Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Johannes Hedberggymnasiet 1. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/ Namn på verksamhet och ansvarig rektor/gymnasiechef Johannes Hedberggymnasiet Rektor Raimo Hiltunen 3. Organisation och försättningar Skolledningen har genomgått ett par förändringar under läsåret. Vid starten hade rektor Annika Dolk stöd av två lärare som på del av sin tjänst gick in och gjorde skolledningsuppgifter. Annika har sedan februari fått en högre tjänst inom organisationen och under rekryteringsprocessen av ny rektor utsågs de två lärarna istället till tillförordnad rektor respektive tillförordnad biträdande rektor. Skolans nya rektor Raimo Hiltunen tillträdde tjänsten den 3/5 och fr.o.m. den 1/8 är Marie Andersson biträdande rektor på 50 % parallellt med ett läraruppdrag. Skolledningen har under hela läsåret haft ett administrativt stöd av en utbildningsadministratör på Samhällsvetenskapliga programmet (SP), 80 %, och en utbildningsadministratör på Naturvetenskapliga programmet (NV), 100 %, med SYV-uppgifter och ansvar för vår hemsida. Folkuniversitetets verksamhet som helhet i Helsingborg har en supportorganisation med service som lokalansvar, datorservice, reception etc. På regionalnivå har vi både personal- och ekonomistöd. Sammanlagt har vi haft 17 lärare som varit knutna till något arbetslag, samt 8 lärare som hyrts in för enstaka kurser. Vi har haft ett stabilt elevunderlag sedan läsårsstart inga avhopp efter den första veckan och fulla klasser. Detta har skapat arbetsro både för elever och lärare och gjort det lättare att planera verksamheten. Vi har ett homogent elevunderlag med studiemotiverade elever som har goda kunskaper med sig från grundskolan. Lägsta meritvärde för samhällsvetarna var 210 poäng och för naturvetarna 250 poäng. De fem elever som behövt få extra stöd i svenska, eftersom det inte är deras modersmål, har fått det. En elev med dyslexi har fått tillgång till dataprogram som under lättar hennes lärande. I övrigt har inga andra åtgärder än naturliga ändringar i elevers individuella studieplaner behövt genomföras för att nå måluppfyllelse. Sammanlagt har vi haft 127 elever på SP och 136 elever på NV. Vi har endast haft ett studieavbrott. 88 % på SP och 98 % på NV av de som avslutade sin utbildning fick ett slutbetyg och är behöriga till universitet och högskola. Det finns lika många förklaringar som individer för beskriva varför inte alla elever lyckats med denna del. Eftersom andelen som klarat sig bra är så övervägande stor finns det åtminstone inga generella problem och därmed inte heller några tydliga och effektiva åtgärder vi kan vidta för förbättringar. Det handlar om att hitta lösningar för individer och då är deras eget intresse och motivation avgörande. Det händer mycket i våra ungdomars liv och det är inte alltid som skolan kommer på första plats.

