Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet 1. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/ Namn på verksamhet och ansvarig rektor/gymnasiechef Johannes Hedberggymnasiet Rektor Raimo Hiltunen 3. Organisation och försättningar Skolledningen har genomgått ett par förändringar under läsåret. Vid starten hade rektor Annika Dolk stöd av två lärare som på del av sin tjänst gick in och gjorde skolledningsuppgifter. Annika har sedan februari fått en högre tjänst inom organisationen och under rekryteringsprocessen av ny rektor utsågs de två lärarna istället till tillförordnad rektor respektive tillförordnad biträdande rektor. Skolans nya rektor Raimo Hiltunen tillträdde tjänsten den 3/5 och fr.o.m. den 1/8 är Marie Andersson biträdande rektor på 50 % parallellt med ett läraruppdrag. Skolledningen har under hela läsåret haft ett administrativt stöd av en utbildningsadministratör på Samhällsvetenskapliga programmet (SP), 80 %, och en utbildningsadministratör på Naturvetenskapliga programmet (NV), 100 %, med SYV-uppgifter och ansvar för vår hemsida. Folkuniversitetets verksamhet som helhet i Helsingborg har en supportorganisation med service som lokalansvar, datorservice, reception etc. På regionalnivå har vi både personal- och ekonomistöd. Sammanlagt har vi haft 17 lärare som varit knutna till något arbetslag, samt 8 lärare som hyrts in för enstaka kurser. Vi har haft ett stabilt elevunderlag sedan läsårsstart inga avhopp efter den första veckan och fulla klasser. Detta har skapat arbetsro både för elever och lärare och gjort det lättare att planera verksamheten. Vi har ett homogent elevunderlag med studiemotiverade elever som har goda kunskaper med sig från grundskolan. Lägsta meritvärde för samhällsvetarna var 210 poäng och för naturvetarna 250 poäng. De fem elever som behövt få extra stöd i svenska, eftersom det inte är deras modersmål, har fått det. En elev med dyslexi har fått tillgång till dataprogram som under lättar hennes lärande. I övrigt har inga andra åtgärder än naturliga ändringar i elevers individuella studieplaner behövt genomföras för att nå måluppfyllelse. Sammanlagt har vi haft 127 elever på SP och 136 elever på NV. Vi har endast haft ett studieavbrott. 88 % på SP och 98 % på NV av de som avslutade sin utbildning fick ett slutbetyg och är behöriga till universitet och högskola. Det finns lika många förklaringar som individer för beskriva varför inte alla elever lyckats med denna del. Eftersom andelen som klarat sig bra är så övervägande stor finns det åtminstone inga generella problem och därmed inte heller några tydliga och effektiva åtgärder vi kan vidta för förbättringar. Det handlar om att hitta lösningar för individer och då är deras eget intresse och motivation avgörande. Det händer mycket i våra ungdomars liv och det är inte alltid som skolan kommer på första plats.

2 Eleverna har dock stora möjligheter att nå målen hos oss. Eftersom vi har ett stort upptagningsområde är det inte helt enkelt att analysera de yttre faktorerna men vi upplever egentligen ingen sådan som på något sätt begränsar våra elevers lärande. När det gäller de förutsättningar som vi själva kan styra över inom verksamheten så handlar det om i huvudsak tre faktorer: Lärarna, undervisningslokalerna och hur vi organiserar skolans inre arbete. Våra lärare är behöriga för undervisning på gymnasienivå i sina respektive ämnen. I undantagsfall har vi vikarier och då kan det förekomma att vi inte lever upp till föregående i alla delar. Inga lärare har varit sjukskrivna mer än enstaka dagar under det aktuella läsår. Vi har en lärarkår som är engagerad och som är duktiga på att samarbeta. De har även ett stort intresse av att hålla sig uppdaterade både när det gäller ämneskunskaper och pedagogik. Vi erbjuder dem dessutom stora möjligheter till kompetensutveckling. De genomföra förbättringsåtgärderna i lokalerna för elever och lärare på SP fungerar mycket bra. Inför läsåret 10/11 genomförs både