möjliga mån. SP: I årskurs ett och två innebär detta att tematiskt och ämnesintegrerat i projektets form, i och i slutet på åk 2 har projekten mer karaktär av fördjupning. NH: De tre första terminerna är lärandet tematiskt och ämnesintegrerat i PBL-form och de sista tre i projektbaserad form - POA. Temana och projekten ska ge eleverna: möjlighet att utnyttja sin kunskap och kapacitet fullt ut upplevelsen av tydlig progression vad gäller kunskaps- och färdighetsutveckling motivation att använda sig av de entreprenöriella kompetenserna 5
6 Uppdrag Moderna språk Utöver det som nämnt under de två tidigare rubrikerna ska arbetslaget: med utgångspunkt från Folkuniversitetets språksyn, som framgår nedan, ge eleverna de bästa tänkbara färdigheterna i moderna språk kvalitetssäkra elevernas progression med fokus på i vilken mån de faktiskt kan använda sig av språket utveckla det material som tagits fram för att tydligt kommunicera hur man läser språk på vår skola och varför vi är så outstanding jämfört med andra skolor inspirera fler elever att läsa fler steg planera för, genomföra och följa upp elevernas språkpraktik pröva nya former för lärande samt att följa upp och dokumentera dessa. Folkuniversitetets språksyn kännetecknas av att: språket i första hand att betrakta som ett medel för kommunikation, både skriftligt och muntligt. eleverna är aktiva i språket under lektionerna. Kommunikation skall försiggå både mellan lärare och deltagare samt mellan deltagarna. lärandet är deltagarcentrerad, vilket innebär att den anpassas efter deltagarnas behov, intressen och allmänna bakgrund så att de upplever undervisningen som meningsfull. Detta förutsätter en fortlöpande dialog mellan deltagare och lärare. undervisningen ger stöd till deltagarna att ta ett ökat ansvar för sin egen inlärning, att få insikt om sin inlärningsstil och skapa egna strategier för att tillägna sig språket. lärandet utgår från kommunikativa situationer som är aktuella för deltagarna. Detta ger dem ett centralt ordförråd och de mest frekventa strukturerna. lärandet börjar på den nivå där deltagarna befinner sig och metoderna anpassas efter deltagarnas förutsättningar, utbildningens syfte och de yttre ramarna. lärandet har inte sin utgångspunkt i teoretiska grammatikresonemang utan strävar efter att ge eleverna praktisk behärskning av språket genom träning på språket i meningsfulla sammanhang Uppdrag skolledning/administrationen Vi ska förbättra/utveckla: elevadministrationen: Marie introducerar Raimo in i Schoolsoft. Anette och Heléne deltar på användarträffar etc. Målet är att vi utnyttjar Ss effektivare. dokumenthanteringen rutinerna för uppföljning och information skolmiljön elevvården och hålla den uppdaterad kring alla förändringar som är på gång. Dessutom ska vi arbeta för att alla ska uppleva att vi är en skola. Bl a inför vi JHg-möten 2ggr termin. Tillsammans ska vi också förbereda oss och skolan för Gy 11 6
7 UPPDRAG KRING MENTORSKAPET Det är tid att se tillbaka, utvärdera och ta fram ett utvecklat upplägg. Här presenteras en idéskiss som jag vill att ni utgår ifrån och tar fram ett konkret, förverklingsbart upplägg som vi kan starta redan vid höststarten i år. Idén med att ha två lärare per inriktning som tar hand om mentorskapet i treorna med inriktning på livet/studielivet/arbetslivet efter JHg är bra och ska bara konkretiseras och dokumenteras utifrån behov. På samma sätt ska vi ha koncept för mentorskapet i både ettan och tvåan. Nedanstående definition av mentorskapet är hämtat från föregående arbetsplan men får stå kvar till dess ovanstående är klart. Mentorerna ska i första hand lyssna till eleverna och stötta dem samt företräda elevernas intressen och upprätthålla kontakten med elevernas hem. Mentorn ansvarar för att: stödja elevens studieplanering följa upp elevens studiegång upprätthålla informationen mellan skola, elev och hem Mentorns uppgift är att: hålla sig informerad om vilka mentorselever som riskerar/får IG och/eller har hög eller frekvent frånvaro i förekommande fall medverka till att upprätta åtgärdsprogram och följa upp den tillsammans med elev och föräldrar bevilja ledighet efter samråd på lärarmöte vara samtalsmoderator