2 Eleverna har dock stora möjligheter att nå målen hos oss. Eftersom vi har ett stort upptagningsområde är det inte helt enkelt att analysera de yttre faktorerna men vi upplever egentligen ingen sådan som på något sätt begränsar våra elevers lärande. När det gäller de förutsättningar som vi själva kan styra över inom verksamheten så handlar det om i huvudsak tre faktorer: Lärarna, undervisningslokalerna och hur vi organiserar skolans inre arbete. Våra lärare är behöriga för undervisning på gymnasienivå i sina respektive ämnen. I undantagsfall har vi vikarier och då kan det förekomma att vi inte lever upp till föregående i alla delar. Inga lärare har varit sjukskrivna mer än enstaka dagar under det aktuella läsår. Vi har en lärarkår som är engagerad och som är duktiga på att samarbeta. De har även ett stort intresse av att hålla sig uppdaterade både när det gäller ämneskunskaper och pedagogik. Vi erbjuder dem dessutom stora möjligheter till kompetensutveckling. De genomföra förbättringsåtgärderna i lokalerna för elever och lärare på SP fungerar mycket bra. Inför läsåret 10/11 genomförs både utökning och förbättring av lokalerna för NV enligt plan. Redan i början på år 2011 kommer eleverna ha tillgång till en egen bärbar dator. Alla klasser utom en kommer att ha en dator på lån hela utbildningen. Vår SP 3:a har därmed tillgång till våra utlåningsdatorer i en omfattning som innebär att de aldrig behöver vara utan. Vi har en skolledning och administration som både kunskaps- och erfarenhetsmässigt har mycket goda förutsättningar för att organisera verksamheten så att vi organisera verksamheten på ett effektivt sätt. Därmed kan framförallt lärarna fokusera på kärnprocesserna elevernas lärande och deras personliga utveckling. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Skolledningen formulerar den bärande idén. Utifrån denna görs den årliga arbetsplanen. I arbetsplansplansarbetet måste hänsyn tas till de nationella styrdokumenten, Folkuniversitetets centrala mål och ramprogram för gymnasieskolorna, förra årets kvalitetsredovisning samt handlingsplan för Folkuniversitetets distrikt Väst. Skolledningen och utbildningsadministratörerna träffas minst en gång i veckan, för att diskutera strategiska frågor och följa upp det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Arbetslagen har schemalagda pedagogiska möten en gång per vecka. De utvärderar då bl. a sitt eget arbete, vilket redovisas senare. Varje enskild lärare följer upp den egna undervisningen och detta avspeglas i respektive arbetslags utvärdering. Nationella prov ges och resultaten följs upp. Varje år ger skolledningen arbetslagen uppdrag som de ska utföra på det sätt som de finner lämpligast. Respektive arbetslag sätter upp mål för det egna utvecklingsarbetet, utifrån uppdraget, vilka följs upp och utvärderas. De formella grunder för bedömning och utvärderingsformer som vi använder i vårt kvalitetsarbete är främst olika former av elevenkäter och protokoll från våra skolkonferenser. De informella är den ständigt pågående dialogen mellan medarbetare och mellan medarbetare och elever.

3 Elevrådets ledamöter utvärderat läsåret i tillsammans med alla klasser och delger skolledningen resultatet på våra skolkonferenser. Under läsåret har vi haft fyra skolkonferenser då vilka elever och lärare diskuterat kvalitetsfrågor och följt upp arbetet. Vi publicerar alltid våra kvalitetsredovisningar på vår hemsida. Vi har studiemotiverade och engagerade elever som tar stort ansvar för sitt lärande och undervisningen. Samtidigt har vi engagerade föräldrar som ställer höga krav på vår verksamhet. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal betonar vi att det är viktigt att vi får feedback även från vårdnadshavarna. 5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning Samhällsvetenskapliga programmet: Utveckla det projektorienterade arbetssättet med ämnesövergripande teman. Likaså arbetet med att ta fram betygsmatriser kopplat till dessa. Dessutom tydliggöra dessa för eleverna. Naturvetenskapliga programmet: Utveckla det entreprenöriella lärandet genom att: Ge treorna utrymme för att ta ett utökat individuellt ansvar för sitt lärande Synliggöra progressionen bl. a genom att skapa metoder för dokumentation Skolgemensamma utvecklingsområden: Att stärka elevrådets ställning på skolan. Vi har tillsammans med elevrepresentanter, tagit fram ett förslag på hur det nya elevrådet ska formeras. Fortsatt uppfräschningen och utvidgningen av NV:s lokaler så att de kan användas i enlighet med det sätt på vilket lärarna och eleverna vill jobba. Stärkt IT-stödet - en bärbar dator till alla NV-ettor. Skolledningsresursen ändras till nästa läsår: Annika Dolk blir rektor och har som stöd i sitt arbete Tomas Jahn som controller och Elna Johansson som verksamhetsledare för skolor. Johannes Hedbergskolan och Naturhumanistiska gymnasiet går samma och blir en skola: Johannes Hedberggymnasiet. 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Lärarlaget på det SP har lagt stor vikt vid att utarbeta betygsmatriser och att förklara dessa ingående för eleverna. Resultatet har blivit en större tydlighet för dem om vilka kraven är för respektive betygsnivå. Utöver detta har arbetslaget på elevernas uppdrag genomfört en temadag om betyg och betygssättning. I utvärderingen av denna framkom att eleverna tyckte att dagen varit lärorik och att de fått en ny förståelse för hur betyg sätts. Temadagen kommer att genomföras även fortsättningsvis. Den samlade elevresponsen gällande det ämnesövergripande tematiska arbetet är att de upplever att det blev ett stort lyft att börja gymnasiet. Även examinationerna av de olika temaarbetena har fått i huvudsak positiv respons vilket sannolikt har ett samband med betygsmatrisernas upplevda tydlighet. En examination i form av hemtentamen har upplevts tung av eleverna och vissa efterfrågar en större variation totalt sett. Eleverna var mindre stressade än föregående år och nöjda med

4 undervisningens innehåll som studiebesök, lektioner och lästid. Det finns dock behov att mer ämnesintegrering och utveckling av de större examinationerna. Ett annat utvecklingsområde är att utveckla elevinflytandet redan i utformningen av våra teman i stort. Lärarlaget på NV påbörjade arbetet med att utveckla det entreprenöriella lärandet genom att introducera Habits of Mind redan på läsårets första vecka för ettorna. De genomförde även en introduktionsdag på Ven. Under året har arbetet med att introducera Skickligt tänkande fortsatt. Utvärdering med elever i årskurs ett visar att de är medvetna om vad Skickligt tänkande innebär samt att de är bekanta med begreppen. De exemplifierar detta i sina reflektionsloggar genom att använda mallarna jämföra och kontrastera, klassificera och analogi samt beskriver vilka ämnen och arbeten dessa använts i (kemi, matte, idrott och hälsa). Sammanfattningsvis tolkar vi utvärderingen som att eleverna har tillgodogjort sig Skickligt tänkande främst genom Habits of Mind och metakognition. NV-eleverna har genomfört självständiga POA (projektorienterat arbetssätt)-projekt inom biologi, kemi och fysik. Inom biologi och kemi har detta arbete gjort eleverna mycket motiverade både för ämnet och för projektarbetssättet i stort. Utvärderingen med eleverna i årskurs tre visar att progressionen i arbetssätten PBL och POA gynnar deras insats i Projektarbetskursen och att de får möjlighet att ta ökat individuellt ansvar för sitt lärande. Under läsåret har vi testat olika metoder för våra loggar. Under höstterminen skulle reflektion ske under mentorstimmen och eleverna gavs givna ämnen att tänka kring i sin reflektionslogg. Mentorn läste dessa. Under vårterminen fick eleverna istället reflektera var tredje vecka under ett längre reflektionspass. Fortfarande med ett givet ämne. PBL-loggen har främst fungerat som dokumentation av källor och kunskaper för basgruppen och inte som en individuell logg. Den har inte lästs av någon lärare. POA-loggen lästes under första och tredje projektet men enbart delvis under andra projektet som var individuellt där produkten var en skriftlig rapport. Lärarna har dessutom arbetat med att synliggöra metoder och verktyg på skolan. Bland annat har tavlor om Skickligt tänkande och Habits of Mind-tapeten satts upp synlig på skolan. Dessutom har en Habits of Mind-blogg skapats som uppdateras kontinuerligt. När det gäller de skolgemensamma utvecklingsområdena har följande hänt: Elevrådet är nu formerat enligt det gemensamma förslaget och arbetet med att hitta former för en ökad delaktighet pågår ständigt NV har nu lokaler som är anpassade för elevernas arbetssätt. Alla elever på NV har nu en bärbardator per elev. Skolledningsresursen blev inte som planerat men skolan har nu en organisation som framgår av punkt 3 ovan. Idag är Johannes Hedberggymnasiet en skola men med två program i olika lokaler. Arbetslaget för moderna språk valde att redan här i uppföljningsskedet fokusera på kommande utvecklingsområden i.o.m. att det var andra som var prioriterade detta läsår.

5 UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL 7. Normer och värden Johannes Hedberggymnasiets värdegrund Skolledningen har tillsammans med övriga skolledare för Folkuniversitetets gymnasieskolor i region Syd formulerat en gemensam värdegrund som formulerats kring de tre värdeorden: synligt, möjligt, gemensamt. Begrepp rymmer i sig ett antal kvaliteter som ytterligare förklarar dess innebörd och som är till stöd när vi bedömer våra idéer, vårt utvecklingsarbete och våra aktiviteter mot värdegrunden. SYNLIGT innebär öppenhet, kommunikation, delaktighet, trygghet, inflytande och tydlighet. På våra skolor finns ingen dold agenda; all information är tillgänglig och vi är tydliga när det gäller både mål och krav. Alla är delaktiga och kan påverka sin situation. Samtliga känner trygghet och glädje i arbetet på skolan och vi uppmärksammar aktivt allt som sker. Vi visar gärna upp vad vi står för och vad vi gör. MÖJLIGT betyder utveckling, högskoleförberedelse, nyskapande, elevaktivitet, nyfikenhet - att utforska och utnyttja friutrymmet. På våra skolor ger vi eleverna den bästa förberedelsen för högskolan. Vi uppmuntrar pedagogisk och metodisk förnyelse och ger alla möjlighet att testa sina idéer för att skolan skall utvecklas och bli bättre. Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Hos oss är allt är möjligt tills motsatsen är bevisad. GEMENSAMT handlar om interaktion, möten och mötesplatser, kommunikation, samarbete och kontakter både inom och utom skolvärlden. På våra skolor arbetar vi gemensamt i team. Vi utvecklar gemensamt våra förhållningssätt, arbetsplaner och teman. I undervisningen är eleverna delaktiga i utformningen av arbetet. Vi söker och utvecklar kontakter med universitet och högskola, samhälls- och näringsliv i Sverige och internationellt. Vi uppmuntrar tillfällen till möten. Vi arbetar utifrån den arbetsplan som skolledningen tar fram inför varje läsår, vilken bottnar i vår bärande idé: På vår skola har vi en stark tilltro till människans inneboende möjligheter och tar vår utgångspunkt i vem hon är och vad hon har med sig när hon kommer till oss. Lärandet ska vara projektbaserat och stimulera hela individens kapacitet, inte bara intellektet. Det är den enskilde lärarens engagemang, samarbetsförmåga och kompetens som är avgörande för elevernas resultat och skolan ska präglas av ett tydligt, pedagogiskt och demokratiskt ledarskap. Skolledningen formulerar uppdrag till arbetslagen, mentorerna, utbildningsadministrationen samt elevrådet. Deras uppgift är sedan att tolka respektive uppdrag, definiera utvecklingsområden, identifiera problem och formulera hur dessa ska hanteras samt följa upp och dokumentera allt. Arbetslagen har i sina tolkningar av uppdragen angivit olika strategier för att öka måluppfyllelsen. Likabehandlingsplanen behövde inte aktualiseras en enda gång under detta läsår. Vår modell för uppföljning har tidigare visat sig fungera väl så vi fortsätter med den. Förra årets revidering var mer genomgripande och denna gång var behovet marginellt. Som strategi för att stötta den bärande idén har vi utarbetat en kompass vilken innehåller såväl undervisningsmetoder som hälsobank, bildningsresa samt