utökning och förbättring av lokalerna för NV enligt plan. Redan i början på år 2011 kommer eleverna ha tillgång till en egen bärbar dator. Alla klasser utom en kommer att ha en dator på lån hela utbildningen. Vår SP 3:a har därmed tillgång till våra utlåningsdatorer i en omfattning som innebär att de aldrig behöver vara utan. Vi har en skolledning och administration som både kunskaps- och erfarenhetsmässigt har mycket goda förutsättningar för att organisera verksamheten så att vi organisera verksamheten på ett effektivt sätt. Därmed kan framförallt lärarna fokusera på kärnprocesserna elevernas lärande och deras personliga utveckling. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Skolledningen formulerar den bärande idén. Utifrån denna görs den årliga arbetsplanen. I arbetsplansplansarbetet måste hänsyn tas till de nationella styrdokumenten, Folkuniversitetets centrala mål och ramprogram för gymnasieskolorna, förra årets kvalitetsredovisning samt handlingsplan för Folkuniversitetets distrikt Väst. Skolledningen och utbildningsadministratörerna träffas minst en gång i veckan, för att diskutera strategiska frågor och följa upp det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Arbetslagen har schemalagda pedagogiska möten en gång per vecka. De utvärderar då bl. a sitt eget arbete, vilket redovisas senare. Varje enskild lärare följer upp den egna undervisningen och detta avspeglas i respektive arbetslags utvärdering. Nationella prov ges och resultaten följs upp. Varje år ger skolledningen arbetslagen uppdrag som de ska utföra på det sätt som de finner lämpligast. Respektive arbetslag sätter upp mål för det egna utvecklingsarbetet, utifrån uppdraget, vilka följs upp och utvärderas. De formella grunder för bedömning och utvärderingsformer som vi använder i vårt kvalitetsarbete är främst olika former av elevenkäter och protokoll från våra skolkonferenser. De informella är den ständigt pågående dialogen mellan medarbetare och mellan medarbetare och elever.

3 Elevrådets ledamöter utvärderat läsåret i tillsammans med alla klasser och delger skolledningen resultatet på våra skolkonferenser. Under läsåret har vi haft fyra skolkonferenser då vilka elever och lärare diskuterat kvalitetsfrågor och följt upp arbetet. Vi publicerar alltid våra kvalitetsredovisningar på vår hemsida. Vi har studiemotiverade och engagerade elever som tar stort ansvar för sitt lärande och undervisningen. Samtidigt har vi engagerade föräldrar som ställer höga krav på vår verksamhet. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal betonar vi att det är viktigt att vi får feedback även från vårdnadshavarna. 5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning Samhällsvetenskapliga programmet: Utveckla det projektorienterade arbetssättet med ämnesövergripande teman. Likaså arbetet med att ta fram betygsmatriser kopplat till dessa. Dessutom tydliggöra dessa för eleverna. Naturvetenskapliga programmet: Utveckla det entreprenöriella lärandet genom att: Ge treorna utrymme för att ta ett utökat individuellt ansvar för sitt lärande Synliggöra progressionen bl. a genom att skapa metoder för dokumentation Skolgemensamma utvecklingsområden: Att stärka elevrådets ställning på skolan. Vi har tillsammans med elevrepresentanter, tagit fram ett förslag på hur det nya elevrådet ska formeras. Fortsatt uppfräschningen och utvidgningen av NV:s lokaler så att de kan användas i enlighet med det sätt på vilket lärarna och eleverna vill jobba. Stärkt IT-stödet - en bärbar dator till alla NV-ettor. Skolledningsresursen ändras till nästa läsår: Annika Dolk blir rektor och har som stöd i sitt arbete Tomas Jahn som controller och Elna Johansson som verksamhetsledare för skolor. Johannes Hedbergskolan och Naturhumanistiska gymnasiet går samma och blir en skola: Johannes Hedberggymnasiet. 