vid mentorsträffarna planera och genomföra utvecklingssamtal* agera bollplank beträffande kursval, vidareutbildning etc. hålla kontinuerlig individuell kontakt med eleverna vid behov kontakta hemmet, rektor och/eller elevvårdspersonal göra elevvårdsteamet uppmärksammat på elever med problem för åtgärd följa upp mentorselevernas reflektionsdagböcker * en gång per läsår med elev (ettor vecka 42-43, tvåor vecka 12-16, treor vecka 9-11) och en gång per läsår med elev och vårdnadshavare (ettor vecka 9-11, tvåor vecka 45-47, treor v ). Utvecklingssamtalet ska inte vara kortare än 45 minuter och inte längre än 60 minuter. Mentorsträffar Mentorsmötena kommer att ske på schemalagd position i vecka. Årskurs ett och två ska följa den mall som finns i kompassen, med hjälp av övningar som kommer att bifogas densamma. Viktigt är att ALLTID avsluta mötet med en kort, individuell reflektion som ska skrivas ner i loggboken. Texten skall inte vara ett återberättande av vad som hänt utan en reflektion av vilka insikter man fått och hur man ämnar gå vidare utifrån dessa. Årskurs tre har mentorsmöten vid samma tidpunkt men dessa är av en mer framåtriktande karaktär. Program för dessa finns på respektive skola och det åligger mentorerna att genomföra det. 7
8 Elevers frånvaro Sjukanmälan Elevers ledighet Minderårig elev Vårdnadshavare anmäler sjukfrånvaro i School soft. Gäller även anmälan i efterhand då eleven lämnat skolan under dagen. Om vårdnadshavare inte har tillgång till Internet ska sjukfrånvaron anmälas till Helene respektive Anette som för in uppgiften i Schoolsoft. Myndig elev Eleven gör själv sin sjukanmälan i School soft Om en elev behöver ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter får mentorn bevilja högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar per läsår, om inte annat följer av andra stycket. Beslutet ska föregås av ett samråd på lärarmötet. En förutsättning för ledighet är att eleven sköter sin skolgång. Beviljad ledighet förs in i School Soft av mentorn. Rektor får bevilja eleven ledighet för enskilda angelägenheter för den tid som rektor bestämmer. Ledighet medges alltid i följande fall: halkkörning, uppkörning och s.k. uppskrivning. begravning mönstring Sekretess och anmälningsplikt Sekretess När den unge är i mognadsålder år bör hon/han kunna räkna med ett visst integritetsskydd mot sin egen vårdnadshavare. Vid bedömning av vad som kan sägas till en vårdnadshavare bör hänsyn tas till vilket problem det gäller och om eleven är tillräckligt mogen att lösa problemet utan vårdnadshavarens insyn. Vid allvarliga problem som missbruk, mobbning och brottslighet är det klart olämpligt att avstå från att informera hemmet. Vi ska också akta oss för att se eleven som alltför mogen och att underskatta vårdnadshavarens betydelse. Mellan skolhälsovård och övrig personal gäller sekretess. Personal kan kontakta skolhälsovården vid oro för en elevs hälsa. Skolhälsovården däremot är beroende av samtycke för att röja sekretesskyddad information för annan gymnasiepersonal. Information till vårdnadshavare Minderårig elev Mentor kan obehindrat kontakta vårdnadshavare och informera om nedanstående: elevens prestationer beslut i ett elevvårdsärende är offentligt beslut i tillrättavisanden. närvaro och frånvaro Myndig elev Mentor kan lämna ut information till elevens föräldrar i nedanstående frågor på föräldrarnas begäran: elevens prestationer beslut i ett elevvårdsärende är offentligt beslut i tillrättavisanden. närvaro och frånvaro 8
9 Sekretess Sekretess och tystnadsplikt gäller INTE gentemot vårdnadshavare Anmälningsplikt Gäller fullt ut. Gäller inte. Information till media och allmänhet Vi har ingen skyldighet att lämna ut några uppgifter och ska inte heller göra det. Sekretess och tystnadsplikt gäller gentemot föräldrar som nu inte längre är vårdnadshavare. I enstaka fall, efter beslut på lärarmöte, kan mentor kontakta föräldrar och informera i ovanstående frågor. Berörd elev ska informeras om detta i förväg. Anmälningsplikt Alla på skolan har anmälningsplikt till socialnämnden om vi får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till någon elevs skydd. Anmälan ska göras utan