6 kompetensstärkande ingredienser som: självkännedom, studieteknik, kunskaper om lärande, grupprocesser och värdegrunden. Det är lärarna som avgör hur och när kompassen ska användas men resultatet av användandet ska resultera i en ökad handlingsberedskap hos eleverna. Vi försöker även ständigt att förbättra olika rutiner: Vi har tydliggjort mentors uppdrag och där är mentorn som ska följa upp sina elevers studieplaner. Elevers frånvaro följs upp varje vecka och elever med mer än 20 % frånvaro kontaktas av mentor. Mentorerna lägger in all elevdokumentation i vårt elevadministrativa datasystem Schoolsoft. Vi förbättrar ständigt rutinerna kring våra EVK för att effektivisera elevvården. Vi har en bra kommunikation med våra elever och deras vårdnadshavare. Eleverna känner delaktighet i skolans olika processer. De hade t ex representanter med i vårens rektorsrekrytering. Ännu viktigare är kanske att de känner både trygghet och arbetsglädje på sin skola. Så när det gäller både normer och värden har vi en hög måluppfyllelse. 8. Utveckling och lärande/kunskaper Skolornas primära mål är att förbereda eleverna för studier på universitet och högskolor i Sverige och utomlands vilket vi lyckas med i hög grad. Men det är en sak att komma in på högskolan en annan att klarar av sina studier där. De elever som lämnat våra skolor vittnar om att de upplever studier på universitet och högskolor som väsentligt enklare än deras jämnåriga studenter från andra skolor. De känner sig mycket väl förberedda både kunskapsmässigt, mentalt och vad gäller studieteknik. De hör ofta av sig till skolorna för att tacka för det de fått med sig. Vi har några elever med läs- och skrivsvårigheter men det faktum att det har lyckats få betyg nog för att komma in hos oss visar att de har hittat effektiva strategier för att hantera sina svårigheter. Vilket också visar sig här. Det samma gäller dem med annat modersmål. Vi har inte några elever som har sådana problem med svenskan att det utgör en risk för att de inte ska nå sina kunskapsmål. När det gäller vårt arbete med Hälsa och livsstil fortsätter vi med Hälsobanken. Under läsåret har eleverna genomfört avspännings-, spinning-, step- och boxpass, baltränat, kampsportat, simmat samt spelat fotboll, innebandy, pingis, badminton och tennis. Hälsobanken fick en mycket bra start på höstterminen och det ledde till en höst med många deltagare. Inför vårterminen startade vi något nytt Hälsobankstävlingen. Initiativet kom till eftersom deltagarantalet brukar sjunka på vårterminen. Hälsobankstävlingen innebär att klasserna får poäng utifrån hur många elever som deltar på Hälsobanksträningarna. Sedan räknas det samman och den vinnande klassen fick som pris, en klassresa under en dag till Göteborg med Göteborgskortet. Hälsobankstävlingen blev en succé och det kommer definitivt att upprepas nästa år igen.

7 Vi har under året äntligen fått en aktiv idrottskommitté direkt underställd elevrådet. Idrottskommittén har skött Hälsobankstävlingen på ett föredömligt sätt. De har varit med och tagit fram alternativa aktiviteter till vinterfriluftsdagen samt kommit med olika tips på turneringar bland annat Beachhandbollsturneringen som var mycket uppskattad bland NV-eleverna i åk 1. Vi har under året haft relativt lätt att få med oss ledare. Vi annonserar alla pass på Schoolsoft och det har blivit etablerat och eleverna hittar informationen där. Vi har tillsammans med eleverna fokus på deras lärande och utveckling och vi lyckas väl. Vi upplever inte att de elever som har behov av särskilt stöd eller ett annat modersmål har problem med att nå sina mål. Vårt arbete med hälsa och livsstil fungerar och våra elever mår bra. 9. Ansvar och inflytande för elever Elevernas delaktighet i skolans processer är viktigt för vår utveckling. Skolledningen formulerar uppdrag även till elevrådet och så här såg det ut för det aktuella läsåret: att representera ALLA elever att bereda frågor för skolkonferensen och behandla synpunkter och idéer som kommer från lärare eller skolledning att representera vid skolkonferensen, som äger rum två gånger per termin att utgöra en enande kraft kunna integrera klassernas åsikter att utse elevrepresentant till intervjuer med arbetssökande Vi har ett aktivt elevråd som kommer med många egna initiativ och skolkonferenserna är ett väl fungerande forum för att lyfta aktuella frågor. Det som beslutas följs upp. Det här handlar om hur vi formellt organiserar möjligheter till ansvar och inflytande för våra elever. Genomgående i alla kurser betonas vikten av elevens eget ansvar över sitt lärande och av att vara delaktig i planering och genomförandet. Våra elever tar ett stort ansvar för sitt eget lärande och är delaktiga i skolans processer i mycket hög utsträckning. 10. Samverkan med hemmet Vårt mål är att vi ska ha en god samverkan med elevens vårdnadshavare så att hon eller han får de bästa förutsättningarna för att nå sina mål. För att nå denna målsättning genomför vi kontinuerligt utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Vi genomför också föräldramöten med hög närvaro för både ettor och tvåor varje läsår. Vår bedömning är att samverkan fungerar bra eftersom det inte förekommer någon kritik och att det stora flertalet av föräldrarna är nöjda med denna samverkan. Vårdnadshavarna har tillgång till delar av vårt elevadministrativa program Schoolsoft. Där kan de ta del av kursinformation, schema, studieresultat, frånvaro mm och hålla sig uppdaterad om dessa delar av sitt barns skolsituation. Om eleven tillåter det erbjuder vi denna tjänst till vårdnadshavaren även efter det att eleven blivit myndig.