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Lärarlaget på det SP har lagt stor vikt vid att utarbeta betygsmatriser och att förklara dessa ingående för eleverna. Resultatet har blivit en större tydlighet för dem om vilka kraven är för respektive betygsnivå. Utöver detta har arbetslaget på elevernas uppdrag genomfört en temadag om betyg och betygssättning. I utvärderingen av denna framkom att eleverna tyckte att dagen varit lärorik och att de fått en ny förståelse för hur betyg sätts. Temadagen kommer att genomföras även fortsättningsvis. Den samlade elevresponsen gällande det ämnesövergripande tematiska arbetet är att de upplever att det blev ett stort lyft att börja gymnasiet. Även examinationerna av de olika temaarbetena har fått i huvudsak positiv respons vilket sannolikt har ett samband med betygsmatrisernas upplevda tydlighet. En examination i form av hemtentamen har upplevts tung av eleverna och vissa efterfrågar en större variation totalt sett. Eleverna var mindre stressade än föregående år och nöjda med

4 undervisningens innehåll som studiebesök, lektioner och lästid. Det finns dock behov att mer ämnesintegrering och utveckling av de större examinationerna. Ett annat utvecklingsområde är att utveckla elevinflytandet redan i utformningen av våra teman i stort. Lärarlaget på NV påbörjade arbetet med att utveckla det entreprenöriella lärandet genom att introducera Habits of Mind redan på läsårets första vecka för ettorna. De genomförde även en introduktionsdag på Ven. Under året har arbetet med att introducera Skickligt tänkande fortsatt. Utvärdering med elever i årskurs ett visar att de är medvetna om vad Skickligt tänkande innebär samt att de är bekanta med begreppen. De exemplifierar detta i sina reflektionsloggar genom att använda mallarna jämföra och kontrastera, klassificera och analogi samt beskriver vilka ämnen och arbeten dessa använts i (kemi, matte, idrott och hälsa). Sammanfattningsvis tolkar vi utvärderingen som att eleverna har tillgodogjort sig Skickligt tänkande främst genom Habits of Mind och metakognition. NV-eleverna har genomfört självständiga POA (projektorienterat arbetssätt)-projekt inom biologi, kemi och fysik. Inom biologi och kemi har detta arbete gjort eleverna mycket motiverade både för ämnet och för projektarbetssättet i stort. Utvärderingen med eleverna i årskurs tre visar att progressionen i arbetssätten PBL och POA gynnar deras insats i Projektarbetskursen och att de får möjlighet att ta ökat individuellt ansvar för sitt lärande. Under läsåret har vi testat olika metoder för våra loggar. Under höstterminen skulle reflektion ske under mentorstimmen och eleverna gavs givna ämnen att tänka kring i sin reflektionslogg. Mentorn läste dessa. Under vårterminen fick eleverna istället reflektera var tredje vecka under ett längre reflektionspass. Fortfarande med ett givet ämne. PBL-loggen har främst fungerat som dokumentation av källor och kunskaper för basgruppen och inte som en individuell logg. Den har inte lästs av någon lärare. POA-loggen lästes under första och tredje projektet men enbart delvis under andra projektet som var individuellt där produkten var en skriftlig rapport. Lärarna har dessutom arbetat med att synliggöra metoder och verktyg på skolan. Bland annat har tavlor om Skickligt tänkande och Habits of Mind-tapeten satts upp synlig på skolan. Dessutom har en Habits of Mind-blogg skapats som uppdateras kontinuerligt. När det gäller de skolgemensamma utvecklingsområdena har följande hänt: Elevrådet är nu formerat enligt det gemensamma förslaget och arbetet med att hitta former för en ökad delaktighet pågår ständigt NV har nu lokaler som är anpassade för elevernas arbetssätt. Alla elever på NV har nu en bärbardator per elev. Skolledningsresursen blev inte som planerat men skolan har nu en organisation som framgår av punkt 3 ovan. Idag är Johannes Hedberggymnasiet en skola men med två program i olika lokaler. Arbetslaget för moderna språk valde att redan här i uppföljningsskedet fokusera på kommande utvecklingsområden i.o.m. att det var andra som var prioriterade detta läsår.

