Redovisning Skolschackklubbsprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204"

Transkript

1 Redovisning Skolschackklubbsprojekt Redovisning hösten 2010 Det verkar som om det har bildats 52 skolschackklubbar under hösten 2010, och som har registrerats så att de finns med i medlemregistreringen vid mitten av februari. Osäkerhetsfaktorn beror på om de orutinerade klubbledarna har hunnit få in en korrekt registrering till distriktsförbunden. En kompletterande siffra är att jag bedömer det som att ytterligare 15 skolor som jag har haft kurser för och haft kontakt med har schackundervisning regelbundet, men att de har valt att inte bilda klubb. I alla fall inte än. (Bredvid dessa siffror finns det fler skolklubbar som bildats, men där har jag inte varit direkt inblandad. Flera av dessa klubbar har dock använt i alla fall delar av det pedagogiska material jag tagit fram. Klubbarna räknas inte in i denna redovisning.) Det är svårt att i detta läge beräkna hur många barn som nu får schackinstruktion i skolorna. Om vi håller oss till de bildade skolschackklubbarna, och det område jag själv tar hand om när det gäller registreringen, Lund, så ligger snittet på medlemmar i klubbarna på ca 23 barn. (När detta skrivs håller jag på med registreringen, där av ordet ca.) Om denna siffra stämmer för resten av Sverige, innebär det att barn idag får schackinstruktion i en skolschackklubb, och att ytterligare 345 får schackinstruktion, men utan att klubb bildats. Under hösten höll jag 9 kurser för 164 pedagoger. 100 stycken av kursdeltagarna var kvinnor. Där till har två mentorskurser hållits för 18 mentorer. Sammanlagt kommer 20 mentorer att ge stöd till de nya skolschackklubbarna runt om i landet. Två möten med Referensgruppen för Schack i skolan har hållits under året. Fredric Hillertz och Christina Einarsdotter i Halland, respektive i Västmanland, har kunnat anställas på deltid genom stöd från respektive region. Ett nätverk mellan Sverige, Danmark och Norge har bildats, eftersom alla tre länder nu gör stora satsningar på schack i skolan. Studieresor har gjorts till båda länderna, samt till New York. (Obs! Jag betalade resan och alla omkostnader själv.) Lund En kurs med 11 skolor och 27 deltagare. (7 klubbar) Halland Tre kurser med 14 skolor och 43 deltagare. (13 klubbar) (Fredric Hillertz anställd på 60% under hösten) Västerås Två kurser med 7 skolor och 10 deltagare. (5 klubbar) (Christina Einarsdotter avlönad mentor) Östersund En kurs med 14 skolor och 26 deltagare. (10 klubbar) Norrtälje Kursen inställd (0 klubbar) Huddinge En kurs med 8 skolor och 35 deltagare. (9 klubbar)

2 Stockholm (4 klubbar) Wasa SK Två kurser för Matteusskolans samtliga arbetslag, 23 deltagare. (Skolan betalar SSF för utbildningen.) Matteusskolan har schackprofil på hela skolan. Uppsala (2 klubbar) Södertälje (1 klubb) Torslanda (1 klubb) Prognos våren 2011 Under våren 2011 räknar jag med att ytterligare ett tjugotal skolklubbar bildas, utan att jag behöver göra en större satsning, eftersom projektets goda rykte nu har börjat sprida sig i försöksområdena. Där till har Stockholm startat ett provprojekt nu i vår, och ytterligare fyra distrikt i Sverige har visat sitt intresse och vill göra satsningar under denna vår och kommande höst. Min prognos ger vid hand att det fram till sommaren kommer att ha bildats 76 skolschackklubbar i Sverige. När det gäller utbildning är prognosen att fram till sommaren 2011 kommer 130 pedagoger att ha gått en steg 1-kurs och en steg 2-kurs. Ytterligare 140 pedagoger kommer att ha gått enbart en steg 1-kurs. Sammanlagt kommer således 270 pedagoger att ha blivit utbildade i schackinstruktion till sommaren. Av dessa är min prognos att 180 kommer att vara kvinnor. Under våren planeras det för ett möte med Referensgruppen för Schack i skolan, samt ett möte med mentorerna. Lund En steg 1-kurs och en steg 2-kurs. (Prognos 10 klubbar fram till sommaren) Halland Två steg 1-kurser och två steg 2-kurser (Prognos 15 klubbar fram till sommaren) (Fredric Hillertz anställd på 60% fram till juni) Västerås En steg 1-kurs och en steg 2-kurs (7 klubbar fram till sommaren) (Christina Einarsdotter avlönad mentor) Östersund En steg 1-kurs och en steg 2-kurs. (11 klubbar fram till sommaren) Norrtälje En steg 1-kurs (3 klubbar fram till sommaren) Huddinge En steg 1-kurs och en steg-2 kurs. (10 klubbar fram till sommaren)

3 Stockholm En steg 1-kurs (14 klubbar fram till sommaren) Wasa SK En steg 3-kurs för Matteusskolans samtliga arbetslag. (Skolan betalar SSF för utbildningen.) Uppsala (2 klubbar fram till sommaren) Södertälje (1 klubb fram till sommaren) Torslanda (1 klubb fram till sommaren) Övriga landet (2 klubbar fram till sommaren) Instruktionsmaterial Ett instruktionsmaterial har tagits fram för de nya klubbarna. Inför höstens termin fick samtliga nya klubbar en lärarhandledning i form av pärmen T1, vilken har boken Schackma Gandhi får en idé som handbok. I pärmen finns det färdiga lektioner och övningsuppgifter utformade för att passa pedagoger med mindre kunskaper i schack. I slutet av hösten blev jag färdig med två kortlekar med schackuppgifter som är kopplade till pärm T1 och T2, och som är framtagna för att fungera som extramaterial i en undervisningssituation. I början av 2011 kom pärmen T2 ut, vilken är en fortsättning på T1. Pärmens struktur och utformning följer pärm T1, men innehållet är kopplat till Schackma Gandhi och gudabråket. Inför hösten 2011 kommer pärm T3 ut. Under våren kommer det att tas fram instruktionsfilmer, vilket blir den sista pusselbiten i instruktionskonceptet. Till hösten 2011 är tanken att pärmarnas innehåll ska finnas lättillgängligt på nätet, så att pedagoger enkelt kan ladda ner material för schackinstruktion, förslagsvis på en ny hemsida för Schack in skolan. På höstens möte med Referensgruppen för schack i skolan tyckte man att ett viktigt projekt är att ta fram ett schackmatte-material. Orsaken är att det är eftersökt av skolorna, skulle stärka schacks koppling till skolans verksamhet, samt öppnar för möjligheten till extern finansiering. En grupp bildades under ledning av Jesper Hall och matematikprofessor Sten Kaijser, som under våren kommer att ta fram tre schackmattelektioner för lågstadiet, och tre lektioner för mellanstadiet. Utvärdering och reflektion Mitt uppdrag var att under projekttiden starta 35 skolschackklubbar. Prognosen är att mer än dubbelt så många skolschackklubbar kommer att ha bildats. Halland är det område vi följer speciellt i utvärderingssyfte och forskningssyfte. I den utvärdering som gjordes av klubbarna i Halland i november av professor Lars Holmstrand, Fredric Hillertz och Jesper Hall framkom det att 100% av pedagogerna såg positiva sociala effekter efter att ha börjat med schackundervisning. De menade att schack gjorde det möjligt

4 för ALLA att mötas på lika villkor, att ett lugn spred sig i gruppen, och att barnen började samarbeta i nya konstellationer. 81% av pedagogerna menade att de kunde se positiva intellektuella faktorer hos barnen, efter att de startat med schackundervisning. 23% ansåg att barnen blivit bättre i samtliga ämnen, medan 58% lyfte fram matematiken som det område där barnen genom schack hade utvecklats. Utvärderingen baseras på intervjuer med pedagogerna och kan inte räknas som en vetenskaplig studie, men den ger en indikation på att projektet har två tydliga vägar för att ytterligare stärka sitt koncept: att lyfta fram schackspelets koppling till matematik, och att lyfta fram schackspelets integrerande egenskaper och positiva sociala effekter. Referensgruppen för Schack i skolan menar att projektet bör försöka utveckla och stärka båda spåren. Gör man det kan en etablering i en ny region anpassas beroende på vilket spår som är mest attraktivt för den. Exempelvis kan man tänka sig att ett område med sociala problem eller med barn från många olika kulturer kan använda schack som ett hjälpmedel till integration, till att stimulera till att tänka, för att i förlängningen få barnen att studera vidare på gymnasium och högskola. (Det är förövrigt det spår som Chess in the Schools i New York och Skoleskak i Danmark framgångsrikt använder sig av.) Matematikspåret kan användas i samtliga områden, eftersom det idag söks med ljus och lykta inom skolvärlden efter metoder som stimulerar barns intresse för matematik. De två viktigaste faktorerna till framgångarna är enligt en utvärdering hos de nybildade klubbarna dels känslan av att bli väl omhändertagen, dels den höga kvalitén på schackkurserna och instruktionsmaterialet. Det är därför viktigt att i framtiden fortsätta ge de nya schackledarna stimulans och feedback på dessa områden. En faktor för ett framgångsrikt försöksområde är att det finns kompetenta mentorer med tid att coacha de nya klubbarna och de ovana schackledarna. De 20 mentorer som nämndes inledningsvis har således en stor del i projektets framgång. Dessutom har det gällt att hitta rätt personer som säljer in och förankrar projektet i regionen tillsammans med riksinstruktören. (Framgången i Östersund/Åre är ett exempel på detta.) Denna fas är den svåraste. För när pedagogerna väl är igång är de i stort sett självgående när det gäller schackundervisningen. Ett argument som förts fram är att de nya pedagogerna skulle ha för lite erfarenhet av schack för att kunna ge schackinstruktion. Projektet har tydligt visat motsatsen. Undervisningen i de nya skolschackklubbarna är enligt min mening generellt sett bättre än i de flesta traditionella schackklubbar, och i takt med att pedagogerna blir säkrare i sin situation kommer de även att kunna applicera sina pedagogiska erfarenheter från andra områden och utveckla schackpedagogiken. Framtid Enligt min bedömning kommer Sverige att till sommaren 2012 att ha lika många skolschackklubbar som traditionella schackklubbar, och till årsskiftet 2013/14 kommer det att finnas dubbelt så många skolschackklubbar. I alla fall om projektet förankras i Schacksverige och distrikten är beredda att hjälpa till i satsningen. För att kunna säkerställa kvaliteten i den kraftiga expansion som förestår har professor Lars Holmstrand, professor Tora Friberg och Jesper Hall varit i kontakt med ett antal lärosäten för att undersöka intresset för att starta en fristående distanskurs på lärarutbildningen i schackinstruktion. Flera universitet och högskolor har visat intresse och ett arbetsmål är att förverkliga en kurs under 2011 eller En händelse som pekar mot framtiden är att när en skola som startat skolschackklubb i Västerås skulle anställa en ny fritidspedagog valde man en schackspelare till tjänsten med motiveringen att han kunde gagna schackinstruktionen. I framtiden tror jag många pedagoger

5 kommer att vilja ha schack på sitt CV, och mer spelstarka schacktränare kommer att knytas till skolor som vill använda schack mer avancerat i sin verksamhet. Precis som Matteusskolan i Stockholm tror jag även att många skolor kommer att ha schack som profil. I slutändan handlar förstås allt om finansiering. Det gäller att finna medel på samma sätt som i Halland och i Västerås. För att lyckas med detta behövs det bland annat ett aktivt nätverkande och en etablering på alla nivåer i kommuner och försöksområden. Det är något som hela Schacksverige bör involveras i, och uppmuntras till. Jesper Hall

Schackmatte för framtidens skola

Schackmatte för framtidens skola Schackmatte för framtidens skola Schack4an Schack i skolan Internationell utblick Idén Resultat Forskning och utvärdering Schackmatte Praktiska exempel Vad är på gång? Schack4an Schack4an är världens största

Läs mer

Schack i skolan. Redovisning HT2010. Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund

Schack i skolan. Redovisning HT2010. Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund Schack i skolan Redovisning HT2010 Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund Bakgrund I början av våren 2010 beviljades projektet Schack i skolan 200

Läs mer

Schack i skolan sommaren Schack i skolan i världen. Utvärdering i Halland. Upplägg för kursen. Upplägg för kursen

Schack i skolan sommaren Schack i skolan i världen. Utvärdering i Halland. Upplägg för kursen. Upplägg för kursen Steg 2 - kurs Schack i skolan sommaren 2011 7 försöksområden: Lund, Halland, Jämtland, Västmanland, Huddinge, Stockholm och Norrtälje. 120 skolschackklubbar har bildats. 279 pedagoger har utbildats i schackinstruktion.

Läs mer

Schack4an. Mål med kursen. Upplägg för kursen. Schack4an 2011. Bakgrund till projektet Schack i skolan

Schack4an. Mål med kursen. Upplägg för kursen. Schack4an 2011. Bakgrund till projektet Schack i skolan Steg 1 - kurs Mål med kursen Ge grundläggande kunskaper i schackinstruktion för nybörjare. Ge grundläggande kunskaper i hur en skolschackklubb fungerar. Ge en presentation av en schackinstruktörs arbetsredskap.

Läs mer

Långtidseffekter av schackfyran

Långtidseffekter av schackfyran Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Långtidseffekter av schackfyran Författare: Eric Nordin Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Inledning Ättekullaskolan är en ganska

Läs mer

Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack?

Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack? Malmö högskola Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack? Glenn Törnquist Schackpedagogisk kurs 7,5 hp Vårterminen 2014 1 Examinator: Lars

Läs mer

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola.

Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syfte Mitt arbete kommer att handla om schack för förskolebarn i förskoleklassen på min skola. Syftet med den här uppsatsen är dels att ta reda på hur tidigt man kan börja lära barnen/eleverna spela schack

Läs mer

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens

Läs mer

Start av Schack4an Afredhällskolan Bjärred.

Start av Schack4an Afredhällskolan Bjärred. Malmö Allmänna Högskola RUC Schackpedagogisk kurs 7,5 hp VT 2014 Start av Schack4an Afredhällskolan Bjärred. 2014-05- 11 Rolf Malmqvist Innehållsförteckning Sid. Syfte 1. Metod 1. Bakgrund 1. Om Schack4an

Läs mer

Schacklektioner En nödvändighet!

Schacklektioner En nödvändighet! Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schacklektioner En nödvändighet! Författare: Marie Forsberg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Innehåll Innehåll... 1 Inledning...

Läs mer

Schack ett verktyg för vissa barn att klara skolan? Författare: Lennart Beijer

Schack ett verktyg för vissa barn att klara skolan? Författare: Lennart Beijer Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack ett verktyg för vissa barn att klara skolan? Författare: Lennart Beijer Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Frågan jag vill

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Schack kan skapa vänskap

Schack kan skapa vänskap Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack kan skapa vänskap Författare: Saad Shahin Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Ett projekt om schackspelets sociala påverkan.

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet 1 (10) 2009-05-11 Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet Om projektets allmänna förutsättningar Regeringen gör en satsning

Läs mer

Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund

Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund Skolor: 135 Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal: 4000 22 förvaltningar

Läs mer

Schackledarens blad Lektion 1

Schackledarens blad Lektion 1 Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Delårsbokslut 2014 jan- juli. Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. Innehållsförteckning

Delårsbokslut 2014 jan- juli. Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. Innehållsförteckning Delårsbokslut 2014 jan- juli Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen Innehållsförteckning 1 Dahlstiernska... 2 2 Dahlstiernska Gymnasium... 6 3 Vuxenutbildning... 7 1 Dahlstiernska 1.1 Delårsbokslut

Läs mer

Dokumentation från Framtidskonferensen 2008

Dokumentation från Framtidskonferensen 2008 Dokumentation från en 2008 Deltagare Gotlands SF Björn Andersson Göteborgs SF Johan Lönnroth Hallands SF Gert Gustavsson Torbjörn Palm Jämtland/Härjedalens SF Sven-Åke Eliasson Medelpads SF Lars Sandin

Läs mer

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 1. Ansvarsområden Grundskolan åk 1-5 En F-klass En förberedelseklass inklusive asylbarn SVA-grupper Hemspråksgrupper i albanska,

Läs mer

Jämtland-Härjedalens Schackförbund (JHSF)

Jämtland-Härjedalens Schackförbund (JHSF) 1 Jämtland-Härjedalens Schackförbund (JHSF) PROTOKOLL Styrelsen 2010-12-21 Sammanträde med JHSF:s styrelse - Protokoll Nr 2010:2 Datum Tisdagen den 21 december 2010 Tid Kl. 18:30-21:45 Plats Östersund,

Läs mer

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Askim

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Protokoll CS-möte 17-18 augusti 2013

Protokoll CS-möte 17-18 augusti 2013 Protokoll CS-möte 17-18 augusti 2013 Närvarande Carl Fredrik Johansson, ordförande Lennart Berglind Cajsa Elfverson Håkan Jalling André Nilsson Sebastian Nilsson Harry Schüssler (ej punkt 7, 8c-e, 15)

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket Kompetensförsörjning I dag, i morgon och i framtiden Utbildningschefsnätverket 2015-11-27 Utmaningen 2015 2018 2023 ff. I dag I morgon I framtiden Nuvarande medarbetare i skolan Medarbetare på väg in Framtidens

Läs mer

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling Sid 1 (10) Bäckahagens skola Grundskola med två profiler och hög kvalitet Bäckahagens skola omfattar förskoleklass, år 1-9 samt skolbarnsomsorg. Antalet elever är 553 och av dessa har ca 140 ett annat

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu Eva Hansson, eva.hansson@hh.se Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu 7,5 hp VFU inom UVK 6: Utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Som Premium Partner till Promethean och ActivBoard samt certifierad utbildare för SMART Board erbjuder vi på Df academy ett antal utbildningar, som planeras

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare

Läs mer

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola. Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 PEDAGOGIK... 2 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 2 4.2 ÄMNEN... 2 4.3 INRIKTNINGAR

Läs mer

TATA76-Flervariabelanalys

TATA76-Flervariabelanalys 1 (5) TATA76-Flervariabelanalys Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Sandra Gustavsson Simin Nadjm-Tehrani Fredrik Andersson Jesper Thorén Kurskod TATA76 Examinator Fredrik Andersson

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Vision och målbild förskola och grundskola

Vision och målbild förskola och grundskola Vision och målbild förskola och grundskola Varje individ är stolt över sig själv, har tilltro till sin förmåga, fungerar väl tillsammans med andra och har drömmar om framtiden. Helhet Varje individ är

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT HUDDINGE KOMMUN TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015/2016 Trångsundsskolan Trångsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Schackinstruktion Termin 1 Innehållsförteckning

Schackinstruktion Termin 1 Innehållsförteckning Schackinstruktion Termin 1 Innehållsförteckning T1 1) Om pärmen 2) Informationsblad om schackklubben 3) Informationsblad om terminens schackträning 4) Blankett för ansökan om medlemskap i klubben 5) Spelformer

Läs mer

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012 Verksamhetsplan NMS 2012 Innehåll Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2 Verksamheter 2012 A. Utbildning 3 B. Forskning och forskarutbildning 4 C. Samverkan 4 D. Lärandemiljö och arbetsmiljö 5 E.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Länets lärosäten och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna är en gemensam angelägenhet. Med detta avtal fördjupas

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Schackundervisning och invandrarfamiljer

Schackundervisning och invandrarfamiljer Schackundervisning och invandrarfamiljer Ett projektarbete av Tony Hanoman Bakgrund Jag har jobbat som klassassistent och fritidspersonal på Sollentuna International School under det senaste skolåret.

Läs mer

Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016

Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016 Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016 Projekt Projektets syfte Ansvarig och skola Enebybergs skolors förskoleklasslyft - Tidigare insatser för elever

Läs mer

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar. Verksamhetsförlagd utbildning ; den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning utgöra en grund för de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen. Samtidigt måste de ämnesteoretiska

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Besök från Latinamerika Internationell temadag Språk och medias skoltidningsprojekt Poltava Kommunalt partnerskap med Uganda Den lärande organisationen Den globala resan Bangladesh Språksamarbeten med

Läs mer

Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15

Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15 Anbudsförfrågan för konsultuppdrag: Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15 Kristna Fredsrörelsen (KrF) utlyser konsulttjänst för utvärdering av måluppfyllelse

Läs mer

Närvarande: Johan Kostela, Fredrik Remes, Mandy Bengts, Lars Karlsson, Åsa Svensson, Petter Kolseth, Hans Rosendahl, Mats Rönnelid och Per Carlsson.

Närvarande: Johan Kostela, Fredrik Remes, Mandy Bengts, Lars Karlsson, Åsa Svensson, Petter Kolseth, Hans Rosendahl, Mats Rönnelid och Per Carlsson. Mötesanteckningar Workshop KTP handledare Nya biblioteket, Falun 2014 10 22 13.00 15.00 Närvarande: Johan Kostela, Fredrik Remes, Mandy Bengts, Lars Karlsson, Åsa Svensson, Petter Kolseth, Hans Rosendahl,

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur. Inger Fält Linnéuniversitetet

Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur. Inger Fält Linnéuniversitetet Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om rektorer, i ett antal skolor, har en inkluderande inställning och om detta synsätt är förankrat hos

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2013 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik. EN SKOLA FÖR ALLA Från början och så länge vi finns! Under 1999 fick Team J-son skolan tillstånd att bedriva grundskola år 4-9, grundsärskola/ träningsskola år 1-10 samt gymnasiesärskola år 1-4. Vår målsättning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 BOS/GUN Brittmarie Byström Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Grundfakta: Elevantal grundskola: 124 elever Elevantal: förskoleklass: 37 barn Totalt Celsiusskolan, F-6: 161 barn Personaltäthet: 8,0

Läs mer

INDIVIDUELL STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID FYSIKUM

INDIVIDUELL STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID FYSIKUM 1 (5) INDIVIDUELL STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID FYSIKUM 1. PERSONUPPGIFTER Efternamn Förnamn Personnummer Gatuadress Postadress Telefon, arbetet Upprättad (datum) Reviderad (datum) Telefon,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se Med vänlig hälsning Carina Leffler, rektor FÖRUTSÄTTNINGAR Vittra på Adolfsberg är en förskola

Läs mer