HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Transkript

1 HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

2 SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet på barnomsorg och förskola så det kommer till skolan färdiga för att lära. 4.7 alla kan ha erhållit kunskap och färdigheter som behövs för att bidra till hållbar utveckling, inkluderande hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämlikhet, kulturell fred och icke-våld, global medborgarskap och uppskattning av kulturell mångfald och av kulturens bidrag till hållbarhet,

3 Spänningen mellan skolförberedelse och att utveckla en person Detta måste vi ta oss förbi genom nya sätt att se på barn och deras lärande Kulturell överföring av etablerade värden i samhällen, kunskapsformer och att utveckla individer som kan tänka på nytt och utveckla ny kunskap och i förlängning utveckla samhället Se förskolan som en balans mellan olika önskan och behov och hur man utvecklar barns erfarenheter utöver den institutionella verksamheten i sig

4 Spänning mellan individ och grupp En fråga om status som varje barn ska ha Hur barn görs deltagare i verksamhet och förändrar sitt deltagande över tid, snarare än vad det enskilda barnet vet vid vissa tillfällen. Det är kritiskt att inse att förskolan är en social arena där varje barn delvis har unika upplevelser med sig och tar med sig delvis unika erfarenheter från att delta i denna verksamhet

5 Språk, kommunikation och olika erfarenheter Många länder har många språk där man varit tvungna att finna ett gemensamt (Franska, Engelska) Många forskare oroliga för att barn inte får utbilda sig på sitt modersmål Detta ska ses i ljuset av att alla lyfter fram språk och kommunikation som avgörande för barns utveckling och lärande Finna nya vägar? Det finns forskningsbevis för hur lekfullt formaterad översättningsverksamhet underlättar en viktig språklig och meta lingvistisk medvetenhet hos barn Att göra olikheter synliga

6 Förskolepersonals sätt att tala om undervisning (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson) Kravdiskurs för personal Begrepp Planering och medvetenhet Dokumentation STATUSHJÖJANDE Rättigheter för barn och föräldrar Kvalité och undervisning Barns egna perspektiv Föräldrars ratt till en jämlik förskola att skydda och markera förskolans särart

7 Undervisar vi barn i förskolan? Sæbbe och Pramling Samuelsson (2017) Visar i sin studie från Norge hur förskollärare inte vill använda begreppet undervisning, även om de ser sig som ledare för barnen. Och detta trots att de i praktiken försätter barn i en lärandesituation: väljer ut aktiviteter för att arbeta med specifika lärandeobjekt, planerar hur något kan göras synligt för barn som barn kan bli intresserade av, ger barnen uppgifter kommunicerar och informerar (faktakunskap) för att ge barn redskap och de noterar vad barn lär sig. Med andra ord: leder målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande

8 Vad säger barn om undervisning? Man visar eller håller handen Man lyssnar på någon Via media Genom att tänka

9 Förskolans uppdrag: ge alla en likvärdig start Undervisning: är när förskollärare är aktiva med en avsikt att påverka barn Konsten att peka ut något för någon! Det finns ingen rak relation mellan undervisning och lärande. Vi kan inte orsaka lärande, men vi kan skapa goda förutsättningar för att det skall ske Lärande: 1) är en utkomst av vad barn erfar, 2) kan förstås som urskiljning och som förändrat deltagande

10 Exemplet naturvetenskap och teknik (Susanne Thulin)? Ett innehåll/lärandeobjekt: Kretslopp (något man kan skapa en förståelse för) Naturvetenskapligt förhållningssätt (att observera, iaktta, undersöka som redskap) Attityder till naturvetenskap och teknik Innehållet är ständigt närvarande, men hur det introduceras, behandlas och görs begripligt är förbundet till förskollärarens pedagogiska liksom ämnesmässiga kunnande samt didaktiska beredskap

11 Mitt sifferland (Algot, 6.5 år) (Maria Magnusson & Niklas Pramling)

12 Några slutsatser Gemensam aktivitet exempel på etablerandet av intersubjektivitet Skiftar fram och tillbaka mellan som det är (verklighet) och som om det vore (fantasi, lek) (röra sig in och ut ur verkligheten) Visar vad han urskilt (t.ex. att 1 och 0 kan skrivas ihop till 10) Läraren stöttar processen av utforskande genom att ställa utmanande frågor som Algot inte tycks ha funderat över tidigare. T.ex. hur många länder (siffror) finns det? På så sätt få han nya tankeredskap för att tänka med och leka med Responsiv på och leker med barnet delar fantasivärld (lekvärld) Skifta mellan att tala inom aktiviteten (animera: jag ) och att tala om den (metakommunikation/metakognition)

13 Vad kräver undervisning med små barn? Att undervisa barn kräver en lyhördhet för barnets signaler och att man som förskollärare förmår justera sina tankar och anpassa undervisningen till att svara på barnets signaler I detta perspektiv förutsätter undervisning en interaktion mellan den vuxne och barnet. Undervisning blir på så sätt dialogisk, även om inte alla dialoger blir undervisning. All kommunikation mellan vuxna och barn är inte undervisning, mycket av kommunikationen kan vara omsorg, att man bryr sig, att man vill visa att man har sett barnet. På så sätt kan man säga att omsorg har samma ursprung som undervisning kommunikation.

14 Lekens plats i undervisningen? 1) att hålla sig utanför, 2) att inspirera och indirekt bidra, 3) att delta i barns lek Förskolans anfader Fröbel lade grunden Föräldrars roll Lekmaterial Att lära sig leka och för att leka I utvecklingspedagogiken är lek och lärande integrerat En fråga om öppenhet och tillåtande Att låta barn ta in leken i undervisningen Att planera och ge support för meningsfullt lekande

15 Undervisning och lärande I stället för att återskapa ännu en dikotomi, det emellan barncentrerad och lärarcentrerad tillvägagångssätt eller pedagogik, måste vi empiriskt studera hur förskolepersonal lyckas engagera barn i ömsesidiga utvecklingsaktiviteter. Kritiskt för policy i förskolan bör vara vikten av att skapa ömsesidigt engagerande och utvecklingsaktiviteter snarare än att följa intressen och initiativen från vissa barn. En förskole verksamhet måste utvecklas på ett sätt som kan göra alla barn deltagare. Det finns en kritisk potential i utbildnings- och omsorgsinstitutioner för barn. Det handlar om att ge barn omsorg och utmana och stödja barn för att öka deras repertoar av sätt att förstå världen.

16 ATT UTVECKLA FÖRSKOLAN KRÄVER: Politiska och pedagogiska frågor behöver engageras i metakommunikation, förtydliga hur vi begreppsmässigt använder ord - vad vi pratar om och ur vilket perspektiv vi gör det Att rikta barn och lärares medvetande!

17 Referenser Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 1(5), Magnusson, M. & Pramling, N. (2017): In Numberland : play-based pedagogy in response to imaginative numeracy, International Journal of Early Years Education, DOI: / Pramling, N., Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Re-metaphorizing Teaching and Learning in Early Childhood Education Beyond the Instruction Social Fostering Divide. In C. Ringsmose & G. Kragh-Müller (Eds.), Nordic Social Pedagogical Approach to Early Years. International Perspectives on Early Childhood Education and Development, 15 (pp ). Springer: Switzerland. Sæbbe, P-E. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør de ikke det i barnehagen? Tidsskrift for nordisk barnehageforskning, 14(7), Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan. Med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber.

18