fördröjning och kan ske muntligt, men bör snabbt kompletteras i skrift. Den får inte göras anonymt. Vårdnadshavaren ska informeras om anmälan om den inte gäller misstanke om sådana brott mot barnet där hemmet är inblandat. Policy för personalens ansvar för elever På vår skola är elevens lärande i fokus för allt vi gör. Naturligtvis förutsätter lärande att eleven mår bra men vår huvuduppgift är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. (Lpf94). Vi kan inte råda över alla omständigheter i elevens liv som påverkar hennes välbefinnande. Därför ska vi fokusera på de delar vi kan påverka och förmedla relevanta kontakter till dem som kan påverka dessa. I klartext innebär detta att vi åtar oss att: skapa en optimal lärsituation för eleven I arbetsplanen finns de mål skolan har. Denna ska eleverna känna till och kunna vara med och påverka via klassråd och skolkonferens. Eleverna ska också, i samråd med mentorn, kunna justera sin individuella studieplan. Beslut i frågan fattas av rektor respektive biträdande rektor. Vi ska även anpassa vår pedagogik och våra metoder så att de gagnar elevernas lärande på bästa sätt. De metoder som för närvarande är aktuella är POL, PBL, POA, ESP och Hälsobanken. vara tydliga Genom att planera arbetet på skolan tillsammans i lärarlag kan vi reducera arbetsanhopningar och kolliderande prov företeelser som stressar eleverna. Ju tydligare vi är med vad det är som gäller, och ju tidigare eleverna får veta det, desto lättare blir det för eleverna att planera sin tid. Den psykologiska press som det innebär att vara elev på en skola där de flesta är väldigt studiemotiverade och framgångsrika är svårare att råda över men genom att vi är tydliga också i att precisera vad som krävs för ett visst betyg ges eleven möjlighet att själv välja vilken arbetsinsats hon vill göra och behöver inte bli stressad av att inte veta eller överprestera. motverka kränkande särbehandling Detta är en självklarhet och mentorn hänvisas till skolans planer som finns i dokumentmappen på First Class. 9
10 ge eleven en mentor Det är mentorn som är elevens diskussionspartner vad gäller studieplan, lärande etc. detta hindrar naturligtvis inte att undervisande lärare som är berörd också involveras i diskussionen men det är mentorn som bär ansvaret för att kontinuerligt följa upp elevens studiesituation och det är mentorn som upprätthåller kontakten med föräldrarna. Mentorn ska vårda elevens lärsituation och uppmärksamma eleven på att man som mentor har anmälningsplikt och därmed inte är bunden av något tystnadslöfte. förmedla kontakter Om mentorn eller annan lärare blir varse att eleven har problem som inte har med skolan att göra ska skolsköterskan kontaktas och hon ska i sin tur se till att eleven får adekvat hjälp att lösa problemen. Ätstörningar, drogproblem, konflikter i familjen och depression är exempel på problem som det aldrig åligger mentorn eller läraren att kunna lösa. Blir man uppmärksam på att eleven brottas med dessa eller liknande problem måste man leda eleven vidare och när man gjort detta så har man som lärare och mentor fullgjort sin plikt. Lärare och administrativ personal på skolan får inte heller dela ut någon form av medicin till en elev, om inte skolsköterskan beordrat det. I de krisplaner som skolorna upprättat finns gången för hur krissituationer ska hanteras och vem som har ansvaret för vad. Elevvårdärenden Det är mentorn som är den primära kontakten för eleven. Om mentorn bedömer att eleven behöver hjälp att hantera problem som inte berör lärandet kontaktar denne skolsköterskan. Hon i sin tur hjälper, via sitt kontaktnät, eleven vidare till de instanserna/människor hon bedömer eleven behöver komma i kontakt med. Om det skulle röra sig om problem som påverkar elevens skolgång kan skolsköterskan sammankalla elevvårdsteamet som i dagsläget består av: Raimo (rektor), Marie (bitr. rektor), Heléne (utbildningsadministratör JH), Anette (utbildningsadministratör NH) och Birgitta (skolsköterska). Vid behov adjungeras berörd mentor eller andra lärare till elevvårdsteamet. På respektive skola hålls också elevkonferenser, en gång var fjärde vecka, då alla lärare, utbildningsadministratörer och rektorer träffas för att diskuterar elever som befinner sig i situationer där olika faktorer hämmar lärandet och försöker ta fram lösningar för att förbättra situationen. Dokumentation All dokumentation ska finnas i Schoolsoft. Det är elevens uppgift att dokumentera genomförda utvecklingssamtal. 10
11 UPPDRAG ELEVRÅD Uppdraget innebär att: representera ALLA elever bereda frågor för skolkonferensen och behandla synpunkter och idéer som kommer från lärare eller skolledning representera vid skolkonferensen, som äger rum två gånger per termin utgöra en enande kraft kunna integrera klassernas åsikter utse elevrepresentant till intervjuer med arbetssökande. Elevrådets ledamöter ska: vara insatta i skolans arbetsplan medverka aktivt i elevrådsarbetet ha en positiv attityd till och nyfikenhet på de möjligheter som ryms i elevdemokratiarbetet Elevrådet ska bestå av sex elever (tre per hus) varav en är ordförande och en vice ordförande. Resurser Skolledningen ser till at elevrådets ledamöter utbildas i elevdemokrati SKOLÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSUPPDRAG Hållbar utveckling: Vi ska kontinuerligt ta initiativ som berör hållbar utveckling, på elevnivå, i skolvardagen och på strategisk nivå. Vi måste vara i fas med Folkuniversitetets utveckling inom området med syftet att bli certifierade. Kompassen: Arbetet ska utvärderas årligen. Elevdemokrati. Vi ska kontinuerligt ta initiativ som ökar elevinflytandet. Reflektion: Det ska finnas en samsyn kring den form som bäst gynnar elevernas lärande. 11
12 4.3.3 UTVECKLINGSOMRÅDEN Hur målen mäts Arbetslagen formulerar utvecklingsområden/prioriterade mål utifrån uppdraget. Alla mätningar görs mot synligt, möjligt och gemensamt enligt nedan: Teman planering, genomförande, uppföljning Redovisningar Synligt Möjligt Gemensamt Redogör för vilka kurser Redogör för vilka Arbetsform som ingår och kompetenser som tränas omfattningen av dem och vilka ämnen som samt vilka kursmål som samverkar gäller Redogör för vilka bedömningsformer ni tänker tillämpa och vilka kriterier ni kommer att använda för bedömning Beskriv vad ni förväntar er av eleverna och (på NH) redogör för vilka tankestrategier som tränas Redogör för hur ni planerar för att exponera projektet utåt Redogör för hur redovisningarna och/eller resultatet av projektet kommer att exponeras internt och externt Ta fram ett underlag som ger eleverna möjlighet att planera sitt tids- och resursutnyttjande Beskriv hur ni avser att utnyttja omvärlden i vad det utnyttjandet kommer att tillföra samt vilken form av extern medverkan ni kommer att använda er av Beskriv på vilket sätt och i vilken omfattning eleverna ges förutsättningar att äga och påverka processen Redogör för på vad sätt arbetsformerna kan anpassas till de olika lärstilarna Argumentera för på vilket sätt projektet och redovisningarna bidrar till att stärka elevernas förutsättningar att klara högre utbildning Redogör för vilken form av samarbete med omvärlden projektet kommer att ha Beskriv vem/vilka som har nytta av det som gjorts samt på vilket sätt 12
Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet
Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet 1. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 2. Namn på verksamhet och ansvarig rektor/gymnasiechef Johannes Hedberggymnasiet Rektor Raimo Hiltunen 3.
Läs merHandlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015
Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan
Läs merRudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009
Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009 Lärplanen Lärplanen är en hörnsten i skolans kvalitetsarbete, samt ligger till grund för den årliga kvalitetsredovisningen. Planen innehåller mätbara
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Läs merLokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18
Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18 1 Inledning Den lokala arbetsplanen är det lokala styrdokumentet för Nyköpings Enskilda Gymnasium. Till grund för den lokala arbetsplanen
Läs merKVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13
KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.
Läs merLokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013
Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling
Läs merLokal arbetsplan. Eda gymnasieskola
Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar
Läs merLokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012
Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och
Läs merDackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merReviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan
Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar
Läs merStora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merSkolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015
POLICY 1(8) Ekhagsskolan Johanna M Carlsson Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem 2 Vår målsättning är att alla elever skall
Läs merFrämja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9
Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Skolplikten motsvaras av rätten till utbildning. Vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullföljer sin skolgång och skolan har ansvar för att
Läs merIntroduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun
Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun W:\Götene\Dokument\020620\Bunt 1\Introduktionsprogram.doc Innehållsförteckning! Inledning och bakgrund sid. 3! Programinnehåll
Läs merNorra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija
Läs merKvalitetsrapport Förskola
Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag
Läs merLokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019
Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa Läsåret 2018/2019 Styrdokument som grund Vi hämtar motivet för vårt uppdrag av elevhälsoarbetet utifrån skollagen, Lgr 11, socialtjänstlagen och andra tillämpliga
Läs merLokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Läs merPlan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015
Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merBarn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9
Lokal arbetsplan 2018-2019 Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta
Läs merKvalitetsrapport Fritidshem
Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merStålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Läs merDragonskolans Teamarbete
Dragonskolans Teamarbete På Dragonskolan arbetar såväl lärare som elevteam nära eleven. Syftet med detta är att eleven ska känna sig trygg i skolan och samt att skapa bra skapa bra förutsättningar och
Läs merArbetsplan tillsammans når vi målen -
1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merLOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Läs merPolicy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi
110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
Läs merRiktlinjer för områdesråd och utbildningsråd
Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation
Läs merFärsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan
Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Läs mer1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner
Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar
Läs merSollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret
Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017-01-01 2017-08-31. Innehållsförteckning 1. Likabehandlingsplanen 2. Skolans likabehandlingsarbete 3. Rutiner för
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta
Läs merKungsholmens Västra Gymnasium
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
Läs mer2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merKrungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Läs merUR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV
SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta
Läs merArbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Läs merLikabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter
Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter Postadress: Axel Johnsonsväg 6, 651 84 Karlstad Besöksadress: Axel Johnsonsväg 6. Webb: www.karlstad.se/yh Tel: 054-540 14 40 E-post: yrkeshogskolan@karlstad.se
Läs merLikabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter
Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter Postadress: Axel Johnsonsväg 6, 651 84 Karlstad Besöksadress: Axel Johnsonsväg 6. Webb: www.karlstad.se/yh Tel: 054-540 14 40 E-post: yrkeshogskolan@karlstad.se
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merLärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: gymnasieskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merPlan mot kränkande behandling Ådalsskolan
Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande
Läs merLikabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08
Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande
Läs merHandlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013
Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår 2012-2013 Åsebro skola Läsåret 12-13 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att säkerställa kvaliteten för elev- och föräldramedverkan. På Åsebro skola
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM
PEDAGOGISK PLATTFORM PEDAGOGISK PLATTFORM Vår ambition är att skapa en modern gymnasieutbildning för ungdomar med tre års målinriktade studier som förbereder för högskolestudier, annan vidareutbildning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merArbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan
Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare
Läs merArbetsplan förskoleklass
Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog
Läs merArbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merMentorskap. Mentorskapets uppdrag på Osbeck
Mentorskap Mentorskapets uppdrag på Osbeck Detta material har tagits fram och sammanställs av följande arbetsgrupp: Osbecks ledningsgrupp Ingela Månsson Rektor Bosse Wahlin - Rektor Janne Alvstrand Biträdande
Läs merArbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017
160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Läs merLikabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen
Läs merPlan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan
Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.
Läs merPlan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012
Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Läs merBarn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5
Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola
Upprättad: 100101 Reviderad: 130227 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019 Innehåll Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019... 1 Inledning... 3 Harmoni och kunskap... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 6 Arbetsgång
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merArbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9
Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9 Grundskolans syfte "Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar
Läs merLjungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merGYMNASIE- OCH ARBETSLIVSNÄMNDENS
GYMNASIE- OCH ARBETSLIVSNÄMNDENS KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅR 2002 ARANÄS KOMVUX Jan Österdahl Ordförande Gymnasie- och arbetslivsnämnden Lars- Eric Persson Förvaltningschef Gymnasie- och arbetslivsförvaltningen
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merArbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merSylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs mer