Kvalitetsredovisningen för Lindeskolan Rektorsområde 3 läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisningen för Lindeskolan sområde 3 läsåret

2 1. Grundfakta I vacker miljö vid Lindeskolans strand ligger Lindeskolan gymnasieskolan för norra Örebro län. Här möts ungdomar från flera kommuner i en miljö som präglas av utveckling och tradition. Lindeskolans vision: Lindeskolan är genom sitt breda utbud och sin goda lärmiljö en attraktiv skola som utgör det självklara valet för elever och personal i regionen. Lindeskolan hade läsåret totalt ca 1130 elever. Antalet anställda: 134 I rektorsområde 3 ingår fyra program: Elprogrammet, IT-programmet (Specialutformat program), Produktionsspåret (Specialutformat Teknikprogram) och Teknikprogrammet. De två sista ingår i Teknikcollege. Idrottscollege (f d Idrottsprofilen) ingår också i rektorsområde Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger på statistiskt material samt olika utvärderingar som genomförts under året. Förutom kontinuerliga utvärderingar gjorda på de olika rektorsområdena och på respektive program under hela läsåret bygger kvalitetsredovisningen på personalutvärderingar gjorda på studiedagen den 24 maj 2010 samt skolans gemensamma elevutvärdering vårterminen Arbetet sker enligt den årscykel som finns nedan, vilken är gemensam för skolans fem rektorsområden. 2

3 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden *Åtgärder gemensamma för hela Lindeskolan: - Utformat gemensamma rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram. - - Utarbetat gemensamma former för organisation och innehåll i utvecklingssamtalen. Dessa har prövats i åk 1 för att under lå 2010/2011 även användas i åk 2 och 3. - Tydliggjort de informationsvägar som används på skolan och deras funktion. *Åtgärder för RO3: Eftersom rektor inte fick någon kvalitetsredovisning klar för läsåret finns inga gemensamma mål formulerade. De olika programmens mål fär läsåret finns i de lokala arbetsplanerna för programmen (se bilagor). På rektorsområdet har vi under läsåret börjat arbeta med åtgärdsprogram, eftersom vi under VT 2010 inte hade tillgång till specialpedagog fick lärare och rektor tillsammans arbeta med det. 3.2 Mål i den lokala arbetsplanen för perioden 2010/2011 *Mål för hela Lindeskolan samt mål för RO4 Utvecklingsområden för Lindeskolan som helhet var läsåret 2009/2010 kommunikation, måluppfyllelse och professionalitet. De olika rektorsområdena har delvis haft olika fokus vad gäller inriktning inom respektive utvecklingsområde. När det gäller RO3 har arbetet under året framför allt inriktats mot områdena nedan: - Utveckla skolans rutiner och förhållningssätt när det gäller utvecklingssamtal - Fortsätta arbeta med att utveckla ämnesintegration - Några lärare har arbetat med att introducera digital lärplattform för elever - Utveckla mentorsrollen, uppföljning av frånvaro och utvecklingssamtal *Mål för programmen inom RO3 De olika programmen inom RO3 har haft möjlighet att utifrån behov lägga olika stor vikt vid de delområden som prioriterats av RO3. Hur man valt att prioritera framgår av programmens arbetsplaner (bilagor). 4. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 4.1 Personella resurser Personaltäthet Skolledare/rektor Lärare Lärare kvinnor Lärare m ped. utb. Lärare per 100 elever LS Riket LS Riket LS Riket 4,4 st 101,2 st 42,7 % 49% 76,6 % 75 % 8,9 7,9 sområdet har gemensam personal med övriga rektorsområden i form av: gymnasiechef, kurator, skolsköterska, SYV, skolläkare, specialpedagog, elevassistenter, vaktmästeri och skolassistenter. 3

4 4.2 Materiella resurserna på rektorsområde 3 De fyra programmen har varsitt hus för undervisning i karaktärsämnen och vissa kärnämnen: Elprogrammet håller till i R-huset på två våningar. Programmet upplever en viss trångboddhet, framför allt saknas mindre rum när man arbetar i grupper. Man har också problem med ventilation och värme under den varma årstiden. Teknikprogrammet håller till i G-huset, där viss upprustning skett bl a med möbler och så har man fått till en laborativ sal G6. Det specialutformade Teknikprogrammet: Produktionsspåret har sina pratiska karaktärsämnen på Masugnen i de nya lokalerna för Teknikcollege där de går tillsammans med vuxna elever. Eleverna är hela eller halva dagar på Masugnen och äter där ibland. Karaktärsämneslärarna är anställda av Masugnen. Det specialutformade IT-programmet har sina karaktärsämnen i M-huset som man delar med Individuella programmet. Idrottsundervisningen och Idrottscollege tar i och med höstterminen 2010, efter många års väntan och förberedelser den nya Lindesberg arena i bruk med kanske Sveriges bästa lokaler för Idrott och Specialidrott. Det kommer att skapa stora möjligheter för Idrottscollege men också för utvecklingen av kärnämnet Idrott och hälsa. 4

5 4.3 Arbetsorganisationen och ledningsorganisationen Bibliotek Vaktmästeri Elevhälsa Studie- och yrkesvägledning Öppna skolan Kafeteria Gymnasiechef Områdesexpedition Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 BP HP EC BF ES FP SP IT OP Kulturskola HR ITK TE/ Prodspår IV NV Idrottsprofil/ Idrottscollege GY särskola 5. Arbetet i verksamheten 5.1 Hela skolan elever i behov av särskilt stöd Vi har under året fortsatt utveckla våra rutiner för åtgärdsprogram när elever riskerar att ej nå målen. Vår Öppna skola inklusive Mattestugan är en stödresurs där elever får stöd i första hand i En, Ma, Sv och Sh. På program med stor andel PRIV-elever finns resurslärare. Elever med diagnos på nationella program får stöd av Öppna skolan. På det individuella programmet organiseras verksamheten på ett för elever med diagnos adekvat sätt. När det gäller modersmålsundervisning har vi haft svårt att rekrytera behöriga lärare. Därför har vi endast under året erbjudit undervisning i albanska. 5.2 sområde 3 Elprogrammet Ett viktigt arbete under året har varit att förbättra kontakterna med APU-företag. Alla karaktärsämneslärare är engagerade i arbetet. Det gäller både förberedelser för APU samt besök under APU-perioderna och uppföljning av APU:n. Elprogrammet når som många andra yrkesprogram inte upp till de 15 veckors APU som egentligen krävs. Vi började under året att 5

6 försöka införa ett par dagars APU i åk 1 som ett första steg. Tidigare har APU:n börjat i åk 2. Vi har också säkerställt att elevernas studieplaner stämmer samt att lärare sätter betyg när kurser är avslutade. IT-programmet Mycket tid har lagts ned på elever som har svårt att klara programmets kurser. Det gäller dels elever som haft stor frånvaro eller som har studiesvårigheter av annan sort. Vi har under året påbörjat diskussioner bl a med kommunens IT-avdelning om möjligheterna till att ge eleverna på programmet mera praktik. I nuläget har de endast en vecka i årskurs 3. Några elever på ITprogrammet blev uppmärksammande av Folkhälsoinstitutet för studiematerial som de tagit fram. Teknikcollege: Teknikprogrammet och Produktionsspåret Flera lärare på programmet har deltagit i de länsgemensamma studiedagarna för Teknikcollege i Örebro län. Vi har i detta sammanhang bl a delat med oss av de goda erfarenheterna med Projektarbete i åk 3 i form av uppgifter som eleverna får av Teknikföretag. Några läare har påbörjat Ung företagsamhet-utbildning. Under året har en arbetsgrupp bestående av karaktärsämneslärare på skolan och representanter för företagen utarbetat en modell med uppgifter inför APU:n på Produktionsspåret. Eleverna är ute tre dagar i veckan istället för 5 och alla får under den tiden gå igenom arbetsuppgifter som företagen anser att alla behöver genomgå. På alla fyra programmen på Lindeskolan är det mycket få flickor. Vi försöker arbeta med att göra programmen mera attraktiva för flickor, men har inte haft någon större lycka. Idrottsprofilen/Idrottscollege Hela året har inneburit förberedelser för den nya arenahallen och en stor marknadsföringsinsats för att rekrytera fler elever till Idrottscollege. Micael Nelson har lagt ned stort arbete på arbetet med arenahallen tillsammans med arkitekten och Björn Nyberg har varit anställd på 50% som projektledare för Idrottscollege. Judogymnasiets framgångar har fortsatt i positiv bemärkelse, vi har aldrig tidigare haft så många elever representerade i olika landslag. En viktig del till detta är att eleverna kunnat få hjälp med skadeförebyggande arbete och rehabilitering genom att vi utökat tiden för vår naprapat Fredrik Jansson. 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och lokala mål Andel avgångslever med fullständiga betyg Elprogrammet 88,9 % 90,5 % 52 % 81 % 85,7 % IT-programmet 53,3 % 92,3 % 75 % 71 % 58,3 % Teknikprogrammet 90,9 % 96 % 93 % 91 % 92,9 % Specialutf. Teknikprogram Fanns ej Fanns ej Fanns ej 90 % 66,7 % Det är förstås många faktorer som påverkar ovanstående siffror. En sak som är tydlig är att andelen elever som inte får slutbetyg ökar i klasser där vi haft stora problem med elevernas ogiltiga frånvaro. 6

7 6.1 Måluppfyllelse i arbetet med läroplanens mål I år redovisas måluppfyllelsen när det gäller elevernas ansvar och inflytande. *Mål: Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet till att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar *Bedömning av måluppfyllelsen Skolans elever ger i elevenkäten skolan ett medelbetyg när det gäller inflytande över undervisningens innehåll, men något bättre ser det ut beträffande möjligheterna för den enskilde eleven att påverka undervisningen när det gäller arbetssätt. Svarsfrekvensen på elevenkäten på RO3 är låg, mellan 50 och 60%. Eleverna trivs i stort sett på programmen och tycker att de bemöts på ett positivt sätt av personalen och sina kamrater. Det är alltför få som tycker att lusten och viljan att lära stimuleras på skolan. Relativt många känner sig stressade av skolarbetet. Det är allt för många som inte tycker sig få det stöd och den hjälp de behöver i sina studier och för många som inte anser att de får påverka undervisningens innehåll och arbetssätt. Det är också alltför många som anser att de inte får fotlöpande information om hur de ligger till i de kurser de läser X *Analys samt åtgärder för förbättring. En åsikt som framförts av personalen är att elevinflytandet fungerar bra när det gäller klassråd och programråd men att vi borde stärka eleverna möjligheter att ha inflytande över studierna på individnivå. Inför läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta för att mentorsuppdraget stärks och tydliggörs i syfte att öka dialogen mellan lärare och mentor. Vi kommer också att två dagar i veckan börja dagen med 50 minuters flexibla studier, där elevernas själva under lärares handledning får ta ansvar för sina studier. Detta hoppas vi ska leda till att eleverna upplever ett ökat inflytande över sina studier. 6.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Slutbetyg från gymnasieskolan *Mål: Andel elever som får slutbetyg ska ligga över riksgenomsnittet BUN:s målformulering Procentuell andel elever som fått slutbetyg från Lindeskolan läsåret 2009/2010 Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE SMP *Bedömning av måluppfyllelse 7

8 X *Analys samt åtgärder för förbättring Vi behöver bli bättre på att fånga upp de elever som behöver stöd och hjälp i olika ämne. Det påbörjade arbetet med åtgärdsprogram är ett steg i rätt riktning som vi måste intensifiera under kommande läsår. Alla elever som behöver stöd och hjälp kan inte gå till Öppna skolan. Vi måste bli bättre på att ge eleverna hjälp och stöd på programmen Snittpoäng i slutbetyg för de nationella programmen *Mål: Genomsnittlig betygspoäng för ungdomar som slutar kommunens gymnasieskola är minst 14,0 på samtliga program. (BUN:s målformulering) Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE SMP Snittpoäng 13,8 11,8 12,7 12,3 12,1 12,3,2 12,3 11,2 14,8 12,6 15,5 14,2 11,5 *Bedömning av måluppfyllelse: X *Analys samt åtgärder för förbättring En viktig del i elevens studier är Utvecklingssamtalet. Under året har vi börjat använda en gemensam modell i dataprogramvaran Dexter som ska underlätta insamlandet av omdömen inför utvecklingssamtal. Personalen är positiv till hjälpmedlet och uttrycker i sina utvärderingar att omdömena blivit mer fokuserade på studierna och tydligare uttrycker hur det verkligen går i kurserna. Vi började med årskurs 1 och kommer att bygga på med en årskurs varje år så att det är infört helt och hållet läsåret Det är viktigt att alla lärare svarar på omdömena så att mentor har ordenligt underlag när man möter eleven och målsman. Många elevers bristande måluppfyllelse beror också på en alldels för stor frånvaro. Det är viktigt att vi följer den handlingsplan och de rutiner vi har för att följa upp och rapportera ogiltig frånvaro. En stor utmaning är också att eleverna ser mening och helhet med sina studier, att kärnämnen och karaktärsämnen inte konkurrerar med varandra, 6.4 Måluppfyllelse av målen i likabehandlingsplanen *Följande mål fanns för läsåret 2009/2010: - Engagera eleverna och elevskyddsombuden i likabehandlingsarbetet - Utöka vuxennärvaron i gemensamma utrymmen i skolan, t ex i cafeterian - Inom årets tema, LEVA, behandla frågor om Alkohol, narkotika och tobak kopplat till likabehandling 8

9 - Avsätta tid på arbetsplatsträffar för att konkretisera hur man arbetar förebyggande på programmen - Genomföra en trygghetsvandring på Lindeskolan under läsåret - Ge ny personal möjlighet att få kunskap om likabehandlingsplanen i samband med introduktionen på arbetsplatsen - Lägga ut den reviderade likabehandlingsplanen på Lindeskolans hemsida *Bedömning av måluppfyllelse X *Analys samt åtgärder för förbättring Under året har vi arbetat med vår hemsida och säkerställt att dokument som t ex likabehandlingsplanen finns att tillgå där. Innehållet i planen har också tagits upp på de föräldramöten som hållits på skolan och tillsammans med nyanställda inför det nya läsåret. Elevskyddsombuden har fått en kortare introduktion av planens innehåll. Skolans bedömning är dock att de utgångspunkter från vilken planen är skriven på ett mer grundligt sätt måste förmedlas till alla elever, vilket vi kommer att arbeta med under kommande läsår. Inom årets tema har värderingsövningar kopplade till likabehandling genomförts i samtliga klasser, vilket också kommer att vara en ingrediens i kommande års arbete. Arbetet med att genomföra en trygghetsvandring på skolan har diskuterat och visst arbete har gjort i några få elevgrupper. Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta vidare med detta så att det omfattar skolan i sin helhet. 7. Prioriterade åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet och mål för kommande tidsperiod Inför läsåret 2010/2011 har Lindeskolan formulerat sina mål under den övergripande rubriken Det goda mötet. Vi har under den rubriken formulerat 3 mål: Mål 1: Fortsatt utveckling av åtgärdsprogram och utvecklingssamtal Mål 2: Öka möjligheterna för eleverna till flexibelt lärande Mål 3: Förbättra lärmiljön för personal och elever under parollen Vi är varandras arbetsmiljö. Torkel Freed, rektor 9