Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet 1. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/ Namn på verksamhet och ansvarig rektor/gymnasiechef Johannes Hedberggymnasiet Rektor Raimo Hiltunen 3. Organisation och försättningar Skolledningen har genomgått ett par förändringar under läsåret. Vid starten hade rektor Annika Dolk stöd av två lärare som på del av sin tjänst gick in och gjorde skolledningsuppgifter. Annika har sedan februari fått en högre tjänst inom organisationen och under rekryteringsprocessen av ny rektor utsågs de två lärarna istället till tillförordnad rektor respektive tillförordnad biträdande rektor. Skolans nya rektor Raimo Hiltunen tillträdde tjänsten den 3/5 och fr.o.m. den 1/8 är Marie Andersson biträdande rektor på 50 % parallellt med ett läraruppdrag. Skolledningen har under hela läsåret haft ett administrativt stöd av en utbildningsadministratör på Samhällsvetenskapliga programmet (SP), 80 %, och en utbildningsadministratör på Naturvetenskapliga programmet (NV), 100 %, med SYV-uppgifter och ansvar för vår hemsida. Folkuniversitetets verksamhet som helhet i Helsingborg har en supportorganisation med service som lokalansvar, datorservice, reception etc. På regionalnivå har vi både personal- och ekonomistöd. Sammanlagt har vi haft 17 lärare som varit knutna till något arbetslag, samt 8 lärare som hyrts in för enstaka kurser. Vi har haft ett stabilt elevunderlag sedan läsårsstart inga avhopp efter den första veckan och fulla klasser. Detta har skapat arbetsro både för elever och lärare och gjort det lättare att planera verksamheten. Vi har ett homogent elevunderlag med studiemotiverade elever som har goda kunskaper med sig från grundskolan. Lägsta meritvärde för samhällsvetarna var 210 poäng och för naturvetarna 250 poäng. De fem elever som behövt få extra stöd i svenska, eftersom det inte är deras modersmål, har fått det. En elev med dyslexi har fått tillgång till dataprogram som under lättar hennes lärande. I övrigt har inga andra åtgärder än naturliga ändringar i elevers individuella studieplaner behövt genomföras för att nå måluppfyllelse. Sammanlagt har vi haft 127 elever på SP och 136 elever på NV. Vi har endast haft ett studieavbrott. 88 % på SP och 98 % på NV av de som avslutade sin utbildning fick ett slutbetyg och är behöriga till universitet och högskola. Det finns lika många förklaringar som individer för beskriva varför inte alla elever lyckats med denna del. Eftersom andelen som klarat sig bra är så övervägande stor finns det åtminstone inga generella problem och därmed inte heller några tydliga och effektiva åtgärder vi kan vidta för förbättringar. Det handlar om att hitta lösningar för individer och då är deras eget intresse och motivation avgörande. Det händer mycket i våra ungdomars liv och det är inte alltid som skolan kommer på första plats.

2 Eleverna har dock stora möjligheter att nå målen hos oss. Eftersom vi har ett stort upptagningsområde är det inte helt enkelt att analysera de yttre faktorerna men vi upplever egentligen ingen sådan som på något sätt begränsar våra elevers lärande. När det gäller de förutsättningar som vi själva kan styra över inom verksamheten så handlar det om i huvudsak tre faktorer: Lärarna, undervisningslokalerna och hur vi organiserar skolans inre arbete. Våra lärare är behöriga för undervisning på gymnasienivå i sina respektive ämnen. I undantagsfall har vi vikarier och då kan det förekomma att vi inte lever upp till föregående i alla delar. Inga lärare har varit sjukskrivna mer än enstaka dagar under det aktuella läsår. Vi har en lärarkår som är engagerad och som är duktiga på att samarbeta. De har även ett stort intresse av att hålla sig uppdaterade både när det gäller ämneskunskaper och pedagogik. Vi erbjuder dem dessutom stora möjligheter till kompetensutveckling. De genomföra förbättringsåtgärderna i lokalerna för elever och lärare på SP fungerar mycket bra. Inför läsåret 10/11 genomförs både utökning och förbättring av lokalerna för NV enligt plan. Redan i början på år 2011 kommer eleverna ha tillgång till en egen bärbar dator. Alla klasser utom en kommer att ha en dator på lån hela utbildningen. Vår SP 3:a har därmed tillgång till våra utlåningsdatorer i en omfattning som innebär att de aldrig behöver vara utan. Vi har en skolledning och administration som både kunskaps- och erfarenhetsmässigt har mycket goda förutsättningar för att organisera verksamheten så att vi organisera verksamheten på ett effektivt sätt. Därmed kan framförallt lärarna fokusera på kärnprocesserna elevernas lärande och deras personliga utveckling. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Skolledningen formulerar den bärande idén. Utifrån denna görs den årliga arbetsplanen. I arbetsplansplansarbetet måste hänsyn tas till de nationella styrdokumenten, Folkuniversitetets centrala mål och ramprogram för gymnasieskolorna, förra årets kvalitetsredovisning samt handlingsplan för Folkuniversitetets distrikt Väst. Skolledningen och utbildningsadministratörerna träffas minst en gång i veckan, för att diskutera strategiska frågor och följa upp det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Arbetslagen har schemalagda pedagogiska möten en gång per vecka. De utvärderar då bl. a sitt eget arbete, vilket redovisas senare. Varje enskild lärare följer upp den egna undervisningen och detta avspeglas i respektive arbetslags utvärdering. Nationella prov ges och resultaten följs upp. Varje år ger skolledningen arbetslagen uppdrag som de ska utföra på det sätt som de finner lämpligast. Respektive arbetslag sätter upp mål för det egna utvecklingsarbetet, utifrån uppdraget, vilka följs upp och utvärderas. De formella grunder för bedömning och utvärderingsformer som vi använder i vårt kvalitetsarbete är främst olika former av elevenkäter och protokoll från våra skolkonferenser. De informella är den ständigt pågående dialogen mellan medarbetare och mellan medarbetare och elever.

3 Elevrådets ledamöter utvärderat läsåret i tillsammans med alla klasser och delger skolledningen resultatet på våra skolkonferenser. Under läsåret har vi haft fyra skolkonferenser då vilka elever och lärare diskuterat kvalitetsfrågor och följt upp arbetet. Vi publicerar alltid våra kvalitetsredovisningar på vår hemsida. Vi har studiemotiverade och engagerade elever som tar stort ansvar för sitt lärande och undervisningen. Samtidigt har vi engagerade föräldrar som ställer höga krav på vår verksamhet. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal betonar vi att det är viktigt att vi får feedback även från vårdnadshavarna. 5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning Samhällsvetenskapliga programmet: Utveckla det projektorienterade arbetssättet med ämnesövergripande teman. Likaså arbetet med att ta fram betygsmatriser kopplat till dessa. Dessutom tydliggöra dessa för eleverna. Naturvetenskapliga programmet: Utveckla det entreprenöriella lärandet genom att: Ge treorna utrymme för att ta ett utökat individuellt ansvar för sitt lärande Synliggöra progressionen bl. a genom att skapa metoder för dokumentation Skolgemensamma utvecklingsområden: Att stärka elevrådets ställning på skolan. Vi har tillsammans med elevrepresentanter, tagit fram ett förslag på hur det nya elevrådet ska formeras. Fortsatt uppfräschningen och utvidgningen av NV:s lokaler så att de kan användas i enlighet med det sätt på vilket lärarna och eleverna vill jobba. Stärkt IT-stödet - en bärbar dator till alla NV-ettor. Skolledningsresursen ändras till nästa läsår: Annika Dolk blir rektor och har som stöd i sitt arbete Tomas Jahn som controller och Elna Johansson som verksamhetsledare för skolor. Johannes Hedbergskolan och Naturhumanistiska gymnasiet går samma och blir en skola: Johannes Hedberggymnasiet. 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Lärarlaget på det SP har lagt stor vikt vid att utarbeta betygsmatriser och att förklara dessa ingående för eleverna. Resultatet har blivit en större tydlighet för dem om vilka kraven är för respektive betygsnivå. Utöver detta har arbetslaget på elevernas uppdrag genomfört en temadag om betyg och betygssättning. I utvärderingen av denna framkom att eleverna tyckte att dagen varit lärorik och att de fått en ny förståelse för hur betyg sätts. Temadagen kommer att genomföras även fortsättningsvis. Den samlade elevresponsen gällande det ämnesövergripande tematiska arbetet är att de upplever att det blev ett stort lyft att börja gymnasiet. Även examinationerna av de olika temaarbetena har fått i huvudsak positiv respons vilket sannolikt har ett samband med betygsmatrisernas upplevda tydlighet. En examination i form av hemtentamen har upplevts tung av eleverna och vissa efterfrågar en större variation totalt sett. Eleverna var mindre stressade än föregående år och nöjda med

4 undervisningens innehåll som studiebesök, lektioner och lästid. Det finns dock behov att mer ämnesintegrering och utveckling av de större examinationerna. Ett annat utvecklingsområde är att utveckla elevinflytandet redan i utformningen av våra teman i stort. Lärarlaget på NV påbörjade arbetet med att utveckla det entreprenöriella lärandet genom att introducera Habits of Mind redan på läsårets första vecka för ettorna. De genomförde även en introduktionsdag på Ven. Under året har arbetet med att introducera Skickligt tänkande fortsatt. Utvärdering med elever i årskurs ett visar att de är medvetna om vad Skickligt tänkande innebär samt att de är bekanta med begreppen. De exemplifierar detta i sina reflektionsloggar genom att använda mallarna jämföra och kontrastera, klassificera och analogi samt beskriver vilka ämnen och arbeten dessa använts i (kemi, matte, idrott och hälsa). Sammanfattningsvis tolkar vi utvärderingen som att eleverna har tillgodogjort sig Skickligt tänkande främst genom Habits of Mind och metakognition. NV-eleverna har genomfört självständiga POA (projektorienterat arbetssätt)-projekt inom biologi, kemi och fysik. Inom biologi och kemi har detta arbete gjort eleverna mycket motiverade både för ämnet och för projektarbetssättet i stort. Utvärderingen med eleverna i årskurs tre visar att progressionen i arbetssätten PBL och POA gynnar deras insats i Projektarbetskursen och att de får möjlighet att ta ökat individuellt ansvar för sitt lärande. Under läsåret har vi testat olika metoder för våra loggar. Under höstterminen skulle reflektion ske under mentorstimmen och eleverna gavs givna ämnen att tänka kring i sin reflektionslogg. Mentorn läste dessa. Under vårterminen fick eleverna istället reflektera var tredje vecka under ett längre reflektionspass. Fortfarande med ett givet ämne. PBL-loggen har främst fungerat som dokumentation av källor och kunskaper för basgruppen och inte som en individuell logg. Den har inte lästs av någon lärare. POA-loggen lästes under första och tredje projektet men enbart delvis under andra projektet som var individuellt där produkten var en skriftlig rapport. Lärarna har dessutom arbetat med att synliggöra metoder och verktyg på skolan. Bland annat har tavlor om Skickligt tänkande och Habits of Mind-tapeten satts upp synlig på skolan. Dessutom har en Habits of Mind-blogg skapats som uppdateras kontinuerligt. När det gäller de skolgemensamma utvecklingsområdena har följande hänt: Elevrådet är nu formerat enligt det gemensamma förslaget och arbetet med att hitta former för en ökad delaktighet pågår ständigt NV har nu lokaler som är anpassade för elevernas arbetssätt. Alla elever på NV har nu en bärbardator per elev. Skolledningsresursen blev inte som planerat men skolan har nu en organisation som framgår av punkt 3 ovan. Idag är Johannes Hedberggymnasiet en skola men med två program i olika lokaler. Arbetslaget för moderna språk valde att redan här i uppföljningsskedet fokusera på kommande utvecklingsområden i.o.m. att det var andra som var prioriterade detta läsår.

5 UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL 7. Normer och värden Johannes Hedberggymnasiets värdegrund Skolledningen har tillsammans med övriga skolledare för Folkuniversitetets gymnasieskolor i region Syd formulerat en gemensam värdegrund som formulerats kring de tre värdeorden: synligt, möjligt, gemensamt. Begrepp rymmer i sig ett antal kvaliteter som ytterligare förklarar dess innebörd och som är till stöd när vi bedömer våra idéer, vårt utvecklingsarbete och våra aktiviteter mot värdegrunden. SYNLIGT innebär öppenhet, kommunikation, delaktighet, trygghet, inflytande och tydlighet. På våra skolor finns ingen dold agenda; all information är tillgänglig och vi är tydliga när det gäller både mål och krav. Alla är delaktiga och kan påverka sin situation. Samtliga känner trygghet och glädje i arbetet på skolan och vi uppmärksammar aktivt allt som sker. Vi visar gärna upp vad vi står för och vad vi gör. MÖJLIGT betyder utveckling, högskoleförberedelse, nyskapande, elevaktivitet, nyfikenhet - att utforska och utnyttja friutrymmet. På våra skolor ger vi eleverna den bästa förberedelsen för högskolan. Vi uppmuntrar pedagogisk och metodisk förnyelse och ger alla möjlighet att testa sina idéer för att skolan skall utvecklas och bli bättre. Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Hos oss är allt är möjligt tills motsatsen är bevisad. GEMENSAMT handlar om interaktion, möten och mötesplatser, kommunikation, samarbete och kontakter både inom och utom skolvärlden. På våra skolor arbetar vi gemensamt i team. Vi utvecklar gemensamt våra förhållningssätt, arbetsplaner och teman. I undervisningen är eleverna delaktiga i utformningen av arbetet. Vi söker och utvecklar kontakter med universitet och högskola, samhälls- och näringsliv i Sverige och internationellt. Vi uppmuntrar tillfällen till möten. Vi arbetar utifrån den arbetsplan som skolledningen tar fram inför varje läsår, vilken bottnar i vår bärande idé: På vår skola har vi en stark tilltro till människans inneboende möjligheter och tar vår utgångspunkt i vem hon är och vad hon har med sig när hon kommer till oss. Lärandet ska vara projektbaserat och stimulera hela individens kapacitet, inte bara intellektet. Det är den enskilde lärarens engagemang, samarbetsförmåga och kompetens som är avgörande för elevernas resultat och skolan ska präglas av ett tydligt, pedagogiskt och demokratiskt ledarskap. Skolledningen formulerar uppdrag till arbetslagen, mentorerna, utbildningsadministrationen samt elevrådet. Deras uppgift är sedan att tolka respektive uppdrag, definiera utvecklingsområden, identifiera problem och formulera hur dessa ska hanteras samt följa upp och dokumentera allt. Arbetslagen har i sina tolkningar av uppdragen angivit olika strategier för att öka måluppfyllelsen. Likabehandlingsplanen behövde inte aktualiseras en enda gång under detta läsår. Vår modell för uppföljning har tidigare visat sig fungera väl så vi fortsätter med den. Förra årets revidering var mer genomgripande och denna gång var behovet marginellt. Som strategi för att stötta den bärande idén har vi utarbetat en kompass vilken innehåller såväl undervisningsmetoder som hälsobank, bildningsresa samt

6 kompetensstärkande ingredienser som: självkännedom, studieteknik, kunskaper om lärande, grupprocesser och värdegrunden. Det är lärarna som avgör hur och när kompassen ska användas men resultatet av användandet ska resultera i en ökad handlingsberedskap hos eleverna. Vi försöker även ständigt att förbättra olika rutiner: Vi har tydliggjort mentors uppdrag och där är mentorn som ska följa upp sina elevers studieplaner. Elevers frånvaro följs upp varje vecka och elever med mer än 20 % frånvaro kontaktas av mentor. Mentorerna lägger in all elevdokumentation i vårt elevadministrativa datasystem Schoolsoft. Vi förbättrar ständigt rutinerna kring våra EVK för att effektivisera elevvården. Vi har en bra kommunikation med våra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna känner delaktighet i skolans olika processer. De hade t ex representanter med i vårens rektorsrekrytering. Ännu viktigare är kanske att de känner både trygghet och arbetsglädje på sin skola. Så när det gäller både normer och värden har vi en hög måluppfyllelse. 8. Utveckling och lärande/kunskaper Skolornas primära mål är att förbereda eleverna för studier på universitet och högskolor i Sverige och utomlands vilket vi lyckas med i hög grad. Men det är en sak att komma in på högskolan en annan att klarar av sina studier där. De elever som lämnat våra skolor vittnar om att de upplever studier på universitet och högskolor som väsentligt enklare än deras jämnåriga studenter från andra skolor. De känner sig mycket väl förberedda både kunskapsmässigt, mentalt och vad gäller studieteknik. De hör ofta av sig till skolorna för att tacka för det de fått med sig. Vi har några elever med läs- och skrivsvårigheter men det faktum att det har lyckats få betyg nog för att komma in hos oss visar att de har hittat effektiva strategier för att hantera sina svårigheter. Vilket också visar sig här. Det samma gäller dem med annat modersmål. Vi har inte några elever som har sådana problem med svenskan att det utgör en risk för att de inte ska nå sina kunskapsmål. När det gäller vårt arbete med Hälsa och livsstil fortsätter vi med Hälsobanken. Under läsåret har eleverna genomfört avspännings-, spinning-, step- och boxpass, baltränat, kampsportat, simmat samt spelat fotboll, innebandy, pingis, badminton och tennis. Hälsobanken fick en mycket bra start på höstterminen och det ledde till en höst med många deltagare. Inför vårterminen startade vi något nytt Hälsobankstävlingen. Initiativet kom till eftersom deltagarantalet brukar sjunka på vårterminen. Hälsobankstävlingen innebär att klasserna får poäng utifrån hur många elever som deltar på Hälsobanksträningarna. Sedan räknas det samman och den vinnande klassen fick som pris, en klassresa under en dag till Göteborg med Göteborgskortet. Hälsobankstävlingen blev en succé och det kommer definitivt att upprepas nästa år igen.

7 Vi har under året äntligen fått en aktiv idrottskommitté direkt underställd elevrådet. Idrottskommittén har skött Hälsobankstävlingen på ett föredömligt sätt. De har varit med och tagit fram alternativa aktiviteter till vinterfriluftsdagen samt kommit med olika tips på turneringar bland annat Beachhandbollsturneringen som var mycket uppskattad bland NV-eleverna i åk 1. Vi har under året haft relativt lätt att få med oss ledare. Vi annonserar alla pass på Schoolsoft och det har blivit etablerat och eleverna hittar informationen där. Vi har tillsammans med eleverna fokus på deras lärande och utveckling och vi lyckas väl. Vi upplever inte att de elever som har behov av särskilt stöd eller ett annat modersmål har problem med att nå sina mål. Vårt arbete med hälsa och livsstil fungerar och våra elever mår bra. 9. Ansvar och inflytande för elever Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Skolledningen formulerar uppdrag även till elevrådet och så här såg det ut för det aktuella läsåret: att representera ALLA elever att bereda frågor för skolkonferensen och behandla synpunkter och idéer som kommer från lärare eller skolledning att representera vid skolkonferensen, som äger rum två gånger per termin att utgöra en enande kraft kunna integrera klassernas åsikter att utse elevrepresentant till intervjuer med arbetssökande Vi har ett aktivt elevråd som kommer med många egna initiativ och skolkonferenserna är ett väl fungerande forum för att lyfta aktuella frågor. Det som beslutas följs upp. Det här handlar om hur vi formellt organiserar möjligheter till ansvar och inflytande för våra elever. Genomgående i alla kurser betonas vikten av elevens eget ansvar över sitt lärande och av att vara delaktig i planering och genomförandet. Våra elever tar ett stort ansvar för sitt eget lärande och är delaktiga i skolans processer i mycket hög utsträckning. 10. Samverkan med hemmet Vårt mål är att vi ska ha en god samverkan med elevens vårdnadshavare så att hon eller han får de bästa förutsättningarna för att nå sina mål. För att nå denna målsättning genomför vi kontinuerligt utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Vi genomför också föräldramöten med hög närvaro för både ettor och tvåor varje läsår. Vår bedömning är att samverkan fungerar bra eftersom det inte förekommer någon kritik och att det stora flertalet av föräldrarna är nöjda med denna samverkan. Vårdnadshavarna har tillgång till delar av vårt elevadministrativa program Schoolsoft. Där kan de ta del av kursinformation, schema, studieresultat, frånvaro mm och hålla sig uppdaterad om dessa delar av sitt barns skolsituation. Om eleven tillåter det erbjuder vi denna tjänst till vårdnadshavaren även efter det att eleven blivit myndig.

8 11. Samverkan Skolan mål: Att utveckla och upprätthålla kontakter med universitet och högskolor NV-eleverna ska läsa kursen Vetenskaplig metod på Lunds universitet. Vi ska fortsätta ta emot lärarkandidater. Vi ska stärka vårt nätverk så att varje framtidsvalspaket får minst två universitetskontakter knutet till sig. Kursen är genomförd. Det har inte varit aktuellt med några lärarkandidater detta läsår. Framtidspaketen har universitetskontakter. Att utveckla och upprätthålla kontakter med arbetslivet I första hand använda oss av föreläsare från Transfer. Minst en föreläsare per månad. Knyta projektarbetskursen till företag och organisationer. Elever som läser tre språk ska erbjudas språkpraktik på företag i Spanien, Tyskland och Frankrike. Vi har inte lyckats genomföra föreläsningar i den mån vi planerade. Istället för att koppla hela projekt arbetskursen till företag och organisationer har många projektgrupper knutit dessa kontakter. Aktuella elever har erbjudits och genomfört språkpraktiken. NV ska vidareutveckla kontakten med Cern. Ett besök med ett urval av lärare och elever under våren 2010 Kontakten finns kvar men utvecklingen har skjutits framåt i tiden bl. a med anledning av en diskussion kring vilka internationella kontakter vi ska prioritera. Det blev därmed inte någon resa detta läsår. Inriktning internationellt arbete ska upparbeta kontakter med sin fadderskola för en i Sydafrika, inom projektet Star for Life. Ett besök med ett urval av lärare och elever under läsåret. Besöket har genomförts och i nuläget pågår diskussioner kring hur vi går vidare med att utveckla denna kontakt. NH-arbetslaget ska utveckla de kontakter som togs på den 14 International Thinking Conference i Kuala Lumpor i juni Nätverket lever men det hände inget konkret under läsåret. Nu finns idéer att gå vidare inom ett projekt som kallas Outstanding Schools. Att genomföra skolledarträffar, elevkonferenser mellan skolorna och ämneslärarträffar Skolledarträffar har genomförts både på regional och på nationell nivå inom Folkuniversitetet. Elevkonferenser och ämneslärarträffar prioriterades inte under av under läsåret.

9 Vi måste ta ställning till om vi ska bli mer aktiva när det gäller VFU och föreläsare från Transfer. Samma sak gäller arbetslivsanknytningen av projektarbetskursen. Vi måste även ha en övergripande diskussion kring vilka internationella kontakter vi ska prioritera i framtiden liksom vårt engagemang i Thinking Conference-nätverket. Frågan kring skolträffar inom FU måste också lyftas regionalt och nationellt inom organisationen. 12. Bedömning och betyg Vi har generellt en mycket hög måluppfyllelse vad gäller antalet elever som har behörighet för högre studier efter årskurs tre. I flera kurser använder lärarna s.k. kunskaps-/bedömningsmatriser som underlättar för eleverna att förstå och nå sina mål då de är nedbrutna i kvalitetsnivåer som är begripliga för eleven och ger en kontinuerlig feedback vad gäller på vilken nivå man befinner sig. Vi följer upp den statistik vi samlar kring betygsättning och stämmer av den mot resultat på nationella prov. Här följer en genomgång och analys av resultat på nationella prov och kursbetyg: SvB Eng A Ma A Jämförelsen mellan kursbetyg och resultat på NP visar en stor samstämmighet på SP. På NV är andelen MVG något större när det gäller kursbetygen men ingen anmärkningsvärd skillnad. Våra elever producerar mycket betygsunderlag eftersom vi arbetar ämnesintegrerat. Svensklärarna har mycket att ta hänsyn till när de sätter betyg. De har lyssnat till många muntliga presentationer och läst texter eleverna skrivit i andra kurser också varför resultatet på NP bara är en del i deras sammanfattande bedömning och betygssättning. Dessutom prövar inte NP alla delar av svenskkursen specifikt handlar det om två av fyra mål och de övriga visar eleven som sagt i andra skolsammanhang. En något högre andel elever har fått kursbetyget MVG i jämförelsen med resultatet på NP. Förklaringen är att våra lärare lägger en större tyngdvikt på kommunikation i deras sammanfattande bedömning och betygssättning än vad som är möjligt för eleverna att visa på NP. Andelen elever på NV som får MVG som kursbetyg är mycket större än de som får samma resultat på NP. Huvudförklaringen är att för NV tar kursen i matematik A slut först i slutet av januari, medan NP genomförs redan i november. Vissa av kursmoment har därför inte hunnits med. Vi har valt att ändå låta eleverna skriva NP men det är bara resultatet på de delar som var klara som tas med i den sammanfattande bedömningen och betygssättningen från NP-resultatet. Därmed blir analysen av nyckeltalsredovisningen missvisande i denna del. SP elevernas kursbetyg och resultat på NP är i stort sett samstämmiga. Sammantaget innebär analysen att vi när det gäller dessa kurser ger eleverna en rättvisoch likvärdig bedömning även i en nationell jämförelse.

10 13. Åtgärder för utveckling Vi har en ny skolledning på skolan sedan i maj i år och en av de första arbetsuppgifterna var att formulera uppdragen för verksamheten för läsåret 10/11. Därför känns det mer relevant att här kortfattat redovisa innehållet i dessa som har haft sin utgångspunkt i tidigare kvalitetsredovisningar, arbetsplaner och en nulägesanalys. Alla medarbetare på skolan: är väl insatta i kunskapsmålen i alla ingående kurser på respektive inriktning har en positiv attityd till och är nyfikna på vad samtliga kurser handlar om kan utveckla strategier för handleda eleverna oavsett inriktning i deras lär- och utvecklingsprocess kan kommunicera kunskapsmål och betygskriterier så att både krav och nuläge blir tydligt tillämpar ett handledande förhållningssätt som bygger på att lyssna och ställa de rätta frågorna i syfte att frigöra och utveckla elevens/gruppens potential med fokus på måluppfyllelse både när det gäller kunskapsresultat och personlig utveckling prövar/utvecklar i samförstånd och med hänsyn till helheten nya former för lärande/genomförande utveckla strategier i sin roll som handledare för att skapa de yttersta förutsättningarna för varje enskild elevs kompetensutveckling skapa möten där fokus är t ex på enskilda ämnen ämnesarbetslag SP- och NV-arbetslagens uppdrag: När det gäller både inriktningarna ska engelskan och de moderna språken ingå som naturliga delar i helheten. T ex ska den kulturkunskap som lärarna och eleverna har och får genom dessa kurser integreras i teman och projekt i största möjliga mån. SP: I årskurs ett och två innebär detta att tematiskt och ämnesintegrerat i projektets form, i och i slutet på åk 2 har projekten mer karaktär av fördjupning. NV: De tre första terminerna är lärandet tematiskt och ämnesintegrerat i PBL-form och de sista tre i projektbaserad form - POA. Temana och projekten ska ge eleverna: möjlighet att utnyttja sin kunskap och kapacitet fullt ut upplevelsen av tydlig progression vad gäller kunskaps- och färdighetsutveckling motivation att använda sig av de entreprenöriella kompetenserna Uppdraget till lärarna i moderna språk: Utöver det som nämnt under de två tidigare rubrikerna ska arbetslaget: med utgångspunkt från Folkuniversitetets språksyn ge eleverna de bästa tänkbara färdigheterna i moderna språk kvalitetssäkra elevernas progression med fokus på i vilken mån de faktiskt kan använda sig av språket

11 utveckla det material som tagits fram för att tydligt kommunicera hur man läser språk på vår skola och varför vi är så outstanding jämfört med andra skolor inspirera fler elever att läsa fler steg planera för, genomföra och följa upp elevernas språkpraktik pröva nya former för lärande samt att följa upp och dokumentera dessa Lärarna i moderna språk har valt att prioritera följande: Att planera och genomföra en studieresa till målspråksländerna för steg 5 i respektive språk. Att skapa alternativa examinationsformer som ersätter de nationella proven. Att planera för och genomföra ett gemensamt tema för alla tre språken i alla stegen under samma period. Det finns även följande individuella utvecklingsområden per språk; Tyska: Tema Österrike med österrikisk gästlärare. Franska: Att starta en kulturcirkel. Spanska: Att integrera sociala medier i undervisningen. Skolledningen och administrationen ska i sin tur förbättra och utveckla: elevadministrationen dokumenthanteringen rutinerna för uppföljning och information skolmiljön elevvården samt hålla den uppdaterad kring alla förändringar som är på gång Dessutom ska vi arbeta för att alla ska uppleva att vi är en skola. Bl. a inför vi gemensamma JHg-möten 2ggr termin. Tillsammans ska vi också förbereda oss och skolan för Gy 11. Ett avslutande förbättringsområde är mentorskapet. Det är tid att se tillbaka, utvärdera och ta fram ett utvecklat upplägg. Här presenteras en idéskiss som vi ska utgå ifrån och tar fram ett konkret, förverklingsbart upplägg som vi kan starta redan vid höststarten i Idén med att ha två lärare per program som tar hand om mentorskapet i treorna med inriktning på livet/studielivet/arbetslivet efter JHg är bra och ska bara konkretiseras och dokumenteras utifrån behov. På samma sätt ska vi ha koncept för mentorskapet i både ettan och tvåan. 14. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Raimo Hiltunen, rektor för Johannes Hedberggymnasiet