KVALITETSREDOVISNING LINDESKOLAN. Rektorsområde 1

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LINDESKOLAN Rektorsområde 1 Läsåret

2 1. Grundfakta I vacker miljö vid Lindeskolans strand ligger Lindeskolan gymnasieskolan för norra Örebro län. Här möts ungdomar från flera kommuner i en miljö som präglas av utveckling och tradition. Lindeskolans vision: Lindeskolan är genom sitt breda utbud och sin goda lärmiljö en attraktiv skola som utgör det självklara valet för elever och personal i regionen. Lindeskolan hade läsåret totalt ca 1150 elever. Antalet anställda var 134. Skolan är indelad i fem rektorsområden. Rektorsområde 1 (Ro1) består av: Byggprogrammet (BP) Fordonsprogrammet (FP) Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Naturvetenskapsprogrammet (NV) Antal elever: BP - 88 FP - 83 HR - 40 NV - 79 Antal anställda personer tillhörande arbetslag inom Ro1 var 34 stycken. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger på gemensamt statistiskt material samt olika utvärderingar som genomförts under året. Förutom kontinuerliga utvärderingar gjorda på rektorsområdet och på respektive program under hela läsåret bygger kvalitetsredovisningen på personalutvärderingar gjorda på studiedagen den 24 maj 2010 samt skolans gemensamma elevutvärdering vårterminen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden. 3.1 Prioriterade åtgärder efter föregående kvalitetsredovisning Under läsåret har vi fortsatt att arbeta för att få in rutiner vad det gäller att ge varje elev återkoppling och fortlöpande information om sin studiesituation. Som redskap 2

3 för detta har vi utvecklat användandet av dataprogrammet Deter. Se punkt 8 i kvalitetsredovisningen Vi har under året arbetat för att öka motivationen hos eleverna och stimulera lusten och viljan att lära. Arbetet med detta har kommit till uttryck på olika sätt. Se punkt 9 i kvalitetsredovisningen samt punkt 6.2 nedan. 3.2 Mål i programmens lokala arbetsplaner läsåret Varje program har i sin lokala arbetsplan formulerat mål för det egna programmet med utgångspunkt från skolans gemensamma mål och de övergripande målen i läroplan och kursplaner. Målen bygger vidare på tidigare uppsatta mål. I vissa fall är målformuleringarna desamma men har ett annat fokus. BP - Kärnämnen och karaktärsämnen samverkar för att skapa sammanhang och helhetskänsla i utbildningen. - Eleverna tränas i att ta ansvar både självständigt och i arbetslag. - Eleverna arbetar med reella kundobjekt tidigt i utbildningen. FP - Yrkesämnen och kärnämnen samverkar i flera olika kurser. - Eleverna är fortbildningsbara och väl förberedda inför nya krav i arbetsliv och samhälle - Eleverna inser värdet av hälsa och motion och kan ta eget ansvar för hälsobefrämjande aktiviteter. HR - Konkret samarbete ämnen och kurser emellan. - Genomförande av utbyte/apu med skola i Italien. Fler attraktiva APU-platser och samarbetsprojekt lokalt. - Regelbunden föräldrakontakt genom föräldramöten i form av temakvällar med middag som eleverna själva lagat. NV - Elevernas och programmets identitet är stark - Eleverna stimuleras till fortsatta studier och fördjupning inom naturvetenskaplig sektor. - Eleverna har ett omvärldsperspektiv genom många eterna kontakter. Samtliga program arbetar på olika sätt för en bättre fysisk lärmiljö och mer ändamålsenliga lokaler. Detta är ett arbete med mål att inför framtiden förbättra förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling under sin utbildning på Lindeskolan. 3

4 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 4.1 Personella resurser Läsåret hade Lindeskolan en lärartäthet på 8.9 lärare per hundra elever. Siffran för hela riket (samtliga huvudmän) var 7.9 per hundra elever. Andelen lärare med pedagogisk högskoleeamen var 76.6%. För hela riket var siffran 75%. Inom Ro1 hade 90% av lärarna pedagogisk högskoleutbildning med ämneskompetens för aktuell undervisning. De tre lärare som inte innehar formell behörighet finns på Byggprogrammet och Fordonsprogrammet. 4.2 Materiella resurser Under året som gått har flera olika byggarbeten pågått vilket kommer att ge skolan nya, fräscha och tidsenliga lokaler. Kulturum och Arenahallen kommer att bli ett rejält ansiktslyft för hela skolan. Vissa delar av skolan har dock fortfarande stora lokalbehov. Inom Ro1 pågår samtal och planering för att Byggprogrammet skulle kunna överta L-huset (gamla idrottslokalerna). Fordonsprogrammet, som är i mycket stort behov av större och mer ändamålsenliga lokaler, hoppas på en lösning för sin verksamhet i samband med ev flytt av Byggprogrammet till L-huset. Inriktning Transport på Fordonsprogrammet är för närvarande utlokaliserade till lokaler i G:a Bilprovningen. Inriktning Personbilsmekaniker (H-huset) har också problem med läckande tak vid regnväder. I N-huset upplevs, liksom på flera håll på skolan, ventilation och värme som ett problem. Restaurang Kulinaren är efter flera års restaurangverksamhet nu i behov av en del nya inventarier och uppfräschning av lokalerna. När det gäller utemiljön anser personalen att den på det stora hela är trivsam men att det behövs fler sittplatser ute under sommarhalvåret. Småträdgårdarna mellan några av skolbyggnaderna behöver snyggas till och det finns också problem med biltrafik på skolans område. Skolan har ett väl fungerande och trevligt bibliotek som utgör ett viktigt stöd i den pedagogiska verksamheten. För övrigt planerar varje ämne/program inköp och användning av lämpligt pedagogiskt material. 4

5 4.3 Arbetsorganisation och ledningsorganisation Gymnasiechef Bibliotek Vaktmästeri Elevhälsa Studie- och yrkesvägledning Öppna skolan Kafeteria Områdesepedition Rektor Område 1 Rektor Område 2 Rektor Område 3 Rektor Område 4 Rektor Område 5 BP HP EC BF ES FP SP IT OP Kulturskola HR ITK TE IV NV Idrottsprofil GY särskola Kommentarer till organisationen inom Ro1: För varje program finns en programsamordnare (PS) med en samordnande funktion inom programmet. På BP finns inriktning Husbyggnad med flera olika valmöjligheter inom inriktningen. På FP har vi inriktningarna Personbilsteknik, Maskin- och lastbilsteknik samt Transport. HR erbjuder inriktning Restaurang och måltidsservice och på NV har vi de senaste åren kunnat erbjuda samtliga tre nationella inriktningar, Naturvetenskap, Miljövetenskap samt Matematik och datavetenskap, 4.4 Elevgruppernas sammansättning Av de fyra program som ingår i Ro1 har NV och HR den jämnaste könsfördelningen, med något fler antal flickor än pojkar på båda programmen. De traditionella pojkprogrammen BP och FP har under läsåret haft fler flickor än tidigare år, över 10% flickor i båda fallen. Den största kulturella mångfalden finns på NV. 5

6 5. Arbetet i verksamheten Ro 1 består av både studieförberedande och yrkesinriktade program med olika karaktär. Blandningen av program inom rektorsområdet är på många sätt befruktande för programmen då det i mötet mellan dem ger möjligheter att lära känna varandras verksamheter på ett sätt som inte skulle ske annars. Det skapar en större förståelse för varandras särart, förutsättningar och problem. Ledningsansvaret hos programsamordnarna spelar i det här avseendet en stor roll. De fyra programsamordnarna träffas regelbundet tillsammans med rektor för erfarenhetsutbyte, information och samtal runt gemensamma frågor. Vid de tillfällen hela rektorsområdet träffats, framför allt i samband med studiedagar, har kontakten med kollegor på andra program genom erfarenhetsutbyte, gemensamma diskussioner och studiebesök i varandras verksamheter varit mycket uppskattat. Utvecklingsområden På samtliga program har under året skett en fortsatt utveckling av arbetslagsarbetet inom programmet och genom detta ett ständigt förbättringsarbete med lärande och undervisning i nya former. Vi kan se att samarbetet mellan kärn- och karaktärsämnen har ökat och att det finns en strävan att skapa sammanhang och helhet för eleverna i deras lärande. Eempel på detta kan ges från de olika programmen. Se punkt Kompetensutvecklingsinsatser för personalen görs dels gemensamt på skolan dels ämnesoch programvis. Den gemensamma kompetensutvecklingen sker framför allt på de studiedagar som planeras in varje läsår. Studiedagarna har bl a ägnats åt att utveckla rutiner för elevers åtgärdsprogram, vilket har varit ett prioriterat utvecklingsområde för hela skolan under året. Personalen har fått stöd och hjälp i arbetet genom den specialkompetens som finns på skolan. Genom flera projekt med internationella utbyten och kontakter har personal fått kompetensutveckling vad det gäller frågor som berör integration. Eempel på sådana projekt är det pågående Kenya-projektet och resan till Auschwitz, i vilka både personal och elever från många olika program varit involverade. Ett målmedvetet arbete har bedrivits för att deras erfarenheter ska komma alla på skolan, både personal och elever, tillgodo. Elever i behov av särskilt stöd Skolans elevhälsoteam är en stor tillgång för skolan. Deras specialkompetens och professionalitet är mycket värdefull i arbetet med elever i behov av olika former av stöd och vägledning. Många elever med behov av särskilt stöd har under året utnyttjat möjligheten till etra stöd genom Öppna skolan, en stödresurs för främst Sv, En, Sh och Ma A. Genom Mattestugan får också många elever hjälp med de högre kurserna i matematik. 6

7 Flera elever har efterfrågat modersmålsundervisning, men vi har haft svårt att rekrytera behöriga lärare och har under året därför endast erbjudit undervisning i albanska. 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och lokala mål 6.1 Måluppfyllelse i arbetet med läroplanernas mål Måluppfyllelse i arbete med läroplanens mål I Lindeskolans elevenkät ger majoriteten av eleverna (drygt 80%) inom Ro1 uttryck för att de har inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen till stor eller till viss del. Personalens bedömning av sin egen undervisning vad det gäller elevernas möjlighet att påverka innehåll och arbetssätt ger samma resultat. Se nedan. 1- Personalen har enats om hur arbetssättet/kriteriet ska uppnås 2- Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. 3- Skolan kännetecknas till stor del av arbetssättet/kriteriet. 4- Detta arbetssätt/kriterium kännetecknar skolan Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Procentuell andel elever med slutbetyg från Lindeskolan läsåret 2009/2010 Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE SMP Av ovanstående tabell framgår att måluppfyllelsen ökat markant på tre av programmen inom Ro1. På FP och HR var måluppfyllelsen 100%, vilket var en förbättring från 82% resp 76 % läsåret innan. På BP var måluppfyllelsen 94% jämfört med 87% året innan. På NV visar siffrorna en något lägre måluppfyllelse. Förklaringen till detta är de idrottselever på programmet som fått förlängd studietid och alltså inte tagit ut slutbetyg efter tre år. Detsamma gäller för en elev på BP. Sammanlagt är det endast tre elever på hela rektorsområdet (en på NV och två på BP) som avslutat studierna efter tre år utan fullständigt slutbetyg. 7

8 Snittpoäng i slutbetyg för de nationella programmen Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE SMP Snittpoäng 13,8 11,8 12,7 12,3 12,1 12,3,2 12,3 14,8 12,6 15,5 14,2 11,5 Vi kan konstatera att snittpoängen på NV är högre än de övriga programmen inom rektorsområdet. BP ligger lägst med en snittpoäng under de flesta andra yrkesinriktade programmen på skolan. Med tanke på att intagningspoängen på BP är relativt hög finns anledning att fråga varför poängen i slutbetyget är så låg i jämförelse med andra program. Här återstår vidare analysarbete. Vi behöver jobba mer med frågor om betyg och bedömning för att få en jämförbar statistik och för att säkerställa elevernas lika villkor och möjligheter att söka vidare till olika utbildningar. Detta gäller inte bara internt på Lindeskolan utan också mellan skolor, både mellan grundskola och gymnasieskola och mellan olika gymnasieskolor Måluppfyllelse av målen i den lokala arbetsplanen De olika programmen inom rektorsområdet har i sitt arbete för att uppnå läroplanens, kursplanernas och skolans gemensamma mål formulerat delmål för det egna programmet (se punkt 3.2). Personalens utvärdering av måluppfyllelsen kan sammanfattas enligt nedanstående skala 1-4. BP - Kärnämnen och karaktärsämnen samverkar för att skapa sammanhang och helhetskänsla i utbildningen. Eempel på ämnesintegrering är engelska-karaktärsämnen och matematik-karaktärsämnen samt inslag från olika kurser i elevernas projektarbeten. Personalen bedömer att detta fungerar bra. Ämnesintegrering mellan olika kurser i åk 3 är på planeringsstadiet. - Eleverna tränas i att ta ansvar både självständigt och i arbetslag. Ett målmedvetet arbete har bedrivits vad gäller elevernas ansvar för materialhantering och minskad resursförbrukning. Sopsortering och återvinning är nu implementerat och fungerar bra. - Eleverna arbetar med reella kundobjekt tidigt i utbildningen. Undervisningen i stationssystem åk 1 är integrerat med tillverkning av delar av reella kundobjekt. FP - Yrkesämnen och kärnämnen samarbetar i flera olika kurser. 8

9 Samarbetet behöver utvecklas och prioriteras. Eempel på samarbete som utvecklats under året är engelska-karaktärsämnen. - Eleverna är fortbildningsbara och väl förberedda inför krav i arbetsliv och samhälle. Eleverna är väl förberedda och många har redan fått anställning när de slutar skolan. - Eleverna inser värdet av hälsa och motion och kan ta eget ansvar för hälsobefrämjande aktiviteter. Ett samarbete mellan karaktärsämneskurser och Idrott och hälsa har inletts och resulterat i flera gemensamma insatser. Ytterligare samarbete och utveckling av arbetet med motion, hälsa och livsstil är planerat. HR - Konkret samarbete ämnen och kurser emellan Förutom samarbete mellan kurser inom karaktärsämnesdelen sker samarbete mellan svenska/engelska och karaktärsämnen. Samarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen kan utökas och förstärkas. - Genomförande av utbyte/apu med skola i Italien. Fler attraktiva APU-platser och samarbetsprojekt lokalt. Utbytet med skola i Italien har ersatts av utbyte med skola i Frankrike vilket genomförts under vt 2010 genom besök/apu av svenska elever i Frankrike och återbesök av franska elever hos oss. Eempel på lokala samarbetsprojekt har varit framtagning av ekologisk jultallrik tillsammans med Konsum och temakväll med Grythyttans vin i samarrangemang med Kommunal fritid. - Regelbunden föräldrakontakt genom föräldramöten i form av temakvällar med middag som eleverna själva lagat. Detta genomfördes med elever och föräldrar åk 2 i januari med avsikt att fortsättningsvis genomföra det regelbundet med alla elevgrupper. NV - Elevernas och programmets identitet är stark. De planerade aktiviteterna, programdagar/temavecka/studiebesök mm, för att uppnå detta mål är genomförda med gott resultat. - Eleverna stimuleras till fortsatta studier och fördjupning inom naturvetenskaplig sektor. 9

10 Genom kontakt med olika naturvetenskapliga utbildningar, besök av f d elever och strukturering av projektarbetet mot ett tydligare naturvetenskapligt fokus har eleverna stimulerats till fortsatta studier inom naturvetenskaplig sektor. - Eleverna har ett omvärldsperspektiv genom många eterna kontakter Programmet har många eterna kontakter lokalt och regionalt. De internationella kontakterna har utvidgats genom eempelvis en fortsatt satsning på deltagande i Kenya-projektet. Speciellt för det gångna läsåret var en grupp elevers deltagande i det internationella miljömötet COP15 i Köpenhamn, detta på initiativ av eleverna själva och i samarbete med Fältbiologerna. 6.3 Måluppfyllelse av målen i likabehandlingsplanen Vår samlade bedömning av måluppfyllelsen vad det gäller likabehandlingsplanen är: Arbetet med likabehandlingsplanen Vi har under året arbetat med att göra vår likabehandlingsplan till ett levande dokument, en handlingsplan som är tillgänglig och tillämpbar. Detta har skett bl a genom att aktualisera planen på studiedagar, arbetsplatsträffar, träff för nyanställda, föräldramöten och programråd. Elevskyddsombuden har fått en särskild introduktion i planens innehåll. I samband med det årliga temaarbetet har vi genom värderingsövningar i samtliga klasser kunnat göra direkta kopplingar till likabehandlingsplanen och i några elevgrupper har ett arbete med s k trygghetsvandring på skolan påbörjats. Inför framtiden behöver vi dock få eleverna mer delaktiga i framtagningen och arbetet med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. 7. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. När det gäller läroplanens mål kännetecknas verksamheten av en allt högre måluppfyllelse. Resultatet av arbetet med elevers inflytande, värdegrundsarbete etc avspeglar sig bl a i elevernas svar i elevenkäten. Den statistik som visar på måluppfyllelse vad gäller kursplanemålen visar att andelen elever som gick ut med fullständigt slutbetyg ökat avsevärt inom rektorsområdet jämfört 10

11 med tidigare år. Se resultat och analys punkt Snittpoängen i slutbetyget varierar mellan programmen. För måluppfyllelse gentemot målen uttryckta i de lokala arbetsplanerna, se punkt Prioriterade åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet För att nå de mål som är uttryckta under punkt 9 behöver vi stärka och utveckla våra insatser när det gäller olika former av stöd till elever. Vi behöver vidare förbättra studiemiljön för att stimulera lusten och viljan att lära, både den fysiska arbetsmiljön och i fråga om bemötande och kommunikation människor emellan. 9. Mål för kommande tidsperiod Målen för kommande tidsperiod kan sammanfattas i följande punkter: - Högre andel elever som går ut med fullständigt slutbetyg - Genomsnittligt meritvärde på minst Högre andel elever som säger att de trivs på programmet. - Högre andel elever som säger att de är nöjda med sin utbildning. Dessa mål är övergripande mål och ska genomsyra hela verksamheten. Varje program har dessutom i sin lokala arbetsplan formulerat mål för det egna programmets verksamhet. Målformuleringarna är delvis desamma som föregående år och bygger vidare på det arbete som tidigare gjorts. Se punkt BP - Kärnämnen och karaktärsämnen samverkar för att skapa sammanhang och helhetskänsla i utbildningen. - Eleverna tränas i att ta ansvar både självständigt och i arbetslag. - Eleverna arbetar med reella kundobjekt tidigt i utbildningen, med möjlighet till individualisering mot olika yrkesinriktningar. FP - Yrkesämnen och kärnämnen samarbetar i flera olika kurser. - Eleverna inser värdet av hälsa och motion och kan ta eget ansvar för hälsobefrämjande aktiviteter. - Fordonsprogrammet har elevunderlag och lokaler för att erbjuda alla tre nuvarande inriktningarna. HR - Konkret samarbete ämnen och kurser emellan. - Motivation, trivsel och lusten att lära är hög vilket avspeglar sig i en hög närvaro. 11

12 - Utveckling av utbytet med skola i St. Chamond i Frankrike. - Regelbunden föräldrakontakt genom bl a gemensamma temakvällar för elever och föräldrar. NV - Elevernas och programmets identitet är stark. - Eleverna stimuleras till fortsatta studier och fördjupning inom naturvetenskaplig sektor. - Eleverna har ett omvärldsperspektiv genom många eterna kontakter. - Eleverna har en stimulerande och gynnsam studiemiljö för fortsatt utveckling av fleibla studier. Lindesberg den 2 november 2010 Eva Boström Rektor för Ro1 12