8 11. Samverkan Skolan mål: Att utveckla och upprätthålla kontakter med universitet och högskolor NV-eleverna ska läsa kursen Vetenskaplig metod på Lunds universitet. Vi ska fortsätta ta emot lärarkandidater. Vi ska stärka vårt nätverk så att varje framtidsvalspaket får minst två universitetskontakter knutet till sig. Kursen är genomförd. Det har inte varit aktuellt med några lärarkandidater detta läsår. Framtidspaketen har universitetskontakter. Att utveckla och upprätthålla kontakter med arbetslivet I första hand använda oss av föreläsare från Transfer. Minst en föreläsare per månad. Knyta projektarbetskursen till företag och organisationer. Elever som läser tre språk ska erbjudas språkpraktik på företag i Spanien, Tyskland och Frankrike. Vi har inte lyckats genomföra föreläsningar i den mån vi planerade. Istället för att koppla hela projekt arbetskursen till företag och organisationer har många projektgrupper knutit dessa kontakter. Aktuella elever har erbjudits och genomfört språkpraktiken. NV ska vidareutveckla kontakten med Cern. Ett besök med ett urval av lärare och elever under våren 2010 Kontakten finns kvar men utvecklingen har skjutits framåt i tiden bl. a med anledning av en diskussion kring vilka internationella kontakter vi ska prioritera. Det blev därmed inte någon resa detta läsår. Inriktning internationellt arbete ska upparbeta kontakter med sin fadderskola för en i Sydafrika, inom projektet Star for Life. Ett besök med ett urval av lärare och elever under läsåret. Besöket har genomförts och i nuläget pågår diskussioner kring hur vi går vidare med att utveckla denna kontakt. NH-arbetslaget ska utveckla de kontakter som togs på den 14 International Thinking Conference i Kuala Lumpor i juni Nätverket lever men det hände inget konkret under läsåret. Nu finns idéer att gå vidare inom ett projekt som kallas Outstanding Schools. Att genomföra skolledarträffar, elevkonferenser mellan skolorna och ämneslärarträffar Skolledarträffar har genomförts både på regional och på nationell nivå inom Folkuniversitetet. Elevkonferenser och ämneslärarträffar prioriterades inte under av under läsåret.

9 Vi måste ta ställning till om vi ska bli mer aktiva när det gäller VFU och föreläsare från Transfer. Samma sak gäller arbetslivsanknytningen av projektarbetskursen. Vi måste även ha en övergripande diskussion kring vilka internationella kontakter vi ska prioritera i framtiden liksom vårt engagemang i Thinking Conference-nätverket. Frågan kring skolträffar inom FU måste också lyftas regionalt och nationellt inom organisationen. 12. Bedömning och betyg Vi har generellt en mycket hög måluppfyllelse vad gäller antalet elever som har behörighet för högre studier efter årskurs tre. I flera kurser använder lärarna s.k. kunskaps-/bedömningsmatriser som underlättar för eleverna att förstå och nå sina mål då de är nedbrutna i kvalitetsnivåer som är begripliga för eleven och ger en kontinuerlig feedback vad gäller på vilken nivå man befinner sig. Vi följer upp den statistik vi samlar kring betygsättning och stämmer av den mot resultat på nationella prov. Här följer en genomgång och analys av resultat på nationella prov och kursbetyg: SvB Eng A Ma A Jämförelsen mellan kursbetyg och resultat på NP visar en stor samstämmighet på SP. På NV är andelen MVG något större när det gäller kursbetygen men ingen anmärkningsvärd skillnad. Våra elever producerar mycket betygsunderlag eftersom vi arbetar ämnesintegrerat. Svensklärarna har mycket att ta hänsyn till när de sätter betyg. De har lyssnat till många muntliga presentationer och läst texter eleverna skrivit i andra kurser också varför resultatet på NP bara är en del i deras sammanfattande bedömning och betygssättning. Dessutom prövar inte NP alla delar av svenskkursen specifikt handlar det om två av fyra mål och de övriga visar eleven som sagt i andra skolsammanhang. En något högre andel elever har fått kursbetyget MVG i jämförelsen med resultatet på NP. Förklaringen är att våra lärare lägger en större tyngdvikt på kommunikation i deras sammanfattande bedömning och betygssättning än vad som är möjligt för eleverna att visa på NP. Andelen elever på NV som får MVG som kursbetyg är mycket större än de som får samma resultat på NP. Huvudförklaringen är att för NV tar kursen i matematik A slut först i slutet av januari, medan NP genomförs redan i november. Vissa av kursmoment har därför inte hunnits med. Vi har valt att ändå låta eleverna skriva NP men det är bara resultatet på de delar som var klara som tas med i den sammanfattande bedömningen och betygssättningen från NP-resultatet. Därmed blir analysen av nyckeltalsredovisningen missvisande i denna del. SP elevernas kursbetyg och resultat på NP är i stort sett samstämmiga. Sammantaget innebär analysen att vi när det gäller dessa kurser ger eleverna en rättvisoch likvärdig bedömning även i en nationell jämförelse.

10 13. Åtgärder för utveckling Vi har en ny skolledning på skolan sedan i maj i år och en av de första arbetsuppgifterna var att formulera uppdragen för verksamheten för läsåret 10/11. Därför känns det mer relevant att här kortfattat redovisa innehållet i dessa som har haft sin utgångspunkt i tidigare kvalitetsredovisningar, arbetsplaner och en nulägesanalys. Alla medarbetare på skolan: är väl insatta i kunskapsmålen i alla ingående kurser på respektive inriktning har en positiv attityd till och är nyfikna på vad samtliga kurser handlar om kan utveckla strategier för handleda eleverna oavsett inriktning i deras lär- och utvecklingsprocess kan kommunicera kunskapsmål och betygskriterier så att både krav och nuläge blir tydligt tillämpar ett handledande förhållningssätt som bygger på att lyssna och ställa de rätta frågorna i syfte att frigöra och utveckla elevens/gruppens potential med fokus på måluppfyllelse både när det gäller kunskapsresultat och personlig utveckling prövar/utvecklar i samförstånd och med hänsyn till helheten nya former för lärande/genomförande utveckla strategier i sin roll som handledare för att skapa de yttersta förutsättningarna för varje enskild elevs kompetensutveckling skapa möten där fokus är t ex på enskilda ämnen ämnesarbetslag SP- och NV-arbetslagens uppdrag: När det gäller både inriktningarna ska engelskan och de moderna språken ingå som naturliga delar i helheten. T ex ska den kulturkunskap som lärarna och eleverna har och får genom dessa kurser integreras i teman och projekt i största möjliga mån. SP: I årskurs ett och två innebär detta att tematiskt och ämnesintegrerat i projektets form, i och i slutet på åk 2 har projekten mer karaktär av fördjupning. NV: De tre första terminerna är lärandet tematiskt och ämnesintegrerat i PBL-form och de sista tre i projektbaserad form - POA. Temana och projekten ska ge eleverna: möjlighet att utnyttja sin kunskap och kapacitet fullt ut upplevelsen av tydlig progression vad gäller kunskaps- och färdighetsutveckling motivation att använda sig av de entreprenöriella kompetenserna Uppdraget till lärarna i moderna språk: Utöver det som nämnt under de två tidigare rubrikerna ska arbetslaget: med utgångspunkt från Folkuniversitetets språksyn ge eleverna de bästa tänkbara färdigheterna i moderna språk kvalitetssäkra elevernas progression med fokus på i vilken mån de faktiskt kan använda sig av språket

11 utveckla det material som tagits fram för att tydligt kommunicera hur man läser språk på vår skola och varför vi är så outstanding jämfört med andra skolor inspirera fler elever att läsa fler steg planera för, genomföra och följa upp elevernas språkpraktik pröva nya former för lärande samt att följa upp och dokumentera dessa Lärarna i moderna språk har valt att prioritera följande: Att planera och genomföra en studieresa till målspråksländerna för steg 5 i respektive språk. Att skapa alternativa examinationsformer som ersätter de nationella proven. Att planera för och genomföra ett gemensamt tema för alla tre språken i alla stegen under samma period. Det finns även följande individuella utvecklingsområden per språk; Tyska: Tema Österrike med österrikisk gästlärare. Franska: Att starta en kulturcirkel. Spanska: Att integrera sociala medier i undervisningen. Skolledningen och administrationen ska i sin tur förbättra och utveckla: elevadministrationen dokumenthanteringen rutinerna för uppföljning och information skolmiljön elevvården samt hålla den uppdaterad kring alla förändringar som är på gång Dessutom ska vi arbeta för att alla ska uppleva att vi är en skola. Bl. a inför vi gemensamma JHg-möten 2ggr termin. Tillsammans ska vi också förbereda oss och skolan för Gy 11. Ett avslutande förbättringsområde är mentorskapet. Det är tid att se tillbaka, utvärdera och ta fram ett utvecklat upplägg. Här presenteras en idéskiss som vi ska utgå ifrån och tar fram ett konkret, förverklingsbart upplägg som vi kan starta redan vid höststarten i Idén med att ha två lärare per program som tar hand om mentorskapet i treorna med inriktning på livet/studielivet/arbetslivet efter JHg är bra och ska bara konkretiseras och dokumenteras utifrån behov. På samma sätt ska vi ha koncept för mentorskapet i både ettan och tvåan. 14. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Raimo Hiltunen, rektor för Johannes Hedberggymnasiet

ARBETSPLAN FÖR JOHANNES HEDBERGGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011

ARBETSPLAN FÖR JOHANNES HEDBERGGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011 ARBETSPLAN FÖR JOHANNES HEDBERGGYMNASIET LÄSÅRET 2010/2011 1. MÅLBILD Att vara elev på Johannes Hedberggymnasiet är att våga utsätta sig för kunskap som förändrar, att våga vilja och att våga agera. Det

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Roligare att lära lättare att lyckas!

Roligare att lära lättare att lyckas! Roligare att lära lättare att lyckas! Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Under vår tid här har vi ofrivilligt, och många gånger omedvetet, ständigt ställts inför nya utmaningar, och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Föräldraråd den 29 september 2009

Föräldraråd den 29 september 2009 Närvarande: Föräldraråd den 29 september 2009 Föräldrar: Maria Loeb, Helena Gustafsson, Henrik Marken, Anna-Lena Ringsbacka och Mariana Dovebrant. Elever: Hanna Dahlqvist, Rebecca Holmkvist, Anna Carlsson,

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015

Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Handlingsplan för ökat elevinflytande i Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Björkparkens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum 20160831 Sidan 1(6) Marie Bergquist Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 MEDBORGARE Kunskapsnämndens

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Enskilda gymnasiet info@enskildagymnasiet.se Rektorn vid Enskilda gymnasiet lebi@enskildagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Strands förskolor och skola Sammanfattning Analys av och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten Åtgärder för förbättring 2. SAMMANFATTNING Strands förskolor och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms hotell och restaurangskola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012

Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012 Arbetsplan med taktisk agenda för skriv enhetens namn Läsåret 2011/2012, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se LUST

Läs mer

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN LÄSÅRET 2016 17 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Mikael Nilsson Rektor, Läsåret 16/17 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

GRUNDSKOLAN Svanberga skola 2016-12-22 ARBETSPLAN 2017/19 GRUNDSKOLAN Svanberga skola P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här 150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer