Våga står på barnens sida hur blir förskolan mer jämlik?

Transkript

1 Våga står på barnens sida hur blir förskolan mer jämlik? Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

2 FRAMTIDENS FÖRSKOLA?

3 De globala målen

4 Ett framtidsinnehåll hållbarhet SDG 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet på barnomsorg och förskola så det kommer till skolan färdiga för att lära. 4.7 alla kan ha erhållit kunskap och färdigheter som behövs för att bidra till hållbar utveckling, inkluderande hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämlikhet, kulturell fred och icke-våld, global medborgarskap och uppskattning av kulturell mångfald och av kulturens bidrag till hållbarhet,?

5 Sir Ken Robinson Människor föds med en kreativ förmåga Vi vet inte vilka kunskaper som kommer att behövas i framtiden Utbildning förväntas ta oss in i den framtid vi inget vet om Kreativitet ska ha samma status i utbildning som literacy

6 Skillnader i kvalitet Sverige? Samhällsdimension Läroplansmål Förskollärardimension Förskollärares perspektiv och förskollärarperspektiv Barndimension Verksamhetsdimension Barns perspektiv och barnperspektiv Villkor för barns lärande

7 Barns ojämlika villkor i Svenska förskola Extern UtvКrdering Kontra SjКlvvКrdering Medeltal 4 3 Extern UtvКrdering SjКlvvКrdering FЪrskolor

8 Högsta och lägsta medelvärden inom delområdena N Minimum Maximum Medel ECERS 38 2,90 6,24 4,44 Omsorg 38 2,50 7,00 4,71 Inventarier 38 2,25 6,75 4,57 Språkutv. 38 2,00 6,50 4,09 Motorik 38 2,00 6,50 4,32 Skapande 38 3,00 6,17 4,33 Socialutv. 38 2,67 6,00 4,36 Lärarvillkor 38 3,75 6,00 4,81

9 Tre nivåer av ledarskap 1) Förskolechefens i relation till personalen och verksamheten (visioner och riktning) 2) Förskollärarens i relation till arbetslaget (visioner och riktning) 3) Alla vuxnas arbete med barn (leda, utveckla och implementera läroplanen)

10 Skollagen och alla rätt till likvärdiga förutsättningar för lärande och välmående Personalens kompetens? Antalet barn i grupperna? Vilka barn har man i gruppen? Vilka föräldrar har man? Var är förskolan belägen? DET ÄR DAGS ATT OMFÖRDELA RESURSER?

11 Hälsa, välmående och kognitiv utveckling - vilka är barn i risk Språk och läsande IKT som lärandeverktyg Vad vet vi om föräldrar och samverkan med förskolan Vad vet vi om barn Vad vet vi om tvåspråkighet Vad vet vi om personal i utsatta områden

12 Modersmålsstöd i förskolan Föräldrar med invandrarbakgrund (och annat modersmål än majoritetsspråket var kritiska till en tvåspråkig verksamhet av pragmatiska skäl (Tobin et al., 2013): Rädslan över att barnen inte lär sig majoritetsspråket och inte få samma möjlighet för akademisk utbildning Rädslan över att barnen hamnar utanför om de använder modersmålet (detta var även lärare oroliga för). Oro över att barnen blandar språken. Uppfattning om modersmålsundervisning som föräldrars ansvar, inte skolans Modersmålet kunde användas för att komma in i verksamheten men inte mer.

13 Med andra ord Många föräldrar (och lärare) har uppfattning om tvåspråkighet som inte bygger på forskning om flerspråkighet och språkutveckling (Tobin).

14 Stora barngrupper vad är problemen? Antalet barn ökade 1994, 2003, har sedan minskat Större variation av barn med annat modersmål än svenska 50% av alla barn i förskolan är 3 år eller yngre Förstärkning av vissa innehåll Nya sätt att se på barn och förskolepedagogik Att följa upp, utvärdera och utveckla (dokumentation) Nya sätt att organisera grupper Mer individualisering - delaktighet

15 Kvalitet i relationer (M. Seland, 2011)

16 Förskolans barngrupper: vad är en liten och stor barngrupp? För liten när vuxna inte behövs barngruppen fungerar För stor när vuxna blir stressade, inte hinner med barnen och att arbeta utifrån läroplansmålen För liten när barn inte hittar kamrater För stor när barn inte blir sedda och delaktiga

17 Education at a Glance

18 Vad önskar man sig En balanserad grupp med avseende på, kön, ålder, etnicitet och social bakgrund Mer tid till individuella barn Att arbeta i smågrupper (1/2-2 tim/dag), speciellt med läroplanens innehåll At kunna gå på djupet tala med varje barn

19 Instämmer inte alls - Instämmer helt Vilka saker 4 har betydelse för gruppindelning? 3,5 3 2,5 2 1,5 1

20 % av maximala poängantalet Vad är gruppindelningarnas huvudsyfte (rangordning 1-11) Har större betydelse betydelse Har mindre

21 Vilka förmågor arbetar du mest med? Identitet Nyfikenhet Empati Samarbete Respekt Mindre än 12 barn (5 %) barn (90 %) Empati Identitet Respekt Samarbete Nyfikenhet Empati Identitet Respekt Kreativitet Lekfullhet Samarbete Mera än 32 barn (5 %)

22 Läroplanen som nu åter revideras Undervisning Gruppen och individen Jämställdhet Nationella minoriteter, hållbar utveckling och hälsosam livsstil Trygghet, integritet och omsorg Förskolans resultat oklart vad det är

23 Undervisning, lärande, didaktik och lek

24 Nordisk (Kontinental Europeisk) syn på didaktik Termen didaktik kommer från det grekiska ordet didaskein (som betyder att peka ut, demonstrera) och den Latinska härledning från den grekiska termen techne, ikk [art] (Nordkvelle, 2003, p. 315, italics in original). Didaktik är med andra ord konsten att peka ut något för någon.

25 En didaktisk situation

26 Repertoar av aktiviteter och semiotisk medling Fantisera tillsammans Anta ett estetiska perspektiv och dela glädje At ta reda på vad något är/eller hur det kan användas At tala och handla metaforiskt At ge och ta - bekräfta

27 Lärarens viktiga och nödvändiga delaktighet Lärarnas olika samspelsmönster Olika innehållsdimensioner urskiljs Kvalitetsutvärderingar visar att mönster ofta är generella Att rikta barns medvetande Kunskap om innehållet och lärandets objekt

28 Individer, grupper och kommunikativa möten i förskolan

29 Temat fest

30 Analys av barns idéer om fest Kalas Någon spontant kommer på besök Traditioner Olika nöjen, som cirkus, Liseberg etc Mat och kläder Sång, musik och dans Barn alternativt vuxenfest

31 Skapande - flera lärandeprojekt Olika presentationer, som berättande, sånger, danser, beskrivande av maträtter, bildvisning och pantomim relaterat till olika kommunikativa genrer, som lärare gör barn uppmärksamma på: Kulturarv och språklig kompetens Olika gruppkonstellationer Att lära sig att kommunicera och att lära sig om något Att introducera en ny dimension i temat En ny aktivitet inom temat

32 Kommunikation som lärandets mekanism Snarare än eget utforskande att delta i kommunikativa aktiviteter med andra Kommunikation som göra gemensamt, inte skicka information Kommunikation är alltid (explicit eller implicit) förhandling om mening Ser vad vi sagt i någon annans respons Inte bara att, eller hur mycket vi kommunicerar, utan hur vi kommunicerar är avgörande för vilka utvecklingsmöjligheter barn ges

33 Lekbaserad didaktik: utveckling av en förskoledidaktisk teori i samverkan med förskolans lärare Skolforskningsinstitutet projekt: Niklas Pramling (samordnare); Camilla Björklund; Maria Magnusson; Anne Kultti: Susanne Thulin; Agneta Jonsson: Pernilla Lagerlöf; Hanna Palmér; Ingrid Pramling Samuelsson; Cecilia Wallerstedt, Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson

34 Lärares deltagande i lek Som övervakare (M Fleer) Som inspiratör Som medverkande aktör Explorativt samspel (Johansson & Pramling) Berättande samspel Formbundet samspel

35 Strategier för förändring! 1. Kartlägg verksamheten och göra en analys i dialog chef personal 2. Bidra till kompetensutvecklings hos personalen 3. Gör upp en policy om lek och lärande 4. Att stå upp för barnen är inte att alltid låta alla välja eller göra det de vill men att se till att alla blir delaktiga 5. Att satsa speciellt på de mest sårbara barnen de yngsta barnen

36 Kartlägg verksamheten och göra en analys i dialog chef personal Hur ser barnens närvaroprofil ut? Hur ser personalens arbetsscheman ut? Hur ser dagens organisation ut? Vilka barn har vi? Vilka föräldrar har vi? Hur har vi organiserat miljön?

37 Bidra till kompetensutvecklings hos personalen Eftersom personalens kompetens är avgörande för kvaliteten på verksamheten och barns lärande och väbefinnande är detta en nyckelfaktor Uppmuntrar personal att själv uttrycka sina behov - men var inte heller rädd för att peka ut brister som behöver åtgärdas

38 Gör upp en policy om lek och lärande Eftersom detta är en central fråga så måste man ha diskuterat sig fram till en gemensam strategi Vem gör vad? Hur kan man bli professionell i att se när man ska: låta barn leka själva, när man ska bidra till inspiration för att utveckla leken, delta i barns lek

39 Att stå upp för barnen är inte att alltid låta alla välja eller göra det de vill men att se till att alla blir delaktiga Att följa barn intresse eller få barn intresserade? Att alltid låta barn välja, innebär oftast att barn gör det de redan kan Förskolan kollektiva och individuella karraktär Resursfördelning?

40 Att satsa speciellt på de mest sårbara barnen de yngsta barnen

41 Vad vi vill med denna bok! Sätta de yngsta barnen på agendan eftersom 50% av barnen i förskolan är 3 år eller yngre. Visa att det är annorlunda att arbeta med yngre barn än med äldre förskolebarn Visa att det också finns likheter Visa hur förskolans läroplan kan relateras till arbetet med yngre barn Visa på vad olika innehåll i läroplanen kan vara för yngre barn Visa hur forskning om yngre barn kan användas i arbetet med den yngsta Visa hur omsorg, lärande och lek är integrerat och beroende av varandra

42 Att rikta barn/lärare medvetande!