5 UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL 7. Normer och värden Johannes Hedberggymnasiets värdegrund Skolledningen har tillsammans med övriga skolledare för Folkuniversitetets gymnasieskolor i region Syd formulerat en gemensam värdegrund som formulerats kring de tre värdeorden: synligt, möjligt, gemensamt. Begrepp rymmer i sig ett antal kvaliteter som ytterligare förklarar dess innebörd och som är till stöd när vi bedömer våra idéer, vårt utvecklingsarbete och våra aktiviteter mot värdegrunden. SYNLIGT innebär öppenhet, kommunikation, delaktighet, trygghet, inflytande och tydlighet. På våra skolor finns ingen dold agenda; all information är tillgänglig och vi är tydliga när det gäller både mål och krav. Alla är delaktiga och kan påverka sin situation. Samtliga känner trygghet och glädje i arbetet på skolan och vi uppmärksammar aktivt allt som sker. Vi visar gärna upp vad vi står för och vad vi gör. MÖJLIGT betyder utveckling, högskoleförberedelse, nyskapande, elevaktivitet, nyfikenhet - att utforska och utnyttja friutrymmet. På våra skolor ger vi eleverna den bästa förberedelsen för högskolan. Vi uppmuntrar pedagogisk och metodisk förnyelse och ger alla möjlighet att testa sina idéer för att skolan skall utvecklas och bli bättre. Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Hos oss är allt är möjligt tills motsatsen är bevisad. GEMENSAMT handlar om interaktion, möten och mötesplatser, kommunikation, samarbete och kontakter både inom och utom skolvärlden. På våra skolor arbetar vi gemensamt i team. Vi utvecklar gemensamt våra förhållningssätt, arbetsplaner och teman. I undervisningen är eleverna delaktiga i utformningen av arbetet. Vi söker och utvecklar kontakter med universitet och högskola, samhälls- och näringsliv i Sverige och internationellt. Vi uppmuntrar tillfällen till möten. Vi arbetar utifrån den arbetsplan som skolledningen tar fram inför varje läsår, vilken bottnar i vår bärande idé: På vår skola har vi en stark tilltro till människans inneboende möjligheter och tar vår utgångspunkt i vem hon är och vad hon har med sig när hon kommer till oss. Lärandet ska vara projektbaserat och stimulera hela individens kapacitet, inte bara intellektet. Det är den enskilde lärarens engagemang, samarbetsförmåga och kompetens som är avgörande för elevernas resultat och skolan ska präglas av ett tydligt, pedagogiskt och demokratiskt ledarskap. Skolledningen formulerar uppdrag till arbetslagen, mentorerna, utbildningsadministrationen samt elevrådet. Deras uppgift är sedan att tolka respektive uppdrag, definiera utvecklingsområden, identifiera problem och formulera hur dessa ska hanteras samt följa upp och dokumentera allt. Arbetslagen har i sina tolkningar av uppdragen angivit olika strategier för att öka måluppfyllelsen. Likabehandlingsplanen behövde inte aktualiseras en enda gång under detta läsår. Vår modell för uppföljning har tidigare visat sig fungera väl så vi fortsätter med den. Förra årets revidering var mer genomgripande och denna gång var behovet marginellt. Som strategi för att stötta den bärande idén har vi utarbetat en kompass vilken innehåller såväl undervisningsmetoder som hälsobank, bildningsresa samt

6 kompetensstärkande ingredienser som: självkännedom, studieteknik, kunskaper om lärande, grupprocesser och värdegrunden. Det är lärarna som avgör hur och när kompassen ska användas men resultatet av användandet ska resultera i en ökad handlingsberedskap hos eleverna. Vi försöker även ständigt att förbättra olika rutiner: Vi har tydliggjort mentors uppdrag och där är mentorn som ska följa upp sina elevers studieplaner. Elevers frånvaro följs upp varje vecka och elever med mer än 20 % frånvaro kontaktas av mentor. Mentorerna lägger in all elevdokumentation i vårt elevadministrativa datasystem Schoolsoft. Vi förbättrar ständigt rutinerna kring våra EVK för att effektivisera elevvården. Vi har en bra kommunikation med våra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna känner delaktighet i skolans olika processer. De hade t ex representanter med i vårens rektorsrekrytering. Ännu viktigare är kanske att de känner både trygghet och arbetsglädje på sin skola. Så när det gäller både normer och värden har vi en hög måluppfyllelse. 8. Utveckling och lärande/kunskaper Skolornas primära mål är att förbereda eleverna för studier på universitet och högskolor i Sverige och utomlands vilket vi lyckas med i hög grad. Men det är en sak att komma in på högskolan en annan att klarar av sina studier där. De elever som lämnat våra skolor vittnar om att de upplever studier på universitet och högskolor som väsentligt enklare än deras jämnåriga studenter från andra skolor. De känner sig mycket väl förberedda både kunskapsmässigt, mentalt och vad gäller studieteknik. De hör ofta av sig till skolorna för att tacka för det de fått med sig. Vi har några elever med läs- och skrivsvårigheter men det faktum att det har lyckats få betyg nog för att komma in hos oss visar att de har hittat effektiva strategier för att hantera sina svårigheter. Vilket också visar sig här. Det samma gäller dem med annat modersmål. Vi har inte några elever som har sådana problem med svenskan att det utgör en risk för att de inte ska nå sina kunskapsmål. När det gäller vårt arbete med Hälsa och livsstil fortsätter vi med Hälsobanken. Under läsåret har eleverna genomfört avspännings-, spinning-, step- och boxpass, baltränat, kampsportat, simmat samt spelat fotboll, innebandy, pingis, badminton och tennis. Hälsobanken fick en mycket bra start på höstterminen och det ledde till en höst med många deltagare. Inför vårterminen startade vi något nytt Hälsobankstävlingen. Initiativet kom till eftersom deltagarantalet brukar sjunka på vårterminen. Hälsobankstävlingen innebär att klasserna får poäng utifrån hur många elever som deltar på Hälsobanksträningarna. Sedan räknas det samman och den vinnande klassen fick som pris, en klassresa under en dag till Göteborg med Göteborgskortet. Hälsobankstävlingen blev en succé och det kommer definitivt att upprepas nästa år igen.

7 Vi har under året äntligen fått en aktiv idrottskommitté direkt underställd elevrådet. Idrottskommittén har skött Hälsobankstävlingen på ett föredömligt sätt. De har varit med och tagit fram alternativa aktiviteter till vinterfriluftsdagen samt kommit med olika tips på turneringar bland annat Beachhandbollsturneringen som var mycket uppskattad bland NV-eleverna i åk 1. Vi har under året haft relativt lätt att få med oss ledare. Vi annonserar alla pass på Schoolsoft och det har blivit etablerat och eleverna hittar informationen där. Vi har tillsammans med eleverna fokus på deras lärande och utveckling och vi lyckas väl. Vi upplever inte att de elever som har behov av särskilt stöd eller ett annat modersmål har problem med att nå sina mål. Vårt arbete med hälsa och livsstil fungerar och våra elever mår bra. 9. Ansvar och inflytande för elever Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Skolledningen formulerar uppdrag även till elevrådet och så här såg det ut för det aktuella läsåret: att representera ALLA elever att bereda frågor för skolkonferensen och behandla synpunkter och idéer som kommer från lärare eller skolledning att representera vid skolkonferensen, som äger rum två gånger per termin att utgöra en enande kraft kunna integrera klassernas åsikter att utse elevrepresentant till intervjuer med arbetssökande Vi har ett aktivt elevråd som kommer med många egna initiativ och skolkonferenserna är ett väl fungerande forum för att lyfta aktuella frågor. Det som beslutas följs upp. Det här handlar om hur vi formellt organiserar möjligheter till ansvar och inflytande för våra elever. Genomgående i alla kurser betonas vikten av elevens eget ansvar över sitt lärande och av att vara delaktig i planering och genomförandet. Våra elever tar ett stort ansvar för sitt eget lärande och är delaktiga i skolans processer i mycket hög utsträckning. 10. Samverkan med hemmet Vårt mål är att vi ska ha en god samverkan med elevens vårdnadshavare så att hon eller han får de bästa förutsättningarna för att nå sina mål. För att nå denna målsättning genomför vi kontinuerligt utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Vi genomför också föräldramöten med hög närvaro för både ettor och tvåor varje läsår. Vår bedömning är att samverkan fungerar bra eftersom det inte förekommer någon kritik och att det stora flertalet av föräldrarna är nöjda med denna samverkan. Vårdnadshavarna har tillgång till delar av vårt elevadministrativa program Schoolsoft. Där kan de ta del av kursinformation, schema, studieresultat, frånvaro mm och hålla sig uppdaterad om dessa delar av sitt barns skolsituation. Om eleven tillåter det erbjuder vi denna tjänst till vårdnadshavaren även efter det att eleven blivit myndig.

8 11. Samverkan Skolan mål: Att utveckla och upprätthålla kontakter med universitet och högskolor NV-eleverna ska läsa kursen Vetenskaplig metod på Lunds universitet. Vi ska fortsätta ta emot lärarkandidater. Vi ska stärka vårt nätverk så att varje framtidsvalspaket får minst två universitetskontakter knutet till sig. Kursen är genomförd. Det har inte varit aktuellt med några lärarkandidater detta läsår. Framtidspaketen har universitetskontakter. Att utveckla och upprätthålla kontakter med arbetslivet I första hand använda oss av föreläsare från Transfer. Minst en föreläsare per månad. Knyta projektarbetskursen till företag och organisationer. Elever som läser tre språk ska erbjudas språkpraktik på företag i Spanien, Tyskland och Frankrike. Vi har inte lyckats genomföra föreläsningar i den mån vi planerade. Istället för att koppla hela projekt arbetskursen till företag och organisationer har många projektgrupper knutit dessa kontakter. Aktuella elever har erbjudits och genomfört språkpraktiken. NV ska vidareutveckla kontakten med Cern. Ett besök med ett urval av lärare och elever under våren 2010 Kontakten finns kvar men utvecklingen har skjutits framåt i tiden bl. a med anledning av en diskussion kring vilka internationella kontakter vi ska prioritera. Det blev därmed inte någon resa detta läsår. Inriktning internationellt arbete ska upparbeta kontakter med sin fadderskola för en i Sydafrika, inom projektet Star for Life. Ett besök med ett urval av lärare och elever under läsåret. Besöket har genomförts och i nuläget pågår diskussioner kring hur vi går vidare med att utveckla denna kontakt. NH-arbetslaget ska utveckla de kontakter som togs på den 14 International Thinking Conference i Kuala Lumpor i juni Nätverket lever men det hände inget konkret under läsåret. Nu finns idéer att gå vidare inom ett projekt som kallas Outstanding Schools. Att genomföra skolledarträffar, elevkonferenser mellan skolorna och ämneslärarträffar Skolledarträffar har genomförts både på regional och på nationell nivå inom Folkuniversitetet. Elevkonferenser och ämneslärarträffar prioriterades inte under av under läsåret.

9 Vi måste ta ställning till om vi ska bli mer aktiva när det gäller VFU och föreläsare från Transfer. Samma sak gäller arbetslivsanknytningen av projektarbetskursen. Vi måste även ha en övergripande diskussion kring vilka internationella kontakter vi ska prioritera i framtiden liksom vårt engagemang i Thinking Conference-nätverket. Frågan kring skolträffar inom FU måste också lyftas regionalt och nationellt inom organisationen. 12. Bedömning och betyg Vi har generellt en mycket hög måluppfyllelse vad gäller antalet elever som har behörighet för högre studier efter årskurs tre. I flera kurser använder lärarna s.k. kunskaps-/bedömningsmatriser som underlättar för eleverna att förstå och nå sina mål då de är nedbrutna i kvalitetsnivåer som är begripliga för eleven och ger en kontinuerlig feedback vad gäller på vilken nivå man befinner sig. Vi följer upp den statistik vi samlar kring betygsättning och stämmer av den mot resultat på nationella prov. Här följer en genomgång och analys av resultat på nationella prov och kursbetyg: SvB Eng A Ma A Jämförelsen mellan kursbetyg och resultat på NP visar en stor samstämmighet på SP. På NV är andelen MVG något större när det gäller kursbetygen men ingen anmärkningsvärd skillnad. Våra elever producerar mycket betygsunderlag eftersom vi arbetar ämnesintegrerat. Svensklärarna har mycket att ta hänsyn till när de sätter betyg. De har lyssnat till många muntliga presentationer och läst texter eleverna skrivit i andra kurser också varför resultatet på NP bara är en del i deras sammanfattande bedömning och betygssättning. Dessutom prövar inte NP alla delar av svenskkursen specifikt handlar det om två av fyra mål och de övriga visar eleven som sagt i andra skolsammanhang. En något högre andel elever har fått kursbetyget MVG i jämförelsen med resultatet på NP. Förklaringen är att våra lärare lägger en större tyngdvikt på kommunikation i deras sammanfattande bedömning och betygssättning än vad som är möjligt för eleverna att visa på NP. Andelen elever på NV som får MVG som kursbetyg är mycket större än de som får samma resultat på NP. Huvudförklaringen är att för NV tar kursen i matematik A slut först i slutet av januari, medan NP genomförs redan i november. Vissa av kursmoment har därför inte hunnits med. Vi har valt att ändå låta eleverna skriva NP men det är bara resultatet på de delar som var klara som tas med i den sammanfattande bedömningen och betygssättningen från NP-resultatet. Därmed blir analysen av nyckeltalsredovisningen missvisande i denna del. SP elevernas kursbetyg och resultat på NP är i stort sett samstämmiga. Sammantaget innebär analysen att vi när det gäller dessa kurser ger eleverna en rättvisoch likvärdig bedömning även i en nationell jämförelse.

10 13. Åtgärder för utveckling Vi har en ny skolledning på skolan sedan i maj i år och en av de första arbetsuppgifterna var att formulera uppdragen för verksamheten för läsåret 10/11. Därför känns det mer relevant att här kortfattat redovisa innehållet i dessa som har haft sin utgångspunkt i tidigare kvalitetsredovisningar, arbetsplaner och en nulägesanalys. Alla medarbetare på skolan: är väl insatta i kunskapsmålen i alla ingående kurser på respektive inriktning har en positiv attityd till och är nyfikna på vad samtliga kurser handlar om kan utveckla strategier för handleda eleverna oavsett inriktning i deras lär- och utvecklingsprocess kan kommunicera kunskapsmål och betygskriterier så att både krav och nuläge blir tydligt tillämpar ett handledande förhållningssätt som bygger på att lyssna och ställa de rätta frågorna i syfte att frigöra och utveckla elevens/gruppens potential med fokus på måluppfyllelse både när det gäller kunskapsresultat och personlig utveckling prövar/utvecklar i samförstånd och med hänsyn till helheten nya former för lärande/genomförande utveckla strategier i sin roll som handledare för att skapa de yttersta förutsättningarna för varje enskild elevs kompetensutveckling skapa möten där fokus är t ex på enskilda ämnen ämnesarbetslag SP- och NV-arbetslagens uppdrag: När det gäller både inriktningarna ska engelskan och de moderna språken ingå som naturliga delar i helheten. T ex ska den kulturkunskap som lärarna och eleverna har och får genom dessa kurser integreras i teman och projekt i största möjliga mån. SP: I årskurs ett och två innebär detta att tematiskt och ämnesintegrerat i projektets form, i och i slutet på åk 2 har projekten mer karaktär av fördjupning. NV: De tre första terminerna är lärandet tematiskt och ämnesintegrerat i PBL-form och de sista tre i projektbaserad form - POA. Temana och projekten ska ge eleverna: möjlighet att utnyttja sin kunskap och kapacitet fullt ut upplevelsen av tydlig progression vad gäller kunskaps- och färdighetsutveckling motivation att använda sig av de entreprenöriella kompetenserna Uppdraget till lärarna i moderna språk: Utöver det som nämnt under de två tidigare rubrikerna ska arbetslaget: med utgångspunkt från Folkuniversitetets språksyn ge eleverna de bästa tänkbara färdigheterna i moderna språk kvalitetssäkra elevernas progression med fokus på i vilken mån de faktiskt kan använda sig av språket

11 utveckla det material som tagits fram för att tydligt kommunicera hur man läser språk på vår skola och varför vi är så outstanding jämfört med andra skolor inspirera fler elever att läsa fler steg planera för, genomföra och följa upp elevernas språkpraktik pröva nya former för lärande samt att följa upp och dokumentera dessa Lärarna i moderna språk har valt att prioritera följande: Att planera och genomföra en studieresa till målspråksländerna för steg 5 i respektive språk. Att skapa alternativa examinationsformer som ersätter de nationella proven. Att planera för och genomföra ett gemensamt tema för alla tre språken i alla stegen under samma period. Det finns även följande individuella utvecklingsområden per språk; Tyska: Tema Österrike med österrikisk gästlärare. Franska: Att starta en kulturcirkel. Spanska: Att integrera sociala medier i undervisningen. Skolledningen och administrationen ska i sin tur förbättra och utveckla: elevadministrationen dokumenthanteringen rutinerna för uppföljning och information skolmiljön elevvården samt hålla den uppdaterad kring alla förändringar som är på gång Dessutom ska vi arbeta för att alla ska uppleva att vi är en skola. Bl. a inför vi gemensamma JHg-möten 2ggr termin. Tillsammans ska vi också förbereda oss och skolan för Gy 11. Ett avslutande förbättringsområde är mentorskapet. Det är tid att se tillbaka, utvärdera och ta fram ett utvecklat upplägg. Här presenteras en idéskiss som vi ska utgå ifrån och tar fram ett konkret, förverklingsbart upplägg som vi kan starta redan vid höststarten i Idén med att ha två lärare per program som tar hand om mentorskapet i treorna med inriktning på livet/studielivet/arbetslivet efter JHg är bra och ska bara konkretiseras och dokumenteras utifrån behov. På samma sätt ska vi ha koncept för mentorskapet i både ettan och tvåan. 14. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Raimo Hiltunen, rektor för Johannes Hedberggymnasiet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden Samverkan

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer